Så har man gått och blivit med traktor, en MF. Slog till på ett (i mitt tycke) bra erbjudande och nu står jag här med en traktor utan att hunnit läst in mig på ämnet, total traktoranalfabet alltså :) Nu har jag ju i varje fall rätt gott om tid att hitta redskap till den men skulle behöva lite hjälp med vad man ska tänka på.
Det jag tänkt kunna göra med den är att slå hö (slåtterbalk?) och kunna bärga det sedan (hövagn?). Har tänkt att hässja höet så jag behöver väl inget för att vända det med? Men att samla hop det behövs väl något till, en hösvans?
Ibland måste väl vallen sås om så då lär det väl behövas några redskap där också? En plog, harv, vält? Säkert kommer jag behöva annat också som jag inte tänkt på?
Men det här med vilka redskap är ju bara halva grejen. Hur ser det ut med standarder och sådant, kan man t.ex. köpa vilken tvåskärig plog som helst och den kommer att passa min traktor?
Haha, nu när jag skriver detta inlägg så börjar jag att tvivla på vad jag gett mig in på :) Men alla är vi barn i början va? Är i varje fall lite stolt att jag lyckades köra hem traktorn 1,5 mil igår med vedkärra på släp som premiärtur!
Hahahaha.....du är inte ensam! Här är en novis till. Storstadsbo som flyttat ut "på landet",med stort motorintresse....klart man ska ha traktor! ;) Har egentligen ingen nytta av den men....de e skoj att hämta posten nu! Köpte en gammal grålle,det roligaste jag haft nån gång. Lycka till! ;)
Puffar upp tråden lite. Det jag mest vill veta är om "alla" redskap passar till min MF 65 eller om det finns olika standarder för infästning? Att jag inte kan dra på mig en femskärig plog för att min traktor inte orkar med förstår jag :)
Citat från: Fabrikens skrivet 20 Sep-12 kl 19:38
Puffar upp tråden lite. Det jag mest vill veta är om "alla" redskap passar till min MF 65 eller om det finns olika standarder för infästning? Att jag inte kan dra på mig en femskärig plog för att min traktor inte orkar med förstår jag :)
I princip passar allt med vissa undantag. Det finns två storlekar på kopplingshålen till lyftarmarna och toppstången. De små hålen fanns på gamla små traktorer, vet inte om MF 65 räknas hit men vi hade förr en MF 135 med små hål. Vidare är det vanligt nu mera med 1000 rpm kraftuttag medan förr var standarden 540 rpm.
Beroende på jordmån och annat som jag inte förstår mig på behöver du olika redskap för sådd. Om du, likt mig, har lera eller styv lera och har lite ytor behöver du:
* Plog, tänk på att plogar finns i olika bredd. Köper du en för smal plog blir första plogfåran för smal så när du kör i den för nästa drag med plogen trycker du sönder första åsen. Alltså måste plogen ge bredare förstafåra än bredden på traktorns bakdäck. Skaffa också en plog med hel- eller halvautomatisk stenutlösning, annars blir du galen.
* Sladd, när du höstplöjt får kokorna frysa. Med sladden mal du sönder dem.
* Harv, många pinnar = bra men traktorn måste orka dra den. Räkna med att det går åt 1,5 - 2 hk/pinne. Harven måste också kunna ställas om för olika harvdjup. Det kan alla harvar (tror jag) men det är inte säkert att mekaniken fungerar. Harven körs många vändor innan det är dags att så.
* Såmaskin, har du lerjord gäller släpbillar, annars funkar även skivbillar. Kan du få tag i en såmaskin med inbyggd (eller kompletterad med) frölåda är det en stor fördel om du vill så spannmål och insådd av vall samtidigt.
* Vält. För att trycka ned stenar och vallfrön samt minska mängden damm som blåser runt och jämna till. Stenar och jämning för att det ska gå bra att tröska sedan. Man kan klara sig utan denna...
Det blir mycket maskiner så jag rekommenderar att du funderar över om det finns någon granne som kan plöja åt dig. Sådden brukar vara bråda tider så då är det svårt att få hjälp, likaså vid skördetid.
Jag skulle i första hand satsa på harv och såmaskin förutom skördemaskinerna.
Vänligen
Jens
Hmmm... Just det, åsarna heter tiltor... Kom att tänka på att det finns plogar med tiltskärare. De skär ned tiltan och gör därför sladden delvis onödig - i reklamen. Men har du styv lera är det en fördel att inte skära tiltan för då hjälper frysningen till att spräcka sönder leran i kokorna så det blir lättare att harva på våren.
