Alternativ.nu
Djur => Kor => Ämnet startat av: Grimla skrivet 03 apr-13 kl 01:12
-
Läste och har funderat över :-[
Demeter reglerna 2013.
§ 5.4.1. Skötseln av nötboskap
Horn har betydelse som en motpol till de intensiva matsmältnings och ämnesomsättningsprocesserna hos idisslare. Hornen bidrar till uppbyggande av djurets livskrafter. Avhorning eller avhornade djur på gården är inte tillåtna.
Ur boken "Måste kor ha horn"
Avhorning chock för djuret. Hornen är mer vitala organ än många trott. Den chockverkan som en avhorning innebär går att påvisa fysiologiskt, och håller sig i veckor.
Medan hornens yttre skikt är tunt och utan känsel är de inre horntapparna däremot blodgenomflutna och förbundna med nervsystemet. Det är ett mycket sensibelt organ och inte som många tror "dött material". Med sitt hålrum utgör hornen den direkta fortsättningen på bihålorna. Hos en ko med två-tre kalvar när bihålorna till halva horntapparna. Ju äldre kon är, ju längre in i hornen räcker tapparna.
Enligt Rudolf Steiner är kohornet ett slags sinnesorgan. (Lantbrukskursen, åttonde föredraget). Hornen ansvarar också för kroppens temperaturreglering.
Att avhorna djuren är en mycket smärtsam process, oavsett ålder. Den chockverkan som en avhorning innebär är fysiologiskt påvisbar och håller i sig i veckor.
Hornen fräts bort (kemiskt), bränns av (termiskt) eller sågas av (kirurgiskt)
De sår som bildas ökar infektionsrisken och läker först efter 3-7 veckor, många gånger också först efter 3 månader. Vid avfrätning kan ögonen eller hjärnan skadas. Det här leder till sociala störningar, stress, smärta, rädsla och minskat välbefinnande. Djuren får problem med ögonen och jämvikten, de är reserverade och apatiska. Rebekka Schmidt.
-
Texten i Grimlas inlägg har ju en tydlig agenda och kan inte anses vara opartisk.
Det ät inte svårt att hitta vetenskapliga artiklar som visar att avhorning av kalvar under bedövning inte medför särskilt stora påfrestningar eller lidande för kalvar.
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0168159198002184 (http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0168159198002184)
-
Texten i Grimlas inlägg har ju en tydlig agenda och kan inte anses vara opartisk.
Va!!
Måste allt som skrivs här vara opartiskt?
Och vadå inte opartiskt, tråden är vad jag vet ingen rättegång.
Jag påstod INTE att det var ett "opartiskt vetenskapligt dokument", jag skrev att det var något JAG LÄST och funderat över! Inget om vad jag tycker personligen.
Jag tänkte att det kunde vara intressant för andra kofolk att läsa flera uppfattningar om ämnet, anses det fel har vi åsiktsförtryck/censur.
Menar du att ingen ska få skriva åsikter/känslor om ämnen, att bara rena vetenskapliga fakta ska framföras?
I så fall försvinner majoriteten av inläggen här på Alternativ.
-
Hur var det, hur körde man oxar förr i tiden? Dels drog de med hornen, och längst ner på samma horn satt tömmen. Kan detta ge en infallsvinkel till hur pass känsliga hornen är?
-
Jag tror att bara för att det är vanligt att avhorna och liksom så det ska vara, så är det ju inte med det rätt. När jag var liten kastrerade man grisar utan bedövning. Ändå längre tillbaka opererade man människobäbisar utan bedövning för då visste man att dom kännde inget i den späda åldern.
Så allt som man tycker är rätt idag, kanske kommer vara helt förkastligt senare.
Om en dräktig ko kastar sin kalv när man avhornar henne, kan det bara betyda att det är ett stort trauma för korna och för kalvarna när de blir avhornade.
Jag hoppas att alla slutar med att ta bort en så viktig del som hornen är på ett djur som ska ha dom. Verkligen hoppas att alla känner efter och tänker efter vad de håller på med.
Smajsan.
-
@Grimla, inlägget var inte riktat mot din person. Visst får man framföra sina åsikter och ställningstagande men det gjorde du ju inte. Du refererade till en text utan vad jag ser ta ställning för den. Jag granskade källan kritiskt och läste ett längre utdrad ur boken och fann den varar klart antroposofisk. Därför svarade jag med en länk till ett sammandrag ur en vetenskaplig artikel där avhorning av kalvar undersökts.
Om du står för dessa antroposofiska ställningstaganden så skulle det vara intressant hur du kommit fram till att hålla fjällkor som är berövade sina hornanlag genom riktad avel? Borde inte det då betraktas som en genetisk defekt och därmed förbjudet enligt lag att avla på?
-
Varför försvarar du dig med näbbar o klor Tjalve, nu är attityden där ;) Varför avhornas kor?
Tror du att det är smärtfritt? Jag är verkligen nyfiken på svaren :)
-
Jag hoppas att alla slutar med att ta bort en så viktig del som hornen är på ett djur som ska ha dom. Verkligen hoppas att alla känner efter och tänker efter vad de håller på med.
