Alternativ.nu
Djur => Biodling => Ämnet startat av: Kap Horn skrivet 25 aug-13 kl 11:39
-
Hej
Eftersom det tydligen inte blev någon moderation utan tråden http://www.alternativ.nu/index.php?topic=157042.0 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=157042.0) blev helt enkelt spärrat (med "löfte" om moderation ??? ) , så följer här fortsättningen...
Nästa steg har blivit av: första Warré-kupan är nästan klar (men det blev inte 21 cm djupt, utan bara 19,5 eftersom det inte fanns tillräkligt breda brädor)
Nu återstår bara "inredningen". Det blir vinterarbete att göra klart överliggarna med ca en tredjedel av djupet med mellanväggar så att det blir en "rak" början. Dessutom så är tydligen erfarenheten bla. att naturbygget måst "åter-lärnas"
Der blev fyra ramar och en foderlåda till en kostnad av ca 400 kr. Två till skall det bli innan nästa vår.
(http://4.bp.blogspot.com/-r7nT1ex-PHU/UhmqR38mweI/AAAAAAAAEUs/alKCVXQaVGM/s400/Minus+30+%25+(1).JPG)
PS: Thomas D. Seeleys´bok "honeybee democracy" är enligt min uppfattning mycket läsvärt!
Här en timmes föreläsning med honom om detta: http://www.youtube.com/watch?v=JnnjY823e-w (http://www.youtube.com/watch?v=JnnjY823e-w)
-
Om du skulle kort beskriva Warrékupan, hur blir det då? En uppstaplingskupa med top bars? Läser runt lite men tycker inte jag får nån kläm på definitionen.
-
Hej Tinaw
Stämmer bra, en staplingskupa med toppbars och naturbygge.
Vad som kankse är anorlunda: man bygga "på" underifrån och dessutom försöker man att inte störa samhället.
Finns mycket info på nätet, fämst på engelska.
Hos Breitan hittar du Warrés bok översatt till svenska....[size=78%]http://www.warre-kupor.se/ (http://www.warre-kupor.se/)[/size]
-
Om man inte vill störa samhället då är det lika bra att bygga på ovanifrån. Då stör man minimalt ;)
-
Kul att se att det blir lite praktisk biodling också :)
Kör du vanliga 195-panel-brädor bara? Finns väl isåfall risk att de slår sig, men det kanske blir inom marginalen iom. att det inte är mm-precision på ramar som ska i. Räcker även isåfall 22mm tjocklek som de är?
Ser prydligt ut iaf.!
-
Om man inte vill störa samhället då är det lika bra att bygga på ovanifrån. Då stör man minimalt ;)
Sätter man till nya lådor ovanpå så behöver man ha en utbyggd ram där för att bina ska bygga vidare någorlunda som man tänkt sig, eller startremsor av mellanvägg. Nedåt är det lättare när väl draget startar och första omgångarna nya bin krupit ut. Dessutom flyttar inte yngelklotet uppåt när det är drag så man låser fast det då. I Warré är just syftet att inte låsa fast yngelklotet till skillnad mot i traditionella kupor. Man övervintrar på tillräckligt mycket plats att de inte blockerar äggläggningen färrän det finns byggbin, man skördar täckt honungen överst från f.d. yngelkakor och man har hela tiden en vaxförnyelse.
-
Hej
angående materialet: fick ta det som fanns, 20 mm tjockt, 19,5 cm bredd, tre skurv och trälim, så de håller ihop!
Däremot är jag inte säker om isoleringen räcker med 20 mm... ???
När man bygger på uppe, så måste man ju öppna med värmeförlust mm som följd. Byggar man under, så kan man tom ta till lite extra eftersom biet inte känner det obhagligt ner det är öppet neråt.
Och som Olof påpekar: vaxförenyelse sker på ett enkelt sätt.
-
Hej Tinaw
Stämmer bra, en staplingskupa med toppbars och naturbygge.
Vad som kankse är anorlunda: man bygga "på" underifrån och dessutom försöker man att inte störa samhället.
Finns mycket info på nätet, fämst på engelska.
Hos Breitan hittar du Warrés bok översatt till svenska....[size=78%]http://www.warre-kupor.se/ ([url]http://www.warre-kupor.se/[/url])[/size]
Tack!
-
Nu har jag läst Warrés bok, mycket matnyttigt och klokt. Jag överväger att antingen göra om två uppstaplingskupor som nu är svea till warré inför nästa säsong, antingen med top bars eller med tomma ramar. Jag har ändå tänkt sätta en ställning för talja och block över kuporna, så om jag lyfter de översta eller alla lådor har ju mindre betydelse för mig. Däremot har jag länge funderat över hur man bättre kan bibehålla syror och doft inne i bikupan, och Warré löser ju detta på ett elegant sätt.
-
angående materialet: fick ta det som fanns, 20 mm tjockt, 19,5 cm bredd, tre skurv och trälim, så de håller ihop!
Däremot är jag inte säker om isoleringen räcker med 20 mm... ???
Inte jag heller, men TBH-kupan bör vara lite tjockare enligt andras erfarenheter http://www.alternativ.nu/index.php?topic=126126.msg1487101#msg1487101 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=126126.msg1487101#msg1487101)
"Måtten på kupan i övrigt är bra förutom tjockleken på virket där jag rekommenderar att man lägger på lite och använder åtminstone 32 mm tjocklek på långsidorna."
Kuporna ser lite annorlunda ut, så det kanske räcker? Hör med andra med lyckat resultat i samma klimat som dig.
-
Inte jag heller, men TBH-kupan bör vara lite tjockare enligt andras erfarenheter
Måtten på kupan i övrigt är bra förutom tjockleken på virket där jag rekommenderar att man lägger på lite och använder åtminstone 32 mm tjocklek på långsidorna.
Efter att ha misslyckats med övervintringen de två mycket hårda vintrarna för fyra och fem år sedan så isolerade jag helt enkelt kupan genom att lägga på 45 mm lister fylla med linisolering som jag hade över och täckte det hela med björkplywood.
Min gissning är att biodlarn har grövre material i långsidorna eftersom hans kupor är extra långa. Han behöver troligen tjockleken för att de 150 cm långa plankorna inte ska bli sladdriga.
Michael Bush använder sig av en fem centimeter tjock skiva cellplast för isoleringen på sina topplistkupor, placerad mellan topplisterna och yttertaket.
-
.
-
Hej Tinaw
Efter att ha läst en massa om olika bikupor och arbetssättet som tillhör, så var Warré det som övertygade mig mest.
Och om och om igen så visar även andra att han har haft ett "öga" för vad bin vill ha so som t.ex fluster- och kupstorlek.
Så har han även en isolering av ca 10 cm ovanför kupan.
Det blir spännande att se hur det fungerar...kupa nummer två plus ett uppftällningsbord är i alla fall klar.
En tredje skall det bli, dessutom med fönster...
(https://lh3.googleusercontent.com/-SWqIXpcnrUA/UjF-VUbhGGI/AAAAAAAAEVY/vv5l1xCPfWg/w737-h553-no/Warre+2.JPG)
Just nu sneglar jag mot det traditionella japanska sätt eftersom det verkar väldigt "enkelt"...inga toplistor, inget krångel med "bispace" osv eftersom där gäller naturbygge rakt igenom...
-
Hej Här kommer lite om just "japanskt" Eller som vår egen Samuel von Linné gjorde:
Hu klarar bitillsyningsman att inspektera? På en kurs jag gick, sa vår tilllsyningsman att det inte var problem i en halmkupa och detta måste ju vara samma sak?:
På(thebeespace.net/warre-hive) så kan man se original kupan.
Jag utgår i från fribiodling där en person ska klara av det hela utan allt för tunga lyft ca 15kg max. Lådorna är 300x300x145 inv. mått och gjort av vanligt 145x22 virke med två 20x20mm reglar på utsidorna för lyften. Bottnen är gjord av 95x22 spontat virke med nät-ventilation i mitten och 8mm fluster. Överlisterna (ram)är 21x8 mm med en grillpinne som är doppad i vax på centrum. Lådorna har fönster med ett lock baktill så man kan se in i utan att öppna kupan. Bina skall jobba med så lite yttre påverkan som möjligt. Bina börjar i översta lådan och arbetar sig neråt med honungen över sig och yngelrummet under, och ingen honung på sidorna, det utgår ifrån att dom är tvingade att ta upp honungen över sig, vid starkt drag plockar dom honungen under sig i väntan på att få plats med den över sig var efter ungbina kryper ut, och då är vaxbygget och yngelsättning igång för fullt. Man skattar av överskottet och lämnar honung till övervintringen, vi byter aldrig ut honung mot socker. Dom sitter alltid på nytt vax som dom bygger själva, vi rätar upp bygget med överlisterna, och om man vill kan man lägga ett tunt kryss i stället för överlister i varannan låda, då bromsas dom inte av överlisterna. Bina använder bara 8 vaxkakor i det naturliga och proppar bara igen överflödiga kakor i sidled med honung. Dom jobbar uppifrån och neråt med honung över sig och vaxar under sig, om dom får bygga utan anvisning så blir centrum mellan kakorna 28-32mm. Jag utgår ifrån 31mm cc på överlisterna istället för 35mm cc som är ett snitt mellan yngelrum och honungsförråds mått, (www.bushfarms.com/bees.htm (http://www.bushfarms.com/bees.htm)) , Bina blir mindre på detta centrum avstånd men det tar ganska många generationer innan man ser detta, lådorna byggdes innan 31cc blev aktuellt så nu blev det 9 överlister istället för 8 så det blir lite honung på sidorna. Med detta cc blir det snabbare vårutveckling när bina bla täcker mer kak yta med mindre bigång. Nackdelen med att använda ram är att bina är tvingade till att luftcirkulationen går runt i hela kupan, i detta system fäster bina vaxet mot väggarna och begränsar luftcirkulationen enbart till där vinterklotet sitter, med andra ord går det åt mindre vinterfoder. Övervintringen sker i 3-4 lådor för att få höjd för vinterklotet, och som max på sommaren 6-9 lådor. Jämför man systemet med tiden för skötsel för 1st traditionell kupa = ca 2 tim, då sköter man ca 6 st på samma tid. Man underlättar sitt eget arbete med en hiss som har en våg inbyggd, man hissar upp samhället och ställer under tom lådor samtidigt som man väger samhället(warre.biobees.com/lift.htm), när man skattar så vet man invintringsvikten. En kupkniv som är tunn och vass och en filé kniv är bra verktyg. En honungspress i valfri storlek är bra att ha.
År 1 Man sätter till en skaksvärm och lite foder på ca 2-3 lådor och efter några dagar så ser man vax i kupan och fler bin börjar frigöras och kan flyga, (man kan även spika ihop två 8mm fyrkanter med vaxkaka i mellan istället för överlist), fortsätt att fodra ända fram tills huvuddraget slutat, då bör det finnas vinter foder i kupan, man bör ha minst två helt uppvaxade lådor inför vintern, en vaxhöjd på ca 30cm.
År 2 När dom har byggt/vaxat upp en ny låda så röker man ur drottningen från dom övre så hon kommer i den nedersta, lägg ett plast-spärrgaller och låt bina gå upp, lägg på ett/två tidningspapper och på med 2st tomma lådor med överlister/kryss och sedan bin/yngel lådorna överst, glipa under dom övre yngellådorna efter 14 dagar och kolla sedan när du har äggläggning, då bort med glipan. Antingen blir det en avläggare eller ta bort spärrgallret mycket senare och låt drottningarna göra upp. När det gäller avläggare så har man avläggaren på så länge som möjligt och kör två drottningsystem, bina bygger ihop dom 2 lådorna mellan drottningarna, kanske måste man ställa lådor underst också.
År 3 Upprepa år 2. Det är den årliga skötseln
-
Skulle väl aldrig villa äta honung ur en yngelram,larven skiter i botten på cellen.
All honung ur gamla yngelramar blir foder, därför använder man spärrgaller mellan
yngelrum och skattlådorna. Fylla yngelrumet med ramar på våren, läga på spärrgaller och skattlådor, ca: 10 min./samhälle. Efter skattning borttages de älsta yngelfria ramarna, 3-5 st honungsramar nedsättes beroende på ramstorlek då bör samhället ha 12-15 kg foder, och klarar vintern i södra norrland, ca:10 min./samhälle.
-
Hej
Tack Breitan för ditt utförliga bidrag angående "japansk traditionell biodling"!
Efter att ha snickrat ihop två Warré-kupor tänkte jag som så: detta måste går enklare...men inte bara det, vissa öppna frågor jag hade fick inte heller svar medan jag byggde.
Jag har läst att bina bygger den första vaxkåkan helst i utrymmets största bredd och det går inte med förgivana topplistor (om man inte lägger de diagonalt)?
Det finns ideer om kallt och varmbygge...hur åstadkommer detta? Genom vridining av lådorna? (tilltalar mig inte)
Mellanrummet vid topplistor för varje låda är inte bra (det tyckte även Warré själv)?
Och, inte minst: att bygga även med enbart toplistor kräver en hel del arbete. Hur kan jag förenkla för mig själv?
Nästa kupa blir en blandnig av Warré med isolerande tak och utökning underifrån men med lägre lådor utan topplistor enligt den japanska modellen.
Bina kan bygga så som de tycker är bäst, jag kan bygga kupor ännu enklare...och vad bitillsyningsmänniskan säger ger jag blanka f.n i!
Det är inte lätt att hitta enkla lösningar, men min erfarenhet säger mig att väl genomtänkta enkla lösningar håller i längden...
Kap Horn
PS Min "granne" har italienska bi med drottningar som införskaffades för sju år sedan, (sedan är det hans "egna") dvs de har haft tid att anpassa sig till klimatet i trakten. Dessutom finns enligt honom en inbladning av "okänd" karaktär men fortfarande snälla bin.
-
och vad bitillsyningsmänniskan säger ger jag blanka f.n i!
Trist :(
"Bitillsyn Biodlingen i Sverige regleras av lagstiftning som främst syftar till att minska effekterna av bisjukdomar och att främja pollinering, produktionen och saluföringen av honung. " http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/lantbruk-och-landsbygd/djurhallning/biodling/Pages/default.aspx (http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/lantbruk-och-landsbygd/djurhallning/biodling/Pages/default.aspx)
-
Hej
Vet att det måste finnas någon som ser till att allt går "rätt" till och tycker att det är helt ok!
MEN, jag bygger inte en kupa för att se till att tillsynen skall underlättas utan för att ger bina så bra förutsättningar som möjligt.
Vad man sedan tycker är "bra eller dåligt" är en helt annan 5:a.
Kolliderar då exvis "krav" på rambygge med fribygge utan ram som jag anser är mera birätt, så är mitt val klart oavsett vad tillsynen önskar.
-
Det handlar inte så mycket om vad tillsynen önskar. Så länge du inte ska flytta dina bin utanför din församling, eller du ska sälja dem eller så länge det inte dyker upp amerikansk yngelröta inom 3 km från dina kupor så är det ingen som ska besiktiga dina bin och du kan ha precis det vaxbygge som du önskar och det är ingen som ställer några krav på rörligt vaxbygge.
Bara du är medveten om att det inte går att friskförklara icke besiktningsbart vaxbygge och vad detta innebär - inget tillstånd att flytta och vid sjukdom i närheten ska samhället egentligen förintas.
Jag förutsätter att du inte planerar att flytta dem eller sälja. Och risken för AY i närområdet är ju trots allt låg.
-
Hej Olof
Jag har förståss redan läst igenom regelverket och kommer att sköta det hela enligt dessa. dvs anmäla osv. Även angående flytning över församlingsgränsen så vet jag att det finns mellan torpet och staden, så även där följar jag vid behov lagen...det är jo trots allt för biets hälsa dessa finns.
Frågan jag ställer mig nu är: hur tycker jag är det enklaste och samtidigt enligt mitt tycke bästa sättet att bygga kupor (att bygga en komplett Warrékupa dvs fyra lådor, tak och botten är tidskrävande)...och då verkar det som om en blanding av Warré och japansk traditionel odling är ett smidigt sätt för alla parter.
Japan har i alla fall en ca 250 år gamal tradition om jag har förstått det rätt så helt fel kan det väl inte vara?
Hur som så förbereder jag våren genom att färdigställa utrustningen som krävs...och det är, även om jag försöker att hålla mig på en enkel nivå, en del som behövs när man börjar från noll!!!
-
Bina kan sluta bygga vax om man befolkar en kupa sent på säsongen. de kan uppleva listerna som stopp. det gjorde en av mina kupor.
Vid varmbygge vrider man lådorna. Ingen större vits,tror jag. Bin vrider ju inte en trädstam i naturen.
Jag har gjort ett platt tak efter David Heafs modell finns på hans hemsida David Heaf index, lättare att bygga. Under har jag en isoleringslåda med en sydd kudde med kutterspån. Den buffrar fukten. Släpper igenom mycket svag ventilation som bina kan reglera själva. Lätt att ta ur vid stödfodring, utan att kyla ner ynglet. Jag har gjort ett hål i topplistduken, som jag kan stänga sedan. och har plastfodrare bina kan gå direkt upp i. Från Biredskapsfakbriken.
Jag skall försöka med kors i någon kupa i vår ala japan eller Christ eller halmkupa eller von Linne
Jag har gjort en särskild Warré kupkniv som lätt skär av vax fästena i sidan på lådorna och undertill. Så man kan ta upp hela kakan utan bekymmer om bitillsyningsman kommer. det är ju inte så bra för ynglet bara. Tillsyningsmän i England börjar ha sådana knivar med sig
Det kommer en artikel om Warrébiodlilng i tidningen Åter, nästa nummer.
-
Hej
Är man inne på naturbygge och tycker att Warrés grundtankar är rätt (bl.a. att inte störa nästet, bygger på underifrån, isolera taket mm) så är det nästa "logiska" steget för mig att strunta i toplister överhuvudtaget, något som exempelvis den traditionella biodlingen i Japan gör.
Läste att bina föredrar att bygga första kakan på "hålans" längsta sträckning och vid enbart möjlighet att bygga från top efter eget "tänkande" så är det möjligt.
Finns teorier om magnetiska fält/ väderstreck som har ett inflytande...då blir de inte heller "låsta" om detta skulle vara viktigt.
De kan dessutom bygga i förhållandet till flustret så som de tycker är bäst. Kall- eller varmbyggsfrågan löser bina själva!
Den invändiga cirkulationen kan och komer att utformas efter eget behov.
Inga störande mellanbottnar i form av listor alls.
Bispace mellan listorna? Detta kan glömmas helt.
Cellstorlek? Finns inga förfabricerade mellanväggar, så även det "försvinner" och frågan om "raka" kakbyggen är ingen fråga längre.
Lådornas höjd? Små lådor gör "snittet" finare i förhållande till näste/honung och den kan göras litet, dvs inga tunga lådor att lyfta. Om det blir som enligt Warré 21 cm eller 15 cm eller "vad som helst" blir betydelselöst. Dessutom kan de byggas i 4 cm tjocklek eftersom de blir ändå lättare.
Och sist men inte minst: väldigt enkelt att bygga och inte särskild tidskrävande eftersom en hel del "finsnickari" inte behövs!
Ett fräst spår i varje isoleringslåda för att ge plats åt top"gallret" räcker. Knappast någon tidsåtgång för alla dessa toplistor (för att inte ens prata om hela ramar med mellanväggar mm.) Sidobrädorna kan få samma längd om man förbinder dessa L-fomig dvs "omlott".
Nackdelen är förståss: man kan inte lyfta ramar/kakor hit och dit...vilket jag ändå inte har för avsikt att göra! Eventuell undersökning av kakorna kan väl göras ändå eftersom lådans höjd kan vara kring 15 cm.
Om flyttning behövs/är önskvärd, så blir det "hela lådor" i stället, därmed håller ja i alla fall en del av bygget samlat.
Slungning borde kanske gå med en anpassat sådan...men en slunga skall jag ändå inte behöva för ett mindre antal folk.
Efter att ha läst en hel del om olika "metoder" med olika ram- och kupstorleker (ibland är det verkligen frågan om några millimeter hit eller dit) så har jag personligen fått intrycket av att man med "biodling" menar: här skall "manipuleras", rivas i ynglerummet för kontrollens skull. Det skall hängas ramar med honung/yngel hitan och ditan...helst så ofta som möjligt för att visa att man är en flitig och kunnig biodlare.
Min egen "filosofi" har varit länge nu (och då menar jag inte bara biodling): så enkelt som möjligt, så litet som möjligt och inte minst så kostnads- och tidseffektivt det går...(tänker fortfarande på ett bloginlägg där kostnaderna för två! bisammhällen i frigolit???lådor med all kringutrustning stannade på 10.000 kronor.
Detta avskräcker inte minst ungdomer att försöka sig på denna konst.
Dessutom skall man kanske inte heller åsidosätta frågan om "resurshushållning" i hela den "materiella" sidan...vilket redan gör användandet av "plast" i form av frigolitlkupor i sammanhanget inte precis önskvärt enligt min mening.
Ett "hållbart alternativ" till virke är det då sannerligen inte...
Efter att ha byggd två Warrékupor á fyra lådor, så blir det två enligt japanska modellen härnäst. Sedan får det räcka för nästa år...
-
Tillsyningsmän i England börjar ha sådana knivar med sig
Låter lite olyckligt , med tanke på smittspridnings hänseenden, tillsynsmannen ska helst använda sig av biodlarens verktyg så att eventuell smitta sprids inte vidare till andra biodlare och bigårdar (:)
mvh Edward :P
-
Hej
Man kan jo alltid hoppas att bitillsyningsmän och kvinnor inte bara användar biodlarens egna verktyg, utan att de dessutom tvättar händerna och byter kläder mellan varje besök...och inte själva bär på någon smitta som kan spridas vidare till andra biodlare...
(http://www.wuerziworld.de/Smilies/mk/mk22.gif)
-
Hej
Förresten Edward, så läste jag Thomas D. Seeleys bok "Honeybee democracy" som jag tyckte var spännende och intressant som bara den...och många av hans vetenskapliga experiment angående val av kupa och volym, flustrets läge och storlek mm som han utförde visade att Warrés kupa motsvarar just hans iaktagelserna.
Så där fick jag "vatten på min kvarn" med val av kupmodell, utan tvekan.
Men inte bara det, utan jag blev mycket imponerat över deras belutfattningsprocess vid val av ny bostad.
Där ser man vad 30 millioner år kan ger för "erfarenheter" av sådana livsavgörande beslut och hur man fatta dessa utan "personliga" särintressen...vi är inte ens i närhet av detta...
-
Mina bitillsyningsmän brukar ha engångs-överdragsoverall och engångshandskar. Dessutom brukar jag få göra allt jobbet de tittar och sticker i celler. Så jag tycker nog att de sköter sig utmärkt och gör en hjälteinsats o:) att hålla smiddspridningen mellan bisamhällen så låg som möjligt. Slöjan skyddar biodlare från biodlare, när man nyser stannar det mesta i nätet.
-
Slöjan skyddar biodlare från biodlare, när man nyser stannar det mesta i nätet.
Spotta gör man bara engång ;D ::)
mvh Edward :P
-
Mina bitillsyningsmän brukar ha engångs-överdragsoverall och engångshandskar. Dessutom brukar jag få göra allt jobbet de tittar och sticker i celler.
Den stora nyttan med detta är smitto risken, men även att tillsyns manen inte klämmer någon drottning eller kan bli misstänkt att ha varit orsaken till att hon inte finns mer i kupan.
mvh Edward :P
-
Hej
Eftersom somliga tycker att jag är oansvarig på snutt till det kriminella och då med tanke på sjukdomar som om och om igen verkar vara det man koncentrerar sig på...
I stället för att lägger största vikten på hur kan jag ta kål på alla dessa fiender till biet, så har jag min koncentration från början riktat på: hur kan jag stärka bisamhället?
Huvudpunkten var föståss en bra kupa och en metod tillhörande som tog hänsyn till detta.
Efter en hel del studier så började det visa sig att vissa kriterier framkom om och om igen. (och där kan Warrés kupa och arbetssätt underlätta en del av dess enligt min mening)
- lämna biet bo så orörd som möjligt
- vaförnyelse på en regelbunden basis
- svärmande bi får en "nystart" och är inte alls lika belastade som konstsvärmar
- stabilbygge, dvs inga ramar lämnar biet möjligheten till cellstorlekar som kan varieras efter årstid och behov
- biet vet bäst vilken drottning som passar deras behov (vilket hänger ihop med svärmning)
- kupvärme och doft har en stor betydelse (så drivs Varroan inte lika bra i yngelrummets något högre temperatur, biets intelligens påverkas negativt av nedkylning) så man ta hänsyn till detta
- kupans volum borde inte vara för stor
- honung lämnas som vinterfoder i den mån det går och är lämplig. Socker har bla inte rätt pH värde i förhållande till honung
- nadiering i stället för suppering, dvs, man ger plats neråt i stället för ovanför
- inga mellanväggar bla pga att vaxet oftast är belastat med miljögifter
- drottningen har tillgång till hela kupan, avskiljare enbart som nödlösning, inte som en integrad del av driften
- sjukdomsbekämpning i den mån det behövs men "tunga kemikalier" bör undvikas
- inga svärmförhindrande åtgärder eftersom detta är biets mest naturliga sätt att föröka sig
- ingen drönarbeskärning eftersom detta minska genpoolen, dessutom vet man inte vilken uppgift drönare dessutom ha i ett samhälle (värme?)
Detta för att nämna ett urval av det som anses bland vissa biodlare vara ett sätt att stärka biets välmående och på så sätt minskar sjukdomsangrepp.
Trevlig lördag kväll
Jag skall snart kasta loss...
a
Kap Horn
-
Hej
Med tanke på att svenska vintrar är kallare än Warrés i Frankrike och för att förhoppningsvis undvika kondens, så blev det en modifikation...
Innermåttet är däremot fortfarande enligt Warré.
(http://www.immenfreunde.de/forum/download/file.php?id=972&t=1)
Spån som isolering. Gick det förr bra i trädhus , så går det säckert nu ochså...
[size=78%]
Trekants toplistor med lösa avståndsmallar för snabb och enkel placering.
(http://www.immenfreunde.de/forum/download/file.php?id=975&t=1)
"Trädstammen"...
(http://www.immenfreunde.de/forum/download/file.php?id=978&t=1)
Fattas enbart en botten...
(http://www.immenfreunde.de/forum/download/file.php?id=976&t=1)
Under taket finns en ram ca 10 cm hög som även denna skall förses med spån.
Mellan taket och ramen finns en luftspalt av ca 0,5 cm.
Säckväv målat med klister av rågmjöl, potatisstärkelse och vatten som botten i översta "isolierlåda".
(http://www.immenfreunde.de/forum/download/file.php?id=977&t=1)
Två samhällen skall beställas under vintern. "Ligustica" eftersom dessa finns redan i närheten och paketbin bara 100 km långt borta.
[/size]
-
Hej, jag har haft ett trettio tal med warre kupor i ett antal år, dom är byggda av 22X145 finsågat virke med 7mm täckskiva med en 10 mm sarg på, och en ram med vanlig takplåt till tak, helt utan isolering, inga problem med övervintringen. Detta med bitillsynen är inte heller något problem, man skjuter in kup kniven mellan lådorna list för list lyfter ur lådan/lådorna man vill se, man ställer lådorna med vaxkakorna i lod, antingen bläddrar man lite försiktigt och tittar in eller tar kupkniven och skär loss mot lådkanterna och tar ur precis som med ram. Brukar göra små avläggare genom att ta ur vissa list/vaxkakor och starta nytt med, med en aning träning så sköter man det här lika bra som med ram. Har börjat med att ta första lådan med list i sedan en tom låda och sedan en med list i igen, dom bygger snabbare om dom inte stöter på lister för tätt, ska även prova att sätta in ett kryss av 3mm svetstråd istället för list, om det är bra drag så går dom förbi mycket snabbare med vaxbygget. Men det är bra med låga lådor då det är enklare att ta rätt honungs mängd samt när man gör avläggare. Men som sagt alla sätt är bra utom dom dåliga.