Har du lätt jord eller funderar på plöjningsfritt så får någon annan skriva för jag har ingen erfarenhet av det.
/Jens
Tack för svar! Är det någon som vet på rak arm vilken diameter det är på kopplingshålen så man kan kolla vad man har?
Jag har sandjord på hela täkten vilket väl borde innebära att min traktor klarar av att dra lite större plog och harv va? Har också funderat på det här med att leja bort plöjning, för hur ofta behöver man lägga om en vall? Det kommer inte vara aktuellt att odla spannmål för min del.
I så fall kanske det kan löna sig för dig att leja bort hela vallomläggningen (i början i alla fall) och satsa på enbart hö/silage-redskap? Och komplettera med sånt du behöver för stängsling, transporter?
Citat från: Fabrikens skrivet 20 Sep-12 kl 23:04
Tack för svar! Är det någon som vet på rak arm vilken diameter det är på kopplingshålen så man kan kolla vad man har?
Enligt lite googleande är diametern för Kategori 1: 22 mm och Kat. 2: 28 mm.
Om det är innerdiametern i hålen, hur stor är då ytterdiametern på tapparna som ska passa i hålen? Är det inte skillnad på maximala avståndet mellan hydralarmarna också?
Citat från: Trollmor skrivet 20 Sep-12 kl 23:17
Om det är innerdiametern i hålen, hur stor är då ytterdiametern på tapparna som ska passa i hålen? Är det inte skillnad på maximala avståndet mellan hydralarmarna också?
Tapparna ska passa tight i hålen så det är väl ungefär samma diameter. Har man kat 2 lyftarmar går det att sätta på en hylsa på kat 1 tapparna på maskinen så det inte glappar. Har man kat 1 lyftarmar men kar 2 maskin har man lite större problem. Men på vissa maskiner går det att byta tappar eller får man svetsa om lyftarmarna.
Avståndet mellan armarna borde inte vara något problem. De är ju rörliga och kan oftast röra sig ända ut till däcket. Sedan har man stabiliseringsstag eller kedjor för att begränsa rörligheten temporärt.
Då blir det ut och mäta :p Ja, åtminstone första gången blir det att leja hjälp för att lägga om vallen.
Jag har dessutom tänkt använda några hundra kvm till diverse grönsaksodling och har därför funderat på om en traktorjordfräs kan vara en ersättning för plog/harv? Kan en fräs bryta en flerårig vall utan att plöjas först?
Fräs först, och plöj sen.. Då får du ner grässvålen i småbitar och den förmultnar snabbt ner i jorden när du vänt ner den med plogen.
...åsså måste marken ha näring oxå, så antingen konstgödselspridare (för att sprida konstgödningskorn med) eller fastgödselspridare (för gödsel som ligger i din dynghög) eller urintunna (för flytgödsel om du råkar ha en sådan brunn på gården). Inget av det kostar någon förmögenhet om du köper äldre grejer som kanske behöver lite fix.
Läga om vallarna behöver du inte göra så ofta, så fundera en vända till om du verkligen behöver hela arsenalen från plog till vält, eller om du kanske kan köpa något och sedan leja in en granne på resten av körningen. Harva och välta är nog det som är lättast att göra för en nybörjare som vill ha någorlunda resultat :) .
Vad gäller höet finns ett flertal alternativ, minst sagt. Har du gott om pengar satsar du på moderna, dyra grejer och har du en smal plånbok köper du omoderna grejer och förbereder dig mentalt på att allt kan ta lite längre tid. Även om du ska hässja höet behöver du hur eller hur någon typ av slåttermaskin, du behöver även en släpräfsa eller dylikt för att dra ihop gräset till hässjorna. Sen ska du ha antingen hösvans eller en rejäl skrinda för att köra hem det torra höet i (arbetsbin öser upp det med högaffel, pragmatiska personer använder traktor med lastare). Sen ska du ha upp höet på rännet (höskullen kallas det visst på rikssvenska) på något vis, ösa för hand är ogörligt om det är större mängder. Finns höhiss eller en hökanon/ejektor i lagården?
(Om du till sommaren 2014 tröttnat på hässjandet får du köpa en hövändare, en strängläggare och en balpress eller självlastarvagn istället 8) ...)
Självlastarvagn är en höjdare! Går att få en gammal med inbyggd snittare ganska billigt (under 10 kkr) och den gör mycket av arbetet, men då måste du förstås stränglägga först.