Smajsan.
I den bästa av världar hade man inte avhornat kor. I den här världen, där mjölkkor går i lösdrift om hundratals djur, är nog ändå avhorning en bra idé med tanke på de skador en ko kan orsaka på både människor och andra kor även utan horn.
Har man en eller annan hushållsko är väl behovet av avhorning inte så stort, men jag skulle då inte gå in till en flock på 40 kvigor i ettårsåldern om de inte var avhornade.
-
Jag tror att bara för att det är vanligt att avhorna och liksom så det ska vara, så är det ju inte med det rätt. När jag var liten kastrerade man grisar utan bedövning. Ändå längre tillbaka opererade man människobäbisar utan bedövning för då visste man att dom kännde inget i den späda åldern.
Så allt som man tycker är rätt idag, kanske kommer vara helt förkastligt senare.
Om en dräktig ko kastar sin kalv när man avhornar henne, kan det bara betyda att det är ett stort trauma för korna och för kalvarna när de blir avhornade.
Jag hoppas att alla slutar med att ta bort en så viktig del som hornen är på ett djur som ska ha dom. Verkligen hoppas att alla känner efter och tänker efter vad de håller på med.
Smajsan.
Så du anser att kulliga djur har en genetisk defekt som avel på ska förbjudas? Har du någonsin sett en avhorning av en kalv? Jag tror inte du har så stor erfarenhet av nöt utan bara bara förutfattade meningar och åsikter. Är det något annat du vill förbjuda när vi ändå håller på? Hur är det med kastrering, är testiklar en viktig del för djur?
-
Nu får du tagga ner ;) Kulliga kor som avlats fram för att bli hornlösa är ett naturligt, osmärtsamt sätt att kunna ha hornlösa djur.Och min erfarenhet av nöt är nog lika stor som din :D Och jag har sett och varit med om avhorning, så det är inte bara du som vet hur det fungerar.Har även haft tjurar på lösdrift med hornen kvar.
Ja jag vill förbjuda att bara av vana tex. avhorna kor (kalvar).
Det går ju att avla fram hornlösa kor helt enkelt.
Och kastrering tycker jag hör till en annan tråd :D
-
Varför försvarar du dig med näbbar o klor Tjalve, nu är attityden där ;) Varför avhornas kor?
Tror du att det är smärtfritt? Jag är verkligen nyfiken på svaren :)
Jag kommer alltid att försvara mitt sett att leva och mina åsikter. Djurrättsaktivister och andra okunniga folk utövar ständigt påtryckningar för att förstöra för livsmedelsbranchen. Om vi ska hålla oss med husdjur är det vissa saker man måste acceptera där avhorning är en av dessa, precis som kastrering av katten är en annan.
Givetvis är det en kortvarigt obehag vid avhorning, som vid kastrering. Därför används bedövning för att göra det bästa av situationen. Allt måste sättas i sitt sammanhang, skador från horn kan vara ganska allvarliga på både djur och människor. Så hur ska vi ha det, husdjur eller ej?
-
Klart vi ska ha husdjur :) Och jag tror inte att avhorning är ett måste, så är det bara.
Och att djurrättsaktivister och andra okunniga ::) som du säger,utövar ett ständigt tryck för att förstöra livsmedelsbranchen. Tror du verkligen dom gör det för att jäklas?
Djuren och i synnerhet husdjuren vi har behöver faktiskt få sina röster hörda, varför jäklas djurrättsaktivister? Om allt var frid o fröjd o djuren hade det bra, så tror jag det skulle lugna ner sig med trycket från aktivisterna.
Jag kommer aldrig acceptera att det är ett nödvändigt ont att avhorna. När bedövningen släpper, vad händer då? Inte är väll kor o kalvar så dumma så de inte kan känna smärta?
Nu vet ni vad jag tycker och jag tror inte vi kommer så mycket längre i den här disskusionen.
-
Hej!
Ett djur med horn i en flock hornlösa kan bli en elak rackare som dom andra aktar sig för som bara den.
Även om du har avlat på hornlöshet är det vanligt att det föds djur med hornanlag ändå.
Det är avsevärt högre risk att arbeta med hornade än hornlösa djur.
En helt hornlös flock är lugnare än en med horn- anser jag.
Avhornade tidigare, bedövade och sövda kalvar, avhornade så tidigt som det bara gick.
Om det som det nämns i tråden ska vara "naturligt" och så vidare ska vi väl inte ha husdjur överhuvud taget- och i a f inte inomhus eller uppbundna eller i hagar utan gående HELT lösa och låta dom förvildas?? >:D
MVH/ Bosse
-
Jaja ::) vad vissa tycker och tänker kanske andra inte tycker är ok. så här är det 2 läger, de som tycker det ska avhornas, och dom som tycker hornen kan sitta kvar. Hoppas kan man ju att de tänker,och använder sitt förnuft i frågan.
När började det bli så väldigt viktigt att avhorna?