Johan Ingjald
-
Hej, jag har haft ett trettio tal med warre kupor i ett antal år, dom är byggda av 22X145 finsågat virke med 7mm täckskiva med en 10 mm sarg på, och en ram med vanlig takplåt till tak, helt utan isolering, inga problem med övervintringen. Detta med bitillsynen är inte heller något problem, man skjuter in kup kniven mellan lådorna list för list lyfter ur lådan/lådorna man vill se, man ställer lådorna med vaxkakorna i lod, antingen bläddrar man lite försiktigt och tittar in eller tar kupkniven och skär loss mot lådkanterna och tar ur precis som med ram. Brukar göra små avläggare genom att ta ur vissa list/vaxkakor och starta nytt med, med en aning träning så sköter man det här lika bra som med ram. Har börjat med att ta första lådan med list i sedan en tom låda och sedan en med list i igen, dom bygger snabbare om dom inte stöter på lister för tätt, ska även prova att sätta in ett kryss av 3mm svetstråd istället för list, om det är bra drag så går dom förbi mycket snabbare med vaxbygget. Men det är bra med låga lådor då det är enklare att ta rätt honungs mängd samt när man gör avläggare. Men som sagt alla sätt är bra utom dom dåliga.
Johan Ingjald
Hur kallt blir det hos dig och hur länge? Tror du det funkar även i Södra Norrland? Jag efterfrågade lite tips och erfarenheter angående Warré i en annan tråd. Du tror att Kap Horn's variant med sågspånsväggar är overkill?
Hur löste du kondensproblemet? Eller du kanske inte har det problemet?
-
Hej Johan
Tack för ditt inlägg och tipsen. (Du har säkert fler efter all din erfarenhet!!!)
Jag har jo även "original" Warré, så jag har tänkt att testa båda varianter kommande år.
Det börjar verkligen bli dags att samla egna erfarenheter.
Även jag lutar ått det mera "japanska" sättet, då skulle man kunna göra ramarna även mindre höga, just med tanke på honungsmängden och avläggare.
Hälsningar från södra östersjön
Kap Horn
PS Du bor inte tillfälligtvis i Kalmar län?
-
Hej
Fortsättningen från "mögel"tråden och biodlarns inlägg som var:
Försök hitta en lösning så du får med så mycket yngel och foder som möjligt av de befintliga kakorna när du köper. Det ger samhället en betydligt bättre start än om du endast gör skaksvärmar med bin som sen måste fodras under lång tid och skillnaden visar sig i hur stort samhälle du kommer invintra. Tycker det borde gå att ställa ovanpå dina W, speciellt om det är Svea alt lågnormal, är det Langstroth du köper så går det att fixa till någon lösning. När bina sedan byggt sig ner under sommren kan du plocka bort/skörda lådan på hösten om det varit en hyfsad sommar. Jag har dock ingen erfarenhet av Warrekupor men tycker inte det borde vara värre för bina att bygga neråt i en Warré låda från en ramlåda än från en Warré till en W.
Warré har ingen lång historia i vårt land vad jag vet så lite framkant är det allt även om jag förstår vad du menar med bakkant.
Lådan med spån ser verkligen fin ut så länge man slipper hantera många av dem. Ser ut som om topplisterna skall direkt i den. Är det så så kommer det att vara nödvändigt att ha alla lådor på det viset eftersom de år två kommer att vara de som skattas och de som tillsats under kommer vara nya vinterbot. Man ställer sig inte gärna och flyttar över kakor från en låda till en annan med Warrésystemet. Eller missförstod jag och det är en isolerad huv?
Jag läste Warrés bok för några år sedan men kommer inte ihåg hur man tömde skattlådor på bin? Väntar man med skörd tills bina klustrat nere vid det tomma yngelrummet eller lyfter man av tunga lådor och lägger någon form av bitömmare emellan?
Antingen enligt Warré so "röker" man ner de eller ochså skall jag användar mig av en bitömmare vilket verkar rätt så fiffigt. Och det du ser är en låda, tre skall räckar och två för vintern. Alla skall i så fall vara lika, korrekt.
-
Hej
Fortsättningen från "mögel"tråden och biodlarns inlägg som var:
Antingen enligt Warré so "röker" man ner de eller ochså skall jag användar mig av en bitömmare vilket verkar rätt så fiffigt. Och det du ser är en låda, tre skall räckar och två för vintern. Alla skall i så fall vara lika, korrekt.
Såg i denna tråd att det var paket bin så då är det inte mycket att fundera över. Inte så vanligt ännu i vårt land även om det börjar komma igång. Kan de leverera tidigt på säsongen så de verkligen hinner etablera sig.? Med dina fina sågspånslådor så är det nog inga problem. :-)
Röka ner bina blir tufft. Risken snarare de får panik av för mycket rökande. Bitömare kan funka men det funkar inte alltid som man tänkt. Det är ett senare problem då jag förmodar du inte tänker skörda från en skaksvärm första säsongen utan låta dem ha kvar så mycket honung som möjligt.
Ser fram emot din rapportering av hur det går, både bra och dåligt.
-
Hej Biodlarn
Nej, honung är inte det viktigaste just nu, det kan vänta.
Nu gäller det för mig att se till och få bina att trivas och blir kraftiga. "Resten" tror jag kommer sedan av sig självt...eller nästan i alla fall. ;-)
Återkommer säkert.
Målsättningen är att på enklast möjliga sätt med minsta möjliga utrustning få insketerna att trivas, lära känner deras sätt och om det vill sig riktigt väl även få honung till husbehov.
-
Hej
En bok som jag tycker verkar ger en bra sammanfattning av såväl den "röda tråden" som ledde till Warrés kupa och en hel del annat kring temat.
En del kan läses "on line" och det verkar intressant...kanske som julklapp?
http://www.smashwords.com/extreader/read/151216/18/beekeeping-for-poets (http://www.smashwords.com/extreader/read/151216/18/beekeeping-for-poets)
-
Hej
Den som vill läsa och ta del av andras frågor, svar och erfarenheter angående Warré och annan naturnära biodling, så finns här tillräklig med läsning för denna vinter i detta mycket breda forum på engelska: http://www.biobees.com/forum/viewforum.php?f=12&start=0&sid=99bb0b9f5a6f763207a4f8a59dfbdc8f (http://www.biobees.com/forum/viewforum.php?f=12&start=0&sid=99bb0b9f5a6f763207a4f8a59dfbdc8f)
-
Hej
Förresten, för den ekonomisk intresserade kan kanske detta vara intressant:
Yrkesbiodlaren Freres-Guillaume från Belgien har gjord en sammanställning över 10 år där han jämför en Langstroth- mot Warrékupan angående kostnader och intäkter (se bifogad fil)...där Warré = (http://www.wuerziworld.de/Smilies/mx2/mx16.gif)
genomsnittlig skörd / år.................: 20 kg - 12 kg
Produktionskostnad / kg honung...: 2,19 € - 1,50 €
tid per kupa/år...............................: 12 h - 4 h 45min
-
Hej
Erfarenheten från akvariumtiden har lärt mig: en bra livsmiljö kan inte uppnås utan att man bryr sig om microorganismer.
Dessa finns jo som bekannt inte bara på utsidan, utan även på insidan.
Alla vet hur nyttig lactobaziller är...och även bi har dessa i mag/tarmen.
Svenska forskare har patenterat och sedan oktober börjat marknadsföra sin produkt: SymBeeotic
http://symbeeotic.apicellae.se/ (http://symbeeotic.apicellae.se/)
Kankse något att testa?
-
Svenska forskare har patenterat och sedan oktober börjat marknadsföra sin produkt: SymBeeotic
[url]http://symbeeotic.apicellae.se/[/url] ([url]http://symbeeotic.apicellae.se/[/url])
Kankse något att testa?
Jag skulle vilja veta
1. I vilka situationer har det gjort en bevisat positiv skillnad?
2. Vilka garantier finns för att det inte rubbar den finstämda balansen och istället gör skada på sikt?
De har mycket kvar att visa.
-
Hej Olof
Se länkar under "research" på deras sida.
Och vad beträffar rubbningar så är det deras 13 egena mjöksyrebakterier.
Själv äter jag sedan många år filmjölk och olika provivaprodukter...några "rubbningar" har jag inte märkt något av i alla fall.
-
För några år sedan hade jag 100% vinterdödlighet på mina samhällen med format LN
Nu var det så att det var bara ett samhälle och ett år, lite för tidigt att dra några slutsattser att ramformat dödar bin,
Och deras forskning är intressant, men har inte provats mycket mer, mer tester och långvarig utprovning behövs (:)
mvh Edward :P
-
olofsson? snart säljer han begangnade lianer! vad som helst bara det blir pengar!Leffe
-
Kan det hela var lite som blod dopning för bina ? ;D
mvh Edward :P
-
Se länkar under "research" på deras sida.
Jag tycker inte alls att detta svarar på mina frågor om produkten gör nytta och är ofarlig. Tvärtom, att hänvisa till deras egen forskning när det är en produkt som ska säljas är som att hänvisa till Bayers egen forskning om neonikotinoider och där kanske vi kan vara överrens om att det finns lite trovärdighetsproblem.
Därmed inte sagt att deras forskning inte är korrekt och viktig, det ifrågasätter jag inte alls! Men den behövs betydligt mer på fötterna att en produkt är både nyttig OCH ofarlig om man ska kommersialisera den.
-
Hej
Citat från deras forskingsartikel:
"The crop microbiota of A. melliferais composed of 13 bacterial species within the generaLactobacillus andBifidobacteriumand it plays a key role in the production of honeyand bee-breadlong term stored food for both adult honeybees and larvae."
Detta är tydligen verdertagen kunskap.
Nu kan man köper dessa 13 bakterier och tanken är, precis som med "Proviva" att hålla tarmfloran i bra skick. Visst, man kan diskutera om det ger något, men faktum är att humanmedicinen tex vid antibiotikabehandling rekommenderar just lactobaziller för att hjälpa tarmfloran på vägen.
Här är det alltså inte frågan om medicin respektive läkemedel utan om en "biotic" dvs något som stödjer det som redan finns natuerligt!
Jag kan då inte se att detta skulle vara farligt på något sätt.
Om det däremot har en positiv effekt eller inte...det är en annan 5:a.
Själv tänker jag att genom alla bekämpningsmedel är säkert tarmfloran inte i bästa skick hos biet, och kan jag stödja de genom att tillföra (det som naturligt redan finns alltså), så kan det i alla fall inte vara fel!
-
Hur kallt blir det hos dig och hur länge? Tror du det funkar även i Södra Norrland? Jag efterfrågade lite tips och erfarenheter angående Warré i en annan tråd. Du tror att Kap Horn's variant med sågspånsväggar är overkill?
Hur löste du kondensproblemet? Eller du kanske inte har det problemet?
Hejsan, bor i Örebro trakten och övervintrade på detta sätt vintern 2012-2013 utan problem, det kryper ner till 20-25 minus även här, tror inte att kylan är problemet, det är ramarna, möjligen att man lägger en isolerskiva på täckskivan om det är en väldigt lång och väldigt kall vinter för att spara foder, när man har ramar värmer man hela kupan, bina kan ej reglera luft cirkulationen med bigångarna, ju mer uppvärmd luft som möter kalla ytterväggar = kondens. Enda kondensen som jag sett är när jag missat lite med isoleringen mot fönstret, men det har aldrig varit något stort problem. Jag kör med vanligt 21-22 virke som jag spikar med en liten trycklufts spikpistol 50mm dyckert och trälim, springor och otäta skarvar fixar bina själva. Ser även att med nordiska bin i dessa kupor är det stor skillnad på vinterfoder åtgången ca 30-50% mindre. Kan inte se att det är något problem i Södra Norrland med dessa kupor, då skulle det vara värre i Skåne med mildare väder och mer fukt i luften.
Johan Ingjald
-
Hej Johan
Det verkar jo lovande...!
Att ramar är en "bov i dramat" är väl lätt att inse med tanke på luftcirkulation respektive skapandet av fack vid naturbygge.
Gott nytt år
-
Hejsan, bor i Örebro trakten och övervintrade på detta sätt vintern 2012-2013 utan problem, det kryper ner till 20-25 minus även här, tror inte att kylan är problemet, det är ramarna, möjligen att man lägger en isolerskiva på täckskivan om det är en väldigt lång och väldigt kall vinter för att spara foder, när man har ramar värmer man hela kupan, bina kan ej reglera luft cirkulationen med bigångarna, ju mer uppvärmd luft som möter kalla ytterväggar = kondens. Enda kondensen som jag sett är när jag missat lite med isoleringen mot fönstret, men det har aldrig varit något stort problem. Jag kör med vanligt 21-22 virke som jag spikar med en liten trycklufts spikpistol 50mm dyckert och trälim, springor och otäta skarvar fixar bina själva. Ser även att med nordiska bin i dessa kupor är det stor skillnad på vinterfoder åtgången ca 30-50% mindre. Kan inte se att det är något problem i Södra Norrland med dessa kupor, då skulle det vara värre i Skåne med mildare väder och mer fukt i luften.
Johan Ingjald
Tack för svaret. Det låter lovande. Då kanske jag våga att sätta igång med några Warré kupor. under våren.
Gott nytt år!
-
Spännande tråd (-ar)!
Jag undrar hur man skattar samhället? En gång per säsong? Hur slår man av bina? Borstar bort dem? Sitter vaxet kvar på listen? Det blir ju lätt kladdigt och många bin som fastnar och dör om vaxet far omkring...
Jag har LN-kupor idag.
-
Hej Toll
Även om jag utöver själva kupbyggandet inte ha någon praktisk erfarenhet än (tre startsamhällen skall komma denna sommar), så tycker jag att philosofien och arbetssättet verkar vara "bi-anpassat".Kanske du hittar en hel del svar på dina frågor i hans bok som nu även finns på svenska.
Kolla här på hemsidan så hittar du det! http://www.warre-kupor.se/ (http://www.warre-kupor.se/)
Dessutom byggplaner och mera.
Det intressanta för min del är att om och om igen så får jag bekräftat att Warrés ideer håller. Antigen det är måttet på kupan (Thomas D. Seeley har bestärkt detta i sina studier. Finns i "Honeybee Democracy"), eller vad beträffar rester av olika mediciner i vaxkakor (de byts jo ut regelbundet).
Att minska stressen genom att sätta nya lådor UNDER i stället för att stressa de med en tom skattlåda över (de "tycker inte om" när det är tomt ovanför, det signalerar "brist på foder". Det är jo inte naturligt att det inte finns honung ovanför.)
Thuer´s "Nestduftbindung" dvs hans sysätt hur viktigt det är att bebehålla i största möjliga mån kupklimatet genom att inte öppna kupan stup i kvarten hade han redan i sin sköteslmetod innan deta blev känd.
Dessutom så anser jag personligen att han har knytit an vid den traditionella biodlingen och genom vissa förbättringar utvecklat den i stället för de mer radikala ändringar så som ramar som Langstroth propagerade för.
Jag har läst även hans bok, men redan hans sysnsätt tilltalade mig inte för han var kvar i tankergånger så som att allt som finns är enbart till för människans bästa och att (ut)nytja.
Detta är bara några fördelar som jag ser det. Men visst. även nackdelar finns men dessa är mindre än man tror och oftast bara en sådan för biodlaren!
Än är det "vinter" så det finns tid att läsa...
Hälsningar från Göteborgs redd
Kap Horn
-
Okej. Jag har beställt boken nu.
-
Hej Toll
Det var snabba ryck... (http://www.wuerziworld.de/Smilies/mx/mx25.gif)
Jag tycker i sammanhanget att det talar sitt eget språk när det i decenier var rätt tyst om honom, så finns det nu översättningar i en mängd olika språk och hans ideer har tack vare nätet spridit sig verkligen över hela världen!
Och dessutom så är detta gratis (fast även jag har beställt boken, det vill ja har tillgång till utan PC).
Jag är övertygat om att vi ligger i början av ett paradigmeskifte vad som anbelanger biodlingen. (och antagligen inte bara där!)
Vi knyter an till den traditionella bihållningen innan ramen kom in in bilden och utvecklingen kommer att ske med det som utgångspunkt.
Och tack vare internet och dess mötesplatser, så kan vi ta del av andras erfarenheter på ett helt annat sätt än enbart genom en liten, homogen grupp så som det var på den "gamla goda tiden".
Trevlig och givande läsning önskar
Kap Horn
-
"gamla goda tiden".
På den gamla goda tiden innan ramar blev vanlig förstörde man hela samhälle vid skörd och kastade ut dem från sitt bostad, allt var inte bättre för. :-\
-
Hej Kap Horn!
Det skulle vara intresant att att få del i hur Du tänker sköta dina tre samhällen?
Hälsningar
Herman
-
Hej Herman
Varja samhälle skakas/får löper in i en kupa med två lådor. Mera finns att tillgå.
Och eftersom jag är nybörjare och vill kunna studera livet i en kupa utan att störa för mycket, så har jag slagit till med en köpt Warrékupa med fönster. Det blev för invecklat för min del, eller rättare sagt för tidskrävande.
Alla lådor har en topisolering med spån och eventuellt torkade "örter" så som thymian, mynta...finns en hel del bivänliga sådana.
Varje låda har toplistor med delvis en hel eller antagligen bara en halv, färdig vaxkaka (5,1 mm) omlott med begynnelseremsor eftersom andras erfarenheter är till en stor del att bi som inte är vana vid naturbygge kan behöva hjälp i början.
Fodringsramar finns för en bra start.
Varroabotten i alla för att kunna hålla koll. Botten öppningsbar akter. Inga öppna bottnar, inget drottninggaller heller. Däremot bitömmarbotten som möjlighet.
Besiktning möjligt via hål i varje ram som även kan bli fluster/ventilationshål med varierande öppningsgrad, respektive via botten med tex hjälp av en spegel. Eller lyfta hela kupan (mha en enkel lyftkran)
Räknar inte med honungsskörd första året utan det tänker jag ha som vinterfoder.
Kuporna placeras en bit ifrån varandra eftersom odlare som har en livslång erfarenhet tycker att man oroar folk i närheten mindre när man jobbar med en kupa.
Flusteröppning mot OSO så morgonsolen kommer åt, försöker med skugga under tidig eftermiddag. Uppvuxen granskog/berg skyddar mio WNW till ONO.
Vatten finns i närheten, men även någon slags "bevattning" kommer att finnas, antagligen blandad med en aningens salt, kanske "bergamott te" för bergamott har visad sig har liknande egenskaper som thymol. Eventuellt även lite "nässelte".
Är inte det minste orolig över om det passar eller ej, eftersom det avgör bi säkert bättre än jag!
Varroastrategi: jag kommer att satsa antagligen på Thymolkristaller för långtidsbehandling och OS förångning på elektriskt vis. Material och utrustning finns redan på min inköpslista.
Dessuotm vill jag testa i en kupa hur det är med ett "kompostlager" i botten (antagligen torf, spån och en näve av min kompost hemma) för att befrämja mikroklimatet i kupan.
Så är tanken i förenklad form...att det sedan garanterat kommer förändringar och en anpassning till verkligheten är något som jag är redan nu säker på.
Dessutom räknar jag med problem och bakslag likaså!
Bi blir "ligustica" eftersom det är dessa som finns i området.
Som huvudlinje har jag: så lite störningar som möjligt, så mycket som krävs.
Så ungefär i grova drag...
Och innan någon börjar här igen...jag kommer förståss att anmäla innehavet till jordbruksverket!
-
Hej!
Det verkar fungera bra, men hur gör Du när förstasvärmen kommer i slutet av juli?
Hälsningar
Herman
-
Hej igen, för mig är skötseln av kuporna att plocka under när det byggs och röra så lite som möjligt och skörda sent en gång, när bina gått ner ur dom övre lådorna, det blir väldigt tajt mellan vaxet när det är fyllt med honung, är det mycket bin uppe så går det att röka dom ner i undre lådan eller borsta ur dom. Det är honungen som är själva isoleringen uppåt, det tar lång tid att värma upp honung, det betyder att vikten blir högre i honungslådorna när man staplar nya lådor underst, dom proppar in mycket mer honung i lådorna då, traditionell biodling med skattlådor uppe på, så blir det hela tiden panik att knyta ihop det, med andra ord mindre vikt. Jag har varroa behandlat med tymol på försommaren för att inte få tymol lukten i vaxet/honungen kvar vid skörd. Men plockar man honungen tidigare så går det att behandla senare, aldrig senare än början/mitten av Augusti med tymol som kräver rätt hög dags temperatur, tymolen går att köpa från Finland www.mesimestari.fi (http://www.mesimestari.fi) tror jag den hemsidan heter. Man kan lösa upp den i rödsprit eller smälta i kastrull och hälla på vettexduk, jag har kört 12-15gr i ca 21 dygn. Kontrollen på varroan sker visuellt vid flustret, lägg en skiva framför flustret och titta efter flera vinglösa bin eller utkastade skadade bin eller om det finns bin som ej kan flyga men ser oskadda ut, likadant om man har flera samhällen som är jämnstarka och något som inte följer med i utvecklingen, ser man detta så på med tymol/bekämpningsmedel direkt. Jag har två samhällen på en EU pall bredvid varandra med avstånd så min lyft går in, på lyften har jag en inbyggd våg på så man kan kolla på vikten i kupan, man drar ifrån tomlådor+vax+bin. Enda gången som jag sätter in vaxremsor är när jag startar ett nytt samhälle, dom kommer igång med yngelsättningen snabbare då.
Johan Ingjald
-
Hej!
Det verkar fungera bra, men hur gör Du när förstasvärmen kommer i slutet av juli?
Hälsningar
Herman
Förhoppningsvis är jag hemma då...utrustning att ta hand om de finns dessutom (hur var det någon skrev: "man har sällan tillräklig med kupor...så jag har "reserver")
Fast, det är kanske först då jag får mina bin...återstår att se med andra ord.
-
Hej
I min kanske en aningens annorlunda approach så glömde jag att tillägga. även detta verkar helt klart värd ett försök och jag kommer att testa även detta: http://symbeeotic.apicellae.se/ (http://symbeeotic.apicellae.se/).
Och kamomillte i dricksvatten är exempelvis "Demeter" godkänd. I alla fall i Tyskland.
http://www.demeter.nu/ (http://www.demeter.nu/)
-
Hej igen!
Hur gör Du med andrasvärmen som kommer tio dagar senare och kanske tredje några dagar senare.
Är du inte hemma och tar reda på bina när dom svärmar då är kupan tom när du kommer hem.
Hälsningar
Herman
-
Hej Herman
Tja, då är det väl så...och inte heller vet jag vad jag skall göra om jag lägger näsan i vädret...en knivig fråga detta.
Men, en back up plan har jag, fast den skall jag inte berätta om här, det blir för jobbigt.
Det finns en viss falang här som har förmågan att klanka ner på allt möjligt i stället för att ta en givande diskussion.
Jag vet ännu mindre vad jag skall göra med en fjärde och femte svarm, eller sjätte, sjunde åttånde eller även nionde...
vilket tydligen är teoretiskt möjligt med tre samhällen om jag följer ditt resonemang.
Vad gör du själv då?
-
Hej!
Tre till fem svärmar ur ett starkt sammhälle är inget ovanligt om man inte gör något.
Förstasvärm tages och sättes i ny kupa , eller sila ifrån drotningen och slå tillbaka bina på kupan.
Andrasvärm tages med ungdrottning, ställes i sval lokal (källare) till kvällen.
Sedan skall kupan renssas från drottningceller, sedan slår man tillbaka svärmen när bina slutat flyga.
Det underlättar med ett avgränsat yngelrum och lösa ramar.
Hälsningar
Herman.
-
Hej Herman
Det har jag redan förstått...om jag skall förtydliga min fråga så som du ställde den till mig:
vad gör du själv när du INTE är där, om du inte är hemma?
Då är jo din kupa lika tom som min...
-
Det verkar fungera bra, men hur gör Du när förstasvärmen kommer i slutet av juli?
Vad har detta med ämnet att göra?
-
Hej Toll
(http://www.wuerziworld.de/Smilies/mx/mx16.gif)
Snickaren bara ville...testing ett, två, testing (http://img.userboard.org/uploads/lebensfreude/smilies/smiliegi86.gif) för att sätta mig på (http://www.wuerziworld.de/Smilies/ah/ah39.gif)-kanten. Något intresse tror jag inte att han har i själva temat.
-
Hej igen Kap Horn!
Ett rådjur komm i mellan som behövde passas.
Du har helt rätt i dit sista inlägg, själv har jag kommit så långt på livets stig att jag är hemma alla dagar.
Jag är född i en bigård, för tretiotre år sedan övertog jag några Svea trågkupor med bin, har sedan bygt
svea uppstaplingskupa, som mäst liknar Warrékupan, 316*316*308 mm invändigt mått, halvlåda som
skattlåda,nackdel, kuporna blir 3-4m höga. En trågkupa med två staplar blir hälften så hög.
Min senaste kupa, en trågkupa med tjugo Dadantramar i yngelrumet, rymer betydligt mer honung ock
blir ändå lägre.
Yngelrumet fyllts på våren med ramar, röres ej före skatningen och invintringen då gamla fula borttages
och honungsramar nedsättas som vinterfoder. Har samhället gått om plats för honungen, så det fins plats
åt drottningen i yngelrummet så är det mindre än 3% av samhällena som svärmar.
Hälsningar
Herman
-
Hej Herman
Tack för ärligheten...uppskattas!
-
Dessutom så anser jag personligen att han har knytit an vid den traditionella biodlingen och genom vissa förbättringar utvecklat den i stället för de mer radikala ändringar så som ramar som Langstroth propagerade för.
Kap Horn
Hej
För den som vill få lite historisk perspektiv....http://mirror.warrebeekeeping.org/precursors.htm (http://mirror.warrebeekeeping.org/precursors.htm)
-
Hej
Jag håller fortfarande ett öga på "pro-biotics" eftersom jag anser att det kan finnas hälsobefrämjande medel inte bara för oss människor, utan även för andra organismer...
SymBeeotics var jo ett...http://symbeeotic.apicellae.se/ (http://symbeeotic.apicellae.se/)
Hittade någon för mig okänd jästsvamp: "Kombucha" som vid fermentation bildar bla ättik-och mjölksyra...
(båda är jo "gamla bekanta" när det gäller varroabehandling)
Hos Dennies Murriel hittade jag detta dessutom: http://talkingstick.me/bees/probiotics/ (http://talkingstick.me/bees/probiotics/)
Någon som vet mera?
-
Jag är sugen på warrekupor. Funderar på att bygga två under våren och ha som komplement om det svärmar något i sommar.
Jag har fyra kompletta plastkupor idag, nackakupor, eller vad de heter, av frigolit. Överlever alla så vore det smidigt att ha alternativ.
Samtidigt har jag redan slunga för LN-ramar.
Nåja, vi får se vad tiden räcker till i vår.
Edit: Törebodakupa EPS heter den. http://www.biredskapsfabriken.se/se/lista.php?kid=8-71 (http://www.biredskapsfabriken.se/se/lista.php?kid=8-71)
-
Hej Toll
Warré-kupor är i alla fall enkla att bygga...särskild när du inte skall ha ramar...och kostar inte mycket heller.
Har byggt fyra.
Men jag beställde faktiskt en med fönster för ett som jag tycker överkomligt pris!
(http://www.holtermann-shop.de/images/product_images/thumbnail_images/3137_0.jpg)
http://www.holtermann-shop.de/index.php/cPath/1_234 (http://www.holtermann-shop.de/index.php/cPath/1_234)
-
Vad fick du betala inkl frakt?
