Alternativ.nu
Bygga & Bo => Vatten och avlopp => Ämnet startat av: ukama skrivet 29 dec-12 kl 22:58
-
Hej!
Hur går man bäst tillväga om man behöver anlägga enskilt avlopp?
Jag vet att det finns en hel del information att ta del av bl.a på "avloppsguiden" men är det någon som känner till något företag/konsult som kan hjälpa till med hela processen som tillståndsansökningar, markprover, rådgivning kring bästa alternativ av avloppslösning? (Sörmland/Uppland)eller är det bästa sättet att kontakta kommunen?
Finns något företag som dessutom arbetar med lite "alternativa lösningar" som tex återvinning av gråvatten.
Mvh/Maria
-
Jag är ingen stjärna på avlopp.
Jag skulle börja med att gå in på kommunens hemsida o se vad de har för information. Efter fundering ringer jag kommunen o pratar med tjänsteman. Man kan även fråga om det finns några intressanta lösningar i området.
När jag sedan har bättre koll på kommunens regler o önskemål kan det vara dags att ta in anbud från intressanta företag.
-
Som sagt, kolla först med kommunen vad som gäller för enskilt avlopp. ;)
-
Lycka till med kommunen! Att få reda på vilka regler som gäller kan vara svårt nog, min tjänsteman hänvisade till att hon inte kunde godkänna något förrän en ansökan skickats in. Nej, ursäkta, svarade jag, jag ville inte ha ett godkännande, bara ett svar på vad det är som gäller! Hon skickade mig en lista med företagare och bönder som grävde avlopp.
-
Det är väldigt olika hur man blir bemött av kommunen. Det finns starkt lysande stjärnor i vissa kommuner, faktiskt, som till och med vet vad de pratar om och är pålästa på riktigt.
Första steget är, som sagts innan, att prata med rätt människa på kommunen. Sen kan man gå vidare därifrån.
Svartvatten (dvs vatten med avföring i) är generellt mycket svårare att få tillstånd för än gråvatten.
-
o:) Hej ! Vi fick möjlighet att prova en öppen anläggning med 2-kammarbrunn som var nytt för många år sedan . Detta eftersom vi hade biologisk toalett . Vi använde enbart miljövänliga produkter . Vi hade då ett tunnland mark i anslutning till husets baksida och kunde därför placera anläggningen på behörigt avstånd från vattenbrunnen . Inga nära grannar som kunde bli störda . Fungerade i princip friktionsfritt .
-
o:) Hej ! Vi fick möjlighet att prova en öppen anläggning med 2-kammarbrunn som var nytt för många år sedan . Detta eftersom vi hade biologisk toalett . Vi använde enbart miljövänliga produkter . Vi hade då ett tunnland mark i anslutning till husets baksida och kunde därför placera anläggningen på behörigt avstånd från vattenbrunnen . Inga nära grannar som kunde bli störda . Fungerade i princip friktionsfritt .
Vad är "öppen anläggning"?
-
Hej Maria/Ukama!
Avloppsguiden har även listor över entreprenörer http://bransch.avloppsguiden.se/sök-företagprodukt.html (http://bransch.avloppsguiden.se/sök-företagprodukt.html) - både sådana som är rena gräventreprenörer, konsulter eller kan hjälpa till med hela processen. Jag tror också att det finns checklistor där över vad man behöver göra/vidta för åtgärder när man fixar sitt enskilda avlopp.
Även många kommuner (dock inte alla, men man kan ju fråga) brukar ha listor över entreprenörer som är verksamma i området - alla är ju inte med på Avloppsguiden.
Om du känner någon (vänner, grannar etc) som har installerat avlopp nyligen så fråga dem också, så kanske de kan rekommendera någon/några.
Lycka till!
-
En ganska viktig detalj är att anlita någon som kan leverera ett kvitto på den anläggning man får gjord.
Om kommunen eventuellt skulle få för sig och tvångsansluta fastigheten till deras nät så kan man då få sitt enskilda avlopp inlöst.
