Alternativ.nu
Djur => Biodling => Ämnet startat av: Gideon i Roslagen skrivet 19 mar-13 kl 10:09
-
Hej! Det var nog mitt fel att vi kapade en annan tråd och skrev om just det överlevnad.
Om vännerna Olof, Janos, Curt är vänliga och hjälper till så kanske vi kan göra något av den här tråden. Om webmaster vill flytta en kopia av det vi skrev på andra tråden så kanske det blir lättare att följa med.
En gammal biodlare sa en gång när han öppnade den första bikupan för året så här: Här börjar invintringen! Och egentligen så är det så!
Vi är nog alla överens om att det är viktigt att samhället har många ungbin fram på hösten när vi närmar oss invintringen. Det ska vara rätt ålder! Och bina ska sitta på rätt ställe i förhållande till där fodret finns. Själv har jag sagt att bina fixar till det själva men det är kanske inte det helt optimala. Och kanske jag lurar mig själv lite därför att om man som jag gör inte använder spärrgaller så flyttar jag ner yngelramar och upp honungsramar för att skapa en naturlig spärr för drottningens äggläggning uppåt. Så kanske jag har mer eller mindre omedvetet gjort det som mina vänner skriver om. Och för att vara helt tydlig när jag talar om att flytta ner under säsongen så är det till oftast bara en låda nedåt.
-
Allting har en början och det gäller även bisäsongen. Jag funderar lite omkring hur jag själv upplever den här tiden före den stora skörden!
-
http://carnicagruppen.blogspot.com (http://carnicagruppen.blogspot.com) Visst känns det jobbigt med all snö!
-
Faktiskt inte det minsta ;D
Och vad gäller spärrgaller så skulle det aldrig falla mig in att överhuvudtaget använda ett sådant.
Jag har stora travar av dessa och jag har och kommer heller aldrig att använda dessa.
Det blir säkert en intressant tråd.
Bra initiativ förövrigt :)
-
Det finns hur mycket som helst att fundera omkring. Jag skrev på bloggen om utrensning men också om städiver som det kallas. Det är så här att den dagen jag behöver något till bina så är det viktigt att ha det hemma. Men lika viktigt är att veta varför och hur jag ska göra olika saker! Eller vad andra biodlares påståenden är värda! http://carnicagruppen.blogspot.com/ (http://carnicagruppen.blogspot.com/)
-
Jag funderar omkring: Om jag vill stödfodra när kan jag göra det? Och har det betydelse hur jag gör det? Kanske jag har och har haft fel hela tiden. Det skrivs ibland om "skrönor"! Kanske jag försöker att skapa en sådan! http://carnicagruppen.blogspot.com/ (http://carnicagruppen.blogspot.com/)
-
Jag funderar omkring: Om jag vill stödfodra när kan jag göra det? Och har det betydelse hur jag gör det? Kanske jag har och har haft fel hela tiden. Det skrivs ibland om "skrönor"! Kanske jag försöker att skapa en sådan! [url]http://carnicagruppen.blogspot.com/[/url] ([url]http://carnicagruppen.blogspot.com/[/url])
Skrönor har vi mer än nog av inom biodlingen så det behöver du inte skapa några nya. Sunt förnuft är aldrig fel och med det följer erfarenheten. Inget foder varken flytande heller fast ska ges innan bina varit ute några dagar på våren.
-
Skrönor har vi mer än nog av inom biodlingen så det behöver du inte skapa några nya. Sunt förnuft är aldrig fel och med det följer erfarenheten. Inget foder varken flytande heller fast ska ges innan bina varit ute några dagar på våren.
Jag har alltid uppfattat det som du skriver! Men som du säkert också har läst så är det även erfarna biodlare som viker ner sig och talar om att det ska fungera att mata trots att bina inte rensningsflugit. För egen del så vill jag verkligen inte testa. För det är otroligt obehagligt att göra ren en kupa med stark utsot. Jag fick det uppdraget av en kompis för tre år sedan. Och han var småsur för att jag brände ramarna. Fyrtio ramar är väl inget att gnälla om!
-
Sen kan man ju undra vad som har hänt eftersom vinterfodret kan vara slut redan nu. Mina samhällen har det mesta fodret kvar av de 14 kg som de fick som vinterproviant. Men nu när de börjar föda upp nytt yngel går det åt lite snabbare. Idag var de ute och luftade sig lite när temperaturen steg till 8 plus nu på eftermiddagen.
-
Hej,
Enligt mitt tycke är det bättre att ge för mycket mat vid invintringen, än att stödfoder på våren. Jag invintrar men 1,5 hink bifor och de har två lådor lågnormal. På 8 år har jag inte förlorat någon samhälle till svält. Det är en ganska liten kostnad jämfört med värdet på ett samhälle.
I år måste jag invintra på krav socker pga ekologisk odling, hur mycket socker ( i lösning) tror ni motsvarar 1,5 hink bifor? Har de samma näringsvärde?
Med vänlig hälsning,
Jonathan
-
Skillnaden i näringsvärde är säkerligen inte så stort så att du behöver fundera omkring det. Du borde kunna räkna på torrsubstans. Jag tror att det står någonstans hur mycket socker Bifor innehåller. Hälsningar Gidde
-
I år måste jag invintra på krav socker pga ekologisk odling, hur mycket socker ( i lösning) tror ni motsvarar 1,5 hink bifor? Har de samma näringsvärde?
16 kg (hink) sockerhalt 75% blir 12 kg socker. 1,5 hink=18 kg socker.
-
Jag fick veta att många bin kommer att dö för det blir kallt i hela April. Många bin har inte foder så att det räcker till.
-
Vi behöver nog inte vara så oroliga! Normalt så ska det vara 6-8 kilo socker kvar när rensningflykten är över. I år så har vi haft i stort sett kallt väder även om vintern har blivit lång så bina har suttit stilla med låg foderförbrukning. Så om bara våren blir på rätt sätt så kan det fungera ganska så bra. Men får vi en varm period som startar yngelsättningen och sedan en kallperiod då kan det bli stora problem. Yngelsättning är foderåtgång och har bina dåliga marginaler så behövs det en biodlare som vet vad han gör. Det kan räcka med att tömma några deciliter strösocker längst bak ner på botten så att bina klarar det akuta behovet.
-
16 kg (hink) sockerhalt 75% blir 12 kg socker. 1,5 hink=18 kg socker.
Tack
-
Varför hör man inte ordet "flusterobservation" nuförtiden? http://carnicagruppen.blogspot.com/ (http://carnicagruppen.blogspot.com/)
-
Ja, flustret är kupans spegel och när man lärt sig tyda vad som ses där så kan ingreppen minimeras till ett fåtal.
-
Jano!!
Det var en vacker beskrivning av en krass verklighet! Jag lånade dina ord till bloggen. Tack!
Min broder Joel sa alltid: Kom ihåg, Bina är solens barn! Det är också vackert sagt! Glad Påsk!
-
Mycket vackra och tänkvärda ord, både från Jano och din bror Gidde! ;D
Glad Påsk!
-
Fem av sex tycks ha överlevt.
Det döda kan ha varit en mus.
Tre av de fem verkar svaga. Matar med 50% lösning.
Vilket jag förmodligen får göra ett tag till då det är långt till våren här i Bohuslän.