-
Hej Toll
Ingen frakt eftersom jag kom över 300 € (jag börjar jo från scratch, så blev det en hel del annat, en "Dadant" smoker, en Varroa förångare mmm)
Annars så kostar det till Sverige upp till 10 kg / 13,90 EURO,
upp till 30 kg / 21,90 EUR.
Men bor du i "Remote Areas" :-) tillkommer ytterligare 20,- EURO per paket.
Och är det "voluminöst" så kan det bli fler paket.
Förstagångsbeställare betalar först och sedan blir det leverans. De tar inte kort på nätet, utan faktura via mail...
-
Hej igen
Så kostnaden blev för en kupa med fönster, varroa botten och foderram komplett 140 €
Köper du då två, så kan du lika gärna köper något annat för 20,10€, kommer över 300 € och få det fraktfritt...
-
Ok. För mycket pengar för mig.
-
Hej Toll
Det var därför jag byggde fyra stycken själv...som sagt, enkelt att göra. Och gör du så att du borrar ett hål i varja ram, så kan du jo i alla fall titta in...jag "lånade" idéen från en fransk tillverkare...och om man tittar på bilden av Warré så har han antagligen haft det likaså.
(http://3.bp.blogspot.com/-4kpqeyFxHWg/Ur8wBd1C5BI/AAAAAAAAEpI/HTjfF9QjtdI/s320/Aus+dem+Rahmen+gefallen.jpg)
Här fattas bara isoleringsramen under taket...därför sitter taket lite "lågt"
(http://3.bp.blogspot.com/-JHaCUwv1RGQ/Ur10_QqNl_I/AAAAAAAAEoA/VR7EsupiSAU/s640/Jahrzehnte+vergehen.jpg)
-
Okej.
Har du byggt en hiss? Som jag förstått är det svårt att hantera kuporna annars.
-
Hej Toll
Inte än! Står på programmet däremot.
En full ram med honung ligger på ca 16-18 kg enligt andras erfarenheter...så en ram går att lyfta tycker jag.
Särskild med tanke på att tyngdpunkten ligger tämligen nära kroppen med ett ramdjup på enbart 34 cm dvs den hamnar bara ca 20 cm från dig!
-
Om du bor norr om Småland så glöm Warré kupor.
En kupa som är skapad för norra Frankrike passar knappast vårt klimat.
Med våra långa kalla vintrar krävs helt andra konstruktioner och driftsformer.
Jag har odlat bin i över 40 år och har även läst boken om Warrékupan. Tyvärr hittade jag intet av värde för mig. Driftsformen är heller inte ny den är från 1600 talet då hette den halmkranskupan.
Att låta bina bygga nytt nedåt kan tyckas praktiskt men det blir honungsförluster på våra breddgrader som är korta och intensiva. Så här är det att bina hinner inte bygga nya vaxkakor i den takt som honungen kommer in. Därmed är det förlust av mycket honung.
-
Hej Siljansringen
Om du har läst Warrés bok men inte hittade något "matnytigt" då tycker jag att du inte har läst det noggrant
Jag förstår enligt dina rader, att honungen är din målsättning, inte biets välbefinnandet...behöver jag skriva mera?
Och att du har odlat bi i 40 år...du kanske har gjort samma fel i 40 år...tänkt på det?
-
Om du bor norr om Småland så glöm Warré kupor.
En kupa som är skapad för norra Frankrike passar knappast vårt klimat.
Med våra långa kalla vintrar krävs helt andra konstruktioner och driftsformer.
Jag har odlat bin i över 40 år och har även läst boken om Warrékupan. Tyvärr hittade jag intet av värde för mig. Driftsformen är heller inte ny den är från 1600 talet då hette den halmkranskupan.
Att låta bina bygga nytt nedåt kan tyckas praktiskt men det blir honungsförluster på våra breddgrader som är korta och intensiva. Så här är det att bina hinner inte bygga nya vaxkakor i den takt som honungen kommer in. Därmed är det förlust av mycket honung.
Det går inte att vara så säker på något som man inte prövat. Bin fixar faktiskt det klimat de behöver för olika aktiviteter med eller utan isolering om de bara får de rätta förutsättningarna i övrigt. En förutsättning för en bra honungsskörd är inte kupans konstruktion utan rätt bimängd vid rätt tillfälle. Vaxbygge ingår i binas liv och det inkräktar inte på honungsskörden. Ett bisamhälle som inte får utlopp för sin bygglust är inte i harmoni och det påverkar den övriga verksamheten samt göder svärmlusten.
-
Hej
Ännu en bit längre med utrustningen...för att kunna lyfta Warréramar för nadiring dvs sätter till en ram under befintliga, så kan en hiss hjälpa:
350 kronor och en rolig dag i "snickarboa"...
(http://www.immenfreunde.de/forum/download/file.php?id=1024&t=1)
(http://www.immenfreunde.de/forum/download/file.php?id=1025&t=1)
(http://www.immenfreunde.de/forum/download/file.php?id=1023&t=1)
Hoppfallera...
-
Snyggt jobbat! Ska du ha hjul på den också för att köra runt mellan kupor?
-
Hej Forestman
Tack, och möjligheten för hjul finns med i tanken...men först skall jag testa utan.
Hissen väger jo inte så "his(s)kligt" mycket... ;)
I går hittade jag en gamal saftmaja för en femtiolapp, bra att ha för vaxsmältning.
Idag så tillkom två fotställningar...långsamt men säkert växer utrustningen.
-
Hej
Sakta men säkert närmar sig tiden då dessa kupor skall fyllas med liv...
(http://www.immenfreunde.de/forum/download/file.php?id=1084&t=1)
Tack vare Janos egna erfarenheter med in- och övervintring, så är jag än mera övertygat om att Warrés kupa är väl genomtänkt.
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=163494.0 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=163494.0)
Hans inlägg tycker jag är mycket läs- och begrundansvärda och jag vill tacka Jano än en gång för "sharing his expieriences"!!!
Dessutom fick jag i Thomas D. Seeleys bok "Wisdom of the Hive" ännu en fingervisning om att "nadiering", dvs undersättandet så som Warré propagerar , av en låda är mera birätt än att sätta en skattlåda ovanpå.
Förvisso så ger det senare möjligheten till en större skörd eftersom enligt undersökningar så fyller bin dessa snabbt. Ju större dessa är, desto mera samlas det dessutom.
Men, eftersom detta i ordet rätta bemärkelse är på-tvingat, så fattas det just bin till andra uppgifter enligt samma källa...att det medför andra, mera negativa inverkningar med sig är tämligen glasklart för mig.
Bortsett från att det förstör kupklimatet dessutom.
Biodlaren ökar helt enkelt stressen för bisamhället genom "supering"...
-
Det är alltid intressant med "nya" driftsformer.
Om jag förstår det rätt är det bara Johan Ingjald som använt Warre i denna tråd? Min fråga är hur samhällena kan hantera riktigt starka drag. Jag tycker att de inte skulle hinna flytta yngelklotet nedåt tillräckligt snabbt, få platsbrist, och svärma. Några erfarenheter eller tankar om det?
-
Men, eftersom detta i ordet rätta bemärkelse är på-tvingat, så fattas det just bin till andra uppgifter enligt samma källa...att det medför andra, mera negativa inverkningar med sig är tämligen glasklart för mig.
Bortsett från att det förstör kupklimatet dessutom.Biodlaren ökar helt enkelt stressen för bisamhället genom "supering"...
Ja, om bina kunde prata så skulle de tacka dig för att de får jobba i ett uppförsbacke :-\ ::) :'(
mvh :P
-
Jag som inte kan bin, men ofta tittar på era sidor, blir lite orolig att de smala höga husen skall välta. Är de stormsäkra?
-
Hej bäste drängen
Risk finns...men så finns det även spännband...
Erfarenheten från andra visar dock att är de fyllda, så blir de rätt stabila.
(http://image.bokus.com/images2/9781908904386_200_natural-beekeeping-with-the-warre-hive_haftad)
Vad sägs då om dessa torn som finns i Ryssland?
(http://www.pchelhom.ru/_ph/1/306086177.jpg)
@ Edward
Du måste har missförstått det hela...vid nadiring så ger man bina möjligheten att jobba i just "nerförsbacke".
@ Lars
Har du tänkt på att svärmning är en av biets starkaste överlevnads- respektive fortplantningsstrategi?
En strategi som den "duktige" biodlaren gör nästan all för att bli av med...om dessa försök ur biets synvinkel är så lyckade kan (och skall) ifrågasättas enligt min mening.
Hur det går när det är starka drag...väl, det kommer att visa sig...man kan jo alltid sätta på en låda (http://www.wuerziworld.de/Smilies/mx/mx6.gif)
-
Konstigt datum på bilden, undrar om det är ett avfotograferat foto?
-
Hej Olof
Inte en susning...men enligt egen erfarenhet från ryska hamnar vet jag att deras datumformat är en aningens "egendomlig".
Här är länken i alla fall: http://www.pchelhom.ru/index/0-4 (http://www.pchelhom.ru/index/0-4)
-
Datumet i Exif-datan stämmer med datumet på fotot, så det är väl inget konstigt med det? Troligtvis pålagt i Samsung-kameran utan att fotografen vet hur man stänger av det. Ser likadant ut på annat foto från samma kamera: http://burinspca.com/wp-content/uploads/2013/10/096.jpg (http://burinspca.com/wp-content/uploads/2013/10/096.jpg)
/Detektiven
-
Hej igen
för de som tycker att Warré kupor liknar "torn", så vill jag rekommendera Seeleys artikel angående biets eget val av ett näste i naturen:
http://www.beeculture.com/content/HoneybeeDemocracy.Seeley.BeeCulture-Final.pdf (http://www.beeculture.com/content/HoneybeeDemocracy.Seeley.BeeCulture-Final.pdf)
Om man jämför hans observationer med Warrés kuputformning så finns det många slående överensstämmelser som exvis volym, flusterstorlek och placering, väderstreck, mm.
(http://www.eccentricbeekeeper.com/hives/naturalbeenest.jpg)
-
Om trädet faller över kommer de att flytta? Eller bor de kvar i den horisontala utrymme?
Efter som ni vurmar för allt skall vara så "naturligt " enligt "era" normer så utgår man ifrån att ni inte använder eldrivna verktyg, de kan ju drivs av olje,kol,atom kraft!
Och när ni hand sågar allt så äter ni endast ekologiska inhemska producerade säsongs mat varor för att få energi att orka såga eller? Är det bara bina som ska tvingas tillbaka till förra istiden.
mvh Edward :P
-
@ Lars
Har du tänkt på att svärmning är en av biets starkaste överlevnads- respektive fortplantningsstrategi?
En strategi som den "duktige" biodlaren gör nästan all för att bli av med...om dessa försök ur biets synvinkel är så lyckade kan (och skall) ifrågasättas enligt min mening.
Hur det går när det är starka drag...väl, det kommer att visa sig...man kan jo alltid sätta på en låda ([url]http://www.wuerziworld.de/Smilies/mx/mx6.gif[/url])
Ja men då kan du väl låta dina bin svärma så mycket det bara går. Det måste väl vara mest naturligt?
Du tänker ju ändå använda ett kupsystem i din biodling, och det bygger på att det finns en biodlare som vill utnyttja bina. Du ska nog inte överdriva hur stor skillnaden är mellan Warré och ett ramkupesystem.
Men är du inte intresserad av att diskutera det du ger dig in på ska inte jag vara den som är den.
-
Här ser man hur man sätter en låda under en warre stapel det tar denne gubbe 5minuter +
Från att jag tar bort täck plasten från mina kupor tills att jag har lagt på en ny låda och tak tar det ca 10secunder.
Bina oftast hinner inte ens reagera och märka att jag har öppnat kupan och lagt på en till låda. ;)
Man kan undra vilka som störs mest? ::)
Under supering a warre hive (http://www.youtube.com/watch?v=lOIzn2iVQeo#)
mvh Edward :P
-
Datumet i Exif-datan stämmer med datumet på fotot, så det är väl inget konstigt med det? Troligtvis pålagt i Samsung-kameran utan att fotografen vet hur man stänger av det. Ser likadant ut på annat foto från samma kamera: [url]http://burinspca.com/wp-content/uploads/2013/10/096.jpg[/url] ([url]http://burinspca.com/wp-content/uploads/2013/10/096.jpg[/url])
/Detektiven
Det var datumet i förhållade till motivet jag reagerade på. Den 25:e februari blommar inte solrosor i Ryssland. Så antingen är kameran inte inställd på rätt datum, eller är det ett avfotograferat foto eller är det från södra halvklotet. Egentligen inget konstigt något av det.
-
Hej Olof
Kanske detta stämmer bättre...från samma hemsida... ;D
(http://www.pchelhom.ru/_ph/1/900957865.jpg)
-
Jag tror du är något på spåren ;D
-
Hej Olof
...kan det kanske vara klimatfrågan?
Medan somliga verkar vara intresserade i denna fråga, så nonchalera andra frågan helt...och satsa i stället på en tom och oisolerat vindsvåning.
Skämt åt sidan, men så som jag ser det är det ännu en "spik i kistan kupan" att man helt sonika förbiser det faktum att man förstör kupklimatet genom att sätta en tomrum ovanpå ett samhälle medan deras instinktiva sätt att bygga uppifrån och ner helt åsidosätts.
Är inte detta (med tanke på att den ökade honungsskörden är målet i sammanhanget) ett förhållningssätt som i grunden är helt enkelt typiskt "privatkapitalistiskt" ?
fritt efter Wiki
"Privatkapitalism innebär privat ägande och drift av produktionsmedel bisamhällen. Målet är ekonomisk lönsamhet för den private ägaren/aktieägarna biodlaren samt företagets odlingens expansion. Det privata kapitalet kan förutom pengar också utgöras av till exempel fabriker, maskiner, transportmedel, råvaror så som honung, jordegendom, eller byggnader i form av bikupor mm. Därigenom ingår också han kan bestämma över och kontrollera andras bisamhällets arbetskraft.
Trevlig lördag
-
Hej
I fall vädret inte skulle vara det bästa för utomhusvistelse just nu...vad kan passa bättre än att läsa om just bikupans "inomhusklimat"?
Även om jag kanske hade en länk tidigare, så är det enligt min mening väl värd att läsa igen...
http://wasatchwarre.files.wordpress.com/2011/01/warre-hive-johann-thur.pdf (http://wasatchwarre.files.wordpress.com/2011/01/warre-hive-johann-thur.pdf)
-
Hej
Nu har jag kommit en tredjedel in på en avhandling om "humidity in honeybee colonies" och börjar sakta men säkert förstå varför denna självklarhet att lämna kupan i fred så mycket som möjligt och som bla. för Warré var så viktigt!
Varje gång man öppnar upp en kupa, så förstör man inte bara "doften" utan det delikata trycksystemet som finns i en kupa (som tydligen har olika tryck i olika delar), inte bara temperaturen som är bla. viktigt inte enbart för larvens/puppans utveckling (tempen styr enligt forskning tom biets intelligens) utan även hur det vuxna biet beter sig. Man förstör fukthalten som även den är olika i olika kupdelar och har inverkan på biets utveckling.
Egentligen förstör man varje gång man öppnar kupan "klimatet i en hel värld" som biet sedan måste återupprätta...
Ja undrar vad jag kommer att hitta i de resterande två tredjedelar där även vinterförhållanden kommer att avhandlas.
http://upetd.up.ac.za/thesis/submitted/etd-10022009-135223/unrestricted/dissertation.pdf (http://upetd.up.ac.za/thesis/submitted/etd-10022009-135223/unrestricted/dissertation.pdf)
-
Tackar för dokumentet. Skall bli mycket intressant att läsa. När man tagit till sig och insett att vaxet är ett organ med mer funktioner än de flesta tror blir man försiktigare. Vaxet är både skelett och hud för samhället. Själva kroppen på superorganismen bisamhället men inte bara det. Tänk att jag en gång hade plastmellanväggar i mina plastkupor.
-
Hej
Det var diger läsning, vissa delar måste jag titta mera noggrant på...bla. alla dess diagram...
Kvintessensen för mig i denna mycket intressante avhandling blev inte bara att få en liten inblick hur delikat klimatet i en bisamhällets boning är med hänsyn till olika men ordnade klimatförhållanden utan även att ett svagt samhälle har problem med att skapa de.
Visst, detta är väl självklart, tänker säkert många, inte minst de erfarna biodlarna här i forumet.
Varför verkar det då vara långt ifrån lika självklart för många, inte minst för erfarna biodlarna här i forumet, när jag helt enkelt vänder på detta?
(jag har även på min bikurs hört "omkring varannan vecka under sommaren skall man öppna och kolla")
"Varje gång jag stör klimatet genom öppning av kupan, så försvagar jag samhället"
Hälsningar från Oslo
Kap Horn
-
Tackar för dokumentet. Skall bli mycket intressant att läsa. När man tagit till sig och insett att vaxet är ett organ med mer funktioner än de flesta tror blir man försiktigare. Vaxet är både skelett och hud för samhället. Själva kroppen på superorganismen bisamhället men inte bara det. Tänk att jag en gång hade plastmellanväggar i mina plastkupor.
Hej Patrik
Är mig ett nöje...ser som sagt fram emot ditt bidrag om vaxet...spontant föll mig in när jag läst att det är både skelett och hud... propolis är kanske superorganismens hud?
Är det inte det som avskärmar samhället i kupan utåt, som är sista barriären som de skapar själva mot omvärlden?
-
@kap horn
Stod det något om kondensation under sommaren för att ta vara på vatten från nektar och andning inne i kupan? Det som hävdas i constructive beekeeping från början på förra seklet.
-
Nej, det var inget om det så som Clark beskrev...
det handlar om olika "fuktighets" sammanhang och fördelning i kupan, olika tryckförhållanden mm
-
Eftersom hela binas bostad kläs in med propolis så skulle man kunna kalla det för huden men imunförsvar är nog en bättre beskrivning då den utgör en mycket stor del av superorganismens skydd mot svampar och mikroorganismer. Även vaxcellerna kläs in med ett tunt lager propolis. Det enskilda biet har ett ganska svagt imunförsvar men samhällets är desto bättre. Kupan eller trädstammen är snarare bostaden. Utgå ifrån hur bisamhället som inte hittar ett hålrum kan börja nödbygga vaxkakor under en gren. Hålrummet är ett skalskydd i vårt hårda klimat.
-
Betänk också att låg propolisproduktion har varit och är fortfarande ett viktigt urvalskriterium vid avel. Fullt i klass med att det skulle vara bättre för bina att invintra på socker istället för honung
-
Hej Patrik
Citerar från en sida på Karolinska:
Det medfödda immunförsvaretHuden och slemhinnorna fungerar som en första barriär och skyddar oss mot främmande smittämnen. Cellerna i huden och slemhinnorna har inte endast en barriärfunktion, de ingår också i det medfödda immunforsvaret.
-
Hej
Man odlar bort propolisbildandet :o det visste jag inte, men inte är jag förvånad heller...ramen är helig, kostar vad det kostar vill.
Och anser man att propolis är för bisamhället som huden för oss...så "flår" man tamejfan "den Bien" levande...bit för bit
Jag är inte heller alls förvånad att bin är sjukare än någonsin.
-
Hej!
Det pratas mycket om kuplimat i olika trådar, och min fundering handlar liten om det i samband med warré- metod. Jag använder HLS-standard med fribygge, delvis utan ramar.
Det största nackdelen i metoden är "nadiring", nämligen då måste man lyfta upp hela kupan att kunna sätta nya lådan längst ner. Då krävs det en hiss eller kompis med starka rygg. Alternativ är ju blocka isär kupan, men det vill jag undvika.
Nu inför sommar har jag undrat om att varför kan man inte sätta fyra-fem lådor på en gång? Då har bina alltid det utrymmet de behöver, samt att översta lådan hamnar till mer behagligt höjd.
Jag tror att det krävs en färdigt byggt rad ramar hela vägen ner, annars man är tvungen att kontrollera att det bygger "rätt". Och att trigga byggandet.
Men rent principiellt, finns det nackdelar? Hur trivs bina? Kan dom försvara kupan, dörren kan för långt ifrån ynglet?
I förra livet i Finland hade jag en sommar då jag inte kunde kolla kuporna regelbundet, och då ställde jag par extra lådor ovanpå med tidningspappret emellan. Och det funkade.
-
Hej Samppa
Nur kan jag inte delar med mig av egna erfarenheter, däremot av andras. Finns ett tysk forum med Warré som huvudämne och där (och en del andra forum med samma kupa som huvudsakliga ämne) har jag informerat mig grundlig.
Sedan förståss Warrés egena råd och erfarenheter.
Hans bok finns här på sidan, likaså ritningar:http://www.warre-kupor.se/ (http://www.warre-kupor.se/)
Man sätter kuporna under på våren (bin övervintrar på två lådor, så dess är väl inte så himla tunga, särskild när man plockar bort taket och isoleringslådan (en duk täcker då fortfarande de översta topplistor).
Rekommenderat tid var april fast då var det i närheten av Paris. Men risk för att bina blir störda tyckte han var obetydlig.
Även Warré tyckte att den som inte kan se till sina kupor kund sätter under direkt två stycken.
Själva lådan är jo bara 30x30x21 och vägar inte så mycket. En full låda med honung väger kanske kring 15-18 kg. Men eftersom man lyfter rätt nära kroppen (inte som en låda som är 50x50) så borde det inte vara något större problem.
Tydligen har fransmännen (ett annat Warréforum) gjort bra erfarenheter med en tom låda under klotet även på vintern. Luften blir tydligen bättre, evt. vind har en plats att förvirvla. och volymen UNDER klotet kostar inte heller någon extra energi.
Saken är förstås att man inte får lika stora skördar med denna metod...och antagligen mindre stressade bin av samma anledning.
En förfrågning gav att de flesta har tre lådor, färre fyra och några få upp till sex under en sommar.
Warré själv hade som mest sju stycken.
Att försvara kupan beror väl främst på flusteröppningens storlek. Däremot kan det vara en bra idé som någon slags "klätterhjälp" har somliga iakttagit.
Om jag ser det rätt på fotot så finns det även öppningar i varje låda.
(https://encrypted-tbn3.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcSw1XberX_P7ColA9gWXdKpqb7L-ZeJ0ksHlU9R-mvO3CErTwOG)
Ett frankst företag säljer lådor precis med ett hål i varje som kan täckas över med en plåtbit.
(http://www.icko-apiculture.com/media/catalog/product/cache/2/image/220x/9df78eab33525d08d6e5fb8d27136e95/c/f/cf895c.png)
Han hade säker en anledning till detta, även om det inte står något i boken.
Om inte annat för inspektion...jag har följd detta i alla fall, verkade bra av flera anledningar (titthål, extra ventilation och fluster där öppningen kan minskas efter behov)
(http://2.bp.blogspot.com/-uvbwNS7I56o/Uw2mL2hk3WI/AAAAAAAAEz4/l2Au46cmlBo/s1600/Platzwahl.JPG)
Kanske du fick några tips i alla fall.
-
Hej KapHorn, och tack för svaret.
Men först vill jag säga att jag är inte nybörjare med bina, och jag känner till warre-metoden. Jag har ju använd snarlikt metod innan det blev överallt i nätet. Efter jag läste warres bok, kunde jag förfina sättet. Enda jag har inte tagit till bruk är storleken, kommer nog att prova detta senare.
Problemet med vikten är inte våren, utan sommaren. Då väger ett samhälle så mycket att det vill jag inte lyfta. Och om man sätter tillräckligt många lådor på våren, behövs der inte heller. Det är det jag tänker på.
Du skrev att fransmannen har oftast bara tre lådor på, men det gäller inte här, om man inte skattar flera gånger per sesong. Metod påverkar men inte så mycket. Warres sju låter mer begripligt.
Stängbara flusterhål i varje låda skulle kunna lösa försvarsproblemet. Samt tillåta samhället växa gradvis. Det som jag ser som problemet är att när försvar är för långt ifrån drottning kan dom inte skilja familj från grannar. Sen kan ju bina känna sig tvingat att flytta ynglet närmare flustret, vilket kan orsaka kaotiskt bygge.
Kanske du fick några tips i alla fall.
Det fick jag, stor tack!
Liten offtopic men jag känner igen din entusiasism, jag var likadan då jag började med bina. Jag hittade massor ideer från nätet, och provade mig fram. Jag hade en egen "Edvard" som tyckte att jag försökte uppfinna hjulet igen. Men jag tyckte då och tycker fortvarande att man måste hitta sitt eget sätt att ha bina. Har var stor hjälp genom att få mig ifrågasätta det jag läste, det man gör i en annan klimat funkar inte alltid här. Men hans synsätt till bina passade inte till mig.
Det där thymolramen tror jag inte på. Men prova gärna och dela erfarenheterna efteråt.
-
Hej Samppa
Att du inte är nybörjare har jag redan förstått...och eftersom jag gillear enkla lösningar och inte är någon "bara-så-och-inget-annat-typ"...skulle det visar sig att folket (och därmed tornet) växer...pang på med en låda på toppen! ;D
Det finns jo gränser...
-
Hej
Förresten, detta med att skörda honung...läste här om sistes att på den tiden man odlade i ihåliga trädstammar: innan man kunde/ville skörda honung så var tidsramen ca 4 till 5 år.
Tålamod var är tydligen något som är bra att ha som biodlare...
-
Hej
Från det ena till det andra.
Finns det erfarenheter angående kakornas placering vid "eget val" ii förhållande till väderstrecken?
Tänkte på termitbyggen jag har sett i Australien...där var smalsidan alltid riktat mot norr så att middagssolen bara hade en liten yta.
Finns det någon som vet om bin har en liknande strategi?
Det är jo bekant att de på våren gärna söker sig mot den varma sidan av kupan. Står då kakorna i syd-nord riktning, så fördelar sig värmen emellan , särskild vid stabilbygge, medan det annars enbart är en ända kakyta.
Finns tankar att det däremot skulle hänger ihop med jordmagnetismen (för vilket biet har jo "järnspån inbyggd" och kan uppfatta den) men undersökningar är inte övertygande.
Även om det har visad sig att vid "fritt bygge" inom ett starkt magnetfält exvis bredvid en transformatorstation resulterade i betydligt mera "virr-bygge" än annars.
-
Hej
Tänkte väl det!
Det finns (förståss) även inom detta område vissa undersökningar...som visar
Citat från: http://www.apidologie.org/articles/apido/abs/1990/01/Apidologie_0044-8435_1990_21_1_ART0005/Apidologie_0044-8435_1990_21_1_ART0005.html (http://www.apidologie.org/articles/apido/abs/1990/01/Apidologie_0044-8435_1990_21_1_ART0005/Apidologie_0044-8435_1990_21_1_ART0005.html)
Orientation of comb
We measured comb orientation at 13 colonies
in natural situations (tree and ground
cavities) and 5 colonies in artificial structures.
Two of the colonies in natural situations
had variable comb orientations, and
were excluded from our analysis. Unlike
orientation of nest opening, which is unidirectional
and can vary throughout 360 degrees,
comb orientation is axial and can be
uniquely described within any 180 degrees
of arc. We express comb orientation as a
value between 90° and 270° (180° = northsouth
axis) to best illustrate our findings
(figure 5). Data pooled from all samples
(trees, ground and artificial structures)
show a uniform (or random) comb orientation
distribution (Z = 1.69, P > 0.10, n =
16), as do the data from artificial sites
alone (Z = 0.49, P > 0.10, n = 5). There
were too few ground nests for statistical
evaluation, so data from natural sites
(ground and tree nests) were pooled;
comb orientation for this set was nonuniform
with a mean angle of 184°"
Citat slut
Så kanske något jag skall beakta när jag sätter upp mina kupor eftersom toplistorna bestämmer riktiningen!
-
Hej
Eftersom jag fortfarande har svårt att smälta Patrik "biodlarens" info om försöken att avla på mindre propolistillverkning, (något som i mina ögon är rena galenskaper) så sökte jag efter argument mot detta.