-
Förnuftet säger avhorna.
Viljan att ha hornlösa djur är gammal. Annars hade ju inte t.ex. fjällras ägarna i gamla tider ansträngt sig för att renavla för den kulliga egenskapen. Det är nog bara en tidsfråga innan nästan alla kor är hornlösa. Många köttraser har infört hornlöshet och det har även börjat dyka upp pollade mjölkrastjurar. Det tar lite längre tid för mjölkras än köttras eftersom det är en mycket mer komplex ko med fler egenskaper att ta hänsyn till.
-
En del fjällkor hade horn när avelsmålen formulerades på ett sådant sätt att de behornade togs ur aveln. Dem jag träffat som haft en enstaka renrasig behornad fjällis har varit överens med mig att den ska vi vara mycket rädda om. Det var alltså inte de som hade korna som ville ha bort hornen, utan samma folk som ville att alla djur av en ras skulle se likadana ut - och som då bland annat råkade avla fram fjällkor med äggstocksdegeneration.
(Bland folk med ursprungliga svenska lantrasgetter gick talet att "de kullota äro de bästa" - men då menade man mjölkproduktion, inte i och för sig att hornen skulle vara i vägen.
Jag har sett vissa tecken som tytt på att en hornlös get har kompenserat sin brist på vapen med ett ettrigare humör, men det kan vara ett exempel på episodisk evidens, dvs ett fåtal exempel som inte egentligen säger något om det hela. Men själv tycker jag helt klart att det är både praktiskt och vackert med horn på djuren. Har dock inte så stor erfarenhet av kor.)
-
En del fjällkor hade horn när avelsmålen formulerades på ett sådant sätt att de behornade togs ur aveln. Dem jag träffat som haft en enstaka renrasig behornad fjällis har varit överens med mig att den ska vi vara mycket rädda om.
Hornade Fjällisar är inga Fjällisar, Ko med horn kan inte stambokföras...
Fjälltjur med horn eller squrs kan inte stambokföras.
-
Hornade Fjällisar är inga Fjällisar, individer med horn kan inte stambokföras...
Var inte det ungefär det jag sa? Föreningsfolket har bestämt att fjällkor är kulliga, och den som möjligen har horn är per definition inte en fjällko, hur mycket stamboksförda föräldrarna än är. Men orsaken är väl ändå inte att gamla tiders fjällkoägare ville ha kulliga djur ???
Enligt min åsikt är en fjällko en som har fjällkor till föräldrar.
-
Var inte det ungefär det jag sa? Föreningsfolket har bestämt att fjällkor är kulliga, och den som möjligen har horn är per definition inte en fjällko, hur mycket stamboksförda föräldrarna än är.
Stamboksförda djur får inte avkommor som får horn.
-
Jag har en granne som haft kor hela livet men blev stångad för ett tag sedan med horn, nu har ingen i hans besättning horn längre! Att man haft kor med horn hela livet betyder inte att man inte kan dö imorgon, med eller utan horn förstås men jag blir "hellre" stångad utan horn än med;) hittills i år har jag haft 3 kor med grov kalvningspsykos varav 2 inte tagit hand om sina kalvar från start, dessa har jag bundit upp och "tvingat" låta dia. Hade de haft horn hade jag låtit kalven självdö. Ingen ko/kalv är värd livet men JAG tycker man ska göra allt för att det ska funka och är det så säkert som möjligt då så är det ju bra.
Även gamla bönder blir ihjälstångade, årligen!
Ni får gärna ha horn men jag vill helst inte.
-
Fru Solvända! Är det din ko du har bild på under ditt namn? Hoppas det för där ser jag nämligen 2 vackra horn som sticker upp ur huvudet på den fina :-* :D Min man har haft kor hela sitt liv, och alla har haft horn. Även de Highland cattle han hade på lösdrift hade hornen kvar. Och dom har ju ett temperament som heter duga. xxx
Tack för dina varma ord, ja, det är företagets ko , tycker hon är så vacker, hon blir 10 år i sommar. Vi har bara två djur, med horn. Min man vill ha hornlösa, så köttdjursbesättningen vi sakta håller på att bygga upp, blir hornlös. ( vi köper bara in hornlösa) När jag växte upp, hade pappa mjölkor, de hade alla horn, men de var uppbundna, vi har lösdrift och dikor.
-
En klart relevant webbsajt i sammanhanget för dem som har en positiv syn på kor med horn:
http://www.komedhorn.se/ (http://www.komedhorn.se/)
-
Ja jäklar!!!
Där ser man o:) Horn ÄR en viktig del av kon.
Tack Anders S.
-
Ni som nu måste avhorna era djur bör ta och jobba med highland cattle som har rätt stora horn. Själv har vi alltid haft kor med horn på gården jag är uppvuxen på utan att få ont av dem någon stans på kroppen har mer med hur man är som person än om djuren.