Sebastian
-
Det är läge för att bestämma var bina ska bo över säsongen och då menar jag platsen inte kuporna. Det här är att bestämma om hur mycket honung du ska få från dina kupor och hur dina bin ska må. http://carnicagruppen.blogspot.com/ (http://carnicagruppen.blogspot.com/)
-
Det är läge för att bestämma var bina ska bo över säsongen och då menar jag platsen inte kuporna. Det här är att bestämma om hur mycket honung du ska få från dina kupor och hur dina bin ska må. [url]http://carnicagruppen.blogspot.com/[/url] ([url]http://carnicagruppen.blogspot.com/[/url])
April April trot den som vill !!!!!!
-
Även bin bör hamna på rätt plats i livet!
-
Det är läge för att bestämma var bina ska bo över säsongen och då menar jag platsen inte kuporna. Det här är att bestämma om hur mycket honung du ska få från dina kupor och hur dina bin ska må. [url]http://carnicagruppen.blogspot.com/[/url] ([url]http://carnicagruppen.blogspot.com/[/url])
Men att undvika kraftledningar är klokt oavsett om man tror på sånt hokus pokus eller inte. Kraftbolaget behöver ibland följa kraftledningen efter oväder och kuporna kan lätt bli skadade, speciellt om de är dolda i snödrivor. Eller kan man som jag plötsligt hitta fundamentet till en ny transformatorstation 10 cm från flustret på en kupa.
-
Absolut, i väl isolerade och ombonade kupor.
Bina flyger nu och samlar vatten när det är tio grader varmt på dagarna.
Det är full yngelsättning, tjugo grader varmt på täckbräderna.
Med en lika fin vår och försommar som vi har senvinter så har vi säkert
femti kilo i kuporna till midsommar.
-
Tittade till mina kupor i måndags. Det är bara 65% av samhällena som överlevt. Pratade med 3 andra biodlare. För deras del är det 50%, 45% och 20% som klarat vintern.
Jag misstänker att det är de stora temperaturväxlingarna mellan dag o natt här i Skåne som knäckt bina.
Hur är det med era bin ?
Har ni haft en lika tråkig vinter?
/ Josef
-
Jag berättar idag på bloggen om hur man flyttar samhällen korta sträckor. //carnicagruppen.blogspot.com/
Var en vända mot sydligare orter (Ullared) för att locka våren uppåt. Så vi får se vad som händer!
-
Hur är det med era bin ?
Har ni haft en lika tråkig vinter?
Jag tror inte det är vädret som varit problemet. Jag har tittat över alla (utom 2 som det inte går att komma till) mina här i mellersta Skåne idag och det ser helt normalt ut. Normal foderåtgång och normalt med bin kvar. Lite mer röveri än vanligt i höstas (ojämnt med foder kvar), t.o.m. ett som svultit ihjäl när samhället brevid hade 10 kg för mycket. Möjligen att de är ett par veckor senare än vanligt, men ett flertal är på gång, ca 10 st som var övervintrade på en låda fick inte plats längre utan fick andralådan idag. Två samhällen som mössen hade härjat i, men bina hade inte störts mer än att mössen ätit upp halva deras foderförråd, så de kommer att klara sig fint.
-
Jag tror inte heller att man kan skylla på vädret. Det är nog mest biodlarnas fel om det inte fungerar. Mina 11 samhällen lever i välmåga med minst hälften kvar av de 14 kg foder de fick i höstas. Här är väldigt kallt än så de har nätt och jämt varit ute och rensat sig.
-
Jag tror inte det är vädret som varit problemet. Jag har tittat över alla (utom 2 som det inte går att komma till) mina här i mellersta Skåne idag och det ser helt normalt ut. Normal foderåtgång och normalt med bin kvar. Lite mer röveri än vanligt i höstas (ojämnt med foder kvar), t.o.m. ett som svultit ihjäl när samhället brevid hade 10 kg för mycket. Möjligen att de är ett par veckor senare än vanligt, men ett flertal är på gång, ca 10 st som var övervintrade på en låda fick inte plats längre utan fick andralådan idag. Två samhällen som mössen hade härjat i, men bina hade inte störts mer än att mössen ätit upp halva deras foderförråd, så de kommer att klara sig fint.
Finns det nåt bra sätt/bra material/knep för att hålla mössen borta?
-
Vinterdödlgheten är till uppemot 90% biodlarens eget fel. Naturligtvis så spelar det in att det är levande varelser som vi jobbar med, men vi kan så mycket så vi bör kunna styra det mesta. Om.... ni lyssnar till beprövad erfarenhet och då menar jag beprövad så kommer ni att halvera er vinterdödlighet på 3 år och efter det så är ni självgående och kommer själva att hjälpa till för ett bättre "biliv"
-
Finns det nåt bra sätt/bra material/knep för att hålla mössen borta?
Ett fluster som inte släpper in dem. Ingen av mina nacka nätbottnar har någonsin blivit drabbad (jo en där nätet lossnat förresten), men jag har även andra bottnar som jag är betydligt mindre nöjd med.
-
Finns det nåt bra sätt/bra material/knep för att hålla mössen borta?
Högbotten med stående spärrgaller fram o bak. En sådan botten har många fördelar men måste användas med sunt förnuft!
-
Ang mina döda smh: Jag valde 2012 att testa att korttidsbehandla med Myrsyra i mitten på juli. ( Varken drottningar eller bin rusade ur kupan)
Därför slungade jag den 15 juli, gav bina därefter en myrsyredos med Wettex o fodrade med 0,5 spann bifor.
Tanken var att nu skulle det födas gott om ungbin, som skulle få en fin extra fin uppväxt pga det låga varroatrycket.
I mitten av augusti fick de resten av spannen.
I november fick de oxalsyra.
Men testet visade sig bli dyrt - nästan 50% döda smh.
Ide'n verkade bra men varför fungerade det inte?
Vad tror ni?
/ Josef
-
Vad har du för dragväxter runt bina och vad drog på de på förra sommaren, sensommaren och hösten?
-
Högbotten med stående spärrgaller fram o bak. En sådan botten har många fördelar men måste användas med sunt förnuft!
Vore ju intressant att höra dig berätta om fördelarna och vilket förnuft som behövs, annars blir det bara ett uttalande i mängden utan belägg...
Men du kanske vill omge dig med en mystisk aura? :P
-
Vore ju intressant att höra dig berätta om fördelarna och vilket förnuft som behövs, annars blir det bara ett uttalande i mängden utan belägg...
Men du kanske vill omge dig med en mystisk aura? :P
Fördelarna är att du absolut inte får någon kvävning av bina. Du får samhället mustätt. Och du får inga svärmar som ger sig iväg. Men.... Du spärrar även drönarna. Och om du får svärmtendens i samhället så får du en ungdrottning som måste pressa sig ut genom spärrgallret för att bli parad. Och det här måste du hantera rätt!