Sammanhanget mellan önskan om mindre propolis och ramkupan borde vara tämligen självklart.
Citat
"Hoyt (1965) said that propolis “is the
bane of a beekeeper’s existence”, so it is no
surprise that apiculturists have selected lines
that happened to produce less propolis."
Citat slut
Och att det är "rent galenskap" visar sig vara rätt och varför så är fallet kan man läser här:
http://www.apidologie.org/articles/apido/abs/2010/03/m09142/m09142.html (http://www.apidologie.org/articles/apido/abs/2010/03/m09142/m09142.html)
Bara en sådan sak...
Citat
"A series of laboratory
assays have shown that directly exposing
mites held in petri dishes to relatively
low concentrations of ethanolic propolis extracts
caused high mortality (100% due to contact
with 10% extract; Garedew et al., 2002).
Furthermore exposure to extracts at concentrations
as low as 0.5% caused narcotic effects
leading to reduced heat production and
metabolic rates (Garedew et al., 2002, 2003)."
Citat slut.
Märkligt att om och om visar sig det för mig att införandet av ramen och dess uppenbara följdverkningar inte är av godo sett ur biets perspektiv.
Förresten: Pro-polis kommer från grekiskan och betyder "framför staden".
Jag själv översätter det även med "för det gemensama"
-
low concentrations of ethanolic propolis extracts
Ska vi börja ha sprit i kupan? :-\
-
Hej Marianne
Inte i...men kanske utanför?
Lite mjöd skulle väl kunna passa (http://www.wuerziworld.de/Smilies/par/par12.gif)
-
:D ! Var i Italien förra sommaren och köpte en liten sprayflaska med propolis i sprit som skulle vara jättebra att använda om man hade ont i halsen. Gav till min mor, men har glömt att höra om den hjälpte. Det gick även att köpa sprayflaska med propolis i olivolja för samma ändamål. Ångrade att jag inte köpte en till mig själv också - det är ju kul att testa vad man kan göra med binas produkter. Tror jag ska försöka göra en själv med olivolja. Antingen genom att skrapa loss lite propolis, eller genom att lägga på en liten bit propolisgaller som jag redan har köpt.
En annan fråga: När och hur ska du få dina bin? Jag köpte mina i maj förra året och da gick de redan på 20 ramar. Tog med säljarens kupa och ställde framför min kupa på kvällen med flustren åt samma håll, öppnade flustret, och dagen efter lyfte jag över ram för ram och åkte sedan tillbaka till säljaren med hennes tomma kupa. Vi bor rätt nära varandra. Hur fungerar det när man inte har ramar? Gissar på skaksvärm? Hur ser man till att de stannar kvar? Har förstått att det är bra om det finns yngel i kupan som de känner att de inte vill lämna. Det blir ju den samma frågan även med TBH. Är det riska att de flyger iväg och hittar ett annat boende direkt efter att man har köpt dem? Hur är trixet? Socker kanske?
/Marianne
-
Hej Marianne
Detta med att tillverka egna propolisprodukter är antagligen inte svårt.
Det löser sig lätt i etanol eller varför inte olivolja?
Funkar det i Grekland, funkar det i Sverige.
Såg dessutom någon gång ett recept för skokräm innehållande vax och propolis om jag minns rätt.
Jag får mina bin maj/juni från Norrköping. Är inte så långt till Västervik och jag kan antagligen även få hjälp av en biodlare som bor inte så långt bort och är medlem i biodlingsföreningen Norrköping.
Norrköping säljer även "paketbin" dvs utan ram. Vikten ligger på ca 2 kg, rasen är ligustica som även finns i mina trakter.
Enligt andra Warréanvändare, så sätter jag dit en tom låda ovanför de som jag vill använda, skakar ner bin, tar bort den där extra lådan, hänger in drottningen i utätningsbur, minskar flusteret och sedan lutar jag mig med spänning tillbaka för att se vad som händer.
Allt detta på kvällen...så det kan bli en lång natt... ;D
Foder finns redan i form av "Apifond", dessutom färdiga foderlådor att sätta på vid behov.
Själv undrar jag hur jag undviker att de "flyger kors och tvärs" mellan de 3 kuporna som skall få sina invånare samtidigt...men det fixar väl bin själva...
En sak är klar: spänningen stiger redan nu så sakterligen...
-
Och jag som inte är biodlare, utan bara sympatiserar med Kap Horns tänkande i bifrågan, väntar med största spänning på hur detta
utvecklar sig vidare :) Lycka till och tack för att du delar.
-
Hej Minn
Tack och var så god...med kunskap är det som med glädje, när man delar den, så blir den dubbel!!!
-
Hej
En sväng till Afrika kanske?
Enligt decemberutgåvan 2012 i "Bees for Development Journal (105, p. 9) berätter Asade Elijah (Elacons Bee Farm, Nigeria) om erfarenheter med både Langstroth och Warrékupor och får möjliga förklaringar varför Langstroth modellen inte blev antagen, i motsats till Warré kupor, av svärmande bin.
http://www.beesfordevelopment.org/uploads/Scan105%20-%20Warre%20experience%20in%20Africa.pdf (http://www.beesfordevelopment.org/uploads/Scan105%20-%20Warre%20experience%20in%20Africa.pdf)
Förresten:
Bees for Development Trust has announced that Professor Tom
Seeley, eminent honey bee biologist, has become a patron of the
charity. Professor Seeley has studied the ecology of the honey
bee for over thirty years and through his work, the beekeeping
community have gained considerable knowledge of how the honey
bee behaves in nature.
Källa: British Beekeepers` Association
-
Hej
Jag skulle behöver hjälp med två frågor.
Vad menas med "kombinationsavel"
och i sammanhanget "korsningsstabil?
Kombinationsavel är väl att man tar olika raser och "kombinerar" deras önskvärda egenskaper, så som jag förstår det.
"Kombinationsavel innebär att man ur lyckade korsningar avlar fram arvsstabila nya stammar. Idén bakom kombinationsavel är givetvis möjligheten att sammanföra åtråvärda egenskaper från olika raser i en och samma stam och bevara dem där."
Men "korsningsstabil" hitta jag inget om även om jag kan tänker mig vad det är...nästan i alla fall.
Kan någon med några enkla ord beskriva vad det innebär mera konkret?
Det gäller ett lokalt odlat bi som har ligustica som utgångsmaterial.
Tack
-
Hej
Här delar Gareth med sig sina erfarenheter och varför han ändrade sig och tog steget från horisontal till vertikal topbarkupa.
Främsta anledning var värmefördelningen, något som även mig påverkade när jag letade efter en kupmodell.
Jag antar att även bi "vet" om fysikens naturlager vilka innebär att värmen stiger lättare uppåt än sidledes.
http://simplebees.wordpress.com/articles/horizontal-or-warre/ (http://simplebees.wordpress.com/articles/horizontal-or-warre/)
-
Det finns många som är duktiga på området, men när ingen anna svarar får jag väl försöka.
Korsningssabil och avelstabil är nog samma sak. Första generation (F1) kan ha önskade egenskaper, men deras avkomma kan vara allt möjligt. Därför stabiliserar man stammen genom kontrollerad inavel tills den är stabil. Hur det går till kan andra svara bättre.
Jag har bara friparade drottningar utan avel. Elaka eller dåliga tar jag bort och erbjuder nåt bättre. Annars sysslar jag inte med avel, det är för större odlare.
-
Kiitos Samppa!
-
Eipä kestä :D
Jag har byggt par tbh:s, men dom är fortfarande utan bin. Främsta orsaken är att det blir krångligt att flytta över samhället. Jag har väntat för svärm, men det har uteblivit.
Andra orsaken är att jag tror att det kommer inte att funka med övervintring. Däremot tror jag att samhället kommer att växa problemfritt under sommaren, kakras pga. överhettning tror jag inte att kommer att hända. Det kan man förebygga genom att isolera taket.
Men enda sätt att veta är att prova.
-
Hej
Helt har jag inte heller avfärdat den horisontella kupan...den har sina fördelar...kanske nästa säsong?
-
Hej
Även om det är en länk till ett amerikanskt företag, så är det väl ingen reklam eftersom man inte säljer produkter till Europa.
Däremot finns det, som jag tycker, mycket bra beskrivet hur man jobbar med en Warré kupa.
Särskild för en nybörjare som jag, så är det mycket bra läsning inklusive bilder och videos.
Jag har haft mycket behållning i alla fall av deras sidor!
http://www.thewarrestore.com/ (http://www.thewarrestore.com/)
-
Hej
Även om de flesta biodlare bara är ense om att vara oense, så antar jag att de flesta i alla fall vet om en halmkupas fördelar beträffande "inomhusklimatet".
Det är/har varit väl ändå ett beprövat material även i Sverige.
Om man använder sig av "u-värdes-räknaren" http://www.u-wert.net/ (http://www.u-wert.net/) där även vass (Schilfmatte) finns med och jämför dessa värden med virke, så ser man att även "teoretiskt" vass inte bildar kondens inne i kupan!
Den blåa kurvan visar daggpunkten som infaller utanför vassväggen men på insidan träväggen.
(http://www.immenfreunde.de/forum/download/file.php?id=1124&t=1)
(http://www.immenfreunde.de/forum/download/file.php?id=1125&t=1)
Det borde inte vara några större utmaningar att bygga halmlådor som är "warrékompatilbet".
Jag hittade denna polska hemsida med många bilder som är väldigt inspirerande:
Det kan väl inte vara så himla svårt att tillverka dessa lådor.http://slomianapasieka.ovh.org/galeria.php (http://slomianapasieka.ovh.org/galeria.php)
Fördelen med vass gentemot halm är dessutom att vassen har en hög silikatandel och därför ruttnar betydligt långsammare än halm.
En byggmall kan se ut så här:
(http://www.immenfreunde.de/pics/12_10_2013/c3.jpg)
och den färdiga produkten så:
(http://www.immenfreunde.de/pics/12_10_2013/c5.jpg)
Ett kommande vinter-projekt kanske?
-
Hej
Man kanske borde hänga alla funderingar kring en kupa om inte på nageln så under taket...
(http://www.abejasdelvalle.com/index_htm_files/10361.jpg)
http://www.abejasdelvalle.com/galeria.htm (http://www.abejasdelvalle.com/galeria.htm)
-
http://www.abejasdelvalle.com/galeria.htm (http://www.abejasdelvalle.com/galeria.htm)
är en bättre länk.
-
Hej Toll
Tack, något gick tydligen helt galet....bilden försvann den med...så här kommer en förhoppningsvis ännu bättre länk. ;)
Eftersom jag anser att Warré försökte förmedla en helhetssyn med biet som utgångspunkt, så blev jag väldigt nyfiken på följande bok av William Longgood där han tydligen har ett något annorlunda synsätt men kanske kompletterar Warré: http://www.beehacker.com/wp/?p=851 (http://www.beehacker.com/wp/?p=851)
In Chapter 49, Longgood writes about a preventing swarming in Spring: "The queen must die."
“Beekeeping, like most human endeavors affecting nature, has a primary law: tampering begets tampering. Nature, as we now recognize, is delicately balanced. When one change is made, others must follow to accommodate the first disruption. This often sets in motion a chain of unexpected events which ultimately bring about the very result the original tampering was intended to prevent, or worse.”
Nu är boken på väg...spännande...
-
Hej
Sett ur biets perspektiv...
(http://1.bp.blogspot.com/-dWKyvvpi7t4/U0b2OQoXpQI/AAAAAAAAE54/qTc-cm9QtbI/s1600/Aus+Anderer+Sicht+gesehen.jpg)
-
Bra tråd denna. :)
-
Hej Urdus..."Björnen"
Tack!!!
Det är inte precis mycket respons jag har fått...
Själv behöver jag både karta och kompass...just nu på väg ut i Kattegatt mot Oslo!
Jag har nya idéer...en "Warré kompatibel" kupa byggd med vass!
Kanske kommande vinter?
http://slomianapasieka.ovh.org/galeria.php (http://slomianapasieka.ovh.org/galeria.php)
(http://slomianapasieka.ovh.org/foto/duze/galeria_39.jpg)
-
Det är inte precis mycket respons jag har fått...
Jodå. Det är ju massor med inlägg i hela tråden!
Hur går det, får du tag på några bin?
-
Hej Toll
Vet ej...jag kommer hem nästa vecka och då tar jag kontakt med "leverantörerna"...
Jag hoppas på att "Bi-Leif" i min hemstad är den förste för då kan jag antagligen få hjälp med att installera första avläggaren.
Han var jungman en gång i tiden, så det finns mera att prata om än bara bi!
Sedan en resa till Norrköping för att hämta tre avläggare till...onekligen spännande det hela.
Glad påsk
-
Hej! Mycket intressant tråd för mig som funderar på att kanske själv hålla bin någon gång i framtiden, jag finner Kap Horn:s inställning till det hela mycket tilltalande och de många replikerna från alla andra i denna tråd likaledes utvecklande. Diskussionerna kring olika kupor och Warrékupan är också mycket givande.
Problemet med designen av kupan är förstås en konflikt mellan motstridiga intressen, biet och människan har olika sätt att få ut bästa möjliga av en kupa. Jag håller helt med om att biets intressen måste gå först, samtidigt måste människan ha något slags fungerande sätt att inkräkta på, beslutet att hålla bin för honung är ju ett beslut om att förslava en population av levande varelser hur man än väljer att se på det, och det som är kvar att råda över är man man som despot tänker vara "upplyst" eller bara jobbig.
Här resoneras mycket kring just den saken, och att Warrékupan som byggs på underifrån har vissa fördelar genom att i mindre utsträckning rubba kupans balans invändigt. Samtidigt är just "balans" lite av ett nyckelord ;) när kupan måste lyftas för att en ny sektion ska kunna infogas underifrån. Naturligtvis stör även det bina på ett dåligt men annat sätt.
Efter att ha sett bilder i denna tråd på vilda bin och deras byggen, de vaxkakor som hängde från taket inne i ett hus, och hur ett bisamhälle byggs upp i en stock, samt diskussionen om hur Warrékupan tillåter att samhället inne i kupan bygger på sitt naturliga sätt, uppifrån och ned, så slår det mig att trots den anpassningen så är den del människan bidrar med fortfarande byggd nerifrån och upp och att det är den saken som ger upphov till olägenheterna i hela hanteringen, antingen för biet eller för människan och biet beroende på konstruktion.
Vi är ju så hemmablinda och jordbundna att vi har svårt att utgå från någon annan punkt än jordytan när vi bygger en konstruktion. Vi flyttar ibland stödpunkten i rummet genom att bygga t ex en bänk, som står på jorden, och som placerar stödpunkten en liten bit eleverad om vi behöver det, och sedan fortsätter vi att bygga uppåt därifrån. Helt tvärt emot biet.
Om biet skulle snickra kupan själv, hur skulle det börja då? Det skulle börja med att sätta fast det som ska vara tak i någonting, och därefter skulle det kunna bygga på kupan nedåt utan att störa samhället inuti i den processen.
Hur hög kan en kupa bli? Eftersom jag saknar erfarenhet själv, så kan ju ni erfarna biodlare det svaret bättre. Men jag törs anta att en begränsning för höjden är, om inte annat, den jordbundna varelse som har för avsikt att hantera den. Från den insikten är det möjligt att välja ut den stödpunkt i himlen som "biet skulle välja att utgå ifrån" i bygget med hänsyn till den begränsningen. På den höjden fäster man alltså taket. Därefter byggs kupan alltså på nedåt, och det som är vår mänskliga begränsning, jordplanet, blir kupans begränsning för tillväxt, istället för som annars, längden på våra armar uppåt.
På så vis kan biodlaren utöka kupans dimensioner med minsta störning för biet.
Sedan var det frågan om det lilla problemet med gravitationen som ni redan tänkt på ;). Hur fäster man en hängande kupa mitt i luften? Binder fast i en trädgren kanske? Ja, precis så måste det ju gå till, så skulle biet också gjort.
Tänk ett hiss-schakt med fyra gejdrar (ledskenor) i varje hörn, för att styra hisskorgen. Tänk sedan på en helt vanlig byrå, vars ram ger horisontalt stöd för byrålådorna men som faktiskt och mest av allt är en anordning för vertikal lagring. Fallbromsen i en hisskorg griper om gejdrarna ifall korgen blir obelastad av sin fästpunkt. Inom en sådan ram kan korgar/lådor finna stödjepunkter på så många sätt och ställen som stödkonstruktionen tillåter.
Det viktigaste i detta är de fyra gejdrarna. Taket kan vara fäst i detta, och kupan måste hela tiden relatera till denna utgångspunkt. Eller så kan även taket vara rörligt längs gejdrarna. Kraften för att flytta hela eller delar av kupan kan appliceras både uppifrån och underifrån med ett rörligt tak. Delar kan sänkas, delar kan höjas.
Kupan får helt enkelt ett exoskelett, genom att den bärs upp och hålls i position med hjälp av dessa gejdrar.
Det har inte blivit avsevärt enklare att komma åt att arbeta för människan, tvärtom behövs säkert någon form av arbetsställning med avlastningsyta i vissa situationer, förutom något kran-liknande som setts på bild tidigare då det gällde att lyfta en hel Warrékupa för att tillfoga ett segment i botten.
Med mycket stadiga gejdrar kan man tänka sig att kupans alla segment kan roteras på gejderstången så att segment kan svängas in i kupan och bort från den beroende på om de är i bruk eller ej. Eftersom det finns fyra hörn och fyra gejdrar, men bara en behövs som rotationspunkt för ett segment, så kan ju kupan bli som ett "15-spel" av kassetter som kan hakas av på och på, svängas in eller bort, flyttas upp eller ned, och vara fästa på olika gejdrar så att det t ex är möjligt att byta ett segment mot ett annat i en "flytande övergång" för att minimera tiden då kupan är öppen mot omgivningen medan man arbetar med ett av segmenten och dess innehåll.
En sådan "15-kupa" skulle alltså bestå av alla delar av en fullt utbyggd kupa, men bara med de för stunden aktiva segmenten insvängda i centrum av gejdrarna, resten bortplockade eller undansvängda utanför.
Jag föreställer mig att denna ganska komplexa apparat skulle kunna ha fördelen av att, rätt använd, minska på störningen av kupan människan kan vålla i sin hantering. Nya segment kan byggas på underifrån utan att hela kupan måste lyftas. Olika delar av kupan kan tas ut utan att allting ovan för måste lyftas undan, utvädringen av feromoner, temperaturförändringar etc undviks inte helt men borde kunna minskas påtagligt eftersom varje ingrepp då kan vara ett snabbt segmentskifte, inte en isärplockning. Som när optikern provar olika linser vid synundersökningen: Suddigt eller mera suddigt? Häng på en "servicemodul" på gejder 1, sväng undan segment B som är upphängd på gejder 2, skjut direkt efter in "servicemodulen" och kupan är återigen "tät" medan arbete görs i segment B.
Nu är frågan:
1. Finns detta redan eller har provats och misslyckats?
eller
2. Vad säger de med erfarenhet och som tror på att lämna bina ifred så mycket som möjligt, skulle detta monster till kupa kunna ge några som helst fördelar åt biet? Kommentarer som "om det funkade hade någon redan använt det" undanbedes vänligen. ;)
-
Hej Micke
Återkommer till ditt långa inlägg...just nu inget nät ombord (bara mitt eget en kort stund utanför Göteborg)
Är i land om några dagar.
-
Hej
Nej jag återkom tydligen aldrig... :-[
Hur högt en sådan kupa kan bli?
Vad sägs om dessa?
(http://www.pchelhom.ru/_ph/1/794598786.jpg)
Warré själv har som mest haft sju lådor, dvs kring 2,10 m...
Men "hiss" och "schakt" låter tämligen besvärlig i mina öron.
Hur som, så är jag sedan söndag med bi!
Genom en missförståelse så hade biodlaren redan en fjolårsavläggare klart när jag skulle träffa honom för första gången.
Alltså fick jag en "flygande start" med att hantera hela härligheten själv.
Jag borstade varsamt ner alla bi från hans ramar, skulle leta efter drottningen enligt honom, men när jag hade vänd varje ram utan att se henne (hon satt visst i en av de många klungor) så fick det bli utan att jag fick se henne.
Gick tydligen bra, det låter "förnöjsamt" i kupan.
Tyvärr är det för kallt för någon större flygaktivitet, men lite över en liter 50:50 sockerlösning har det lilla samhället dragit ner.
Klotet sitter i "övervåningen" och surret som lät som en PC-fläkt när de flyttade in i en kall kupa har minskat ner till en lätt susning.
Nu hoppas jag på varmare väder...
(http://4.bp.blogspot.com/-cV2tnrCKrDA/U2iYuxDHblI/AAAAAAAAE84/a5It0G3RQTg/s1600/Fliegender+Start+(2).JPG)
-
GRATTIS!!! ;D
/Marianne
-
Roligt att få fått bin nu!
Jag väntar med spänning på fortsättningen!
-
Hej
Första erfarenheter
Jag har valt att i den översta lådan har ändå ramar eftersom jag är nybörjare och inte vill skära loss vaxkakor så här i början och för det andra att vara lite mera flexibel vid eventuell göra egna avläggare.
Även om jag är med i en nybörjarkurs, så får jag jobba ensam och då vill jag har det litet enklare tills jag får mera erfarenhet.
Hur som, eftersom jag fick det lilla samhälle snabbare än kvickt, så hade jag inte heller någon sockerlösning färdig, däremot foderdeg tillgänglig.
Men kalt som det var, så klättrade inga bin in i foderlådan, så ut med en ram med mellanvägg, in med en näve deg och på med en topplista med bara en stripp vax.
Och i just det mellanrummet mellan ramarna samlade sig den lilla klungan i stället för att som annars varit delat av en mellanvägg.
Så kund de håller värmen bättre.
Vid nästa samhällen skall jag har det på liknande sätt om det är kallt ute...
I förgår, första dagen med flygvädret så kom det först sakta, men sedan i allt större takt in pollen...tog väl sin tid att orientera sig först...och topplistans är utbyggt med spetsen på kakan nästan nere i "botten"på översta lådan.
(http://1.bp.blogspot.com/-9_TjOm5NRzk/U20W2nlfbrI/AAAAAAAAE9s/eC2EHTWstHE/s1600/Erster+Aus-Flug.JPG)
-
Det ser jättetrevligt ut! Gillar att du har en liten pall! Eller som på första kortet du lade ut- en stol - som jag gissar du har för att kunna sitta och observera? Som någon sade så är stolen ett underskattat biredskap. Det borde jag också få mig. Det är så rogivande att se på fluseraktiviteten! Lycka till nu!
/Marianne
-
Hej Marianne
Pallen blev till av några rester...stolen var för hög, jag vill komma i "ögonhöjd" med bin...
Satt i går som sagt fyra timmar som fastklistrat...detta var "underhållning av högsta nivå!" Men inte bara ögat, utan örat och inte minst näsan fick sin beskärda del när det då och då kom en pust från kupan.
Denna söta vaxdoft sitter kvar sedan jag förberedde topplistorna/ramarna i vintras...och ibland finns den där även om inget som har med bi att göra finns i närheten.
Tog en timme för de flesta att orientera sig, sedan kunde jag även iaktta själv vad Thomas D. Seeley har observerat: det tar ca 4 timmar så "alla vet" var bästa nektar/pollenkälla finns.
Det mesta kom väl från en blommande lönn ca 25 meter bort, men även knallorange pollen kom in. Och så misstänker jag att de tar linoljan från kupan (och från den nybehandlade pallen) för tillverkning av propolis.
Synd att vädret inte är det bästa i dag bara!
-
Hej
Även om jag anser det tämligen självklart att bi skall kunna bygga efter biets vis, dvs säger utan ramar utan enbart "från topp" så har även jag några ramar i den översta lådan.
Delvis vill jag som nybörjare kunna någon gång titta på en kaka (utan att ta fram kniven) för att lära mig, delvis för att kanske kunna göra en avläggare men även för att själv kunna bilda mig en uppfattning hur det ligger till.
Förvisso är det bara ett ända exempel men vad valde bin när de hade tillgång till båda ram med mellanvägg och en topplist med enbart en liten vaxlist?
Ja, juste, de började med detsamma bygga från scratch och först sedan började de bygga ut dem intill liggande mellanväggarna.
-
Hej
"Det skall finnas en drottning med ett rött märke"...fast när jag förde över det lilla samhälle så såg jag ingen drottning...och 12 dagar senare inga stift, larver eller täckta yngel.
Så jag fick en ny visecell som bina täckte dagen efter.
Får väl se hur hon klarar sig...
Det märkliga är: inga tecken till oro ("knackningstestet" mot kupväggen och örat tät emot, brus i knappt en sekund). Pollen kommer in i mängder...
Hur som, så ser jag även nu, vid utbyggnad av ramarna respektive topplista: man bygger även topplista no två ut för fullt, ramen innan denna ligger efter även här.
Förstärkningen eller tillslutningen blev inte återuppbyggd (jag var jo tvungen att kapa den för att bese kakan när jag letade efter yngel) intressant att följa om de gör det eller behåller den fria passagen.
Det första som kom till kupan var spindlar, sedan myror (de små som finns under varje sten i trädgården) som enbart håller till på bottnen där det finns pollen och vaxrester.
-
Förvisso är det bara ett ända exempel men vad valde bin när de hade tillgång till båda ram med mellanvägg och en topplist med enbart en liten vaxlist?
Ja, juste, de började med detsamma bygga från scratch och först sedan började de bygga ut dem intill liggande mellanväggarna.
Samma hos mig. Jag sätter bara en liten remsa vax i de flesta ramar och det är dem de bygger ut först.
-
Hej Urdus
Fint, det verkar alltså snarare regel än undantag.
Egentligen självklart när man tänker efter, så kan de även variera cellstorleken efter eget bevåg/behov.
När jag läste mig in i ämnet cellstorlek där paret Lusby gjorde stora ansträngningar att successivt minska cellstorleken för att bla. genom detta få bukt med varroan så tyckte jag: vad är det för skillnad när jag fortfarande "tvingar" in bin att följa ett föregivet mönster?
Eget bygge, och hela denna "problematiken" löser sig upp i luft...
Om några dagar så kommer kupan att "explodera...den gamla drottningen finns nämligen kvar, har förstört visecellen och det finns massvis täckt yngel nu!
Att jag inte såg ägg respektive larver måste tillskrivas mitt otränade öga... ::)
Hur som, så verkar allt vara "frid och fröjd" i kupan.
Trevlig helg
-
Egentligen självklart när man tänker efter, så kan de även variera cellstorleken efter eget bevåg/behov.
När jag läste mig in i ämnet cellstorlek där paret Lusby gjorde stora ansträngningar att successivt minska cellstorleken för att bla. genom detta få bukt med varroan så tyckte jag: vad är det för skillnad när jag fortfarande "tvingar" in bin att följa ett föregivet mönster?
Eget bygge, och hela denna "problematiken" löser sig upp i luft...
Om bina är väldigt stora kan det ta flera generationer för dem att bli mindre. Paret Lusby provade en hypotes som visade sig fungera väl för dem. För att inte experimentet skulle ta för lång tid så forcerade man den utvecklingen med hjälp av mellanväggarna.
Min egen gissning är att bina själva bygger celler i olika storlekar just för att kunna anpassa sig till sin situation. Bina har väldigt bra koll för det mesta och som biodlare kan man lära sig mycket genom att iaktta dem. De bygger sin kupa för att den ska passa dem. Svårigheten ligger inte i att förstå det, utan i de extrakunskaper som behövs för att också ge biodlaren goda förutsättningar. Bina får göra sitt och vi får göra vårt. Det behövs en hel del kunskap och ödmjukhet för att samarbetet ska bli fruktsamt för bägge parter.
Det är också trevligt att ta del av de tankar och funderingar som finns här på forumet. Jag är själv ganska tyst här numera men läser desto mera.