-
Den här avhorningstråden får mig att tänka på den gode James Herriot. Som förövrigt skrivit ett flertal böcker om sitt liv som veterinär. Han var rätt gramse på en av sina lantbrukare som alltför ofta glömde att få detta gjort, liksom snöpningen. ;D
Gör det i tid för att slippa gramse veterinärer är mitt tips ;)
Vill man lyssna så finns böckerna att ladda ner som ljudböcker på ett par ställen.
-
Men Skogsvilde! Där sa du ju fel, gör det inte alls skulle du ju säga ;)
Har någon läst det Anders S länkade?
Jag fortsätter att fråga varenda bonde jag möter hur det står till med "horn frågan" Snart är nog mysteriet löst för mig :)
-
Och så hette han inte James Herriot utan Al nånting. Veterinär var han nog, men en del berättelser i hans böcker bär inte sanninsprägel.
-
Vi har köttdjur i lösdrift, och ser det som en självklarhet att avhorna när de är små. Både för vår egen säkerhet, och inte minst för djurens. Inte för att de är aggressiva, men det räcker ju att en ko med horn viftar efter en fluga och man själv inte är helt uppmärksam. Som någon annan också nämnde så har de med horn en tråkig tendens till att bli översittare i lösdriften, andra kor blir rädda för dem och det i sig ökar skaderisken. Dessutom så händer det att de bryter av hornen på egen hand, och det är ingen vacker syn. :-\
Att andra har kor med horn har jag inga synpunkter på, det är deras bekymmer.
-
Det föds visst fjällisar med horn.
Att det finns dylika undantag som bekräftar regeln verkar av vissa tas som något negativt då det borde vara positivt med tecken på en genetisk mångfald. Men det är kanske inskränkta människor som sysslar med nötavel? Huvudsaken är att djuren är friska och hanterbara om man ska bruka dem? Med eller utan horn.
Jag har varit med och avhornat kalvar och det var en väldigt odramatisk upplevelse men visst måste man för den skull kunna diskutera nyttan med avhorning. Är ett djur med horn livsfarlig för sin omgivning är det kanske inte bara "knäna/(hornen) det är fel på"?
-
Hur ärvs horn på kor? På getter är anlaget för horn recessivt och anlaget för kullighet dominant. Att få en kullig avkomma efter två behornade föräldrar borde då vara omöjligt, men inte tvärtom.
-
Genetiken för horn hos nöt är i regel samma som du beskriv för getter, alltså horn är recessivt och pollad (hornlös eller kullig) är dominant.
Men verkligheten för egenskaper är sällan så enkel som en gen - en egenskap efter mendeliansk lag. Det finns även scurs och afrikanska horn. Dessa har större genomslagskraft hos tjurar. Så vad jag vet finns tre olika gener som påverkar hornliknande strukturer hos nöt.
-
Och så hette han inte James Herriot utan Al nånting. Veterinär var han nog, men en del berättelser i hans böcker bär inte sanninsprägel.
Han hette James Alfred Wight. Hans böcker var baserade på hans liv som veterinär men, som med all fiktion får man nog ta det som han skrivit med en nypa salt och inte som absolut sanning.
-
Jaså, han hette alltså verkligen James, fast kanske som "andranamn". Min främsta behållning av de böckerna är när man får följa veterinärernas "kliande i skallen" för att lösa ett medicinskt mysterium och hjälpa djurren och deras ägare. Där är det säkert sant, i alla fall principen.
Självklart har Tjalve rätt i att genetiken är lite mer komplicerad än bara Mendel rakt av! :)
-
Jag har haft mjölkkor med hor och då och då så fick korna horn som skruvade sig neråt , så man fick kapa hornen med trådsåg innan de stack in och skadade kons ögon .
Har avhornat kalvar och de har snarare blivit mer kärvänliga av det än apatiska och reserverade .
Har jobbat som avbytare på en gård med ayshirekor och de är kända för att ha långa spetsiga lyrformade horn och det var tur de hade fullwood mjölkanläggning där det finns en glaskopp under varje spenkopp så man såg när det var blod i mjölken pga stångningsskador . Då hann man in i mjölkrummet och kunde lyfta ur dykröret så att blodmjölken hamnade i kalvmjölken istället för i mjölken till mejeriet . De hade korna uppbundna vintertid och då var det alltid bra men sommrarna med bete var ett rent he .
Har gåt över til hornlösa djur som jersey eller fjäll för har sett för många elaka skador på juvren för att vilja ha kor med horn .
En charloais kviga som skulle på slakt pga lynnesfel sprättade upp hela underarmen på slaktbilsföraren vid lastningen trots ögonbindel och flera rep för att kontrollera henne .
-
Egentligen har man inte tagit tag i problemet genom att avhorna i de fall det handlar om lynnesproblematik?
-
Egentligen har man inte tagit tag i problemet genom att avhorna i de fall det handlar om lynnesproblematik?
Det har du säkert rätt i. Bland de getter jag har haft tillfälle att lära känna personligen har det varit tvärtom: De med horn har - genomsnittligt - varit snällare. Nästan som om de utan har försökt kompensera genom att vara tuffare i humöret.