Jag tror inte på att omge mig med någon mystisk aura. Men det finns också detta att tänka på. Det finns flera duktiga biodlare som skriver på forumet och det vore förmätet av mig att påstå att jag predikar den enda sanningen. Och sedan det viktigaste. Jag vill lyssna till era kommentarer! Om vi äldre biodlare märker att ni tänker och utvecklas så är det underbart för oss! Ha det bra! Hälsningar Gidde
-
Vinterdödlgheten är till uppemot 90% biodlarens eget fel. Naturligtvis så spelar det in att det är levande varelser som vi jobbar med, men vi kan så mycket så vi bör kunna styra det mesta. Om.... ni lyssnar till beprövad erfarenhet och då menar jag beprövad så kommer ni att halvera er vinterdödlighet på 3 år och efter det så är ni självgående och kommer själva att hjälpa till för ett bättre "biliv"
Det är bra att du nämner beprövad erfarenhet, för det kan diskuteras vad beprövad innebär. Ett långt biodlarliv tas ofta som garanti för stor kunnighet men det är inte alltid så. Denna lärdom bygger på äldre litteratur och skötselsätt och en orubblig tro på att det egna sättet är det rätta.För egen del har jag varit biodlare i 40 år men det är bara de 8 sista som jag kan påstå att jag har något av värde att förmedla vad gäller skötsel av bin. Att man lär så länge man lever är ett talesätt som passar bra inom biodlingen.
-
Det är bra att du nämner beprövad erfarenhet, för det kan diskuteras vad beprövad innebär. Ett långt biodlarliv tas ofta som garanti för stor kunnighet men det är inte alltid så. Denna lärdom bygger på äldre litteratur och skötselsätt och en orubblig tro på att det egna sättet är det rätta.För egen del har jag varit biodlare i 40 år men det är bara de 8 sista som jag kan påstå att jag har något av värde att förmedla vad gäller skötsel av bin. Att man lär så länge man lever är ett talesätt som passar bra inom biodlingen.
Och det spännande är att du Jano och jag ofta har olika åsikter. Vi har oftast inte fel någon av oss men vi ser problemen från olika håll. Det svåra är att förmedla att om någon gör på ett sätt så måste det vara fullt ut annars blir det fel. IN KONSEKVENSUM som gubben hemma sa. Jag tror inte han begrep riktigt vad det var, men del lät bra! Ha det bra! Hälsningar Gidde
-
Har varit runt i de flesta bigårdar idag, och det var en trist syn tyvärr. knappt 30% förluster, men framför allt många samhällen som var mycket svaga. Olika orsaker till det, kanske den främsta en bigård som hade problem med att dra ner fodret i höstas. Trodde att de hade tillräckligt, men tydligen inte. Och orsakerna till det? Ja, dels sen invintring, relativt kall september. Men också något annat, om jag jämför med andra bigårdar. Upptäckte i höstas allt för mycket kvalster, men kan det påverka deras vilja att dra ner foder?
Förutom det är har vilda djur varit ett problem. Möss i flera samhällen, i ett låg dessutom musen död. Dock var det bara ett av dem som haft musbesök som strukit med. Det är ganska frustrerande eftersom jag ansträngt mig mycket att hålla mössen borta. Problemet i år stavades Nackabotten! Näten under är alltför veka och "nån" har lyckats dra ut kramporna och vika upp nätet. Tror att det är småfåglar som gjort det och på så sätt lämnat öppet för mössen. Har haft mycket småfåglar som hackat sönder kupor också...
Dessutom har jag haft en ny typ av besök i vinter. Återigen "nån", bör väl vara grävling, har dragit loss nätet underifrån och grävt ur det gottiga den vägen. Eller kan det vara räv? Två samhällen i samma bigård hade fått den behandlingen, ett levde men det andra var nästan helt tomt på allt - honung vax och till och med döda bin.
Det är första året för mig med rejäla vinterförluster. Känns tungt på flera plan, men förhoppningsvis kan man lära sig något. Det är ju inte över än heller, snön ligger fortfarande djup här i nordöstra småland. Nu hoppas jag bara att resterande två bigårdar ska hjälpa upp procenten lite. Annars får de bli att ta till flaska för att hjälpa upp den! :o ;D
-
Och det spännande är att du Jano och jag ofta har olika åsikter. Vi har oftast inte fel någon av oss men vi ser problemen från olika håll. Det svåra är att förmedla att om någon gör på ett sätt så måste det vara fullt ut annars blir det fel. IN KONSEKVENSUM som gubben hemma sa. Jag tror inte han begrep riktigt vad det var, men del lät bra! Ha det bra! Hälsningar Gidde
Härmed förmedlas vad jag kommit fram till vad gäller övervintring.
Mvh. Jan-Uno
-
Vad har du för dragväxter runt bina och vad drog på de på förra sommaren, sensommaren och hösten?
Jag har bigårdar i bokskog, hage o ren åker.
Så dragen borde skilja sig men det gemensamma är att vartannat smh dött oberoende av bigård.
-
Jag kan tillägga att anledningen till min udda invintring är att jag ville slippa både apistan o h drönarvaxutskärning.
/Josef
-
Härmed förmedlas vad jag kommit fram till vad gäller övervintring.
Mvh. Jan-Uno
Mycket av det som Jano skriver håller jag med om. I min skrivning på bloggen så ger jag mina synpunkter på vad vi borde leta efter. http://carnicagruppen.blogspot.se/ (http://carnicagruppen.blogspot.se/)
-
Om vi ska komma ifrån vinterförlusterna så är det prio ett att sluta jämföra bin och däggdjur. En bikupa kan inte jämföras med våra egna bostäder och de behov som vi har.
Det är fyra saker som ska tänkas på vid invintring: Vad, Var, När och Hur.
/ Jano
-
Om vi ska komma ifrån vinterförlusterna så är det prio ett att sluta jämföra bin och däggdjur. En bikupa kan inte jämföras med våra egna bostäder och de behov som vi har.
Det är fyra saker som ska tänkas på vid invintring: Vad, Var, När och Hur.
/ Jano
Vad ska vi jämföra med då, humlor å getingar ???????
-
Vad ska vi jämföra med då, humlor å getingar ???????
Humlor och getingar har ju en helt annan livscykel. Med bara drottningarna som överlevande. Så det var nog inte någon bra jämförelse.
Men Jano har helt rätt! Det är fyra saker som ska tänkas på vid invintring: Vad, Var, När och Hur.
Att Skapa en miljö för bina så att det som fungerar på sommaren med lite förändring också fungerar på vintern det är inte helt enkelt. Att jag sedan hävdar att den geografiska platsen är enormt viktig det förstod jag redan i koltåldern.
-
Och jag kan fortsätta hävda att "Vad" är absolut viktigast :-)
-
Och jag kan fortsätta hävda att "Vad" är absolut viktigast :-)
"Vad" är absolut viktigast, att temperaturen i yngelrummet inte understiger sex grader.
-
Och jag kan fortsätta hävda att "Vad" är absolut viktigast :-)
Naturligtvis! Men om du inte följer hela vägen så spelar det ingen roll hur bra bin du har!
-
Vad ska vi jämföra med då, humlor å getingar ???????
Varför alla dessa frågetecken? Humlor och getingar är steklar och det är bina också. Skillnaden är att humlan övervintrar förträffligt ensam utan människans missriktade och förödande omtanke.
-
Varför alla dessa frågetecken? Humlor och getingar är steklar och det är bina också. Skillnaden är att humlan övervintrar förträffligt ensam utan människans missriktade och förödande omtanke.
Om ni småpojkar vill hålla på med eran ordlek, välj då kryz, och låt biodlingen vara i fred.