-
Hej Vattuvarg
Din gissning är rätt.
Undersökningar som gjorts har visat att cellstorleken faktiskt varierar när bin kan bygga "efter eget behag".
Däremot är ett ständigt återanvändande av samma vaxkaka i sig en "cell-förminskare" för att inte tala om ansamling av andra, mindre trevliga rester så som miljögifter.
Genom att man bygger på underifrån och skördar från topp, så blir en förnyelse av vaxet en del av skötseln.
Men visst, eftersom allt har sitt pris, så även detta i form av mindre skörd...eller skall jag säger mindre stress för biet?
Att sätta en tom låda på topp är för biet en signal att samla mera eftersom det är onaturligt för de att det är tomt ovanför. Naturligt är att det finns honung där. Dessa bin som se till att fylla tomrummet så snabbt som möjligt fattas kanske sedan för andra uppgifter...så som hygien?
Dessutom så förstör det värmehushållningen med ett stort, tomt utrymme ovanför nästet.
-
Förnyelse är viktigt precis som du säger. Vilken kuptyp man än har så åligger det biodlaren att stå för den delen av arbetet. Bisamhällets naturliga instinkt är att stanna på samma ställe så länge det går. Om man som biodlare roterar ut de äldsta vaxkakorna regelbundet så ger man samhället en bättre möjlighet till det. Annars flyttar samhället så småningom för att börja om. Warrés kupa har förnyelsen inbyggd i skötseln av kupan och de flesta andra kuptyperna har åtminstone möjligheten kvar för det. Hur man vill lösa uppgiften är något som varje biodlare ställs inför. Det ligger ju trots allt på människans halva av samarbetet.
Förresten är det rätt intressant att bisamhället skickar iväg den gamla drottningen med svärmen och lämnar över kupan till nästa generation. Tänk om vi människor kunde inspireras av det inför vår egen framtid. Våra barn är framtiden och de måste få känna på den uppgiften redan tidigt. Vi gamlingar kan kanske också må gott av att kasta av oss gamla tankebanor och onödiga prylar för en enklare och lättare tillvaro. Vi är inte bin så vi kan inte bokstavligen översätta ett beteende men jag hoppas ändå att idén ändå blev begriplig.
Samarbetet mellan bin och människor är inte enkelt, särskilt med tanke på att bägge är komplicerade i sig. Ett helt naturligt biodlande är svårt för människan, bland annat för att bina gärna bor en bit upp från marken. Den andra ytterligheten där bina helt får underställa sig människans krav på effektivitet blir på samma sätt svårt för bina. Men mellan ytterligheterna borde det finnas många möjligheter till lyckade samarbetsformer. Det är därför jag själv åker hundratals kilometer för att lära mig mer om topplistkupor och tar mig tid att läsa elektroniska dokument och långa texter på forum om Warrékupor.
I slutänden ger kanske studierna av vårt samarbete med bina en djupare förståelse av vår egen del i samarbetet också. Den kunskapen borde sedan gå att använda i samarbetet med naturens övriga arter. Med ett gott samarbete kan framtiden bli mycket ljusare än vi nu vågar hoppas på.
-
När bina själva väljer ny bostad så är gammalt vax attraktivt, hellre mörka än ljusa kakor. Den rapport om bl.a luftfuktigheten i kupan som du Kap Horn delade med dig av tog upp gammalt poröst vax förmåga att absorbera upp till 10% av sin vikt i vatten, en buffringsförmåga som hjälper till att stabilisera luftfuktigheten både under sommar som vinter. Kan kondensproblem bland annat bero på för lite gammalt vax vid invintringen?
Du som är så bra på att hitta forskningsrapporter, kan inte du leta upp en om miljögifter i vax, inte apistan och annat som tillsätts i kupan utan från nektar och pollen insamlingen. Detta med att det skulle spridas så mycket sjukdomar med gammalt vax är något annat jag skulle vilja se lite forskning på med tanke på all propolis både på och i gamla kakor.
Sådant som forskningen kan svara på när den har sådana problem med så mycket annat pga för många variabler i det komplexa bisamhället.
-
Hej
Förvisso föredrar bin tydligen en redan en gång be bodd håla om de kan välja. Men dessa naturliga boplatser är det ond om.
Angående rester av bekämpningsmedel, så finns det en "uppsjö" av vetenskapliga artiklar exvis: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ps.1451/abstract;jsessionid=BDC3E0852A0753E232A0CE63E94F21E5.f01t04 (http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ps.1451/abstract;jsessionid=BDC3E0852A0753E232A0CE63E94F21E5.f01t04)
Det är väl utan rimlig tvivel självklart: miljögifter finns i stort sett tyvärr i allt organiskt och ackumuleras dessutom.
Det samma gäller propolis, även där finns rester.
Så finns rapporter om att bi även tar upp sådant när de hämtar dagg/vatten från grödor alltså inte bara via nektarn.
Den relativa luftfuktigheten i en kupa ligger omkring 60 % om jag minns rätt men även denna varierar liksom tom lufttrycket! i olika kupdelar enligt biets arbetsinsats/önskemål. Hur mycket vax bidrar med vet jag ej.
Att kondensproblem kan minskas pga gammalt vax har jag svårt att se. Kondens uppstår helt enkelt när varm luft möter kall luft eller yta.
Vad som beträffar sjukdomar och vax...tänk på hur länge sporer av amerikansk yngelröta överlever.
En successiv förnyelse av vaxet kan inte vara fel så som jag ser det.
-
Jag håller med om att successivt vaxbyte är av godo men är nyfiken på de goda egenskaperna hos äldre vax. Kanske inte vaxbytet skall vara överdrivet?
Ja pesticiderna finns förmodligen överallt och ja det finns verkligen ett hav av undersökningar angående dessa i både bin, vax, pollen och allt annat inte minst nu efter CCD men det är hart när omöjligt att komma åt någon bakom massa avgifter eller koder. Tips?
När äldre vax kan absorbera luftfuktighet med upp till 10% av sin vikt borde det ha en buffrande/utjämnade effekt på luftfuktigheten och därmed kunna bidra till att minska kondensproblemet en del. Om det är mindre fukt i luften så blir därmed kondensen mindre när den når den kallare ytan. Åtminstone borde det ha en utjämnande effekt som kan minska råhet och vattenansamling över tid.
Om vi tittar på hålträdet så har det organiskt material i botten, avbitet ruttet trä, förmodligen ett och annat löv, rester från bisamhället osv även det borde kunna absorbera en hel del fukt inte minst från kondens som rinner ner efter avkylning och kondensering mot propolis behandlade väggar.
Även vintersamhället har sitt jämviktläge - homeostas även om det varierar med temperaturen och då underlättar buffringsförmågan precis som i våra kroppar.
-
När det gäller de sporrelaterade sjukdomarnas sporer så förekommer de mer eller mindre överallt. Amerikansk yngelröta säger de lever i sporform i 30 år, förmodligen längre.
I det ljuset är det snarare immunförsvaret som är det viktigaste för samhället och där spelar t.ex rätt luftfuktighet förmodligen en betydande roll, väl avvägd.
Bisamhället är en formidabel mögel, bakterie och sjukdomsbomb med sina lager av lättlöslig energi, protein och en temp på 35 grader även det ungefär som våra kroppar.
När jag skriver detta kan jag inte låta bli att tänka på hur detta påverkas med sockerlösning på ett Ph runt 6 mot honungen ca 100 ggr surare egenskap på Ph 3,5-4,5.
Honungens låga Ph borde bara det stoppa det mesta i bakterieväg och göra det till ett säkert foder, därtill kommer låg vattenhalt. Sockret sitter där med sitt optimala Ph för bakterietillväxt och förlitar sig på låg vattenhalt. Det i en relativt fuktig miljö vilket vinterklotet utgör till och från och där de öppnade cellernas innehåll med lätthet absorberar denna fuktighet.
-
Honungen lagras i koncentrerad form. Ett riktigt fint exempel på supermättad lösning, faktiskt.
-
http://newsvoice.se/2014/05/28/bekampningsmedel-for-gmo-mat-skadar-allvarligt-halsa-och-ekosystem/ (http://newsvoice.se/2014/05/28/bekampningsmedel-for-gmo-mat-skadar-allvarligt-halsa-och-ekosystem/)
-
Hej
Att socker inte är en bra kost i många avseenden är vi väl överens.
Men, i den koncentrationen som den finns i en cell, så är den konserverande. Gränsen för att det skall tex börja jäsa ligger vid ca 50 %.
Så där är det ingen risk vid 18 - 20 % vatten.
-
Ett förslag är att läsa på om varför honungen har så lågt pH. Ett tips är att sockerlösning är att jämföra med nektar, binas lagrade vinterfoder är något annat, oavsett fodrets källa.
-
Olof är lite snabbare än vad jag är. Bra sökord är glukonsyra och glukosoxidas. Vinterfoder från sockerlösning har samma pH som honung.
-
Men långt ifrån samma innehåll!
-
Men långt ifrån samma innehåll!
Med sockerlösning som start slipper man en del oförbrännbart i maten. Det som inte kan förbrännas lagras i tarmen. Risken för utsot ökar därmed. Lushonung och ljunghonung är bra exempel på olämpligt foder om våren blir sen.
-
Hej
Om denna nektar nu hade varit så ofördelaktig tror jag inte att bin hade tagit den...jag har snarare uppfattningen att den hamnar fel i kupan vid "supering".
Vid "nadiring" så hamnar den tidigaste honungen högst upp i lagret och den sena längst ner där den förbrukas först.
Så som jag ser det, så jobbar man på alla fronter mot biets inbyggda förhållningssätt.
Tomrum uppe betyder att man tvingar de att bygga uppåt, täta frigolitlådor som inte kan andas, ramar som ökar inte bara kupans volym utan berövar biet sin naturliga förmåga att bygga själv, kupor med en volym som vida överstiger deras värmehållningsförmåga.
Listan kan göras ännu längre...som då inkräktar på deras fortplantning, drönarutskärning som minskar genbredden, konstgjort insemination...och, och, och...och så undrar man varför biet inte är friskt!
Kan det vara biodlingens utveckling som inte är det...friskt alltså?
-
Fast jag hade vänt på det och placerat lushonungen överst om jag varit bi.
-
Hej "bi" ;) Olof
Har du lust att kort förklarar varför?
Tack
-
Har du lust att kort förklarar varför?
Det beror såklart på var i vårt avlånga land bina finns, men generellt kan man säga att i södra halvan av Sverige går hälften av vinterfodret går åt till yngeluppfödning mellan rensningsflykt och första draget. Så om den sista halvan av vinterfodret har mycket slaggämnen spelar det ingen roll, bina kan göra sig av med det.
Man kunde tro att det är samma i det allra första fodret eftersom uppskattningsvis en fjärdedel går åt före vintern, men då kan man inte vara säker på att alla bin verkligen passar på att ge sig ut och flyga.
-
Tack!
-
Hej
Efter timmar med lupp bakom kupan...inte bara ser jag att strippsen är mera "populärt" att bygga ut än mellanväggen, så kan jag se hur de bygger "hela vägen" till väggen och låter bara öppningar fria för passage.
Likaså är kakavståndet bara "ett bi" i den övre delen med foderförrådet där de kan bygga själva medan det är fortfarande två mellan ramarna.
Vilket leder mig till "bee space" dvs detta "magiska avstånd" på 8mm +- 2 mm som gjorde ramanvändningen möjligt.
Som bekant så är det för litet för att bygga dit celler, och för stort för att klistra igen det med propolis.
Jag ser själv att med detta påtvingade utrymme vet bina inte vad de skall göra...man ger de alltså helt enkelt ett död utrymme i kupan...fast det skall airconditioneras och hållas rent.
Än en gång så använder man sig av sin kunskap för att göra livet för biet "surt"...bara biodlaren har nytta av det så är det "rätt" i alla fall.
-
Om jag blir ett bi i nästa liv så ska jag försöka få hamna hos dej Kap Horn!
-
Hej Sjauna
Du är välkommen och kom gärna som drottning och ta en svärm med dig... ;)
Räknade lite snabbt i huvudet: i en Warré-låda 30x30x21 så minskar jag tillgänglig volym när jag bara använder ramar med ca 2,7 l eller hela 15%.
Det är en hel del utrymme som jag "stjäl" från samhället...
-
Hej
I helgen blev det tre Warré-kupor till, denna gång med "ligustica" från Vikbolandet.
Dessa sitter på topplistor med en kort vaxremsa.
Mitt första samhälle utvecklas helt ostört...jag har inte sett behov av att öppna samhället under 7 veckor nu (fönstren på baksidan räcker gott och väl för att se vad som händer).
Om någon vecka (beroende på vädret) så har de byggt ut två lådor.
Ända åtgärden för två veckor sedan: tillsatt 12 g thymolkristaller med tre dagars mellanrum, upplösta i vatten och sedan uppsugen på en vettexduk.
Såg inga "konstigheter" i beteendet, men däremot blev en humla så intresserat att hon flög in i kupan...och ut igen efter en halv minut.
Thymoldoften måste vara väldigt lockande mao.
Det är väl därför en viss risk för röveri kan finnas med detta antar jag.
Än har jag inte sett någon varroa, varken på bottenskivan eller på bina (och jag har tittat många timmar genom fönstret och sett massor av bin)...men eftersom de finns/kommer, så är detta i förebyggande syfte. Att jag gjorde det nu berodde på att timjan blommar, så "doften finns i naturen".
-
Hej
Eftersom "försökssamhället" i biodlareföreningen blev utsatt för röveri (och dessutom var liten från början) så fick de flera bin...och en omplacering.
Nu har jag fem samhällen att ta hand om...och inte är det mycket jobb så här långt.
Fortfarande har jag inte öppnat något samhälle för "inspektion" eftersom en titt genom fönstret räcker för mig än så länge.
Fast stödmata gör jag med alla.
Mitt första samhälle har utvecklats än mera och om vädret håller, så har de i alla fall snart byggt ut två lådor.
Och fortfarande inga varroa i sikte.
PS Bilden är någon vecka gammal...fler bin har det blivit sedan dess...
-
Hej
Då har det blivit fem Warré kupor jag tar hand om (boföreningens satsning på kupan slog inte bra ut på föreningens ställe, för få bin, för lite mat så röveri blev ett faktum).
Nu har jag de i min trädgård, förstärkt med några bin till och de har börjat utvecklingen.
De andra fyra (två i staden, två vid torpet i skogen) sitter alla på tre lådor. Det första samhället har efter två månader redan börjat bygga ut låda no 3, de andra har redan en tredjedel klart i låda två.
Två gånger kunde jag iaktta att man helst vill bygga neråt än åt sidan (väntade en dag för länge med att sätta in topplistor i föreningens kupa.
Så den traditionella japanska biodlingen utan topplistor mellan lådorna har jag inte lagt på hyllan, utan kommande år kan jag tänka mig att pröva detta.
Hitintills har jag "jobbat" mindre än en timme med alla bin sammanlagt. Däremot har jag suttit timmar i sträck vid flustret eller bakom kupan...:-)
Samhället som jag fick i första veckan i maj har jag inte öppnat på 7 veckor. Jag kan se täckt yngel, massor av pollen kommer in och allt verkar vara lugnt. Så jag ser ingen anledning i att störa.
Ända åtgärd: satt under en låda, gjort på en minut och mera än så va det inte.
De andra tre samhällen fick samma behandling men dessutom drog jag en vaxkaka i alla.
Vid torpet finns inga fönster så där var jag nyfiken efter över två veckor och i samband med nadiring så passade jag på.
Resultatet i alle tre kupor: massor med täckt yngel!!!
Vidare så skulle de två vid torpet vara lite "stingsliga" vilket stämde alla gånger när jag skakade ner de i kupan.
Nu, efter de har kommit i gång och foder finns i överflöd, det är varmt och solig, så var de lammfromma och antagligen hade jag inte ens behövt slöjan.
Att jag sedan gör antagligen allt möjligt fel är säkert en del som förvånar sig över.
Jag kan luktar svett efter att ha klippt 1500 m2 gräs, att en pilsner efter sådant jobb är fint och en cigg med, medan jag hänger med näsan bredvid flustret är inte precis enligt regelboken...men som tur är, så har bin inte läst boken och bryr sig inte ett dugg om regelbrotten.
Dessutom så hänger det tre foderflaskor med flytande sockerlösning i träden och inte har det under hela tiden varit en tillstymmelse av röveri heller.
Varroan lyser än så länge med sin frånvaro (men det är mera en tidsfråga innan de visar sig), tymolbehandlingen i det första samhälle har jag brutit av för tillfälle. Anledning var några artikelar där man studerade phototaxiskt beteende hos bin med och utan thymolbehandling.
http://www.springer.com/?SGWID=0-102-24-0-0&submit=Skicka&sortOrder=relevance&searchType=EASY_CDA&searchScope=onlinecontent&queryText=phototaxis+thymol (http://www.springer.com/?SGWID=0-102-24-0-0&submit=Skicka&sortOrder=relevance&searchType=EASY_CDA&searchScope=onlinecontent&queryText=phototaxis+thymol)
Jag vill själv se om det gör någon skillnad när det är borta igen.
En annan studie visar hur vissa kemiska preparat påverkar drönare negativt: http://www.arc.sci.eg/ejar/UploadFiles/Publications/124255%D8%A7%D9%84%D8%A8%D8%AD%D8%AB%20%D8%A7%D9%84%D8%B9%D8%A7%D8%B4%D8%B1%20%D9%88%D9%82%D8%A7%D9%8A%D8%A9%20%D9%86%D8%A8%D8%A7%D8%AA%D8%A7%D8%AA.pdf (http://www.arc.sci.eg/ejar/UploadFiles/Publications/124255%D8%A7%D9%84%D8%A8%D8%AD%D8%AB%20%D8%A7%D9%84%D8%B9%D8%A7%D8%B4%D8%B1%20%D9%88%D9%82%D8%A7%D9%8A%D8%A9%20%D9%86%D8%A8%D8%A7%D8%AA%D8%A7%D8%AA.pdf)
Jo mera jag lär känna denna kupa, desto mera visar sig för mig hur genomtänkt den är...!
Och jo mera jag själv kan jämföra ram eller topplista med remsa, desto mera ser jag vilken "nonsens" för biet denna ram är...!
-
Hej
För de som tycker att det inte spelar någon större roll om man öppnar en kupa (eftersom det rekommenderas att göra helst en gång i veckan enligt vissa biodlingskurser!?!?), så hittade jag en tysk sida där någon visar en temperaturloggning med modern utrustning.
http://mietz.imkerforum.de/technische_umsetzung.html (http://mietz.imkerforum.de/technische_umsetzung.html)
Som exempel så öppnade han kupan av modell Dandant den 10 juli 2012 mitt på dagen för 30 minuter (dagstemperatur nästan 30 grader). Enligt hans mätningar så tog det samhället sedan hela fem timmar innan temperaturen var tillbaka på samma nivå som innan.
Och då var det ändå en varm dag!
Klart att det betyder stress för samhället att öppna kupan!
-
Klart att det betyder stress för samhället att öppna kupan!
Jag var hjälpreda åt en av västerbottens största biodlare då han drabbades av sjukdom. Han hade efter många år med bin insett att ju mindre man störde desto bättre. Det var bara i undantagsfall det öppnades kupor.
-
Hej Sjaunja
Tack för att du delar med även andras erfarenheter som säger detsamma! Kommer de dessutom från en sådan källa som din, så säger det väl en hel del.
Egentligen är det självklart när man tänker efter...inte bara vi uppskattar arbetsro!
Det betyder jo inte att lämna samhället "vind för våg". Det finns jo även andra sätt att lista ut om ett samhälle trivs.
Jag har säkert tillbringat redan 100-tals timmar med att iaktta bina vid flustret eller genom glaset, lyssnat med örat mot kupväggen, luktat vid luften som särskild på natten strömmar ur kupan (det blir lätt ca 3 m3/h som kan strömma ut nu när de torkar nektarn).
Visst, jag har hjälp av fönstren som jag vill rekommendera alla, särskild nybörjare att skaffa en kupa med denna fantastiska möjlighet att studera livet i kupan utan att för den skull störa för mycket.
Det tog de en vecka att vänja sig vid det öppnade fönstret innan det var lugnt igen.
Så länge allt verkar harmoniskt och lugnt så kan man hålla ifrån fingrarna från kupan...
Förresten så såg jag idag att jag har en bålgetingbo i en fågelholk bara ett tiotal meter ifrån kuporna. Än har jag inte sett något vid kuporna och även om, så skall jag inte göra något (där heller ;) )
Är det ett rovdjur som tar även bin, så kan det vara så enkelt som det är oftast i naturen: de svaga, sjuka sätter oftast livet till och då hjälper jo bålgetingen till att hålla samhället friskt.
Är väl när allt kommer omkring mycket en fråga om den egna, filosofiska läggningen...
-
Det är väldigt intressant att följa dina förehavanden och allt jag lär mig genom att läsa den här tråden går faktiskt att använda även med horisontella topplistkkupor. Ser gärna mer om dina folkkupor och lovar att dela med mig även av mina egna erfarenheter. ...som att jag i morgon hämtar mina första samhällen (nordiska bin). Nervös som attan, faktiskt...
-
Hej Vattuvarg
Spännande med de första samhällen är bara förnamnet! ;D
Tanken med ett forum är jo att kunna lära av varandra tycker jag. Och även kritik är en del av det hela...så länge den är konstruktiv menat.
På tal om det: i början av temat med Warré-kupan så blev denna förlöjligat typ "ett svajigt torn, inget att ha".
Visst kan kupan se ostabilt ut...men den ser bara ut så.
Nu, när mitt första samhälle bygger ut låda numro tre som står längst nere, så känns den lika stabilt som en stubbe och skulle den vara helt fristående, så kastar inte ens en styv kuling omkull den.
Lycka till i morgon!!!
-
Hej
Eftersom en tankemed Warré kupan är att bisamhället skall övervintrar med egen honung i stället för socker, så passar väl länken här:
http://www.nature.com/srep/2014/140717/srep05726/full/srep05726.html (http://www.nature.com/srep/2014/140717/srep05726/full/srep05726.html)
We report that, relative to honey, chronic feeding of either of these two alternative carbohydrate sources elicited hundreds of differences in gene expression in the fat body, a peripheral nutrient-sensing tissue analogous to vertebrate liver and adipose tissues.
Men alla undersökningar till trots, så påstår många biodlare om och om igen att socker är bättre för bin att övervintra på.
Det finns enligt min mening vissa saker som är så självklara så som att honung är bättre foder än enbart socker. Likaså hat det undersökts och visat sig att en varierande nektartillgång är bättre än "mycket av det samma".
Att en varierande kost är hälsobefrämjande för oss människor förnekar väl inget...och det samma gäller även för biet.
Förvisso så får alla mina samhällen stödfoder i form av fond, men detta inte för att jag byter ut deras honung mot detta, utan för att alla samhällen började från noll och kan behöva lite extra hjälp.
Här var det bra drag tills för två dagar sedan och fonden var inte särskild intressant. Däremot så är det i dag riktigt välbesökt i alla foderlådor.
Och tydligen så bygger de hellre ut topplistor än mellanväggar.
I understa lådan (bilden) så byggs det på vänster sidan och i mitten mellan ramarna medan i låda två på högersidan så är inte hela vaxkakan utbyggd än. Den platsen togs i anspråk sist, antagligen för att hela mellanväggen var "i vägen".
Ett annat samhälle har inga ramar alls i andra lådan och där sitter bina över hela ytan och börjar bygga.
Men kanske är två ramar inte alls så dåligt när det gäller till exempel en liten skaksvärm så att man kan begränsar utrymmet för värmens skull.
Hittade dessutom en artikel om biets "sovvanor", ett tema som även det berördes i den här tråden om jag minns rätt.
Det visar sig att sammlarbiet anpassa sina "viloperioder" efter fodertillgång: http://www.pupating.org/docs/science/Klein&Seeley_2011_Work_or_Sleep-Honeybee_daytime_naps_AnimBehav.pdf (http://www.pupating.org/docs/science/Klein&Seeley_2011_Work_or_Sleep-Honeybee_daytime_naps_AnimBehav.pdf)
Ännu en pusselbit som visar hur otrolig anpassningsbar denna lilla insekt är.
En förmåga som delvis utnyttjas rigoröst av biodlaren...
-
Hej
Här kommer en i mina ögon ännu en självklarhet...som bla. Thomas Seeley har även nu visat på vetenskaplig basis:
bisamhällen skall inte stå för tät inpå varandra...här med tanke på varoaöverföring mellan samhällen.
I det fria så förflyttar sig om möjligheten finns en ny svärm ett antal kilometer, medan den idoge biodlaren helst vill alla sina samhällen inte bara på samma plats, utan även ofta "snyggt och prydligt" uppradat...och därmed än en gång för den egna bekvämlighetens skull motarbetar bin.
Citat:
I vart och ett av de senaste tre åren har han inrättat två grupper av bigårdar, 12 likadana samhällen antingen placerat inom en meter från varandra, eller distribuerat 30-80 m ifrån varandra. Forskningen övervaka mängden avdrift och dynamik i varroapopulationen, och koloninernas dödlighet. Mängden driftande bi i den trånga bigården var överraskande; ungefär hälften av bina in en koloni hann dyka upp i de andra kolonierna, medan 99% av bin in de fördelade kolonier stannade kvar. Dessutom, i trånga kolonier så exploderade kvalsterpopulationen och kolonier kraschade. Detta fenomen har inte förekommer i de distribuerade kolonierna. Kolonierna behandlades inte för varroa. Efter två år har ingen av de trånga kolonier överlevd; fem av de tolv fördelade kolonier överlevde (40%).
Citat slut.
http://www.nzbees.net/forum/threads/drifting-and-varroa.4493/ (http://www.nzbees.net/forum/threads/drifting-and-varroa.4493/)
https://portal.nifa.usda.gov/web/crisprojectpages/0223284-sustainable-solutions-to-problems-affecting-bee-health.html (https://portal.nifa.usda.gov/web/crisprojectpages/0223284-sustainable-solutions-to-problems-affecting-bee-health.html)
Här en bild av "kvällsmat" vid torpet
I tre veckor har jag matat nu två samhällen "utomhus" utan det minsta tecknet på röveri...
-
Hej
Nu får jag det första intrycket hur det är när bin inte har några ramar alls i en låda utan enbart vaxlistor.
Jag ser att i stället för att sitta mellan två ramar med mellanväggar för att sedan förflyttar sig i sidled efter en tid, så fördelar sig nu bina över hela ytan, men klungar mera i mitten.
Det är full aktivitet i lådan med massor av ungbin (i morgon fyra veckor sedan de flyttade in) och många "förbereder" väggarna. De "gnager" över hela ytan.
Visst, just nu är det varmt (28 grader) men en sådan sommar är jo mera undantag. Vid kylan så värmer byggbina hela ytan och denna värmen kommer yngelnästet ovanför till godo. Där krävs det i så fall färre "eldningsbin", ett arbete som kräver massor med energi som tillgodoses med 1.a honung enligt prof. Juergen Tautz. Och som jag skrev tidigare att ett bi bara klara av det jobbet i max omkring en kvart.
Så här kan det bli "befriad arbetskraft" för andra uppgifter.
Bilden är inte precis av bästa kvalitet, men kanske säger en del i alla fall.
PS: Har även en "Rea-Dan" kupa med avläggare just nu (tar hand om den för föreningen) och på så sätt kan jag få en praktisk inblick i denna typ av kupa och dess arbetssätt.
Vad jag inte kan förstå är tanken med den "dubbla botten" dvs. först en nätbotten, sedan en plywoodskiva där bin bara kan går upp vid sidorna efter de har kommit in via flustret.
Jag kan se att de inte håller rent där i jämförelse med Warré-kupans botten (antagligen alldeles för krångligt att ta skräpet med ut) och hur det skall kunna ventileras vid behov är väl inte särskild lätt det heller.