-
Precis som Bösahus skriver är det viktigt med kvitto. Man bör även kontrollera kommunens framtidsplaner så att det inte redan i dagsläget är klart att det kommer att bli kommunalt avlopp (borde stå på "checklistan"). Det kanske är frestande att göra det billigare för sig genom att anlägga avloppet "svart", men då har man inga garantier och det kan i längden bli en dyr historia.
-
o:) Hej ! En öppen anläggning är en infiltrationsbädd som vattnet renas igenom . Du kan själv gå upp på anläggningen och justera vattenröret från ena sidan till andra sidan . Anläggningen är avdelad med en plåtskärm på detta sätt använder du hela bädden .
Jämför med täckt infiltrationsbädd .
Hoppas att du förstår ?
-
Vi sitter i samma sits. Fick brev från kommunen att vårt avlopp (trekammarbrunn med infiltration) inte var för gammalt vi har 10 dagar på oss att presentera en plan för hur och när vi kommer åtgärda den.
Vi kommer installera en mulltoa (Separett) återanvända urin och fekalier i odlingarna, men kommunen vill att vi ändå gräver om infiltrationen för att rena BDT-vattnet. Det riskerar att bli kostsamt och rimmar inte med våra permakulturella önskemål om att ta tillvara på all näring. Dessutom vill man ju så klart bli av med slamtömningen och det förstår jag det som att man inte blir så länge man har trekammarbrunn även om det bara är BDT-vatten?
Så vi är mycket intresserade vad folk har gjort för smarta lösningar för att ta tillvara på fosforn i BDT-vattnet. Våtmark? Rotzonsanläggning?
Har kontaktat kommunen flera gånger för att få råd och vägledningen men har bara fått icke-svar. De vill att jag kontaktar någon entrepenör. Gynnar naturligtvis kommunens ekonomi, men kanske inte miljön. :S
-
Ta bort ett "inte" i "inte var för gammalt". :-[
-
Det finns ett företag i Blekinge, miljo-tjanst.se som har ett växtreningsverk med vass som är EU godkänd. Jag tänker själv skaffa en sådan. Jag funderar även på att frivilligt ha en "efterpolering" med vallört i en våtbädd, eftersom man vill ju helst behålla näringsämnerna i sin egen trädgård;)
-
Tack alla för ert engagemang och fina tips! :)
Inte lätt, men vi får helt enkelt börja "rådda" i frågan från någon ände. Söka egen information från olika håll och kontakta kommunen.
-
Kommunerna brukar kräva ett skriftligt dokument från auktoriserad konsult som undersöker förutsättningarna för vilken typ av avlopp som är lämpligast.
För gråvatten brukar det räcka med tvåkammarbrunn plus infiltrationsanläggning, alternativt markbädd.
Det är många faktorer som avgör vilken typ eller om ens någon passiv anläggning duger.
Konsulternas ord väger tungt, även kostnaden, mellan 5`och 25´plus resor.
Mycket för långt bort för att jag skulle kunna komma och greja det praktiska med min grävare.
-
Det finns ett företag i Blekinge, miljo-tjanst.se som har ett växtreningsverk med vass som är EU godkänd. Jag tänker själv skaffa en sådan. Jag funderar även på att frivilligt ha en "efterpolering" med vallört i en våtbädd, eftersom man vill ju helst behålla näringsämnerna i sin egen trädgård;)
Växtreningsverk verkar väldigt intressant! Godkänner kommunen det? Finns någon återförsäljare eller något liknande här i Sörmland?
-
Jag har ett godkänt sådant.
-
Så här kanske...
Vet någon var man kan köpa renande växter?
-
Det finns ett företag i Blekinge, miljo-tjanst.se som har ett växtreningsverk med vass som är EU godkänd. Jag tänker själv skaffa en sådan. Jag funderar även på att frivilligt ha en "efterpolering" med vallört i en våtbädd, eftersom man vill ju helst behålla näringsämnerna i sin egen trädgård;)
http://ekoblekinge.se/2256/miljo-tjanst (http://ekoblekinge.se/2256/miljo-tjanst)
-
Vad ligger kostnaden på för en tvåkammars med infiltration eller markbädd? Är det det enklaste godkända alternativet om man har torrtoa?