-
Sabba nu inte denna tråd Jano är en av dem som tillför mycket bra info
-
I år så har vi (Bina och jag) en ordentlig utmaning. Om jag gör fel så kommer jag att förlora en hel del samhällen. Och det stör mig verkligen! Det räcker med en enda dum fel manöver för att något samhälle ska hamna i röveri när det inte finns tillräckligt med nektar att flyga på. Och när bistyrkan i respektive samhällen är för liten för att skydda samhället. http://carnicagruppen.blogspot.com/ (http://carnicagruppen.blogspot.com/)
-
Hej Kamrater
JA, jag har haft bin sedan förra århundradet - och än värre - jag har haft bin ända sedan förra årtusendet.
- så nu förstår ni -
Och jag har lite såväl nu (under detta årtusendet) som ibland då (under det förra årtusendet) märkt att bina inte övervintrat.
Ibland har de dött under vintern - så sker ju ibland.
Hos alla djur finns en dödlighet. Framför allt bland de samhällslevande insekter som jag studerat, humledrottningar och getingdrottningar. De flesta dör ju helt och hållet och övervintrar ju inte alls, de fryser ihjäl. En del (en minoritet av de födda och befruktade) humledrottningar och getingdrottningar överlever och försöker starta ett nytt samhälle, men drottningen dör efter hennes reproduktiva start, och självklart dör då samhället. Enbart några få humledrottningar och enbart några få getingdrottningar kommer så långt att de skapar ett nytt samhälle. Den absoluta minoriteten lyckas med sin fortplantning.
Studier visar att detta kan bero på olika saker. Kyla. Felnavigering, Gifter. Krock med bil. Etc. Etc. Etc.
Detta visar att vi bi-odlare måste vidga våra akademiska vyer, vi måste inse att världen är lite större än vad vi gjorde i bigården förra sommaren.
Så vi skall inte titta oss blinda på några månader i det långa kosmiska året.
Vi skall försöka hjälpa våra bin, våra älskade husdjur, till det bästa liv de kan få.
Livet för de allra flesta av bina som kommer att födas i kupan i sommar är bara några månader.
Mn uppgift är att se till att det blir härliga månader.
Jag kan inte styra över varken väder eller vind.
Men jag kan ge utrymme för drottningens äggläggning. Då får alla härliga ungbin mycket att göra med uppfödning, de älskar ju detta i början av sitt leverne. Utrymme för vaxbygge, återigen ungbinas önskan att leva ut sina drifter. Utrymme för insamling av nektar, pollen, propolis.
Vi skall inte hitta på nåt nytt för bina - vi skall försöka samstämma våra aktivitetet så de hamnar i fas med vad bina redan gjort långt innan vi föddes - för tiotusentals år sedan.
Och det kommer jag att göra detta året också. Precis som förut.
MVH
Wictor
-
Om ni småpojkar vill hålla på med eran ordlek, välj då kryz, och låt biodlingen vara i fred.
Nu är det ju så att detta är ett forum för biodling. Då är det väl biodling som ska diskuteras.
-
Nu är det ju så att detta är ett forum för biodling. Då är det väl biodling som ska diskuteras.
Då tycker jag att ni skall göra det!!!!!!!
-
Ge dig SNICKAREN....
-
Om vi ska komma ifrån vinterförlusterna så är det prio ett att sluta jämföra bin och däggdjur. En bikupa kan inte jämföras med våra egna bostäder och de behov som vi har.
Det är fyra saker som ska tänkas på vid invintring: Vad, Var, När och Hur.
/ Jano
Funderade lite vad som gått snett i den här tråden på sistone. Kan det vara i kategori missförstånd?
När jag läste vad-var-när-hur så gick min tolkning om vad till vilka bin. Vad är det du invintrar? Är samhället starkt och friskt?
Då är det biodling...
-
Det går ju att invintra bin hur som helst och de kan klara vintern. Det är nu inte det som diskuteras utan hur man invintrar ett bisamhälle för att ha nästan hela bistyrkan kvar på våren som fanns i samhället på hösten. För de som inte förstår så betyder VAD: Vad man invintrar. VAR: Var bigården är belägen. NÄR: Tidpunkten för invintringen. HUR: Hur samhället invintras. Av dessa aspekter är VAD och HUR viktigast enligt mina erfarenheter. De som redan har sitt optimala invintringssätt behöver ju inte bry sig. Istället kan ni ju redogöra för hur ni gör för att bina ska överleva.
Mvh. Jan-Uno
-
Mycket kloka ord på flera händer (Eller tangentbord). Naturligtvis så är det primära att vi invintrar starka friska samhällen. Det är själva grunden! Och där tror jag att alla är överens! Men ordet VAR kan splittra våra åsikter. Jag säger att kupor som står bra på sommaren kanske inte har det bra på vintern. Vi har två ytterligheter! Överflödets tid sommaren! Och den knappa vintern. Allt störande på vintern och jag menar verkligen allt,skapar problem! Och min tanke är så här att även små bagateller sammantaget kan döda samhället!
-
Funderade lite vad som gått snett i den här tråden på sistone. Kan det vara i kategori missförstånd?
När jag läste vad-var-när-hur så gick min tolkning om vad till vilka bin. Vad är det du invintrar? Är samhället starkt och friskt?
Då är det biodling...
Experterna talar om hur man inte skall göra, varför talar dom inte om hur man skall göra.
-
Ge dig SNICKAREN....
Håller helt med dig Knutte!
Ge dig Snickaren!!
-
Hej,
Har binas ras något betydelse, jag harchaft buckfast i England men det går inte att jämför de med svenska förhållanden. Här har jag bara haft nordiska bin och de verkar vara mest odödlig bara de får mat så det räcker.
Med vänlig hälsning,
Jonathan
-
Att diskutera biraser här i Sverige är en aning farligt. Ytterst liten del av bina i Svenska bigårdar är det ägarna påstår! Och detta hänger samman med att spridningen av raser och friparningen skapar bastarder. Gissningsvis så är förhållandet renrasiga kontra bastarderna förhållandet 10 till 90. Men kom ihåg att det inte är renrasigt betyder inte att det är dåliga bin. De kan ha alla bra egenskaper utan just detta att de inte är testat renrasiga.
-
Experterna talar om hur man inte skall göra, varför talar dom inte om hur man skall göra.
jodå. i det flesta inlägg i den här tråden.
Nu börjar jag tvivla på om du kan läsa innantill?
Ge dig...
-
De som redan har sitt optimala invintringssätt behöver ju inte bry sig. Istället kan ni ju redogöra för hur ni gör för att bina ska överleva.
Optimalt är det inte och det finns alltid förbättringsmöjligheter men jag har bra övervintringsresultat så därför delar jag med mig hur jag gör. Detta är i Skåne, längre norrut kan man behöva anpassa både det ena och det andra, liksom om man har sent drag och liksom om man har annat ramformat än lågnormal. Det mesta i min invintring går ut på "VAD".
Första veckan i augusti kollar jag att det finns larver och att det är arbetaryngel för då vet jag att det finns en drottning. Det är sista drottningkollen för året.
Första veckan i augusti räknar jag yngelramar. Finns det 4 eller fler markerar jag samhället som ok och lyfter inte en ram i det samhället igen förrän i april.
Finns det 3 yngelramar kollar jag till det någon mer gång i augusti om det utvecklas som det ska. Så fort det finns 4 yngelramar efter det så blir det markerat som ok för då vet jag att det kommer att klara vintern.
Finns det bara 2 yngelramar i början av augusti så slår jag samman det med annat svagt samhälle.
De som inte får plats på en låda i augusti övervintras på två lådor, de som ryms i en får bo i en.