-
Det har du säkert rätt i. Bland de getter jag har haft tillfälle att lära känna personligen har det varit tvärtom: De med horn har - genomsnittligt - varit snällare. Nästan som om de utan har försökt kompensera genom att vara tuffare i humöret.
Jag vill inte kasta sten i glashus så jag nämner inget om fjäll :-X
Men i alla fall förr ansågs de pollade angusrasen vara ganska stirriga och svåra. Om detta var för att kompensera för sin brist på horn låter jag vara osagt.
Anlag för horn eller ej är det något lynnesfel åker de fortare än kvickt. Det är ju inte rätt att man måste ha en stor påk med sig för att kunna freda sig.
-
Den hornlösa angusen här är så lugn att den får stanna som avelstjur när de andra åker på slakt .
En av låglandstjurarna med horn är väldigt aggresiv och går till attack så fort du visar dig vid stängslet och har skadat en person redan .
-
Anlag för horn eller ej är det något lynnesfel åker de fortare än kvickt. Det är ju inte rätt att man måste ha en stor påk med sig för att kunna freda sig.
Håller helt med. Horn eller ej, lynne och hälsotillstånd går före!
-
Genetiken för horn hos nöt är i regel samma som du beskriv för getter, alltså horn är recessivt och pollad (hornlös eller kullig) är dominant.
Jo, har man hornade kor och betäcker med pollad tjur (vanligast en tjur med ett anlag för pollat) Phxhh har man 50/50% chans att få hornad/pollad avkomma. Men slumpen kan avgöra att man inte får en enda pollad avkomma :-\
Två pollade djur PhxPh med bara ett anlag för pollat ger tillsammans 75% chans till pollat och 25% chans till horn. Slumpen kan avgöra så att alla får horn :-\
Är ett av djuren "dubbelpollat" PP dvs två anlag för horn blir det bara pollade avkommor. ;)
Sqursade djur har samma arvsgång som pollade!
-
Sqursad? *avslöljar min okunskap om kor*
-
Djuret har hornanlag som inte växer ut till horn .
Man kan se en hornknopp som sticker ut där hornet skulle ha varit .
-
Som en följd av en misslyckad avhorning, eller naturligt?
-
Finns både och i det fallet , men händer väldigt ofta då avhorningen har misslyckats . Men det finns raser som har det i sin rasbeskrivning så det behöver inte vara ett fel . Tex så finns det med för fjällkorna .
-
Jag har trott att det där med ett litet hornanlag som inte växer ut var en effekt av att de bara har 25% hornanlag, eller mindre? För det brukar förekomma på samma stammar som där kullighetsanlaget finns. Är inte samma sak som en misslyckad avhorning, då växer hornet ofta ut som ett knörvligt horn som växer hela livet. De som åsyftas ovan har en hornknopp som egentligen bara sitter i huden och går att vicka omkring. Men som sagt, arvsgången har jag inte klart för mig.
-
Genen för hornlöshet (polled, kullig) är dominant så det räcker med en kopia för att kalven inte ska få horn.
Scurs genen som styr att djuren får små, lösa hornliknande strukturer är dominant hos tjurar MEN recessiv hos kor. För att detta anlag överhuvudtaget ska kunna uttryckas måste djuret vara pollad. Om djuret har riktiga horn kan inga scurs finnas och man vet inte individens genotyp. Scurs genen finns hos vissa köttraser men jag tror inte den ska finnas hos fjällras.
P=pollad, p=horn
S1=scurs, S0=inga scurs
PP och Pp ger pollade djur
pp ger horn
PxS1S1 ger scurs djur
PxS1S0 scurs tjur men pollad kviga.
PxS0S0 pollad djur
-
Man ska också vara tydlig med att poängtera att två pollade (Pp) tillsammans också lämnar hornad avkomma.
Hör ibland att man inte har koll på det..
-
OK att den bara kan uttryckas när anlaget för kullighet finns förklarar ju varför jag har blandat ihop den med hornlösheten. Tack för förklaringen.
-
Scurs genen finns hos vissa köttraser men jag tror inte den ska finnas hos fjällras.
Fjällkor med squrs får stamboksföras, men inte hornade djur.
Fjälltjurar med horn eller squrs får inte stambokföras.
-
Genen för hornlöshet (polled, kullig) är dominant så det räcker med en kopia för att kalven inte ska få horn.
Scurs genen som styr att djuren får små, lösa hornliknande strukturer är dominant hos tjurar MEN recessiv hos kor. För att detta anlag överhuvudtaget ska kunna uttryckas måste djuret vara pollad. Om djuret har riktiga horn kan inga scurs finnas och man vet inte individens genotyp. Scurs genen finns hos vissa köttraser men jag tror inte den ska finnas hos fjällras.
P=pollad, p=horn
S1=scurs, S0=inga scurs
PP och Pp ger pollade djur
pp ger horn
PxS1S1 ger scurs djur
PxS1S0 scurs tjur men pollad kviga.
PxS0S0 pollad djur
Vad är det för loci? Är det ett locus för pollad/ej pollad och ett för scurs/ej scurs?