Likaså förstår jag inte flusteröppningarna (två stycken) där storleken verkar bara har kommit till utan någon som helst eftertanke.
Eftersom det är en avläggare, så skall den matas...och jag saknar verkligen Warrés matningslåda som man så enkelt sätter på topp och utan att störa bina kan hålla ett öga på respektive fyller vid behov.
Att kladda med foderdeg upp på ramarna är inte precis en tillfredsställande lösning.
Då är det enklare att "fylla" en utbyggt ram med sockersirap. Ytspänningen och cellutningen gör jo att den sitter kvar. Men även för det måste jag öppnar och dra en ram.
Föga övertygande vad jag har sett tills nu...
-
...och jag saknar verkligen Warrés matningslåda som man så enkelt sätter på topp och utan att störa bina kan hålla ett öga på respektive fyller vid behov.
Hej!
Hur ser en sån låda ut?
-
Hej Urdus
så...den sätts på kupan, bin kan klättra bakom gallret till fodret. Finns ett hål i botten förståss :)
(http://www.holtermann-shop.de/images/product_images/popup_images/3145_1.jpg)
-
Hej! Vet du om foderlådan är tätad eller behandlad på insidan på något sätt? Så att den inte läcker.
Mvh Peter
-
Det borde räcka att vaxa den på insidan för att få den tät.
-
Hej
Botten är av någon plastbelagt skiva, allt är limmat har fogarna vaxats. En blandning av linolja och vax använder somliga dessutom.
Mina hemmabyggen har bara en vaxfog, annars är de obehandlade och det har inte varit några problem...än! :)
-
Tack!
Är det något särskillt jag ska tänka på om jag ska vaxa skarvarna i lådorna. Stelnar det inte väldigt fort?
Hur ska jag få det dit jag vill? Pensla på det?
Tack på förhand! /Peter
-
Hej PLM
Jag tog en lödkolv, ställde lådan på snedden och sedan rann vaxet snyggt in i skarvarna...
-
Om jag tar vax från mina kupor och tätar med, finns det risk för nån smittspridning då? Hur funkar den, sitter de på insidan av gallret o mumsar?
-
Hej Urdus
Smittspridningen är inte större än vid förflugna bin. Du kan även använda silikon...jag har använd det i saltvattensakvarium med levande koraller...inga problem när det får härda någon dygn.
Jap, de sitter på insidan av gallret och suger som bara den...
Skickar två bilder till så att du får en bättre uppfattning kanske.
-
👍👌
-
Hej!
Jag skulle vilja veta hur det går med era Warrékupor!? Jag har börjat läsa om bin litegrann och reka, fastnade också för Warré.
Går det bra? Vilka nackdelar? Vad stöter ni på för problem? Jag vill också hitta likasinnade. Läste mycket på Alternativ för 6-7 år sedan men nu tycker jag att ledord verkar vara plast, gift och lönsamhet. Det är inte riktigt min ingång i djurskötsel... Bin är jag helt okunnig om, tänker mig att vara biodlare IRL till nästa sommar.
-
Hej igen Johanna
Ett annat "problem" med naturbygge dvs utan ramar är att kakan antagligen sätts fast vid väggen så vill eller skall man dra en vaxkaka, så gäller det att skära loss den. Kan blir litet kladdigt...
Om du vill börja nästa år, så har du gott om tid att läsa, läsa mera och helst (http://www.wuerziworld.de/Smilies/les/les21.gif) ännu mera...
-
@Kap Horn
Intressant att du hittat så lång återställningstid som 5 timmar. Med tanke på skorstenseffekten i en uppstaplingskupa är det inte förvånande efter en sådan urblåsning.
Med tanke på hur bina kan ändra de aktiva generna med miljöfaktorer som foder, celltyp och temperatur. Det är det som skiljer om det skall bli en drottning eller ett arbetsbi.
Man kan undra hur ynglet påverkas vad gäller bl.a livslängd vid sådan långvarig tempförändring. Känsligheten skiljer sig säkerligen åt i olika utvecklingsstadierstadier men med tvärdrag minst var tionde dag borde det vara få larver som inte blir störda.
-
Hej biodlarn
Även om jag är nybörjare och redan innan jag läste om denna temperaturpåverkan så stod det tämligen som en självklarhet att lämna bin i största möjliga mån ostörda.
Och skall man ta sig en titt, så antar jag det är bättre att enbart hantera en hel låda en enstaka ramar. Man kan till exempel ta sig en titt underifrån utan för den skull behöva ta bort täckningen.
Detta med nadiring som Warré förespråkade var en anledning att jag tyckte att här var det någon som visste vad han gjorde och tog hänsyn till bin.
Johann Thuer är ett namn i sammanhanget med hans "Nestduftwärmebindung" http://www.naturalbeekeeping.com.au/Beekeeping%20-%20Natural,%20simple.pdf (http://www.naturalbeekeeping.com.au/Beekeeping%20-%20Natural,%20simple.pdf)
-
Jag blir mer och mer nöjd med de horisontella kuporna med inspektionsfönster. Hade fin koll tom på svärmcellerna i en kupa utan att behöva öppna. Bevakade halva sommaren och tajmade väl. Min vän med Warre' kupor har både inspektionsfönster och utan i lådorna. Jag tror nog man skall satsa på fönster även i Warre' kuporna. Inte minst för nybörjare som kan lära mycket genom att iakta. Väl använda pengar.
-
Ögnade igenom kompendiet och kan bara konfirmera det mesta. Speciellt den lilla foderförbrukningen på vintern i topplistkupor. Inte ens vintern nyligen som gjorde allt en månad sent var det speciellt stor foderåtgång. Inte många kilo hade gått åt. Fullt med foderlager för full yngelproduktion på våren. Det andra är hur bina i princip använder möjligheten att skapa slutna rum mellan kakorna genom att bygga kakorna ända mot väggarna så det i princip blir en enda radda av isolerade vinterluckor. Därav inga problem om du har många kakor i bredd. För förflyttning mellan kakor i sidled har de små hål genom kakan.
En anmärkning dock. Det är inte endast vid honungsberedningen bina höjer temp till 40 grader utan även vid vaxbygge. Det är faktiskt uppvärmning till 40 grader som ger vaxet dess form. Då kan du tänka dig att det är lite förhöjd temp i topplistkupor där bina bygger i princip hela säsongen mer eller mindre.
Skall försöka skriva det utlovade inlägget om "Vaxet ett livsnödvändigt organ" så fort det lugnar ner sig lite framåt hösten. Egentligen är det det som är anledningen till att använda topplistkupor av vilken typ det nu må vara, vertikal eller horisontell.
-
Hej
Fönster i en kupa är just (dock säkert inte enbart) för nybörjaren en fantastisk tillgång till biets hemlighetsfulla värld och dessutom som du skivar ett bra sätt att ha koll på det som händer.
Att en TBH oavsett på höjden eller längden är bivänlig var efter en del läsning en "självklarhet". Och jag ser skillnaden eftersom jag för erfarenhetens skull har några ramar.
Ända fördelen jag kan se är att med två ramar placerade som 3 och fem av 8 ger raka vaxkakor där det enbart är listor. Så har varje kaka en rak vägg på en sida och det hjälper att de ramlösa blir raka de med.
Dessutom är det inte så lyckat med en hel ram eftersom biets eget webb inte funkar så bra, dvs deras sätt att kommunicera genom att sätta vaxkakan i svängningar enligt professor Juergen Tautz.
Detta är anledningen varför man kan hitta hål i hörnen där kakan sitter i en ram.
-
Hej
Nu är väl invintring snart ett tema och då även utfordring.
En möjlighet att använda apifond är att lägga en hel påse ovanför listorna på två listor så att bin från alla gator kan komma åt.
(http://immenfreunde.de/pics/16_12_2012/a3.jpg)
Man gör bara ett hål eller en slits i mitten och så kan bina äta sig in...
(http://immenfreunde.de/pics/18_1_2014/a1.jpg)
Fukt/kondens som kan behövas samlas sedan i påsen...
(http://immenfreunde.de/pics/18_1_2014/a2.jpg)
men även värmen stannar där vilket är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig fodret.
(http://immenfreunde.de/pics/18_1_2014/a4.jpg)
Man sätter bara en tom låda ovanpå respektive bygger snabbt en ram och denna isoleras väl med xvis tidningspapper.
Man får kontroll utan att för den skull behöva öppna för mycket...och inte blir det kladdigt heller.
-
Hej
Ventilation, onödigt öppnande och deras eventuella negativa följdverkningar på yngel hade vi i en annan tråd redan.
Att biodlaren sedan tyckte att skorstenseffekten gör sitt på en uppstaplingskupa var en synpunkt.
Och visst finns skorstenseffekten...och den använder sig bin som hjälpmedel i en Warré-kupa eftersom den är inte täckt med plast utan väv, sedan en kudde fyllt med exvis sågspån ovanpå som kan ventilera bort bla fuktighet
Följden är att bin kan genom att antingen göra hål respektive sätter igen dessa med propolis styra luftflödet själva.
För några dagar sedan ersatt jag kuddbotten av väv mot en plywoodplatta med hål i (dålig konstruktion från min sida, väven hängde för mycket).
Vissa hål fanns redan i täckväven då.
Och idag ser jag att man bygger faktiskt "skorstenar" själva som leder rakt upp till vissa hål i botten av kudden medan andra sattes igen.
Ger man alltså bin rätt förutsättningar, så sköter de sin AC helt själva...vilket de i en plastkupa med ett tunt plasttäcke inte ens kan komma i närheten av.
-
Hej Urdus
Smittspridningen är inte större än vid förflugna bin. Du kan även använda silikon...jag har använd det i saltvattensakvarium med levande koraller...inga problem när det får härda någon dygn.
Jap, de sitter på insidan av gallret och suger som bara den...
Skickar två bilder till så att du får en bättre uppfattning kanske.
Tack!
-
Hej
Där ser man...även jag satt i dag en låda ovanpå!!!
Samhället som jag fick i slutet av juni har hunnit bygga ut en låda och kanske 5 cm i nästa...Ligustican är tydligen känd för att lägga av tidigt.
Bi finns det gott om, men inte så att de kan befolka två lådor (en med tomma kakor, en full av honung/vinterförråd.
För att stimulera bygget så skiftade jag helt enkelt och nu kommer de att få stödfodring (1:1) så länge det behövs/tas emot.
Skillnaden mot de som sätter på en tom låda respektive en med utbyggda ramar är: jag vill inte skörda honung, jag vill hjälpa till/stimulera så att samhället blir stark inför vintern.
Dessutom så har jag en "salig" blandning i honungskakorna, ömsom sockerlösning, ömsom nektar. Men eftersom jag ändå inte hade förväntat mig eller hade för avsikt att skörda i år, så "who givs a damn?"
Med tanke på hur lång tid det krävs innan en "naken" kupa är inredd, och då tänker jag på att klä alla väggar med propolis, så undrar jag om de är färdiga med det jobbet nästa år...vilket jag betvivlar.
Antagligen var jag lite sent ute med detta, men det är så när man är nybörjare.
Nu skall jag iaktta det hela några dagar innan jag tar beslutet att göra det samma med de två samhällen vid torpet. Förvisso så har de utvecklats bättre än de i staden, men...?!
-
Hej
Bi-vintern nu närmar sig jo med stormsteg och enligt gängse uppfattning och erfarenheter så skall ett samhälle i en Warré-kupa helst sitta på två lådor (dvs ca 36 liter).
Av de samhällen jag har (alla är skaksvärmar som fick börja i en tom kupa) så är det enbart ett som fyller tom två och en halv lådor.
Minstingen (det som jag tar hand om för föreningens skull) har med nöd och näppe hunnit bygga ut en låda.
Förvisso så satt dem på begynnelseremsorna i låda två men inget hände (foder finns så inte är det anledningen). I dag, efter en hel del funderande och läsning, så beslutade jag att ta bort topplistorna. Även om de bygger kakor som är långa tänkte jag så gäller det att de få det lätt att expandera...och resultatet lät inte vänta på sig.
Där de innan hängde lite lojt på de korta vaxremsorna utan att jag kunde se någon cellbygge, så hänger de nu över hela ytan in ett vackert klot som streckar sig ner i en tredjedel i den andra lådan.
En "varm måltid"även i dag gjorde säkert sitt.
Att vaxkakan blir längre och är i vägen nästa vår bekymra mig inte (just nu). Däremot så anser jag att deras chanser att överleva vintern (vilket bekymrar mig just nu) har blivit betydligt bättre.
Än en gång under min första sommar med bin kan jag se: även topplistor är i vägen för bin, och än en gång så få den traditionella japanska biodlingen "vatten på sitt kvarn".
Här en titt underifrån med hjälp av en spegel i en annan av mina kupor där bina hänger i den andra lådan...även denna är inte fullt utbyggt, men det är som det är och det får blir som det blir.
(http://2.bp.blogspot.com/-BFQ4X1ohDug/VANcqK_0QeI/AAAAAAAAFIQ/T3jXC7XEZ3E/s1600/Stichtag.JPG)
PS I ingen kupa har jag kunnat se några varroa än på bottenbrädan...tymol används i alla kupor däremot.
-
krånglig set att sköte bina?? >:(
-
Hej!
Jag har tänkt mig snickra några exemplar av Folkets Kupa!
Är det någon som har erfarenhet av detta i Norrland? Jag bor för tillfället i Västerbotten och undrare hur tjock jag bör göra den i detta klimat. Vad jag förstår är det inte så bra med för isolerad kupa då detta gör att bina inte går i "dvala" lika fort och då äter mer honung under höst och vår vilket leder till risk för svält eller utsot? Förutom då att det blir onödigt tungt med onödigt tjocka väggar på lådorna.
Är det någon som har någon erfarenhet av Folkets Kupa i Nordligt klimat? :)
Mvh
Denan
-
krånglig set att sköte bina?? >:(
Hej Krulle
Det kanske verkar krångligt...men jag anser att en biodlare skall först och främst underlätta för bina och inte för sig själv.
Även om det oftast blir någon slags kompromiss.
Efter några dagar så kan jag se en positiv skillnad i kupan där jag plockade bort topplistorna.
-
Hallå, bor i västerbottens inland och har sedan i våras haft Warré kupor. Jag är mycket nöjd med dom då bina är märkbart starkare i dom kuporna än i mina vanliga LN kupor samt att det, hör och häpna, är mindre jobb med dom.
Kap Horn, jag undrar var du gräver fram all den underbara forskningen? Jag vill så gärna läsa på samma sidor som du ;D
-
Hej Mört´n
Kul att läsa om dina erfarenheter (tyvärr så kan du jo inte än ge Denan några tips än och inte jag heller).
Det går jo hit och tid med diskussionen om isolerade kupor eller ej. Och för den som vill fördjupa sig i ämnet så finns här en hel del läsvärt.
http://naldc.nal.usda.gov/download/CAT72345678/PDF (http://naldc.nal.usda.gov/download/CAT72345678/PDF) ;)
Hur jag hitta artiklerna? Genom andra, genom sökning och delvis även via slumpen. Men framförallt genom läsning och mera läsning...
Förresten så har bilden sedan den 31 augusti som jag lagt in ändrat sig en aning...nu är även låda numro två smockfullt!
(https://lh3.googleusercontent.com/-XPAPo9C47Cs/VA2BbzyWCxI/AAAAAAAAFKQ/UghOOSqdsy0/w360-h480-no/IMGP1521%2B%28Small%29.JPG)
-
Hej igen!
Då jag inte hittat någon på dessa breddgrader som använder warré så tänker jag testa med 40mm massiva väggar i mina kupor. Ska börja såga upp en gran som fällts i området idag. Så får jag väl återkomma efter nästa vinter och berätta hur det gick :)
Mvh
Denan
-
Hej Denan
Det kommer att bli tunga lådor...läste om en Kanadensare som var inne på samma spår. http://warre.biobees.com/alberta_warres.htm (http://warre.biobees.com/alberta_warres.htm)
Själv har jag 22 mm och jag anser att det räcker gott här nere i Småland.
Enligt många mätningar osv. så är det inte möjligt för ett samhälle att värma en kupa med 40 mm tjocklek så jag antar inte att det gör så stor skillnad (om ens det).
Däremot är takisolering viktig (och när jag även gav ett samhälle en isolerat botten, ett "omvänd" tak alltså, så blev suset i kupan samma natt betydligt tystare än innan).
-
Okej vet du vilken tjocklek som var den tjockaste de klarar värma? Jag tänker mig att 22mm är för tunt här uppe men jag vet inte. Jag har kollat den länken med Kanadensaren innan och det verkar ju fungera med 38mm för honom?
-
För isoleringen måste 40mm vara bättre än 22mm. Kan du välja en snabbväxt gran med glesa årsringar så får du ännu bättre isolering.
-
Hej
Varenda en måste väl bilda sig sin egen uppfattning (även här).
Men det är en "myt" att bin behöver isolering så som vi gör. Där "speglar" vi enbart vårt eget behov av bostad.
Jag själv är efter mycket läsning den uppfattningen att bin inte värma en kupa, utan enbart klotet.
Redan några centimeter ifrån det härskar omgivningstemperaturer och inget annat. Detta har man i alla fall mätt och för mig verkar det "solklart".
Det är bara vi som vill ha det lika varmt i hela huset (och helst kunna gå i t-skirt!?!?)...och då krävs det isolering (och en himla massa extra energi).
Enligt erfarenhet så förbrukar samhället minst foder vid ca 5 grader omgivningstemperatur. Stiger den så blir de aktiva med mera förbrukning, sjunker den under så pga av kylan.
Och då hjälper ingen isolering.
I Himalaya så sitter de exvis under stenöverhäng (inget regn och hyfsat skydd) och klarar sig.
Försök har även gjorts med betonkupor...men dessa var väl en aningens svårhanterliga.
Enligt Warré själv, så tog han 22 mm enbart ur hållfasthetssynpunkt men inte för isoleringens skull.
Men visst: isolerar på bara...
-
I vinter ska jag bara ha en huv av 12mm OSB-skiva över mitt lilla forskningsobjekt. Det är ett litet samhälle som nu rätt och jämt täcker 5 ramar lågnormal ståendes på högkant i en observationskupa med 2mm plexiglas på sidorna och nätbotten. De har fått 4 kg foder och det mesta av detta kommer att gå åt till våren.
Detta är för att försöka bevisa hur liten betydelse isolering av en bikupa har om de har kvar sin möjlighet till egenisolering. Jag kommer även att lyfta av huven en gång i månaden och studera hur bina sitter och fotografera dem.
-
Hej Jano
Jag har skrivit det förr: ditt arbete och dina försök har bidragit för min del till att "ta det lugnt" med isoleringen. Dessutom så har du bestyrkt Warrés erfarenheter helt utan att vara påverkat av hans erfarenheter (om jag har förstått dig rätt vill säga).
Bortsett från varroan (eller andra sjukdomar) så är det bara två storlekar som verkligen äventyrar vintervistelsen i kupan så som jag har förstått det hela: mat (och att ha tillgång till den!) och fuktighet.
Tillgången säkerställs bäst genom att den finns ovanför och inte så mycket vid sidan om, och fuktigheten genom att ge bin möjligheten att kunna ventilera ut den genom ett lämpligt tak över huvudet, ett som släpper igenom fuktigheten utan att för den skull förlorar för mycket värme.
Jag ser med spänning emot ditt arbete och dina erfarenheter!!!
-
Om isoleringen i väggarna inte har någon betydelse så kan rimligtvis inte heller isolering i botten ha någon. Takisoleringen är en annan femma eftersom utstrålningen mot bar himmel ger mer kyla.
Jag misstänker att du genom golvisoleringen förändrade luftgenomströmningen och på så sätt binas närmiljö.
-
Hej själv är bästa dräng
Tänkte just på det: om man som jag ser ett bisamhälle som en "superorganismus", så som jag är en ;D , så gäller det att hålla fötterna och huvudet varmt. Det spelar ingen roll hur mycket jag har på mig om jag fryser om huvudet och har kalla fötter. "Mitten" har så mycket massa :) där spelar värmeförlusten inte så stor roll.
Angående luftströmmar: det mindre samhälle (jag hängde med näsan vid flustret...som så många gånger denna sommarn) ventilerade kall luft in på sidan och den varma, fuktiga (mat var på gång) ut på andra sidan, medan det starka samhälle tog in luften nere vid flustret ut ventilerade ut det på ovansidan.
Där satt en massa bin som hjälpte till och på så vis satt de mitt i natten när det var kring 5 grader i en varm luftström och jobbade på och den varma luften kom dessutom kupväggen tillgodo. Och än en gång blev jag övertygat om att bina vet vad de gör!!!
En "vän" av öppen nätbotten är jag inte även om jag har, eller bättre sagt hade, de i mina kupor för varroakontrollen.
Jag har antingen bytt ut de (det var för mycket mögel osv) eller lagt in en skiva med resultat att de blev torra och dessutom rena. Bina tar väl hand om det som ramlar ner.
-
Hej
För de som inte orkade läsa http://naldc.nal.usda.gov/download/CAT72345678/PDF (http://naldc.nal.usda.gov/download/CAT72345678/PDF) så här kvintessensen:
Citat
"(16) The temperature within the cluster
varies, but under normal conditions it is not
closely correlated with outside temperatures.
However, a pronounced change in the temperature
during the day will cause an appreciable
change in the cluster size and temperature.
(17) Honey bees make no attempt to maintain
the temperature in the domicile outside the
winter cluster. (fet stil av av mig).
(18) A cluster held for long periods under
freezing conditions declines in strength. The
rate of decline is dependent on pollen stores
available, but it is slower in insulated than in
unprotected colonies.
(19) Brood rearing will occur under subzero
conditions in insulated colonies with plenty of
pollen and honey stores in the cluster.
(20) Under normal winter conditions either
insulated or noninsulated colonies should survive
at Madison, Wis.
Det är som jag skrev tidigare: man måste hitta sin egen inställning till detta(och inte enbart angående denna fråga)
-
Hej
Förresten (även om det som så mycket annat inte ha speciellt med Warré att göra, däremot med en "vänlig" bihållning).
Tema drönare: man "skär ut de", man sätter tom extra ramar in för detta ändamål, man anser ofta dessa bin som "o-nyttiga", minskar skörden mm.
Där satt jag kring 23 tiden förrigår vid kupan som hade fått 6 kg socker, 2:1, dagen innan och det var full rulle med fläktningen på gång. Jag kunde höra att det var hårt nattarbete för de eftersom under dagen var man även ut och samlade.
Plötsligt en ny ton, djupare än innan...minst en? drönare var plötsligt med och fläktade (jag har lärt mig deras surr under sommaren).
Det var en förstärkning som hette duga...en kvart senare...som att släcka ljuset och det blev lugnt i kupan.
Min bästa "åtgärd" under den gångna säsongen: att störa so litet som möjligt.
Och därför har jag ett samhälle som jag inte har öppnat (annat än fönsterna) under fyra månader, andra bara med några veckors mellanrum för att snabbt kunna bilda mig en uppfattning.
Men då har jag inte "dragit ramar" eller letat efter drottningen utan kikat in underifrån i en hel låda.
Och drönarna skall finnas utan att jag decimera de.
Mest hade jag uppskattningsvis max 10 procent medan jag inte har sett en enda i det svagaste samhället (som nu börjar komma ifatt).
Jag har fullt förtroende i att bina vet bättre än jag!
Att jag sedan inte följer de "renlärda" beträffande socker: väldigt enkelt, i naturen så dör ca 75 % av nya svärmar av svält...och eftersom jag i praktiken har 5 samhällen som började som svärm, så vore det oansvarigt, ja näst intill djurplågeri, att inte mata de!
Och visst var det full rulle dagen efter matningen...det var så många bin som plötsligt satt utanför...
(https://lh6.googleusercontent.com/0lObU_no4KR_ygrYJV_ElbTEztrqIXl1gZAStxdi-a4=w415-h553-no)
-
Hej
Samhället (förra inlägget) har byggt ut en hel del av den tredje lådan som jag satt ditt för en bara vecka sedan.
Hissen var till bra hjälp och knappast något bi blev krossat eftersom jag kan hissa ner väldigt sakta.
Tack vara denna så är nadiering inga problem alls, eller rensa botten på våran.
Inte att glömma min rygg som mår bra av denna anordning.
(https://lh3.googleusercontent.com/-Ne7t9Nrrhyw/VBXXlFv_nYI/AAAAAAAAFOU/olekNQ7MCYE/w415-h553-no/IMGP1545.JPG)
utan att störa samhället nämnvärt så kunde jag titta in underifrån och det såg ut så här.
(https://lh6.googleusercontent.com/-aLTdfmPrx1I/VBXYBdaEmWI/AAAAAAAAFOs/ryJPP6xXJpY/w737-h553-no/IMGP1548.JPG)
Det andra samhället har kommit så här långt i låda två...
(https://lh4.googleusercontent.com/-HoVS3TDLj8E/VBXXmStm98I/AAAAAAAAFOk/MMkTZOBtYnE/w737-h553-no/IMGP1551.JPG)
fina, raka kakor...
(https://lh5.googleusercontent.com/-aCu6pYO5F-s/VBXXmKiI8qI/AAAAAAAAFO8/gy5OdsBcBzI/w737-h553-no/IMGP1554.JPG)
Även de fick en låda till.
(https://lh3.googleusercontent.com/-j8QfGcr9xAE/VBXbmVzG2eI/AAAAAAAAFPE/8la8cd35UeU/w415-h553-no/IMGP1555.JPG)
Nu är invintringen klar, båda samhällen har mera än en låda (ca 12-14 kg) full med mat, tymolanvändningen kommer att upprepas en gång till.
Sedan är det bara att se hur de klarar vintern.
Enligt Warré så skall de övervintrar på två lådor, varav en skall vara full med förråd.
Man kan även sätta under en extra låda på hösten och med tanke på att klotet får extra skydd för vindar osv. så valde jag att göra detta.
-
Hej
Så börjar min första sommar som bihållare närma sig slutet...invintringen är i det närmaste avslutat. Antingen genomen att jag har gett tillräckligt med foder, eller också genom att det helt enkelt är för sent att göra mycket åt det i fall jag inte ha gjort det.
Hur som: första sommaren med enbart "skaksvärmar" så var det klart: någon skörd var inte att förvänta sig.
Förvisso, min granne (alla hans sju samhällen överlevde inte vintern i hans trågkupor) har köpt ett nytt samhälle i år, skördat inte bara 90 kg honung utan dessutom gjorde en avläggare (ärligt talat så är jag inte förvånat att hans samhällen dog med tanke på hur hård han driver sina bin) så är mitt resultat klent i jämförelse.
Men, ett bisamhälle som verkligen börjar från scratch kan inte leverera detta utan de har fullt upp att göra sig hemmastad, särskild med tanke på att i naturen så dyker 75 % av alla svärmar under första vintern.
Och då är det framförallt brist på tillräckligt med vinterförråd som ligger till grunden.
Hur som helst: mina bin sitter med (förhoppningsvis) tillräcklig med det och dessutom i en kupa som tilltalar deras levnadssätt (dvs säga på samma vis som Jano här har visat och vill visa en gång till!!!).
Att verkligen bygga upp ett bisamhälle och inte bara ta över ett "koncept" med färdigbyggda vaxkakor tar sin tid...och inte ens en sommar kommer att räcka till...bara en sådan sak som att klä en kupa invändigt med propolis är inte gjort på en hand vingvändning...
Fast, några kilon honung kanske jag kan skörda kommande året.
(https://lh4.googleusercontent.com/-p7_K3wHuTA4/VBarh4FNADI/AAAAAAAAFQM/YXc1lHrAkdo/w600-h400-no/IMG_0205.jpg)
-
Det har varit nöje att följa upp din resa med biodling. Men om du kommer att fortsätta med utforskandet, hoppas jag att du gör en jämförelse i nästa sommar; starta två identiska avläggare, en med vaxmellanväggar och en warre.