Första halvan av september får de foder, här håller jag koll på väderprognosen. Jag vill gärna att det ska vara någorlunda varmt för att de ska ta hand om fodret på ett bra sätt. Så är det kyla på gång så tidigarelägger jag det, fortsätter det vara varmt har jag som längst väntat ända tills den 15/9. Anledningen att jag fodrar sent är att även samhällen på en låda ska ha plats till mycket vinterfoder. Men är man osäker är det bättre att fodra tidigt än sent!
-
Tack Olof! En bra beskrivning!
Jag skriver i dag på bloggen om vad jag tror är grunderna för att klara samhällena och med det också det som gör att vi förlorar dem. Var snälla att kommentera och lägg till där jag inte varit tillräckligt tydlig. http://carnicagruppen.blogspot.com/ (http://carnicagruppen.blogspot.com/) Gidde
-
Optimalt är det inte och det finns alltid förbättringsmöjligheter men jag har bra övervintringsresultat så därför delar jag med mig hur jag gör. Detta är i Skåne, längre norrut kan man behöva anpassa både det ena och det andra, liksom om man har sent drag och liksom om man har annat ramformat än lågnormal. Det mesta i min invintring går ut på "VAD".
Första veckan i augusti kollar jag att det finns larver och att det är arbetaryngel för då vet jag att det finns en drottning. Det är sista drottningkollen för året.
Första veckan i augusti räknar jag yngelramar. Finns det 4 eller fler markerar jag samhället som ok och lyfter inte en ram i det samhället igen förrän i april.
Finns det 3 yngelramar kollar jag till det någon mer gång i augusti om det utvecklas som det ska. Så fort det finns 4 yngelramar efter det så blir det markerat som ok för då vet jag att det kommer att klara vintern.
Finns det bara 2 yngelramar i början av augusti så slår jag samman det med annat svagt samhälle.
De som inte får plats på en låda i augusti övervintras på två lådor, de som ryms i en får bo i en.
Första halvan av september får de foder, här håller jag koll på väderprognosen. Jag vill gärna att det ska vara någorlunda varmt för att de ska ta hand om fodret på ett bra sätt. Så är det kyla på gång så tidigarelägger jag det, fortsätter det vara varmt har jag som längst väntat ända tills den 15/9. Anledningen att jag fodrar sent är att även samhällen på en låda ska ha plats till mycket vinterfoder. Men är man osäker är det bättre att fodra tidigt än sent!
Olof När slutar ditt huvuddrag och när räknar du att göra varroabehandlingen?
Hälsn Gidde
-
När slutar ditt huvuddrag och när räknar du att göra varroabehandlingen?
Det enda egentliga draget är höstraps och det brukar vara slut i början av juni. Under juni och juli finns lite av varje som normalt klarar underhålla samhällena. I augusti ebbar draget ut helt. Varroabehandling gör jag av tradition på mårtensafton.
-
Sverige är ett avlångt land. Och när du har ditt huvuddrag då har våra samhällen nått det läget att det är läge för att göra avläggare på¨allvar och att se till att bemanningen på parningsstationerna blir klar. Om... vi har bin i närheten av betande djur så blir det fortlöpande ett mellanstarkt drag under juli till början av augusti om vädret är oss nådigt!
-
Men att undvika kraftledningar är klokt oavsett om man tror på sånt hokus pokus eller inte. Kraftbolaget behöver ibland följa kraftledningen efter oväder och kuporna kan lätt bli skadade, speciellt om de är dolda i snödrivor. Eller kan man som jag plötsligt hitta fundamentet till en ny transformatorstation 10 cm från flustret på en kupa.
Jag trodde att en bra biodlare ser till att bikupor inte hamnar i en snödriva så att de blir osynliga :o
-
Bra biodlare har bin som klarar av att bli översnöade. Jag upplevde för två år sedan att några skidåkare hade lagt ett spår rakt över tre av mina bikupor? Men det blev inget problem med det!
-
Jag trodde att en bra biodlare ser till att bikupor inte hamnar i en snödriva så att de blir osynliga :o
??
Hur gör man om man får + 3.5-4 meter snö under vintern ::)
Kanske ska man skaffa förlängnings sladd till hårfönen för att tina fram kuporna o:)
mvh Edward :P
-
I ett tidigare skede i denna tråd om överlevnad nämnde jag några viktiga aspekter vad gäller invintring. Det var vad, var, när och hur. Det sista, alltså hur, kan tåla lite extra uppmärksamhet. På många bilder och även ute i bigårdar ser man bisamhällen som är invintrade på så lågt utrymme som en låda lågnormal. Varför gör man så? Vad är motiveringen? Sedan har man alla möjliga förklaringar till varför bina dog. De hade gott om foder kvar men kunde inte nå det för det fanns inte i den kakgata bina fanns och det var för kallt för bina att flytta på sig. Det konstateras att det var vinterns fel, och nästa höst gör man på samma sätt. Här passar Einsteins definition på galenskap in:" Galenskap är att gång på gång göra samma sak, men ändå förvänta sig ett nytt resultat"
Mvh. Jano
-
Att lyckas beror på att man inte gör om andras dumheter. Det räcker med dina egna. Och de ska du inte heller göra om! På bloggen idag så skriver jag om ett nära problem! Varroatesterna! Knuffa inte detta framför er! Testa, testa! Det lönar sig!
På trädgårdmässan i Älvsjö så träffade en av våra medlemmar en som var bitillsynsman från en ort lite uppåt landet. Där hade de enligt honom ingen Varroa. Varroan flyttar sig omkring 5 mil per år genom egen och biodlares försorg. För egen del har jag haft varroa över tio år. Och hade säkert haft den oupptäckt i några år dessförinnan. Låt oss säga 13 år bakåt i tiden och fem mil per år så har varroan hunnit 65 mil uppåt landet. Om vi räknar med tre mil per år så ligger gränsen för varroa omkring 40 mil norr om Norrtälje!
Det borde vara läge att kolla ordentligt. För ni ser den inte med blotta ögat förrän det är försent!
-
I ett tidigare skede i denna tråd om överlevnad nämnde jag några viktiga aspekter vad gäller invintring. Det var vad, var, när och hur. Det sista, alltså hur, kan tåla lite extra uppmärksamhet. På många bilder och även ute i bigårdar ser man bisamhällen som är invintrade på så lågt utrymme som en låda lågnormal. Varför gör man så? Vad är motiveringen? Sedan har man alla möjliga förklaringar till varför bina dog. De hade gott om foder kvar men kunde inte nå det för det fanns inte i den kakgata bina fanns och det var för kallt för bina att flytta på sig. Det konstateras att det var vinterns fel, och nästa höst gör man på samma sätt. Här passar Einsteins definition på galenskap in:" Galenskap är att gång på gång göra samma sak, men ändå förvänta sig ett nytt resultat"
Mvh. Jano
Där slog Du huve på spiken !!!
Högre ramar och bättre isolering.
-
När det gäller många saker i livet så kan man göra på flera olika sätt och lyckas. Men det finns ett ord i det sammanhanget och det gäller att vara konsekvent. Jag håller med Jano om att en låda att invintra på är för lite. Det måste vara minst två. Jag har invintrat samhällen på fem lådor LN och det har fungerat. När det gäller isoleringen så har den betydelse bara när det gäller att styra fukten mot kallare ytor. Och att starten på vårsidan blir lite gynnsammare. Om vi använder oisolerade lådor så får vi lite andra förutsättningar. Enligt mig själv så måste jag då genom ventilation få bort fukten ur kuporna. I bägge fallen så bör vinterdöda bin kunna falla ner mot botten utan att stänga till cirkulationen. Och samtidigt så får ingen springa vara mer än 7 millimeter (mustätt). Det här är fungerande grundkonstruktioner. Om... man kompromissar från detta så tror inte jag på ett bra resultat.