Men ska du hässja räcker det väl med en knivbalk och en sån kombinerad vändare/strängläggare, inget av dem speciellt dyra. Jag gissar att du får båda tillsammans för under 10 kkr.
/Torpjens
Anledningen att jag tänkte hässja är jag har väldigt lite vall (1,5h). Dels så borde det inte bli allt för mycket jobb och sen så är jag rädd om det lilla hö jag kan få ihop, har med skräck sett hur mycket av grannarnas hö som förfarits under denna skitsommar :( Om man leker med tanken att jag lejer bort allt arbete med att lägga om vallen till en början så behöver jag slåtterbalk, strängläggare och hösvans som minimum? Som jag försått en hösvans så kan man använda det både till att dra hop höet till hässjorna samt i nödfall köra hem höet (har inte längre ön 100 m hem till gårdsplan från något ställe på åkern). För att förenkla betydligt kan jag sedan lägga till höskrinda och hökanon på inköpslistan?
Mycket att tänka på, man kanske ska ta och slipa upp lien istället? :p
Du behöver ingen strängläggare för att hässja, däremot tycker jag du skall skaffa en press och en balvagn, bara för att balar är mycket mer hanterligt än löshö.
Vilka typer/storlekar av press och vagn kan en MF65 dra utan problem? Kan ju vara slirigt också, när man har som mest bråttom! ;)
Citat från: Trollmor skrivet 23 Sep-12 kl 20:25
Kan ju vara slirigt också, när man har som mest bråttom! ;)
Helst inte i höskörden ändå, får vi väl hoppas :)
Men en 65-a drar ju de flesta gamla löspressar.
Det ska nog mycket till innan det slirar, väldigt väldränerande sandjord och plant som en fotbollsplan :) Är det värt att pressa hö när man ändå inte kommer att ha några jättemängder att ta tillvara?
Du har ju 3 tunnland?!... Med en vettig vall så kan det ju ändå bli 1500 balar...
Annars går det att köra små mängder med självlastarvagn. Har man mycket hö blir det lite jobbigt att lasta av utan hökanon. Gamla maskiner är billigt så priset för en löspress borde inte vara det som avgör.
Nä, en gammal Svecia eller Welger får man ju för ett par tusen.
Aha, är det plant, så är det ju bra! Men nog kan vädret vara lite ... olika!
Jag tolkar era svar som att det inte är lämpligt att satsa på en hårdpress. Hur stora balvagnar o dyl kan man tänka sig efter en 65:a?
Jag kan inte gamla MF så bra men jag tror man kan köra en mindre hårdpress också. Jag vet att att en MF135 klarar en claas 40 i alla fall. Det beror på om man tycker att priset för en sådan press är överkomligt.
Kan vara ute och cykla men tror 65:an är en visserligen äldre men ändå större modell än 135:an? Ja, kanske inte är så tokigt med en löspress trotts allt? Då slipper man ju hökanonen också för logistiken.
Du skulle ju hässja, hur ska du ha det ;) ?
En nackdel med balar är att då måste höet var precis 100 torrt innan du pressar balarna, annars blir det varmgång och mögel och skit i dem och de blir oanvändbara till foder. Kör du in löshö på en skulltork är det lite mer förlåtande, då kan du blåsa ur den sista lilla fukten efter du kört in höet. Hässjat hö ska inte behöva skulltorkas alls. Hur var det, hade du skulltork eller inte?
Att lägga om vallen är kanske onödigt arbete till en början, det beror på vad du ska ha för djur. Vissa djur, exempelvis getter, uppskattar en gammal vall med stor artvariation och äter gärna sånt hö.
Gödsla bör du göra hursomhelst, även de sk ogräsen växer bättre om de får i sig en skvätt kväve, kalium och fosfor.
Kan man inte pressa höet då när det torkat klart på hässjorna?
Citat från: Fabrikens skrivet 25 Sep-12 kl 23:07
Kan man inte pressa höet då när det torkat klart på hässjorna?
Klart man kan bara att man måste mata någorlunda jämtoch inte bara vräka i i alla fall när det är lös press det har fungera för mig då ja gjort det .
Har man skulltork så går det ju också alldeles utmärkt att köra in pressat hö utan att hässja det först.
Även hårdpressat funkar, om man inte kör för hårda balar.