Skälet är att när jag gör liknande jämförelser är skillnaden stor när man kommer till hösten.
Jag tycker att warre är bra till den lata (som jag) för den metoden är inte lika arbetsintensiv, men kräver dock mer kunnande.
Traditionell metod med vaxmellanväggar är lättare att lyckas med och därmed bättre till nybörjare. Och det ger mer honung.
Om man odlar för honung, skulle jag definitivt rekommendera vaxmellanväggar och rubbet. Det kostar mer, är kanske inte lika bivänlig men ger bättre avkastning.
-
Warrés kupa kan användas både med topplister och ramar. Är det så du tänker dig att jämförelsen ska göras? Eller menar du att jämförelsen ska vara mellan Warré- och vanliga stapelkupor?
-
Hej Samppa
Glädjande att du tyckte det var ett nöje att följa mina förehavanden...!
Visst, särskild som nybörjare är det enklare att följa samma spår som i stort sett alla andra har trampat upp. Och lika klart är det att man få redan första året en honungsskörd eftersom det går åt en hel del energi och tid för att bygga alla vaxkakor.
Dessutom är det inte lika lätt att ha en kupmodel som ingen annan i närheten har och på så sätt måste man samla sina egna erfarenheter utan att få direkt någon hjälp.
Att Warré-kupan kan vara något för den "late" kanske stämmer... ;) men å andra sidan har jag aldrig förstått varför jag skall rota i varje kupa en gång i veckan så som det praktiseras i föreningen.
Finns drottningen kvar, finns det yngelsättning, finns det foder...
Min första svärm sitter sedan snart fem månader i "orubbat bo". Jag vet förstås inte om det är samma drottning men om jag tolkar samhällets beteende rätt, så finns hon kvar. Mat finns (vägning med en enkel bagagevåg räcker) och eftersom det kommer fortfarande in en massa pollen så finns väl även yngel.
Jag tänker inte sätta upp en Warré-kupa med enbart ramar, därför har jag sett hur störande dessa upplevs av bina.
Dessutom så har jag redan en "Rea-Dan" kupa hemma som jag tar hand om för föreningen.
Visst, det är enkelt att öppna upp och dra ramar, visst kan man få bättre skörd, visst är kontrollen enklare...om man nu har ett så stort kontrollbehov att man vill kolla stup i kvarten...och med mellanväggar, respektive redan färdigutbyggda kakor, så blir resultatet redan första året bättre.
Att industriella mellanväggar är tjockare en de hemmabyggda är däremot inte så bra med tanke på att kakan i sig utgör en kommunikationscentral via vibrationer, att det kan vara belastat med mera miljögifter/rester är en annan minuspunkt.
Efter en första sommar med olika kupor vill jag påstå: ramkupora och deras skötselmetoder är för biodlaren, Warré-kupan är för bina.
(https://lh3.googleusercontent.com/-x8o0EKJES-I/VCpX71s8nBI/AAAAAAAAFQk/Xb8pkV9Gdsk/w600-h400-no/IMG_0211.jpg)
-
Jag har vanliga uppstaplingskupor lågnormal isolerade och oisolerade HLS. Något som jag märkt ett par gånger är att avläggare har svårt att göra yngel om dom har för stort utrymme. Samma sak en gång när jag bytat ram format på ett samhälle från LN till HLS. Då gav jag dom för mycket plats, satte i LN ramar i HLS så det fick bli två lådor för att få plats.
När samhällen har suttit i en förstor kupa och jag minskat ner det har plötsligt yngelsättning kommit igång och dom har "känts" lyckligare.
En vän till mig invintrade, minns inte exakt hur många men närmare tio samhällen på ett hustak i Malmö härom året. Alla utom ett samhälle dog och det var det enda som satt på oisolerade lådor.
Jag brukar invintra mycket små avläggare, det minsta jag haft var på tre ramar. Då sätter jag en skiva på en ram och lägger isolering bakom i en vanlig LN låda. Sista två åren har jag inte haft några vinterförluster. Ena året invintrade jag 3 samhällen andra åtta. I år 11 vi får se med vilket resultat. Skillnaden i år är att dom har fått behålla mycket honung. Och fått mindra socker. Mina stora har cirka 9 kg honung och 9 kg socker. Jag räknar med att dom gör av med ungefär 12kg per vinter. Men jag tappade räkningen när jag fodrade :)
Min åsikt är att det viktigaste för bina är att ha "lagom" stort utrymme. Och att det mest spelar roll när dom skall komma igång på våren. Jag har inte märkt att isoleringen gör till eller från men utrymmet spelar stor roll. När jag utvidgar gör jag det antingen neråt eller genom att flytta upp hälften av ramarna till nästa låda så att där blir fem utbyggda och fem mellanväggar eller helt tomma ramar som dom får bygga själva i varje låda.
Jag håller på och bygger några warre kupor nu för att testa dom nästa sommar.
-
Hej Erik
Du är inte den första som har lagt märke till att "storleken spelar en roll", :D dvs hur stor utrymme bin har för att trivas.
Warré har iakttagit sina samhällen (och testat i 10 år andra kuptyper), Seeley har undersökt vilda bisamhällen kommit till samma slutsatser och alla som har erfarenhet instämmer antagligen att vinterklotet är som en basketboll eller omkring 30 cm.
Min korta, men intensiva, erfarenhet har visat mig: alla vet något, har en åsikt, har erfarenheter, vet mera...men...ingen vet bättre hur bi vill ha det än bin själva.
Och ger man de möjligheten att kunna följa sitt "bättre vetande" så kan det inte vara fel. Åt pipsvängen kan det gå hur eller hur!
Eller hur? :)
I söndags var det dags för en sista koll i föreningsbigården. Anledningen var att se till att bina skall "sitta trångt".
Självklart var jag där, även om jag undrar över att ingen resonerar om att det kanske är fel kupa om man skall se till att dessa varelser, som har övervintrat i miljontals år, behöver "hjälp".
Och detta med "hjälp"" är fortfarande det som "stör" mig med en horisontell topplistkupa även om jag känner mig frestat att bygga en sådan och testa.
Hur som helst så har jag inte kunnat se varken en byggklunga där de kedja fast sig, eller förberedelserna tilll ett vinterklot.
Anledningen?
Det finns inte plats till det!
Neråt vill säga.
Medan LN har ett djup på 20 cm, så har en Warré-kupa "oändligt" med plats neråt.
Här ser du hur de bygga, bete sig när det finns plats.
(https://lh3.googleusercontent.com/tWXR-3KsbYJhdE_5iYmN3b32B5WGkl-ROW_HZg40FBM=w415-h553-no)
I nedersta lådan såg det ut så här för ungefär en månad sedan:
(https://lh3.googleusercontent.com/-d1DJnGHR5og/VBapSa2J8wI/AAAAAAAAFP4/8z5vIPG27Os/w415-h553-no/IMGP1541.JPG)
Och så här är tätheten i en LN låda uppe vid taket, något som jag inte har sett i Warré-kupan.
(https://lh3.googleusercontent.com/--2XXSxPSSMI/VCrH8rLrmpI/AAAAAAAAFRQ/NmjbaUizuZU/w737-h553-no/IMGP1570.JPG)
Mina egna iakttagelser täcker sig med det som Jano berättar om här i forumet.
Bin "vill" sitta på tomma kakor (för värmehållningsskull) och inte övervintrar "på" honung (utan "med" honung)
Jag själv kan se att de fortfarande bygger och inte enbart lägger fodret i tomma celler när de bedömer att förrådet räcker.
Bin vill inte sitta på fyllda celler när vintern kommer (om de har möjlighet...som du kan skaffa, eller låta bli) utan de vill ha tomma celler i stället.
Dessutom, inte bara jag tänker på att det kommer en ny säsong, utan även bin förbereder denna redan nu.
Kommande skaksvärm kanske inte behöver börja helt från noll, utan kan få hjälp av de bin som redan nu bygger på framtiden!
Så Erik du ser, detta med utrymme är inte så lätt att besvara.
Å ena sidan skall det finnas plats (dvs neråt), å andra sidan skall denna yta inte vara för stor.
Tänk på att en yta växer i kvadrat. En LN kupa har ungefär 1600 cm2 yta, medan en Warré-kupa enbart har 900 cm2 fast det skiljer "bara" 10 cm på längden och tvären.
Avslutningsvis något som inte har med kupmodel eller sådant att göra:
Jag var i trädgården, tog bilderna ovan...och så kom en grannfru snett, snett emot mig och sa: "Jag ville bara tacka dig för att du ha bi!"
(Hon och hennes man är trädgårdsintresserade...och har haft bin för många, många år sedan).
(http://www.wuerziworld.de/Smilies/nt/nt13.gif)
Än så länge har inga grannar tyckt illa om mitt projekt...utan tvärtemot. Oavsett åldern!
Erik, har du frågor så hör av dig.
Här eller via PN
-
Även i mina lådor lägger bina honungen överst. Och sitter själva under där ynglet krupit ut. Många "vanliga LN" odlare sätter en låda under honungslådan och där är det gott om tomma celler för bina att krypa in i. Sedan så börjar dom uppifrån igen på våren och bygger neråt, precis som i en varre kupa.
Sedan det här med 30 cm i diameter, beror väll på samhällets storlek. Mina mini avlägare ger jag inte så mycket utrymme. Jag försöker ge dom klotets diameter i ramar och så får dom LN i andra ledden. Det är ju inte optimalt men jag har inte haft några vinterförluster dom två vintrar jag testat det. Även på så små samhällen att dom har bara fyra ramar.
Sedan det här med att dom alltid vill sitta under honungen, kanske sitter dom ibland bredvid honungen på en tom ram och äter sig sedan innåt. Dom har aldrig fyllt alla ramar helt och hållet utan har alltid lite plats att krypa in på som Jano beskriver.
Jag gillar vad jag läser om varre tanken, men kommer inte slänga mina ram kupor i första taget. Dom verkar ju kunna invintra tillräckligt bra på dom med.
I år hade jag åtta samhällen att börja med, lika många som föregående höst. Jag sålde 4 st. Så från fyra samhällen ökade jag ut till totalt 11 samhällen och slungade under sommaren 180 kg. Det är jag nöjd med. Men det skall bli spännande och se hur mina varre kupor funkar nu när jag fått i ordning dom till våren. Kommer göra avläggare i rapsdraget. Och ge dom flera stycken kläckningsfärdiga celler var så dom får välja den bästa själva, så gör jag nu i alla fall. Sen om jag tappar bort någon drottning eller något händer under sommaren eller jag säljer samhällen så gör jag en omgång avläggare till i juli, därav små samhällena. Det jag tycker är roligast med biodlingen är att kolla på småsamhällen när drottningen kläcks och dom börjar bete sig som rikiga samhällen.
Jag ser mig som inspirerad av varre, men kanske är det här inte riktigt relevant för tråden?
Snyggt med dina varre kupor med rutor.
Jag bygger mina med 25 mm ohyvlat.
-
Hej Erik
Du är så som jag,dvs på väg.
Kör på, gör dina egna erfarenheter så som jag, ta inget för givet men behåll fokus: inte skörden, utan biets välmåga!
Självklart slängar du inte dina kupor!
Och inte har man gjort fel med tidigare val...utan man följa biets väg...och anpassar sig.
För det tror jag att alla bihållare/odlare håller med om: biet är otrolig anpassningsbart...och så verkar vara vi! ;)
Så varför inte låta sig vägledas?
-
Hej igen
helt ot!
Något stämmer inte längre i nätet...jag skriver...och så försvinner det...jag postar och så kommer det i fel ordning.
Jag skriver och hamnar helt fel i text.
Inte bara här, inte bara jag.
Nätet är inte så som jag är van vid...samma utveckling där som med bihållningen kanske?
Inget är sig likt, varenda än vill sig hålla framme...även den som sitter i bilen efter mig där jag kör 100 på en 100 väg trycker på med mindre än 15 meter, fast körarinnan eller köraren inte kan ta sig förbi mig, och jag inte vill eller kan köra fortare.
Detta är ingen fram(tida)kommlig väg i mina ögon...
OT slut
PS Inte ens radavståndet funkar här för mig, utan jag måste varenda gång korrigera detta från två till ett
...efter jag har skickat mitt meddelande!
-
Hej
En sista åtgärd innan vintern återstår: de två kupor som enbart har två lådor utökas med en till neråt.
Enligt Warrés egen utsago kan det göras redan på hösten ut i fall att man inte har tid på våren. Men nu är det även för att skaffa mera volym.
Flera kända biodlare så som tysken Max Kuntzsch i "Imkerfragen" har berört detta: http://s2w.hbz-nrw.de/apidologie/content/titleinfo/3305975 (http://s2w.hbz-nrw.de/apidologie/content/titleinfo/3305975),
Även en hel del fransmän där Warrés idéer lever använader sig av detta (kallas för "vidé santiaire"" och tanken är bla. att förhindra kalla vindar att söka sig in i kupan och dessutom ge mera volym för ett bättre kupklimat.
Detta går jo på sätt och vis stick i stäv med att bina "skall sitta trångt", det som tydligen är så viktig i en LN-kupa.
Personligen har jag inte heller här förstått varför jag skall vara tvungen att se till så att bi kan göra det det ändå gör...dvs bilda ett vinterklot om de har möjlighet.
Men visst, efter jag har fått inblick i en LN-kupa, så kräver den tillsyn (även här).
För mig är det ytterligare ett tecken på att kupmodellen inte är särskild bivänlig utan dess tillkortakommande måste biodlaren genom manipulation kompensera.
Enligt Seeley bo vilda bin helst så här:
(https://www.extension.org/mediawiki/files/8/8b/SeeleyBeeNest.jpg)
I en LN låda tvingas de att mera bo så här:
(https://lh5.googleusercontent.com/Go9U4GDocNCwoD7o2uKEfdJf7icMJfYIN5PB2iHBmgM=w484-h249-no)
-
I vinter ska jag bara ha en huv av 12mm OSB-skiva över mitt lilla forskningsobjekt. Det är ett litet samhälle som nu rätt och jämt täcker 5 ramar lågnormal ståendes på högkant i en observationskupa med 2mm plexiglas på sidorna och nätbotten. De har fått 4 kg foder och det mesta av detta kommer att gå åt till våren.
Detta är för att försöka bevisa hur liten betydelse isolering av en bikupa har om de har kvar sin möjlighet till egenisolering. Jag kommer även att lyfta av huven en gång i månaden och studera hur bina sitter och fotografera dem.
Hej!
inte haft bin på 20 år, ser fram emot dina rapporter om ditt samhälle!!
MVH/ Bosse
-
Hej Bo
Inte bara du ser fram emot det...LN med fem ramar på högkant liknar nämligen mycket en Warré-kupa.
Så här delar Jano med sig värdefull information tycker jag!
-
Ja det är intressant att ta reda på hur det verkligen förhåller sig med binas övervintring. Men det blir inte i denna tråd utan här www.alternativ.nu/index.php?topic=163494.0 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=163494.0) för denna rubrik tycker jag passar bättre.
-
Hej
Jag är fortfarande inne på att följa den traditionella japanska bihållningen som jo ligger väldigt nära Warrés. Där använder man inga mellanliggande topplistor utan enbart högst upp i kupan.
Eftersom jag har sett några gånger att dessa mellanliggande topplistor stör byggandet neråt så varför inte testar detta?
En Warré-kupa på två lådor har det redan och än så länge är det fortfarande fina, raka kakor som sitter fast på väggen.
Där var det som jag berättade tidigare byggstopp som försvann samma dag jag plockade bort dessa.
Men, (det finns jo alltid) kanske rätt som det är så bygger bin så här...fast tydligen kan de göra så även när det finns toopplistor.
(http://www.sweetvalleyhives.com/images/kupo/p18fq3098465a1pvc1ebb1j5rjrt8.jpg)
Jag bara undrar varför det blev som det blev?
Men konstfullt är det alla gånger!
-
Hej
Detta är inget annat än "hör-sägen"...men om jag hör och tolkar det rätt så är det i ReaDan-kupan så här på kvällskvisten betydligt mera aktivitet än i Warré-kuporna.
Den tjocka isoleringen till trots så hör jag mera surr i LN-kupan än jag hör genom 2 cm trävägg.
Det går alltså redan nu mera foder åtdär än i Warrékuporna.
Vinterförberedelserna är avklarat nu, musskyddet på plats. Alla kupor har tre lådor, dessutom har de två vid torpet var sin djupbotten till hälften fylld med sågspån.
(http://www.immenfreunde.de/forum/download/file.php?id=1451&mode=view)
-
Detta är inget annat än "hör-sägen"...men om jag hör och tolkar det rätt så är det i ReaDan-kupan så här på kvällskvisten betydligt mera aktivitet än i Warré-kuporna.
Den tjocka isoleringen till trots så hör jag mera surr i LN-kupan än jag hör genom 2 cm trävägg.
Det går alltså redan nu mera foder åtdär än i Warrékuporna.
Jag var just och kollade till mina två LN-kupor och mina andra två Warré kupor och vilken skillnad :o
LN-kuporna hörde jag ett tydligt surrande från när jag stog 1,5 meter bort (innan jag hade börjat sätta på musskydd). Dom kuporna är placerade i ett vindskyddat läge på andra sidan ängen i en Nacka-kupa och en skälderhuskupa.
Warré kuporna, med 2 cm trävägg, hörde jag inget från för än jag la örat direkt mot kupan, och det var efter jag väldigt omilt hade klämt fast musskydd samtidigt som fyra gubbar stod och pratade högt med varandra för att kunna överrösta bilen (WW transproter) som rullade långsamt förbi kuporna som står 10 meter från vägen.
Jag skulle säga att LN-kuporna är på samma "nivå/stadie" som Warré kuporna var för 3-4 veckor sedan.
Jag tycker att det säger en del..
Detta är rakt av min personliga åsikt men jag förstår inte varför man överhuvudtaget använder ramkupor idag, jag ser helt enkelt inga fördelar längre..
-
Hej
Detta är inget annat än "hör-sägen"...men om jag hör och tolkar det rätt så är det i ReaDan-kupan så här på kvällskvisten betydligt mera aktivitet än i Warré-kuporna.
Den tjocka isoleringen till trots så hör jag mera surr i LN-kupan än jag hör genom 2 cm trävägg.
Det går alltså redan nu mera foder åtdär än i Warrékuporna.
Vinterförberedelserna är avklarat nu, musskyddet på plats. Alla kupor har tre lådor, dessutom har de två vid torpet var sin djupbotten till hälften fylld med sågspån.
([url]http://www.immenfreunde.de/forum/download/file.php?id=1451&mode=view[/url])
Hör-sägen ,gissningar och tro.
Det är bara vågen som talar sanning !
-
Hej Agne
Tja, någon gissning är det inte eftersom jag brukar lyssnar i stort sett dagligen med samma resultat.
Gissning inte heller, eftersom jag har vägt mina samhällen.
Det som kom tidigt i år ligger på allt i allt 40 kg (dvs med tre lådor, botten och kudden), tre som kom senare är på 28-30 kg var, Warré "ynklingen" från föreningen, som har kommit bra i fatt trots allt, har ca 23 kg.
Föreningens ReaDan med en låda på åtta ramar knappt lika mycket.
Så jag får se hur det går under vintern, men andras erfarenheter säger att i en ramkupa av typ LN så går det åt ca 8 kg mera vinterfoder än i en Warré-kupa.
Jag försöker enbart delar med mig mina nygjorda erfarenheter och tydligen är jag inte ensam om dessa iakttagelser vilket Mört´n jo bekräftar.
PS För att förtydliga, så var "hör-sägen" en ordlek... ;)
-
Hej Agne
Tja, någon gissning är det inte eftersom jag brukar lyssnar i stort sett dagligen med samma resultat.
Gissning inte heller, eftersom jag har vägt mina samhällen.
Det som kom tidigt i år ligger på allt i allt 40 kg (dvs med tre lådor, botten och kudden), tre som kom senare är på 28-30 kg var, Warré "ynklingen" från föreningen, som har kommit bra i fatt trots allt, har ca 23 kg.
Föreningens ReaDan med en låda på åtta ramar knappt lika mycket.
Så jag får se hur det går under vintern, men andras erfarenheter säger att i en ramkupa av typ LN så går det åt ca 8 kg mera vinterfoder än i en Warré-kupa.
Jag försöker enbart delar med mig mina nygjorda erfarenheter och tydligen är jag inte ensam om dessa iakttagelser vilket Mört´n jo bekräftar.
PS För att förtydliga, så var "hör-sägen" en ordlek... ;)
URSÄKTA så MYCKET jag missförstod.
Jag trodde det var isoleringen som påverkade foderförbrukningen inte att det var ramar i kupan.
-
Så jag får se hur det går under vintern, men andras erfarenheter säger att i en ramkupa av typ LN så går det åt ca 8 kg mera vinterfoder än i en Warré-kupa.
Foderåtgången i en ramkupa beror helt och hållet på hur den invintras. Låter biodlaren bina ha sitt yngelrum kvar så går det inte åt mycket foder i en ramkupa under vintern. Bin ska inte tvingas reglera sitt kupklimat enbart genom ämnesomsättningen. Det är ju detta som leder till fuktproblem och utsotsutbrott när inte bina kan gå på utedasset under vintern. I en Warrekupa kan inte biodlaren ställa till det alltför mycket. Där har bina kvar sitt upplägg för en bra övervintring.
-
Hej Jano
Håller med om det du skriver.
Tyvärr så har jag inte haft möjlighet/material/tid och inte minst kunskap att "modifiera" LN-kupan. När jag väl kom dit, då hade tiden sprungit i väg.
Egentligen spelar det ingen roll vad kupan kallas, det är sättet att förstå sig på biets "önskemål" hur de vill tillbringa vintern (och sommaren).
Var ute just nu för att lyssna igen, och än en gång så kan jag höra ett tydligt "snabb-surr" av bin i LN-kupan ...jag inte har hört från de som sitter på: höjden med foder ovanför och med tomma celler under.
I LN-kupan med sina 20 cm höjd så sitter de i stort sätt på honung...och att värma den...ja, du vet själv.
Förresten, det är inte enbart hörseln, utan även luktsinnet jag och huden jag använder.
Så har jag märkt att de kupor vid torpet, som har fått en djupbotten, så var det en märkbar luftström vid 22 tiden som kom ur flustret. Inga bin satt förstås och ventilerade, utan jag antar att pga den djupa botten, so flöt den kalla luften in på underkant av flustret, steg upp på baksidan och den varma luften förträngdes neråt och ut.
Jag har sett computermodeller av luftflödet i en kupa, nu har jag själv upplevt det.
Även andra, som har jobbat yrkesmässigt med bin en gång i tiden har ansett att en djup botten underlättar för luftcirkulationen.
Men inte enbart cirkulation är av vikt, utan även luftvolymen i en kupa...jag vet själv hur mycket ett par extra kubikmeter gör i torpet för välbefinnandet...för även bin behöver syre!
-
För allt i världen jämför inte en bibostad med vad människan föredrar. Det är detta som ställer till mycket elände för bina. Bin är insikter och människan tillhör däggdjuren.
-
Hej Jano
Det har du skrivit förr...och redan då har jag tagit det till mig.
Men alla livsformer som kräver syre för att leva är glada om de få tillgång till O2, och där gör bin inget undantag.
Att volym bidra till detta är väl en självklarhet.
(och denna volym är på jorden tack vare oss på upphällningen, men det är en helt annan 5:a)
-
Hej igen
För att inte helt tappa Warré-tråden...här några filmer som kanske kan ge vägledning vid handhavandet av bihållningen med denna kupa eller idén som står bakom.
http://www.ruche-warre.com/ruche-warre-videos.html (http://www.ruche-warre.com/ruche-warre-videos.html)
-
Hej Agne
Såg ditt inlägg först nu.
Ökad foderförbrukning har många anledningar. Isolering eller ramar är bara två.
För att försöka skapa ett bättre inomkupsklimat, så har jag låtit mig inspireras av halmkupan. Det är erkänd att klimatet i en sådan kupa är bättre än i en trädlåda.
Men halm i rätt längd är en bristvara...däremot är vass inte det! Och vass och halm har snarlika egenskaper, fast halm "är ett strå vassare" eftersom det tack vare sina silikatinläggningar står bättre emot vätan.
Dessutom så hamnar daggpunkten inte inne i kupan som det enligt modellen alltid gör med trä, oavsett dess tjocklek.
(http://www.immenfreunde.de/forum/download/file.php?id=1471&t=1)
Resultatet ser hur så här:
(http://www.immenfreunde.de/forum/download/file.php?id=1473&t=1)
Visst, det tar betydligt längre tid att bygga än att sätta ihop fyra brädbitar, och tyngre blir det dessutom (ca 7 kg mot 3 kg).
Men bortsett från ett betydligt bättre inomkupsklimat, så kostar de ca 40 kr att bygga.
För att inte tala om skaparglädjen!
(http://www.immenfreunde.de/forum/download/file.php?id=1472&t=1)
Trevlig helg!
-
Hej
Medan Jano skivar (om och om igen för de som inte har läst hans tidigare inlägg och hans sammanfattningar här http://www.alternativ.nu/index.php?topic=163494.0 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=163494.0)) så kan jag iaktta samma, dvs att klustret samlas i de tomma cellerna under vinterförrådet.
I mitt fall är det två skaksvärmar från i år. Men inte bara att de sitter på tomma celler, så är det inte ens enbart yngelceller utan helt nybyggda sådana.
Dessa samhällen har suttit många veckor helt ostörda och fått bygga så som de tycker är bäst.
Skillnaden mot LN-kupor är bla. att jag inte behöver reducera ramarna till omkring sju (vilket Jano föreslår och som ger ungefär samma yta som Warrés kupa) utan detta är "inbyggd" i själva kupan och dess skötsel.
Man vet ur erfarenhet att ett vanligt vinterklot har omkring en "basketbolls" storlek, beroende på omgivningstemperaturen förstås.
Tomma celler har en helt annan värmeledningsförmåga än honungsfyllda, och är de dessutom naturbyggda så är mellanväggarna dessutom betydligt tunnare än människotillverkade dito vilket underlättar värmeöverföringen än mera.
-
Hej igen :)
Tittade in i kupan med det samhälle som nu har fått stå orörd i fem månader.
Fick det i maj och det har blivit det starkaste samhället eftersom de fick ta del av det tidigaste draget.
De sitter på knappt två foderlådor och har dessutom byggt ut en del i understa lådan.
För att få raka vaxkakor (det "skall man ha" enligt experterna) så satt jag in två ramar med mellanväggar...vilket jag inte skulle ha gjort för nu kan jag se hur de är i vägen för klotet.
Medan det sitter i de andra kuporna i en obruten u-form neråt, så bilder de delvis outbyggda mellanväggarna här en slaggs skiljevägg. Ingen utbyggnad på högersidan, däremot åt vänster där eftermiddags/kvällssolen lyser på.
Men även här sitter (förstås) bina på tomma celler under fodret.
Intressant att se: det finns knappast några bin alls i översta lådan. Lite kondens på glaset finns däremot.
-
Skillnaden mot LN-kupor är bla. att jag inte behöver reducera ramarna till omkring sju (vilket Jano föreslår och som ger ungefär samma yta som Warrés kupa) utan detta är "inbyggd" i själva kupan och dess skötsel.
Hej
Problemet med Warre's kupa är att den blir alldeles för hög och smal i en modern honungsproduktion. Kupan ska ju användas på sommaren också. Men som husbehovskupa med svärmrisk och mindre honungsskörd så fungerar den säkert.
-
Hej
Medan Jano skivar (om och om igen för de som inte har läst hans tidigare inlägg och hans sammanfattningar här [url]http://www.alternativ.nu/index.php?topic=163494.0[/url] ([url]http://www.alternativ.nu/index.php?topic=163494.0[/url])) så kan jag iaktta samma, dvs att klustret samlas i de tomma cellerna under vinterförrådet.