Sedan ställer jag frågan! Kallbygge eller varmbygge? Jag har alltid använt varmbygge, men jag vet inte om det är det bästa.
-
Alla tycks vara överens om att fukten är det största problemet i vinterkupan. Vad är det då som alstrar all denna problematiska fukt? Jo det är trångboddhet, för mycket isolering och dålig ventilation. Detta leder till en orolig tillvaro för bina med för hög foderkonsumtion som följd. Bina har världens bästa klimatregleringssystem men det kräver ett visst utrymme för att fungera. Ett vintersamhälle behöver en höjd på omkring 50 cm om det ska sitta riktigt bra med bina underst och fodret över. Nätbotten över hela bottenytan så behöver man inte fundera över varm- eller kallbygge. Om man vill kan flustret tätas så bara ett litet hål återstår om det är något bi som vill flyga ut under vintern. Invintrat på detta sätt så behövs ingen isolering, foderförbrukningen blir låg och bina sitter tryggt och stilla nästan som i dvala. Ett stort plus med detta förfarande är att rensningen är obefintlig på våren och nästan inga döda bin på bottnarna. Dessutom kommer samhället igång väldigt snabbt.
-
Hej!
Gjorde min invintring the "Jano style" med ett lyckat resultat och inte var de särskillt nödiga vid rensningsflygningen den 6/3, tyckte nästan att det var lite underligt.
Invintrade på två våningar á fem ramar i varje, nätbotten, tätt och väl isolerat i toppen.
Tack för de tippsen!
-
Hej!
Gjorde min invintring the "Jano style" med ett lyckat resultat och inte var de särskillt nödiga vid rensningsflygningen den 6/3, tyckte nästan att det var lite underligt.
Invintrade på två våningar á fem ramar i varje, nätbotten, tätt och väl isolerat i toppen.
Tack för de tippsen!
Varsågod. Att invintra bina med utrymmet i höjdled är en väldig fördel för binas välmående under vintern. För egen del får jag de allra bästa resultaten på två 8-ramars svealådor utan isolering men dragfritt och rejäl ventilation. Moderna låga lådor lämpar sig perfekt för honungshanteringen på sommaren, men de är egentligen för stora i sidled för en perfekt övervintring.
-
Det är viktigt att vara konsekvent när det gäller invintring. Helt klart så är det så att fukten måste på något sätt elimineras. Och det som Jano skriver om dragfri ventilation det är honnörsord. Hur man sedan tillskapar den det är en annan historia. För det går att göra på olika sätt. En annan sak som Jano berör är att bina ska sitta svalt så att de hamnar i ett dvalliknande tillstånd och det är helt min egen tankegång. Bin har ett antal driftstimmar. Och de här timmarna kan delas upp i högaktiva ner till dvalliknande. Och de dvalliknande timmarna är flera dagar långa! Om dina bin har många timmar kvar på vårsidan så får de en snabb och bra vårutveckling. Konstigare än så är det inte.
-
Det är viktigt att vara konsekvent när det gäller invintring. Helt klart så är det så att fukten måste på något sätt elimineras. Och det som Jano skriver om dragfri ventilation det är honnörsord. Hur man sedan tillskapar den det är en annan historia. För det går att göra på olika sätt. En annan sak som Jano berör är att bina ska sitta svalt så att de hamnar i ett dvalliknande tillstånd och det är helt min egen tankegång. Bin har ett antal driftstimmar. Och de här timmarna kan delas upp i högaktiva ner till dvalliknande. Och de dvalliknande timmarna är flera dagar långa! Om dina bin har många timmar kvar på vårsidan så får de en snabb och bra vårutveckling. Konstigare än så är det inte.
Jag förstår inte vad du menar. Vad är det i mina invintringar som inte är konsekvent? Bina måste invintras så att de inte behöver vara högaktiva någon gång under vintern. Det som alstrar fukt är just hög aktivitet och hög foderförbrukning. Konstigare än så är det inte.
-
Jag förstår inte vad du menar. Vad är det i mina invintringar som inte är konsekvent? Bina måste invintras så att de inte behöver vara högaktiva någon gång under vintern. Det som alstrar fukt är just hög aktivitet och hög foderförbrukning. Konstigare än så är det inte.
Jag tror inte att han menar så, jag tror han håller med dig...
-
Jag förstår inte vad du menar. Vad är det i mina invintringar som inte är konsekvent? Bina måste invintras så att de inte behöver vara högaktiva någon gång under vintern. Det som alstrar fukt är just hög aktivitet och hög foderförbrukning. Konstigare än så är det inte.
Visst har du rätt!!
Du och jag är säkerligen konsekventa! Kanske till och med till ytterlighet! Men vi har lite olika sätt att tänka även om grundtanken vi har är lika. Biodlingen som sådan är ett offer för tron att bin och människor lever under samma villkor men så är det inte. Under vintern så är det helt annorlunda än under varma sommardagar. Med andra ord så måste kuporna konverteras om för att bli optimala på vintern.
-
Det var rensningflykt i helgen! http://carnicagruppen.blogspot.se/ (http://carnicagruppen.blogspot.se/) Tänk vad gnällig en gammal gubbe kan vara!
-
Visst har du rätt!!
Du och jag är säkerligen konsekventa! Kanske till och med till ytterlighet! Men vi har lite olika sätt att tänka även om grundtanken vi har är lika. Biodlingen som sådan är ett offer för tron att bin och människor lever under samma villkor men så är det inte. Under vintern så är det helt annorlunda än under varma sommardagar. Med andra ord så måste kuporna konverteras om för att bli optimala på vintern.
Du har som vanligt mycket tankar och idéer (av erfarenhet) som du gärna delar med dig av Gidde, men allt som oftast låter du uppenbara saker bli hängande som tysta och uppenbara frågor efter dina inlägg... Som här ovan till exempel så hade det ju givetvis varit jätteintressant att läsa dina tankar kring VAD som behöver konverteras och HUR för att det ska bli optimala, inte bara ett konstaterande ATT de behöver konverteras! ::)
-
.
-
Du har som vanligt mycket tankar och idéer (av erfarenhet) som du gärna delar med dig av Gidde, men allt som oftast låter du uppenbara saker bli hängande som tysta och uppenbara frågor efter dina inlägg... Som här ovan till exempel så hade det ju givetvis varit jätteintressant att läsa dina tankar kring VAD som behöver konverteras och HUR för att det ska bli optimala, inte bara ett konstaterande ATT de behöver konverteras! ::)
Det är lätt att bomma att det självklara för Jano och mig det är inte lika klart för andra. Låt säga så här fukten måste elimineras! Och det har både Jano och jag berättat(tror jag). Mitt sätt är toppventilation/ högbotten!
Jano berättar säkert bättre själv!