Vad menar du med "x" i t.ex. "PxS1S1"? Det brukar betyda "korsas med" eller "korsning mellan", men "P" ser ut som en haploid, så jag förstår inte vad du menar. Menar du t.ex. att "PxS1S1" betyder PP eller Pp kombinerat med S1S1?
-
Det är olika, icke kopplade loci för pollad och scurs. Px = PP eller Pp. Borde kanske använt ett "-" istället för "x".
Fjällkor med squrs får stamboksföras, men inte hornade djur.
Fjälltjurar med horn eller squrs får inte stambokföras.
Detta måste väl betyda att eventuellt scurs i fjäll kommer från inkorsning av andra raser. Inga av de fjällkorna jag känt har haft scurs eller horn.
-
Så här står det på fjällkornas hemsida :
Kroppsvikten på kor ligger oftast mellan 400-450kg levandevikt, med en mankhöjd på 120-130cm. Fjällrasen är kullig (hornlös) även om enstaka djur, framförallt handjur kan ha horn.
-
Det är olika, icke kopplade loci för pollad och scurs. Px = PP eller Pp. Borde kanske använt ett "-" istället för "x".
OK, då begriper jag. Jag vet inte vad som är standard (x, - eller något annat), om nu något är det. Det hade kanske varit lättare för mig att läsa om det hade stått t.ex. Px,S1S1.
-
Jag tycker att det är stor skillnad på avhornade kalvar nu när man har en avhornare som bränner runt horanlaget några få sekunder mot när det gnuggades med ett brännjärn i flera minuter. Med bedövning och nya brännaren så märks det knappt alls att de påverkas. Förr blev de rädda om huvudet och påverkade flera dagar efteråt. Utvecklingen går framåt även om tanken att avla bort hornen hade varit ännu bättre.
-
Om jag hade kor skulle jag föredra kullkor. En släkting till min f.d. hustru förlorade synen på ena ögat p.g.a. att hon blev stångad och det tog illa så mitt val vore enkelt.
-
På frågan kor ska ha horn eller inte. Jag säger bara, prova att jobba med kor ett tag, så tror jag ni förstår. Kor skadar skötare och varandra med sina kor. Om man nu ska se det naturliga i hornen så ingår det även att skada andra kor i det beteendet.
På föräldragården avlar vi för enkelhetens skull på pollade, hornlösa hereford.
-
Men om kor regelmässigt skadar varandra, är inte det egentligen ett tecken på att de har för trångt, jämfört med sin egentliga natur? Hur levde deras vilda förmödrar, hade inte de ganska stora revir?
-
Jag har jobbat med kor nästan hela livet. När man började avhorna hade jag först lite svårt att vänja mig, tyckte korna blev lite karaktärslösa utan horn. Och man märkte tydligt att de släppte varandra närmare.
Visst stämmer det som trollmor skriver att det är för att de har trångt som de skadar varandra. Så trångt ska man helt enkelt inte ha. Men de skadar också varandra för att man inte alltid kan ha grupperna konstanta. I en lösdrift måste de ibland grupperas med hänsyn till juverhälsa, laktationsstadium osv. Även om man försöker flytta mellan grupperna så lite som möjligt och aldrig bara en så måste de ibland byta grupp, då blir det oroligt i gruppen någon dag.
Framförallt slipper man den där kon med stora horn som kunde stå fem meter från vattenkaret och bara genom att vinkla sina pampiga horn lite hit eller dit effektivt kunde hålla resten av flocken på behörigt avstånd från dricksvattnet. Bara för att det är så kul att känna sin makt...
En annan sak jag har tänkt på när det gäller djur som skadar varandra för att de har det trångt. Min yngste son frågade mig ifall mobbning förekommer bland djur. Och jag svarade att det gör det. Särskilt om man stänger in dem på en liten yta och stressar dem. När jag hade sagt det slog det mig att det är ju precis så vi gör med våra barn! Undra på att det är mycket problem med mobbning i skolorna....
-
Ny ladugård med kor med horn:
http://www.ytterjarnaforum.se/mat-odling/ko-riket/ (http://www.ytterjarnaforum.se/mat-odling/ko-riket/)
och fint foto av ko.
-
Inspirerande länk :) !
Jag har valt att låta både mina nötter och getter behålla hornen. Jag är mycket liten sett till antal kreatur, men någorlunda stor som getägare.
Är också medveten om vad hornen kan göra, så jag försöker ha en djurhållning som lämpar sig för behornade djur. Nu under stallsäsongen är de grupperade efter rangordning (och släktskap, för betäckningens skull), för att minimera bråkandet. Och de flesta djur, både bland nötterna och getterna, använder sina horn på ett vettigt sätt, men det finns vissa som jag håller ögonen på. Med en genomtänkt gruppering "behöver" dock inte bråkstakarna använda hornen som vapen. Men jag fick ta hit veterinären för att söva och såga av hornen (den övre tredjedelen där det inte är någon horntapp) på en av mina surtantsgetter för inte så länge sedan. För den som undrar varför jag inte bara dömde henne till nackskott direkt, så är hon värd att behålla både p g a sin mjölkproduktion och det faktum att hon inte ärvt sitt dåliga beteende vidare till någon av sina killingar.