I mitt fall är det två skaksvärmar från i år. Men inte bara att de sitter på tomma celler, så är det inte ens enbart yngelceller utan helt nybyggda sådana.
Dessa samhällen har suttit många veckor helt ostörda och fått bygga så som de tycker är bäst.
Skillnaden mot LN-kupor är bla. att jag inte behöver reducera ramarna till omkring sju (vilket Jano föreslår och som ger ungefär samma yta som Warrés kupa) utan detta är "inbyggd" i själva kupan och dess skötsel.
Man vet ur erfarenhet att ett vanligt vinterklot har omkring en "basketbolls" storlek, beroende på omgivningstemperaturen förstås.
Tomma celler har en helt annan värmeledningsförmåga än honungsfyllda, och är de dessutom naturbyggda så är mellanväggarna dessutom betydligt tunnare än människotillverkade dito vilket underlättar värmeöverföringen än mera.
det försokte jej förklare för jano att en LN kupe på 7-8 ramer hade varit inbyggd skötle för janos invuintra metod
-
Hej Jano
Inte blir kupan för hög... :D
(http://www.permies.com/t/24146/a/8745/seguin_big_hive.jpg)
Men visst, risken finns om man nu tillhör gruppen "högstaplare"!
Det finns i Frankrike proffs som har ställt om hela sin biodling på Warré-kupor.
Så visade det sig efter 10 år!!! kostnads- och tidsjämförelse mellan ramkupor och Warrés´att, fast honungsskörden per samhälle blir mindre, så ökar lönsamheten i alla fall.
Se bifogat PDF
-
Det blir ju ökade kostnader för stöttor och stegar samt olycksfallsförsäkring. Nä metoden är inte i min smak. Kupan måste vara flexibel på bredden för att kunna jobba säkert under sommaren.
-
Hej Jano
Warré själv hade som mest någon gång 7 lådor, dvs en ungefärlig höjd på 1,6 m med fotställning.
Men man kan väl alltid skördar...honung eller bin. ;)
Visst, jag kan gott förstå varför man är så förtjust i ramar och mastodontlådor, allt för att underlätta för biodlaren förstås.
Fast, när jag tänker på en föreningsmedlem som är 70 bast som skulle lyfta en LN med honung (två honungslådor hade han), så mäktade han knappt.
-
Hej igen
För att hålla lite liv i "varför Warré", så här några tankar från David Heaf som tydligen svarade på ett inlägg i en bitidning.
Tyvärr så hittade jag inte det första inlägget men intressant läsning för det.
David har alltid verkat balanserat för mig
http://www.dheaf.plus.com/warrebeekeeping/heaf_replies_to_davies.pdf (http://www.dheaf.plus.com/warrebeekeeping/heaf_replies_to_davies.pdf)
-
men en kupe me 8 ramer ln recker till för yngla på 2 låder i sommeren och seden 2 skattelåder recker för min område med skörd
så då vore det bettre med 8 ramer ;D ;D ;D ;D ;D ;D ;D ;D
-
men en kupe me 8 ramer ln recker till för yngla på 2 låder i sommeren och seden 2 skattelåder recker för min område med skörd
så då vore det bettre med 8 ramer ;D ;D ;D ;D ;D ;D ;D ;D
Hej Krulle !
Var finns bit område ?
-
Hej
Är detta nu en Warré kupa på väg att bli en HTBH, eller tvärtom?
(http://mylocalbees.files.wordpress.com/2011/08/beehive-7.jpg)
-
Hej
Projektet med min "vassa" kupa fortsätter.
Två lådor är klara, den tredje är på gång men materielanskaffningen regnade bort idag.
Byggtiden börjar minskar med lite mera erfarenhet, kanske en låda tar omkring två timmar att färdigställa till en kostnad på ungefär en femtiolapp.
Hela kupan med tre lådor, tak, botten, foderlåda och benställning hamnar på under 400 kr.
Jämfört med en köpt, så täcker skillnaden nästan utgiften för en skaksvärm!
Hittade några ungerska sidor (Google översätter bra nog) där man bygger i just vass, fast med en tjocklek på 3,5 cm medan mina ligger på 5 cm.
Deras erfarenheter är bla: ingen kondens alls och en livslängd på mellan trettio och fyrtio år.
Här finns även en jämförelse hur snabbt vatten kyls i en trälåda respektive en vasslåda. http://www.nadkaptar.hu/ (http://www.nadkaptar.hu/)
Man bygger förstås även där i olika format... :)
Själv håller jag mig till 30x30x21 innermått, dvs. Warré-kupan.
Bortsett från att jag gillar att jobba med händerna, att denna kupa lämnar mindre fotavtryck med tanke på CO2, att priset är lågt, så gör jag jobbet framförallt med tanke på att vass/halm är ett alldeles utmärkt och beprövat material med tanke på kupklimatet.
(https://lh6.googleusercontent.com/-0gBIPrCOFBU/VFqF5aKmQMI/AAAAAAAAFYc/6VPVL-mPfnc/w415-h553-no/IMGP1688%2B%28Medium%29.JPG)
(https://lh6.googleusercontent.com/-0z8ymmvTbso/VFqF5Us64YI/AAAAAAAAFYg/IFkr3idgCDA/w276-h207-p-no/IMGP1689%2B%28Medium%29.JPG)
Ett alternativt material är det alla gånger...
-
Va dyrt! En riktig kupa i trä kostar 1000 kr och håller i 100 till 200 år.
-
Kanske det
men jag håller då inte så länge...kupan överlever snarare mig ;D
-
Hej,
jag har med spänning följt dig under ditt år med Warré-kupor och ser verkligen fram mot vintern och hur allt ska gå med de små liven då.
Nu har jag kommit fram till att det är dags för mig att bygga ett par kupor till våren. Jag har, precis som du, läst allt jag kommit över om både Warré och om bihållning i stort och fastnat rejält.
Jag har jag fått tag i mark där kuporna ska ställas och nu är det dags att börja bygga.
Under resans gång kommer det antagligen att dyka upp ett antal frågor, och då är det ju tur att det finns ett forum som detta.
Just nu har jag två frågor, och det gäller ytbehandling. Min första tanke var att olja in kuporna med rå linolja, men sedan blev jag tveksam. Kan det göra att träets förmåga att andas minskar så att man får problem med kondens i kuporna?
mvh
Didde
-
Hej Didde
Kul att det finns fler som får upp ögonen på en ramlös kupmodell.
Själv ser även jag med spänning fram emot kommande vår och hur de klarade vintern!!!
Eftersom jag utgår ifrån att allt går väl, så förbereder även jag nya kupor för att kunna bilda avläggare.
Räkna inte med någon större skörd första året (jag har skördat noll) eftersom en skaksvärm och en tom kupa kräver energi att bygga ut. Antagligen så behöver de även mat under sommaren beroende på draget.
Själv ser jag det som ett "treårsprojekt" dvs etablering år ett, förökning år två och verkligen skörda år tre. Det tar tid att bygga upp en bigård från grunden sas.
Min filosofi: klarar jag av att hålla och föröka bi, så kommer honungen per "automatik" :)
Angående din fråga: jag har målat de med rå linolja två gånger, någon risk för "andningsproblem" ser jag inte eftersom kudden och taket övertar just detta. Dränk gärna ändträd extra!
Skall göra detsamma med mina vasslador.
Ett annat målningsalternativ är en strykning med rå linolja, sedan kokt linolja med en gnutta (ca 20-25 %) vax inblandat (men jag hade inget då).
Har du fler frågor så hör gärna av dig. Hjälper gärna till i den mån jag kan.
-
Hej Didde
Tänkte just på det. Vet inte om du har samma ritningar som jag har använd...tänk på att göra taket som skall över kudden inte för knappt.
Enligt ritningar så skulle det vara en halv centimeter på varje sida...det är för snävt!!! Ta gärna en centimeter minst.
http://warre.biobees.com/plans.htm (http://warre.biobees.com/plans.htm)
-
Hej
Då var min "vassa" Warré-kupa klar.
Isoleringskudde finns under taket, fyllt med vasstrårester.
Utdragningsbar skiva i botten under ett varroagaller, flustret kan minskas till en bibredd genom att vända det.
Nackdelar:
- arbetsintensiv och inte bra att vandra med
Fördelar:
- ger ett utmärkt inomkupsklimat
- billigt att bygga (använde mig av en hel del rester) uppskattningsvis ca 250 - 300 kr komplett med fodertråg
- miljövänlig
- skaparglädjen inte att förglömma
(https://lh6.googleusercontent.com/-Ua3eV2Tz2Ds/VGEXVrmcGTI/AAAAAAAAFbE/rgiJQoWg19Y/w415-h553-no/IMGP1699%2B%28Medium%29.JPG)
-
Det är ju rena konstverket! Där skulle man ju velat bo om man var bi.
-
Hej Sjaunja
(http://www.wuerziworld.de/Smilies/fig/fig33.gif)
-
Hej Siljansringen
Om du har läst Warrés bok men inte hittade något "matnytigt" då tycker jag att du inte har läst det noggrant
Jag förstår enligt dina rader, att honungen är din målsättning, inte biets välbefinnandet...behöver jag skriva mera?
Och att du har odlat bi i 40 år...du kanske har gjort samma fel i 40 år...tänkt på det?
Om inte bina är i god kondition och med ett vad du kallar för välbefinnande så blir det inget
honungsöverskott till mig. Naturligtvis har jag gjort en massa fel under mina 40 år som biodlare men jag har lärt mig mycket också. Detta har utvecklat ett extra sinne som jag nu har mycket nytta av. Dessa kunskaper kommer snart i bokform.
-
Hej Siljansringen
Det är klart att du har samlat en massa erfarenheter under så lång tid.
Vad beträffar skörd och välbefinnandet så måste det ena vara lika med det andra
äggffabriker
svin "koncentrationsläger"
"Belgian Blue"
eller
(http://www.azote.se/repository/temp/f6e9e3e6h6b9h9e3b3f33f36h6f6f3b3e6f3b3h6f6e3h3h6b3b9/w850/fwb_SEco_22.jpg)
eller varför inte
(http://www.postindependent.com/csp/mediapool/sites/dt.common.streams.StreamServer.cls?STREAMOID=2Orf0JVMjqE9D8I1JqBX0s$daE2N3K4ZzOUsqbU5sYuBMF5u76tRUW6lYTGQPYsRWCsjLu883Ygn4B49Lvm9bPe2QeMKQdVeZmXF$9l$4uCZ8QDXhaHEp3rvzXRJFdy0KqPHLoMevcTLo3h8xh70Y6N_U_CryOsw6FTOdKL_jpQ-&CONTENTTYPE=image/jpeg)
utan kommentar...
(http://www.badbeekeeping.com/images/2014flippedtruck.jpg)
-
Kap,
vasskupan ser verkligen vass ut. Är det inte risk att det blir tvärdrag rakt genom väggarna?
mvh
Didde
-
Hej Didde
Nej, tror inte det. Väggen är 5 cm och väl packat. Jag ser exempelvis inget ljus sippra igenom.
Ungarna bygger enbart med 3 cm och det verkar fungerar för de.
-
Hej
Hade temat "propolis" redan tidigare (sidan 7 i tråden här).
Att propolis är ett "universalmedel" som används inte enbart för tätning av dragiga/fuktiga bostäder utan är även ett sätt för bin att motverka sjukdom är säkert klart.
Det finns en hel del avhandlingar om temat.
Att det även har en negativ inverkan på varroan finns (ännu) en undersökning här: https://hal.archives-ouvertes.fr/file/index/docid/891682/filename/hal-00891682.pdf (https://hal.archives-ouvertes.fr/file/index/docid/891682/filename/hal-00891682.pdf)
Men de som fortfarande tycker att propolis bara klistrar ihop ramar mm. och därför har som ett urvalskriterium vid odling av icke önskvärda egenskapar att minskar detta, skjuter sig själv i foten (än en gång).
Även om det gäller det afrikaniserade biet, så kan man antagligen överföra detta även till våra:
"Honey and pollen stores were significantly and positively correlated with propolis production."
dvs mindre samlandet av propolis betyder även mindre honung...
Mera kan läsas här: http://apitherapy.blogspot.de/2014/01/honey-pollen-stores-significantly.html (http://apitherapy.blogspot.de/2014/01/honey-pollen-stores-significantly.html)
Själv tycker jag att det tar några år innan en nyuppsatt kupa verkligen är utbyggd med tanke på att hela kupan invändig skall bli propoliserad.
-
Själv tycker jag att det tar några år innan en nyuppsatt kupa verkligen är utbyggd med tanke på att hela kupan invändig skall bli propoliserad.
När man ser på detta vilda binäste hur det är utklädd med propolis förstår man att det tar tid innan en nyuppsatt kupa har kommit så långt!
(http://www.apidologie.org/articles/apido/full_html/2010/03/m09142/m09142-fig1.jpg)
A cross-section of a feral honey bee hive within a tree cavity found September 2009 in the residential area of Bloomington, Minnesota.
-
När man ser på detta vilda binäste hur det är utklädd med propolis förstår man att det tar tid innan en nyuppsatt kupa har kommit så långt!
([url]http://www.apidologie.org/articles/apido/full_html/2010/03/m09142/m09142-fig1.jpg[/url])
A cross-section of a feral honey bee hive within a tree cavity found September 2009 in the residential area of Bloomington, Minnesota.
Du har aldrig funderat över varför dina bin tar så god tid på sig att bygga ut kakmelanväggarna och propolisera kupväggarna.
-
Hej Snickaren
Visst har jag det och en del svar som jag antar är:
- att både jag och samhället börjar från "noll" dvs ingen praktisk kunskap och en tom kupa.
- en skaksvärm och inte en "riktig" sådan.
- att det tar tre veckor innan förstärkningen kommer medan man får kontinuerligt yngel när man tar hela ramar.
- tillgång till pollen och nektar (torkan i år gav veckovis dålig med nektar här)
- en drottning som kanske inte lägger ordentlig
Kan vara en blandning av alltihop och några faktorer till...
Dessutom så antar jag att inget samhälle klarar av att bygga ut ett näste komplett första sommaren, oavsett...
Det är säkert mera "produktivt" att ge bina redan utbyggda kakor, men även de har jo byggts en gång av andra bin!
Det är säkert mera "produktivt" att åtminstone ger de vaxmellanväggar (vars ursprung oftast är helt okänd), men även det vaxet har jo producerats av andra bin så där åker man snålskytts igen.
Om mina samhällen klarar vinterns, så är utgångsläget redan ett helt annat än år "noll"!
Att bygga upp en bigård får ta tid för min del.
Det fanns en gång biodlare som ansåg att det tog bina fem år att verkligen bygger upp ett riktigt fungerande samhälle och först då kom skörden in i bilden!
-
- att både jag och samhället börjar från "noll" dvs ingen praktisk kunskap och en tom kupa. 1/2 Rät.
- en skaksvärm och inte en "riktig" sådan. FEL.
- att det tar tre veckor innan förstärkningen kommer medan man får kontinuerligt yngel när man tar hela ramar.
Fel, en svärm har aldrig yngel med sig.
- tillgång till pollen och nektar (torkan i år gav veckovis dålig med nektar här)
Fel, du har fodrat hela sommaren.
- en drottning som kanske inte lägger ordentlig
Mycket ovanligt för en ungdrottning.
Du går som katten kring het gröt.
Läs vad du skrivit tidigare i denna tråd, där du beskriver felet, utan att veta vad du skriver om.
-
Hej Snickaren
Fel av dig hela linjen...nämligen att bara komma med påståenden som inte är underbyggda med några fakta alls. Eller åtminstone egna tankar och erfarenheter !
Tack för ingenting!
-
Gott nytt biodlingsår till er alla!
Kap Horn vill jag tacka för det gångna året! Tack för att du delat med dig av ditt första år som biodlare! All kunskap du inhämtat och delat med dig av, alla bilder på kupbyggen och bin mm.
Jag tycker du tillfört forumet många tankar, bra information med länkar och skapat spännande debatter!
Vi hörs under 2015!
-
Hej Forestman
(http://www.wuerziworld.de/Smilies/fig/fig33.gif)
Tack, det samma!
Känns bra att kunna tillföra något och ännu trevligare när det uppskattas!
Jag skall försöker med detta även i fortsättningen...
-
Hej
Nu har det inte direkt med Warré-kupan att göra...fast å andra sidan så har väl även Warrré försökt att se "hela biet" och inte enbart honungsproduktionen.
Här en länk till en enligt min mening mycket intressant föreläsning av professor Robert Pickard om
energi, honungsbiet och människan
Mycket nöje
https://www.youtube.com/watch?v=xSRYbe60AF4 (https://www.youtube.com/watch?v=xSRYbe60AF4)
-
Hej
Att komma tillbaka till temat...
för den intresserade en liten video om Warré-kupan av samma David Heaf.
https://www.youtube.com/watch?v=1KVn-NZTfus (https://www.youtube.com/watch?v=1KVn-NZTfus)
Förresten så lever alla mina samhällen än, även om ett folk är rätt litet...
Det är biodlareföreningens samhälle som fick en dålig start och hamnade så småningom hos mig. De han bygga ut 1 1/2 lådor
(http://www.biforening.se/wp-content/uploads/2015/01/Warr%C3%A9-51.jpg)
och sitter nu så här:
(http://www.biforening.se/wp-content/uploads/2015/01/Warr%C3%A9-3.jpg)
medan de andra följer Janos "mönster" och sitter fortfarande i andra lådan uppifrån.
-
Hej
Skrev i den här tråden några gånger om propolis och hur viktig det är. Likaså att det tar tid innan en ny kupa är verkligen "inbodd" med tanke på just det.
(http://www.apidologie.org/articles/apido/full_html/2010/03/m09142/m09142-fig1.jpg)
A cross-section of a feral honey bee hive within a tree cavity found September 2009 in the residential area of Bloomington, Minnesota. The nest interior, where comb is present, is coated in a thin layer of propolis (plant resins mixed with wax) creating a “propolis envelope” around the colony. The upper portion of the cavity had not been lined with propolis, as the colony had not begun to use that space.
Eftersom biet lägger ner en hel del jobb att samla det (det kan ta upp till 7 timmar för ett bi med propolis blir av med det mha andra bin) så är det tydligen värt det hela.
En undersökning att det även hjälper mot kalkyngel mm finns här:
http://www.beelab.umn.edu/prod/groups/cfans/@pub/@cfans/@bees/documents/article/cfans_article_435997.pdf (http://www.beelab.umn.edu/prod/groups/cfans/@pub/@cfans/@bees/documents/article/cfans_article_435997.pdf)
Vill man förkovra sig lite till i ämnet, googla efter Marla Spivak propolis.
Finns en hel del intressant sedan...
-
Hej
Funderade en stund...skiljelinjen i uppfattningen vad som gagnar bihållningen...har man bin för honungens skull så hamnar biet vid sidan om.
Eller så vill man ha bi omkring sig...och så är honungen "bara" en söt produkt.
Själv vet jag vad jag vilken "falang" jag vill tillhöra.
Än finns det surr i alla mina kupor(var ute just nu och lyssnade med örat mot kupan)..och fortfarande så surrar biet i "honungsproduktionskupan" (dvs i LN-kupan på enbart en låda) högst.
-
Hej
Eftersom jag håller på att snickra LN-lådor för föreningens bi..."märkligt" att även dessa ha en höjd på 21 cm, dvs lika hög som Warré-kupan.
Däremot är en skillnad att man "envisas" med att övervintra bin många gånger på bara en sådan låda, i stället för två.
Warrés erfarenhet var att två lådor skall vara på plats under vintern.
Själv har jag övervintrat på tre lådor eftersom man har gjort så i tex Kanada med bra resultat. Tanken är att en extra låda nertill ökar luftvolymen som hjälper till att skaffa ett bra innkupsklimat.
Och än lever alla mina samhällen.
Varför övervintrar man i Sverige oftast på bara en låda (eller liknande) i höjd?
Samma fråga har Jano ställt...utan att få svar.
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=163494.240 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=163494.240)
-
Hej
För den som undrar: var i dag vid torpet där två samhällen har övervintrad.
Visst lever de och dessutom vid bästa välmågan.
Och med min ringa erfarenhet så tycker jag att de är starka.
(https://lh6.googleusercontent.com/-ci3LgtUUhgI/VPil65uev7I/AAAAAAAAFss/IZIxWiDEaq8/w360-h480-no/IMGP0120%2B%28Small%29.JPG)
Utetemperaturen var 7 grader men solen låg på...och sedan blev det "full rulle". Inte bara rensning utan det samlades in pollen/nektar från krokusarna i full solsken.
Bin var ute och "festade"...för mig en vårupplevelse av aldrig skådat slag!
Att höra hundratals bin i farten så här tidigt på våren har jag aldrig varit med om...
https://www.youtube.com/watch?v=6IB22TPhiC0 (https://www.youtube.com/watch?v=6IB22TPhiC0)
-
Hej Kap Horn.
Fin bild på ett bisamhälle som fått övervintra enligt sin egen princip. Ett härligt liv i krokusarna på filmen.
-
Hej Jano
Tack!
Ja, det var en efterlängtat dag i går och jag satt bara där i surret och var hjärtans glad!
Är jo första vintern med bi och det ser ut att alla överlever. Foder finns det gått om i alla kupor.
Förvisso skulle man övervintra de på två lådor, men en tredje (helt tom) var väl inte helt fel heller. På så vis blev det mera volym och klotet kom en bit ifrån "golvdraget".
Jag var med och tittade även på ett femtiotal LN kupor (alla övervintrat på bara en låda) och alla hade kondens på täckplasten över klotet, medan de spånfyllda taken hos Warré-kuporna var torra.
Kanske en bidragande orsak att det är två starka samhällen vid torpet?
På söndag skall det bli kring 12 grader även vid kusten, så då blir det väl bin i luften även i staden.
Tyvärr finns inga krokusar här (än) men något hittar de säkert.
Trevlig och solig helg, Jano
-
Hej.
Ja det blir det säkert. En trevlig, solig helg menar jag. Mina bin har inte visat sig ute än men på söndag ska här också bli 12-13 grader varmt så då kan de nog inte vänta längre. Snödroppar,krokus och vintergäck bommar och står bara och väntar på att få bidraga med pollen. Det är en härlig tid.
Ha de gött önskar Jano
-
Hej
Då är jag inne i min fjärde sommar med ett antal Warré-kupor.
En modifikation har de alla fått: ramar! (http://wuerziworld.adbt2.ath.cx/mx/mx6.gif)
Det blev helt enkelt för kladdigt och svårjobbat utan.
Om jag dra en parallell till min akvarieerfarenhet: ett akvarium som står länge, får rätt skötsel blir bara bättre med tiden.
Särskild ett saltvattens dito.
Jag anser att det är likaså med en bikupa, den blir bara bättre med tiden. Doften, propolis finns, nytt och gammalt vaxbygge, olika mikroorganismer som behöver tid för att etablera sig osv.
I år kunde jag för första gången utöka några kupor till fem våningar utan att jag fick intrycket att det var för många.
Som försök så blev det två med enbart utökning neråt och två med utökning både uppe och nere.
Medan jag inte fick någon svärm första året, så blev det fyra andra och åtta förra året.
Hitintills i år har det än inte kommit en ända. För kallt, för lite drag. Förra året hade jag redan fångat tre så här dags.
Jag gillar kupan, särskild med tanke på att jag än inte har sett behov att öppna yngelnästet än.
Så vissa har stått nu ostörda i 8 - 9 månader och verkar mor fint...
(https://lh3.googleusercontent.com/jTbSYa6IrLjob5-fi1B22pu90hPIEIh2fOX0nabJwjX9FSIhVI_-r1K7nsZvrEeQtJp0uSNX8k7ii_7p_JmcAfBgQgz5XfYF7abPvpFkgTzIJJ8lznhc-OW8oEEFvqjV7s0NtgRMZmKu8QbDoHok5dTZOAydH-z5m5EpPijT4GZxgy4BTWTSeYb4YWnPiDPAvYiSbFwNAzsl1GlUzFoGw6vQKiyjnuxsovies7OtNZs6uVp3Uhxd3J459N57gqxEIZwfIirWtf08Y3oTJiBzSazuWrDOCDLHEegYIqRwcAHN_fsfxMJoj8cLFvRrITxxn98Jmsxr0VHD2qof9Q0ZItF7IKtnHE3eA-Cea-VSyH_Bwqg_MDWGohf4UWqNh4dfZS2bbtobtNfqlOf9Gb6cK0dia-NE1nF00ccf5h4ZcJo4YCz8TXlZiICu3bM3C_TZebnhXx7vx1-rhTvhWDsaFj8dj1f1oKJiIIlueWIhzt3jfiFMJ7zvtFH_QhCgXwqM1130cElpHLmleww6_1cwy_Xwq_HVo4Qyvp3AtH6tjUUcYf2ScJr4_M1BGE_2CnrslCt7a7NDTjh20RLlDKSP9AjrgU5oawRYzTHfyj266lIBuc9WN_kZ=w360-h480-no)
Flygtrafiken är det inget fel på...https://youtu.be/qprq1au_99c (https://youtu.be/qprq1au_99c)
-
Intressant med ramar! :)
-
En modifikation har de alla fått: ramar!
Det blev helt enkelt för kladdigt och svårjobbat utan.
Gratulerar till en vis och klok insikt.
-
Tack
Men naturbygge är kvar, dvs en begynnelseremsa och färdig.
Så kan de fortfarande bygger in "genvägar" och även få utlopp för bygglusten.
Ingen trådning heller.
En bred begynnelseremsan finns sedan färdig när jag skär ut vaxkakan.
-
Tack
Men naturbygge är kvar, dvs en begynnelseremsa och färdig.
Så kan de fortfarande bygger in "genvägar" och även få utlopp för bygglusten.
Ingen trådning heller.
En bred begynnelseremsan finns sedan färdig när jag skär ut vaxkakan.
Har du slutat med topplister helt?
-
Hej Biodlarn
Jag har en TBH model "Kenia" kvar där det enbart finns topplistor.
Av olika, mig inte helt klara, anledningar är det mitt starkaste samhälle. :D
Eftersom det är en trågkupa är det lite enklare att skära loss kakorna.
Efter att jag har gjort det så kunde jag iaktta att de inte fästes lika mycket som förut, det vill säga det blev luft kring kakan. Så där kunde lika gärna sitta en ram med luft till kupväggen...
-
Hej Biodlarn
Jag har en TBH model "Kenia" kvar där det enbart finns topplistor.
Av olika, mig inte helt klara, anledningar är det mitt starkaste samhälle. :D
Eftersom det är en trågkupa är det lite enklare att skära loss kakorna.
Efter att jag har gjort det så kunde jag iaktta att de inte fästes lika mycket som förut, det vill säga det blev luft kring kakan. Så där kunde lika gärna sitta en ram med luft till kupväggen...
Kul att du har den kvar. :-)
De bygger ofta bo under vintern då de täpper till även mot väggarna. Det är nog den skillnaden som blir kvar mot ren freebeeodling i ram.
-
Har med stort intresse läst alla trådar om Warré här på forumet. Blev lite snopen när annars så flitige "Kap Horn" hoppat över två års biodling med Warré (mars 2015 - juni 2017). Eller jag kanske missat nån tråd? Antar att det testats att pressa en del honung ur kakor utan ram de här båda åren. Och kanske även räknats och bekämpats en del varroakvalster. Det hade varit intressant att ta del av.
-
Hej Anders
Tack för ditt intresse...jag har inte hoppat över två år...jag missade att jag hade redan startat "Warré III" som finns här:
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=175077.0 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=175077.0)
Återkommer snart i denna "utgåva"...har för tillfälle åtta sådana kupor på gång varav tre med årets svärmar.