Och en gammal information. Bina ska sitta svalt och dragfritt. Ett dvalliknande tillstånd sparar bin och foder. Aktivitet skapar fukt! Fukt skapar mögel och jäsning! Och bina söker efter vatten som skapar magproblem. Ska försöka skapa bilder. Men men jag är inte bra på kamera och dator ihop så det tar en jäkla massa tid. Hälsningar Gidde
-
Att ha ett samhälle mer på våren än vad som invintrades på hösten är överlevnad med råge. Idag var det lugnt och soligt med 14 grader varmt. Eftersom det spås en kall period de närmaste dagarna, valde jag att kolla mina bisamhällen. Som vanligt fick jag plocka bort 4-5 kg foder från varje samhälle för att inte blockera plats för yngel. Det roligaste var att i en trågkupa invintrad på 16 ramar LN i två våningar hade både den gamla och den nya drottningen övervintrat. De ynglade för fullt i var sin våning. De delades upp så att den nya drottningen med sina 8 ramar flyttades till kupans reservfluster och den gamla får fortsätta vid huvudflustret så länge. Det är nu elva år sedan jag hade någon vinterförlust så jag tror nog att mitt övervintringssätt är närmast perfekt. Jag har skrivit och talat om tillvägagångssättet på många ställen. Gideon har till och med fått ett dokument som han har lagt in på carnicabloggen så han har nära till informationen. Det är en sak jag funderar över. Hur undviker man tvärdrag med både högbotten och toppventilation?
Den sista vinterförlusten jag hade var vid mina vinterundersökningar av bina. Det var ett samhälle på en LN-låda som inte tålde att störas, men jag hade ju räknat med att något samhälle skulle stryka med som läropeng.
Mvh. Jano
-
Jano!! Jag uppskattar verkligen vår dialog kring vinteröverlevnad!
Kanske jag är otydlig när jag skriver "toppventilation". Låt mig förklara det så här! I samband med förberedelserna för vintern så byts täckplasten mot täckbräder och matarbräda. Och när inmatning och varroabehandling är klar så täcks matarhålet med en bit insektsnät som jag häftar fast och på nätet så lägger jag sedan en trasa för att inte bina ska kunna tugga på täckningen genom nätet. Det här gör att bina inför vintern sätter sig på den plats där de lättast hanterar luften det vill säga vid matarhålet. Så här års så när bina börjar gå ur vinterklotet så sitter de också vid matarhålet och det är väl av samma orsak som tidigare.
Sommartid så kan bina hantera ventilation genom att fläckta. Under vintern så måste vi konvertera kupan så att naturlagarna sköter jobbet åt bina. Allt som tvingar bina att röra sig förutom att följa efter matförrådet är störningar som försämrar överlevnaden. Konstigare än så är det inte.
Jano och jag har testat och betalat de lärpengar som det har medfört. Om ni andra vill ta del av det som vi berättar så är det OK. Om ni i stället säger att det här inte är modern biodling så är det era egna problem. För min del så räcker det med att titta på det jag gör själv. Modernt eller inte!
-
Bina behöver väl mera foder vid en sådan övervintring? Får du inte problem med utsot?
-
Snarare tvärt om! Utsot är enligt mig ett resultat av dålig mage och fukt plus naturligtvis foder som jäst eller möglat. Enstaka prutt i någon eller några celler men ytterligt sällan att jag behöver ta bort någon ram av utsotsproblem. Det samhälle som jag förlorade i år har säkerligen något åt det hållet. Och jag går omkring och svär över att det samhället stod där det stod. Hade jag varit uppmärksam så hade inte det samhället gått förlorat.
-
Visst har du rätt!!
Du och jag är säkerligen konsekventa! Kanske till och med till ytterlighet! Men vi har lite olika sätt att tänka även om grundtanken vi har är lika. Biodlingen som sådan är ett offer för tron att bin och människor lever under samma villkor men så är det inte. Under vintern så är det helt annorlunda än under varma sommardagar. Med andra ord så måste kuporna konverteras om för att bli optimala på vintern.
Hej Gideon. Du skriver att kuporna måste konverteras om för att bli optimala på vintern. Vad menar du med detta? Det enda som behöver göras är ju att se till så bina får sitt vinterfoder i skattlådan istället för honungen som vi tog. Dessutom tas den isolering bort, som eventuellt låg på under sommaren. Man behöver inte alls krångla till det.
-
Du skrev väl själv om att bina ska sitta svalt under vintern och för att få till det så måste du förändra något eller som jag uttryckte mig konvertera. Vi är säkerligen överens om att låg temperatur ger lägre aktivitet i samhället och också låg foderförbrukning. Låg foderförbrukning ger mindre fukt. Om bina inte kan ta åt sig fukten så minskar risken för utsot. Störningar typ vibrationer ruskar liv i bina och ökar foderförbrukningen. Det är enormt mycket som sammantaget knäcker bina! Du och jag är helt överens även om vi använder lite olika språkbruk. Men det är andra som bör fundera vad som fungerar i binas värld.
-
Det samhälle som jag förlorade i år har säkerligen något åt det hållet. Och jag går omkring och svär över att det samhället stod där det stod. Hade jag varit uppmärksam så hade inte det samhället gått förlorat.
Kan du förklara för en novis vad du menar med att samhället "stod där det stod" och hur du skulle gjort för att det ev inte skulle duka under?
-
Låt mig ta det lite svepande! Bin är insekter och lever egentligen fortfarande som sådana fast vi korkade människor försöker att lära dem något annat. Bigården där de här samhällena står är lite begränsad till ytan och med mina kritiska ögon så finns det egentligen bara plats för två bisamhällen. Detta på grund av träd och en viss kupering. Under markytan så rinner vatten även vintertid. Trädrötter rör sig efter påverkan från vind i trädkronorna. Av tjälen så skapas ett hårt ytskikt som leder ljud från traktorer och annat. Allt det här gör att bina inte får en helt lugn tillvaro för egentligen så har bin ett öra mot marken hela tiden. Och just här så blir det för mycket av störningar! Det här skapar aktivitet i vinterklotet! Aktivitet är foderkonsumtion och slitage på bin! Och det värsta är att binas mage fylls med innehåll. Om... du lägger tillsammans det jag berättar för dig så når du den gräns där några bin inte klarar att hålla emot längre utan det smäller i rumpan och om några rent ut sagt skiter på sig då gör nästan alla det. Allt det här borde vi biodlare begripa men frågan är hur många som gör det! Och varför stod samhället där? Jo, just då så var det lätt att ställa det på den platsen! Fel och korkat av mig!
-
Hej Gideon. Du skriver att kuporna måste konverteras om för att bli optimala på vintern. Vad menar du med detta? Det enda som behöver göras är ju att se till så bina får sitt vinterfoder i skattlådan istället för honungen som vi tog. Dessutom tas den isolering bort, som eventuellt låg på under sommaren. Man behöver inte alls krångla till det.
Som jag skrev så ändrar jag ingenting utom att jag inte lägger tillbaka isoleringen på trågkuporna. Nätbotten har jag både sommar och vinter så där är ingen ändring mer än att uppsamlingsskivan för nedfall tas bort. Det blir som du säger andra som får avgöra vilket invintringssätt som de anser bäst. Vi har redovisat våra erfarenheter.
-
Felet är att övervintringen inte analyseras bit för bit. Att du och jag Jano vet hur vi vill göra är en sak men problemet är att det inte går att övertyga organisationerna om att pröva det vi påstår. Det går att skapa kupor som fungerar fullt ut. Och det går att utreda vad som bör göras för bättre överlevnad. Men då får de nog ta hjälp av gamla stötar som oss!