Annars tycker jag precis som ni andra ovan att en måste vara observant på lynnesfel, och i ännu högre grad på behornade djur.
Alla bockar får alltså behålla hornen (men de med dåligt lynne får sedan inte behålla livet...), men vad gäller tjurkalvar är principen att de får behålla antingen kulorna eller hornen ;) . Inte både och. Nån måtta får det vara.
-
Alternativ till avsågning: Borra hål nära spetsen, sätt i en skruv, på vilken en boll av t ex Plastic Padding fästes. Svårt att få bort igen, men inte omöjligt.
-
Problemet med att göra bollar på hornspetsarna, är att du får visserligen bort den vassa spetsen, men haken på hornen finns kvar och kan användas vid konflikter.
-
Nu under stallsäsongen är de grupperade efter rangordning (och släktskap, för betäckningens skull), för att minimera bråkandet. Och de flesta djur, både bland nötterna och getterna, använder sina horn på ett vettigt sätt, men det finns vissa som jag håller ögonen på. Med en genomtänkt gruppering "behöver" dock inte bråkstakarna använda hornen som vapen.
Hur gör man då? Jag förmodar att man bör ha en tydlig rangordning, så att om bråkstaken har någon över sig (antagligen lämpligt) så står denne långt över i rang. Och om bråkstaken har någon under sig, så är det tydligt även där.
-
Hur gör man då? Jag förmodar att man bör ha en tydlig rangordning, så att om bråkstaken har någon över sig (antagligen lämpligt) så står denne långt över i rang. Och om bråkstaken har någon under sig, så är det tydligt även där.
Nej, hemligheten är att det ska vara små rangskillnader i varje grupp, så att de som är där är ungefär lika högt (eller lågt) i rang. Då blir det också minst antal konflikter. De som är mest konfliktbenägna är de som är högst upp i rangen, alltså ledardjuren, enligt min erfarenhet. Men om en grupperar dem fel kan även djur på andra platser i rangordningen bli riktigt tuffa mot andra.
-
en tonåring jag känner fisk ett horn instucket under armen högt upp hornet var nästan ända fram till ryggraden (non cm)och drogs ut ,återställd.Vet en som fick ögat utstångat.Jobbat med hornkor ,Fy faen:När man släppte ut korna och en skulle vara kvar inne och en tog fart och körde horna i sidan på den som bunden.alltid oro i flocken och lägre rangade var rädda.Bla kastade sig genom stängslet för att komma undan .Oro och bråk vid varrentunna och fodring mm.När dom skulle eller ut genom dörren och en inte kom fram så körde den baakom hornet i ändan och ädlare delar med skador som följg att ha kor med horn är idioti pungt slut
-
Det är klart att arbetsmiljöproblem måste beaktas. Horn innebär en extra risk, men hur stor beror på kornas temperament (relaterat till utfodring? etc etc etc?), skötarens kunskap, lämplighet och relation till korna, arbetsrutiner, stallmiljö, etc.
Jag tänker även så här: Vilka fler delar av kon anser vi vara riskabla eller i vägen? Svansen? Kanske vore det t.o.m. bäst med kor utan ben? Vilken rätt ger det oss att ta bort dessa kroppsdelar? Är resultatet fortfarande kor?
Hästar är också farliga. Den farligaste kroppsdelen på hästen är hovarna. Ska vi ta bort hovarna på hästarna?
Jag vet en bonde som fick en allvarlig skada av att en av hans kor hoppade till eller sköt rygg häftigt när hann stod lutad över kon. Ska vi då ta bort kons ryggrad? Det är förstås skillnad. Kor kan leva utan horn, men inte utan ryggrad. Dock är jag inte övertygad om att kor lever lika bra utan horn eller att de fortfarande är fullvärdiga kor. Det råder det delade meningar om. Det jag mest störs av är om det blir så att alla kor blir ärftligt hornlösa. Då har vi gjort en troligen allvarlig förvanskning av en viktig djurart.
Jag har jobbat tillräckligt mycket med kor och sett tillräckligt många ladugårdar för att veta att ladugårdar och arbetsrutiner ofta inte är särskilt säkra för den som sköter korna. Jag respekterar att man ibland, särskilt under sådana omständigheter, anser att man måste avhorna. Men jag har svårare för när man hävdar att avhorning är självklar, och inte beaktar sådana omständigheter som jag tagit upp här.
-
Det är klart att arbetsmiljöproblem måste beaktas. Horn innebär en extra risk, men hur stor beror på kornas temperament (relaterat till utfodring? etc etc etc?), skötarens kunskap, lämplighet och relation till korna, arbetsrutiner, stallmiljö, etc.
Jag tänker även så här: Vilka fler delar av kon anser vi vara riskabla eller i vägen? Svansen? Kanske vore det t.o.m. bäst med kor utan ben? Vilken rätt ger det oss att ta bort dessa kroppsdelar? Är resultatet fortfarande kor?