Nu tycker jag Fabrikens ska ta och lägga upp lite bilder på nyförvärvet :)
Gällande trepunktslyften så är den bästa förklaringen jag hittat på nätet med mått denna:
http://www.tractordata.com/articles/technical/threepoint.html (http://www.tractordata.com/articles/technical/threepoint.html)
Lite svensk terminologi översatt från vad som indikeras på bilden (hovra muspekaren över texterna så lyses delarna upp):
Lower link arms - Dragarmar/ "hydraularmar"
Upper link arm - Tryckstång/topstag/toplänk
Lift arms - Lyftarmar
Lite datauppgifter om traktorn kan hittas här
http://www.tractordata.com/farm-tractors/000/7/3/734-massey-ferguson-65.html (http://www.tractordata.com/farm-tractors/000/7/3/734-massey-ferguson-65.html)
http://www.konedata.net/Traktorit/MF35.htm (http://www.konedata.net/Traktorit/MF35.htm)
Dock är det inget som man kan lita helt på. Och som synes på konedata så kom det en andra generation 65:or, så Fabrikens får nog lista ut vilken variant det är.
En uppgift på konedata som är intressant är att andra generationens växellåda verkar ha höjd lägsta hastighet (1:ans växel). Löspressning och för hög hastighet är inte
Traktorn är ivf lite starkare än en 135:a. 65:ans efterföljare var 165 där motorn växt till sig på den senare årgångarna och traktorn blivit lite tyngre. Det finns skillnader mer än kåpor och motor, bl.a. har den trumbromsar mot 165:ans skivbromsar.
Det nämndes kom kraftuttag, 1000 rpm är inte så nytt men det har alltid varit avsett för mer effekthungriga redskap. Men alla enklare redskap görs fortfarande i 540 rpm variant. Det är inte på något sätt utslaget då det inte finns behov av 1000 rpm.
Jag försökte få fram vilken kategori trepunktslyften är av men OIE.se säljer ersättningsdelar till både kategori 1 och 2. Så säkrast är att mäta på sin egen traktor. Som synes i länken om trepunktslänkage så står tum-mått inom parentes. Alla sprintar och sådana här hål i traktorvärlden har klassikt angivits i vissa storlekar i tummått.
Som sagts finns det bussningar så man kan ha redskap med lägre kategori. Ibland är det onödigt då redskapet självt har t.ex. kategori 1 tappar inåt och kategori 2 tappar utåt.
Nå över till redskapen.
Sommar:
Billigast för att slå av vallen är en slåtterbalk. Du ska ha en trepunktsburen, det är de flesta för traktorer. Jag skriver det bara så du inte blir pålurad någon ombyggd slåtterbalk för häst som är bogserad. De finns mittmonterade (alltså mellan fram och bakhjulen) men jag tror det inte var så vanligt i Sverige. En trummslåtter klarar din traktor också av, är priset inte farligt så är det att föredra.
Om vi går på linjen att du ska hässja så ska det väl vara en släpräfsa (bättre?) eller hjulräfsa. Det finns ju traktorvarianter men jag har också sett bilder på där det byggts om med drag till en fyrhjuling. Råkar du ha en fyrhjuling så kan det vara en bättre idé för att vara smidigare och bekvämare än traktor.
Är det linjen att det ska torkas på backen så behöver du en form av hövändare som sprider höet (också kallat hösprätt). En billigaste och allrådande modellen är JF CR320, en s.k. kombivändare för den stränga också (om inte strängformarrullarna är borttappade). Men det blir många strängar det. Är det en konstgödslad vall som växer bra så räcker det nog men är det tunt så blir det mycket åkande för väldigt lite. Vill man ha mer i strängen kan man endera skaffa sig en bra (bred) sidoräfsa och lägga ihop två strängar, eller om priset råkar vara det rätta, en rotorsträngläggare (men de kostar nog mer än vad de smakar för det lilla du ska ha).
Nu kommer du till att frakta in höet på något vis.
Hösvans (måste det strängläggas?)
Jag har inte sett det själv men hörde om att en grannbonde körde in hö med hösvans på närmsta gärdet och det hade varit rätt bra fart på det ekipaget. Du skriver att det är 100 m max, det är riktigt nära. Jag tror absolut hösvans står sig bra i kg/timme som körs in.
Självlastarvagn - du får med dig mer i varje lass än en hösvans men de kostar lite mer (men är ändå väldigt rimliga i pris). Som någon skrev kan de ha snittverk så höet blir mer finfördelat.