-
Är inte infiltration och markbädd detsamma? Man måste höra med kommunen vad som gäller exakt där man bor. Vårt system har klassats ner förmodligen för att avrinningen åtminstone teoretiskt med tiden kan mynna i en dricksvattentäkt.
Och vi har en trapper med minst årlig tömning som mynnar i en trekammarbrunn, som vi tömmer ibland, som mynnar i en sjunkbrunn som mynnar i en tvågrenad lång infiltrationsbädd som inte mynnar ut nånstans utan bara infiltrerar marken.
-
Infiltration innebär att när avloppsvattnet fått sin varierande rening i bädden, rinner det ner i grundvattnet. Inte bra, men det som många kommuner föreslår för att slippa fosfor till sjöarna. Markbädd kallas det när vattnet efter rening rinner ut i sidan till ett dike eller dylikt.
Om du har gott om plats kan du ju använda en trekammarbrunn och en markbädd som du tätar nedåt med polduk eller liknande. Då har du en enkel anläggning som blir godkännd för allt vatten. Tre kammare i slamavskiljaren är betydligt bättre än två oavsett om du skall ha toalett kopplad eller ej. Vattnet som kommer ut ur bädden kan du sedan leda till odlingar eller annat och du förgiftar inte grundvattnet.
-
Är inte infiltration och markbädd detsamma? Man måste höra med kommunen vad som gäller exakt där man bor.
Nej det är inte samma sak. Om du har rätt jordmån, dvs vattnet filtreras på ett optimalt sätt så är infiltration att fördra, något som en specialkonsult måste mäta fram ur provgropar.
Markbädd är dyrare, består av köpta jord/sand/grusarter enl. en spec. som skall uppfyllas. Kommunerna brukar göra oanmälda besök för att kolla om reglerna följs.
-
Infiltration är givetvis lite billigare, men då förorenar du ditt grundvatten. Grundvattnet pumpar vi normalt upp direkt och använder som dricksvatten. I grundvattnet sker ingen nämnvärd rening och omsättningen kan vara liten, så det finns all anledning att vara rädd om denna resurs. Dessutom får du med infiltration ingen möjlighet att ta tillvara vattnet och näringsinnehållet till odlingar, men du släpper det ju visserligen till ditt dricksvatten och recirkulerar det på så sätt.
-
fast att ta dricksvatten direkt efter eller under ett infiltrerande avlopp vore väl ingen bra lösning? Är ganka oklart för mig hur lång väg och genom hur många lager avloppsvattnet behöver passera innan det är rent och kan användas som livsmedel?
-
Det finns regler för hur nära en dricksvattenbrunn man får lägga avloppsanläggningar, men det är inga större avstånd det handlar om. Däremot kan vattnet i marken röra sig långt. Har du tillfört svårnedbrytbara ämnen till grundvattnet som saknar biologisk aktivitet, har låg syrehalt, är kallt och ej är utsatt för solens strålar, så lär de finnas kvar länge. Principen bör vara att vi låter vårt biologiska avfall återanvändas i den biologiska zonen.
-
Det brukar ligga mellan 30 och 50 meter som minsta avstånd.
Mindre avstånd vid "tätare" jord och längre om jorden är grovkornig.
-
I Tyskland är det inte tillåtet med infiltrationsbäddar utan folk med enskilda avlopp lägger ner minireningsverk eller bygger biobäddar/växtreningsverk. Minireningsverken är dyra och innehåller massor med olika specialdetaljer och pumpar (känns det iallafall som om man ser principskisser).
Växtreningsverken verkar mycket intressanta och enkla i sin konstruktion. Problemet jag ser är att få kommunen med på en sådan lösning eftersom det verkar relativt okänd/bortglömt i Sverige. Jag har letat efter någon som redan stångats med kommunerna om växtreningsverk för att höra deras åsikt samt gärna lite vetenskapliga fakta kring reningsgrad och funktion vintertid mm.
Hittade denna leverantör i Bleking som bygger enkla system med få rörliga delar eller specialkomponenter som styrsystem mm.
http://miljo-tjanst.se/vaxtreningsverk/ (http://miljo-tjanst.se/vaxtreningsverk/)
-
Mycket intressant anläggning och verkar inte så komplicerad - det mest krångliga blir nog att prata vid kommunen :-\