-
Hej,
Tänkte prova en teori i denna intressanta tråd, vi får se om teorin flyger. Ni verkar vara överens som att fukten kan vara ett problem på vintern. På väggarnas utsida på frigolitkupro (Nack, LN) finns väggspeglar, dvs väggarna är inte jämntjocka utan är ca hälften så tjocka på en yta. Komplicerad förklaring men alla som sett en nackakupa, LN förstår säkert vad jag menar.
Väggspegeln gör ju att isolering blir mindre på de ställena och mer värme leds ut. Följden blir att på insidan kyls luften som då sjunker. Man får då självcirkulation vilket transporterar bort fukt. Frågar är då om man inte borde ta bort ramarna längst ut för att öka denna cirkulation och minska fukten. Vad tror ni?
Mvh,
Jacob
-
Längst in i hörnen där plasten är tjockare så är det också sämst ventilation. Det är många som invintrar på 9 ramar i LN 10 ramars lådor. Det som borde testas är om den gamla tanken med att kyla ner bina efter invintringen var bra. Plus en massa annat förstås. Bin är insekter och för deras del är inte centralvärme något plus!
-
Gidde: Då har jag gjort en korrekt analys enl dig? Dvs genom att ta bort en ram och öka luftspalten på kanten blir självcirkulationen bättre i kupan och mer fukt ventileras bort utan att bina sitter i drag. Någon annan som har en kommentar på det?
/Jacob
-
Hej,
Tänkte prova en teori i denna intressanta tråd, vi får se om teorin flyger. Ni verkar vara överens som att fukten kan vara ett problem på vintern. På väggarnas utsida på frigolitkupro (Nack, LN) finns väggspeglar, dvs väggarna är inte jämntjocka utan är ca hälften så tjocka på en yta. Komplicerad förklaring men alla som sett en nackakupa, LN förstår säkert vad jag menar.
Väggspegeln gör ju att isolering blir mindre på de ställena och mer värme leds ut. Följden blir att på insidan kyls luften som då sjunker. Man får då självcirkulation vilket transporterar bort fukt. Frågar är då om man inte borde ta bort ramarna längst ut för att öka denna cirkulation och minska fukten. Vad tror ni?
Mvh,
Jacob
En teori är till för att praktiskt provas. Min erfarenhet av plastkupor är ytterst tillfällig så jag är inte den rätte att fråga. Ett bra sätt som kan rekommenderas är att invintra på 2 lådor istället, med antalet ramar i varje låda som bistyrkan kräver. På ett högre utrymme sitter bina mycket lugnare med lägre foderkonsumtion och därmed minimal fuktalstring. För nackakupan har väl nätbotten? Ett vinterbi har på hösten lagrat upp näring för sin egen vinterförsörjning så det foder som behövs är för att bina i det inre av klotet ska kunna hålla luftkonditioneringen i gång. Men som sagt prova din teori i praktiken så får du se vad som händer, för det är så man kommer fram till ett bra resultat.
-
Jag har inte tänkt så mycket på detta tidigare, men det går faktiskt ner 11 ramar med avståndsstift i en lågnormallåda, men då utan bigång i två diagonala hörn. Jag försöker oftast skjuta ihop de 10 ramarna i mitten och lämna platsen för den 11:e ramen fördelat på båda sidorna. Jag brukar sedan på våren irritera mig på att jag gjort just detta eftersom ramen längst från ynglet oftast är 4 cm tjock.
-
Olof: Varför blir ramen tjock? Bygger bina ut den eller sväller den?
/Jacob
-
Bina bygger ut den väldigt mycket. Ibland väljer de att vildbygga en extrakaka istället.
-
Hur fungerar det om man för ut den främre och den bakre ramen ut mot kanterna och sedan glesar ut resten mellan dessa? Ger det något annat bekymmer när bigången blir lite större än vanligt mellan ramarna?
-
Hur fungerar det om man för ut den främre och den bakre ramen ut mot kanterna och sedan glesar ut resten mellan dessa? Ger det något annat bekymmer när bigången blir lite större än vanligt mellan ramarna?
Det är så det skall göras på vintern, på sommaren använts sommarlucka.
-
Det är så det skall göras på vintern, på sommaren använts sommarlucka.
Eller så har man 11 ramar på sommaren, det brukar jag ha, och det har funkat bra hittills.
-
Eller så har man 11 ramar på sommaren, det brukar jag ha, och det har funkat bra hittills.
Då har du en rymligare låda, eller ställer du ramarna snet som Olof.
-
Jag har också sommarlucka i yngelrummen på starka samhällen på sommaren. Det blir i princip inget vildbygge då o det går snabbare att jobba igen en låda.
-
Ursäkta frågan från en nybörjare, men vad menar ni med sommarlucka?
-
Ursäkta frågan från en nybörjare, men vad menar ni med sommarlucka?
Sommarlucka är en blindram som är ca. 12 mm tjock med avståndsstift och bigång på alla sidor.
-
Då har du en rymligare låda, eller ställer du ramarna snet som Olof.
Skälderhuskupa, och jag har iofs mest sveaformat i nuläget.
-
Ursäkta frågan från en nybörjare, men vad menar ni med sommarlucka?
Du är inte ensam, den är nog en av bikupans minst kända delar. Den vanliga passar inte till hoffmanram (om man inte har en variant som passar till just hoffmanram). Jag tycker det är ett värdefullt och tidsbesparande tillbehör till kupan under maj-juli när bygglusten är som störst och bina annars fyller minsta vrå i kupan med vildbygge.
-
Du är inte ensam, den är nog en av bikupans minst kända delar. Den vanliga passar inte till hoffmanram (om man inte har en variant som passar till just hoffmanram). Jag tycker det är ett värdefullt och tidsbesparande tillbehör till kupan under maj-juli när bygglusten är som störst och bina annars fyller minsta vrå i kupan med vildbygge.
Ha alltid en el. två outbygda ramar i skattlådan så slipper du vildbygge, när bina bygger ut dessa ramar är det dax för fler skattlådor.
Bina bygger ej mer än dom behöver,
-
Vid all invintring så är det viktigt att så långt det är möjligt att skapa ventilation mot lådväggarna. Så det gäller att trycka tillsammans ramarna så mycket som möjligt och skapa så stor spalt som möjligt mellan de yttersta ramarna och lådväggarna. Det minskar riskerna för mögel och annat otrevligt! Och detta gäller oavsett om du har 10 ramar eller mindre i lådan!
-
Ha alltid en el. två outbygda ramar i skattlådan så slipper du vildbygge
Det var väldresserade bin.
-
Jag har lovat att visa hur "min" toppventilation ser ut. Jag vet att det ser lite primitivt ut. Men både jag och bina vet att det fungerar!
-
Jag har lovat att visa hur "min" toppventilation ser ut. Jag vet att det ser lite primitivt ut. Men både jag och bina vet att det fungerar!
Hur ser det ut i smh Gideon? Bra fart? Vad gör du först i vårbruket? Svaga, starka, vad göra?
-
Alla samhällena är mycket starka och tunga. Men jag är bekymrad för i år kommer vinterbina att dö bort säkerligen två eller tre veckor tidigare än vanligt och då har vi inte så många nya bin som vi skulle behöva. Men samtidigt så gör mitt sätt att övervintra att vinterbina håller lite längre. För de har suttit mycket stilla över vintern. Vad har du för synpunkter på mitt resonemang?