Hästar är också farliga. Den farligaste kroppsdelen på hästen är hovarna. Ska vi ta bort hovarna på hästarna?
Jag vet en bonde som fick en allvarlig skada av att en av hans kor hoppade till eller sköt rygg häftigt när hann stod lutad över kon. Ska vi då ta bort kons ryggrad? Det är förstås skillnad. Kor kan leva utan horn, men inte utan ryggrad. Dock är jag inte övertygad om att kor lever lika bra utan horn eller att de fortfarande är fullvärdiga kor. Det råder det delade meningar om. Det jag mest störs av är om det blir så att alla kor blir ärftligt hornlösa. Då har vi gjort en troligen allvarlig förvanskning av en viktig djurart.
Jag har jobbat tillräckligt mycket med kor och sett tillräckligt många ladugårdar för att veta att ladugårdar och arbetsrutiner ofta inte är särskilt säkra för den som sköter korna. Jag respekterar att man ibland, särskilt under sådana omständigheter, anser att man måste avhorna. Men jag har svårare för när man hävdar att avhorning är självklar, och inte beaktar sådana omständigheter som jag tagit upp här.
Jag finner inga av de omständigheter du tar upp som deaktansvärda och undrar verkligen om du har så stor erfarenhet av kor som du skriver. Finner även det lite lustigt hur hornlöshet skulle vara en stor förvanskning när man beaktar hela domesticeringen.
-
Jag har måttlig erfarenhet och har inte påstått annat. Ca 15 månaders jordbruksarbete då jag delvis skött kor, men främst gjort annat, samt rätt mycket kontakter med kompisar och grannar som har kor. Men låt argumenten i sak tala i stället, tycker jag.
Att du utan sakskäl hävdar att inget av det jag sagt är beaktansvärt är helt enkelt ditt eget tyckande.
Domesticeringen från uroxe har förstås inneburit en stor förändring. En del koraser har ju också efterhand blivit hornlösa. Jag tror inte att man objektivt kan säga om det är ett stort eller särskilt problematiskt steg eller inte att nu kanske göra korna helt hornlösa. Jag anser snarare att det är ett personligt (bl.a. etiskt) ställningstagande för kobönder och självhushållare o dyl som håller kor hur man ser på den saken. Kanske kommer en del välja att fortsätta med kor med horn även om de flesta idag inte tycker det är rationellt.
Kor med horn har också en central betydelse inom biodynamiskt jordbruk, dels vid preparattillverkningen, dels genom den betydelse som tillmäts kon i flera avseende, som delvis sammanhänger med hornen. Ska biodynamiskt jordbruk kunna leva vidare kommer det nog behövas kor med horn. De som inte tilltalas av denna odlingsform är knappast berörda av den sidan av saken, såvitt jag kan se.
-
Jag saknar vetenskapliga fakta i stället för åsikter:
http://dx.doi.org/10.1016/S0003-3472(72)80011-3 (http://dx.doi.org/10.1016/S0003-3472(72)80011-3)
http://dx.doi.org/10.1016/j.livsci.2015.05.014 (http://dx.doi.org/10.1016/j.livsci.2015.05.014)
-
Jag saknar vetenskapliga fakta i stället för åsikter:
[url]http://dx.doi.org/10.1016/S0003-3472(72)80011-3[/url] ([url]http://dx.doi.org/10.1016/S0003-3472(72)80011-3)[/url]
[url]http://dx.doi.org/10.1016/j.livsci.2015.05.014[/url] ([url]http://dx.doi.org/10.1016/j.livsci.2015.05.014[/url])
Preliminärt intryck efter att ha läst dessa två abstracts:
Det andra var mycket mer innehållsrikt än det första.
Det kan finnas problem med att blanda kor med och utan horn relaterade till rangordning.
Avhorning är inte så oproblematiskt som en del vill påstå. Kunskapsläget verkar även vara bristfälligt, vilket kan tala för att skynda långsamt enligt försiktighetsprincipen.
-
Varför har kor (eller uroxar) horn? Är det primärt för försvar, tävlan/rangordning eller av andra skäl?
En intressant omständighet är att kor har mycket kraftigare (tjockare) horn än tjurar. Det vanliga brukar vara att handjur har kraftigare horn än hondjur, som även helt kan sakna horn. Detta verkar tala emot att hornen främst är avsedda för att strida med.
-
den enda anledningen som jag kan se att ha horn är att dom skall ha horn är att stångaihäl vargdjävelsinvasionen.Alla andra argument är kvalserat trams
-
De Highland cattle som är grannens har långa horn och använder de till att böja ner grenar och sly för att komma åt löv att äta. Så visst har de användning för sina horn.
-
Om ni har problem med att korna har för långa horn så kanske ni ska fråga tutsierna om tips? De sköter framgångrikt om kor som ser ut såhär:
(http://museum.gov.rw/typo3temp/pics/d988976654.jpg)