Balpress - Traktorn klarar av en hårdpress (glidkolvpress) men de är dyra, för 1,5 ha kan jag inte se nyttan med det. Så en lös/mediumpress (svängkolvpress) får du för några få tusenlappar. Bäst är att ha en (eller flera balvagnar) att lasta direkt i från en balbana. Om du säger att gärdet är platt så kan du köpa dig en lågbyggd balvagn utan pendlande boggi (de har hjulen under flaket). Dessa lågbyggda är inte så eftertraktade då de lättare skrapar i backen men priset blir lägre också.
Trollmor undrade om vad en MF 65 klarar i form av balvagnar. Den klarar allt som man kan ni kan behöva. Visst finns det en gräns där den kommer slira på åkern men då har man kopplat på rätt många balvagnar. Min MF 175 som dock har några fler kusar men inte så mycket (den är storebror till 165 som jämförelse) klarade av en tippkärra lastad med grus som totalvikten nog blev 7 ton, på högsta växel på vägen. Lite motlut gick an. Och 30 km/h kör man inte på en åker med balvagnar! (en normal balvagn med hårdpressat hö hamnar runt 2 ton).
Över till andra delar av året. Harvning är ju något man gör i flera överfarter och likaså är vältning en "enkel" uppgift. Men undra om det ens är värt att skaffa dessa. Du besparar dig nog på att inte hyra in det som tjänst men istället försöka hitta någon som har lite gamla redskap som du kan få hyra eller låna mot bytestjänst. Gäller kanske resten av redskapen med för jordbearbetning. Det går ju flera år mellan det behöver göras. Konstgödselspridare (om du inte har något emot konstgödsel) använder man ju varje år, det kan du skaffa.
Nu när du är traktorägare och kanske inte har så bråttom att skaffa redskap så är det dags att hålla utkik, speciellt på sommarhalvåret, efter gårdsauktioner. Med lite tur kan du ropa in något redskap som du behöver till en bra peng och nära hem.
Tack för utförligt svar! :) jag är på resande fot nu men ska ta nån bild på rishögen sen :) 28mm diameter var det i varje fall när jag mätte för nån dag sedan.
Inga maskiner som passar en MF 65:a behöver vara dyra, nu är det ju inte säsong så på rätt lantbruksauktion eller på lantbruksnet kan du säkert hitta både vårbruks och hö redskapen för under 20.000:- totalt med lite letande eller fråga runt hos grannar, det står förvånansvärt mycket bra maskiner till ingen nytta som folk vill bli av med :)
Nu kommer äntligen några bilder på traktorn! :)
En till!
Dessutom har jag en till utrustningsfråga. Om man vill ha en vinsch-historia till traktorn vad ska man satsa på då? Håller för tillfället på att slita ihjäl mig när jag avverkar i en brant och djup bäckravin på tomten, en vinsch skulle onekligen underlätta något kopiöst.
Jag har en wirekran. Den har trettiometer wire, så jag kan wincha fram timmer till traktorn och sen bara ändra taget om stocken och lyfta upp den på vagnen. Det är lite stenålder jämfört med griplastare, men helt underbart lätt jämfört med att handlasta. dessutom får man loss en fungerande wirekran för 7-8 tusen, för en ok griplastarvagn får man typ lägga till en nolla...
Citat från: Fabrikens skrivet 03 Nov-12 kl 16:24
En till!
Du saknar jordbruksdraget (ett plattjärn med hål i som ska sticka ut ovanför hitchkroken). Om du inte kan tillverka eget blir det nog till att ringa traktorskrotar och höra. Drag som säljs nya i utlandet är av annan modell (ej hitch).
Sen, hur lyfts hitchkroken? Normalt så sitter det lite fästen och kedjor ner från toppen av lyftarmarna (leden ovanför veven på höger sida, likadan på vänstra). Är de där kättingarna som inte är rostiga fästa vid hitchen så de lyfter den? Verkar ju dumt, inte så mycket styrka på sista biten innan det ska gå i lås.
Ja en wirekran/skogskran/starkran/vajerspel/wirespel/vajerkran är nog vad du ska ha (nu har du fått en lista på sökord).
Görs nya så du får se exempelbild: http://www.sonnys.se/~112852/sonnys.se/public_html/index.php/skogsbruksmaskiner/skogskran-star (http://www.sonnys.se/~112852/sonnys.se/public_html/index.php/skogsbruksmaskiner/skogskran-star)
Får kolla efter en sån, är nog lämpligast i längden även om bara en enkel vinsch skulle räcka för tillfället då det är självs släpandet upp för ravinen som är det stora problemet, inte lastningen.
Jordbruksdraget är med, det ligger för tillfället i traktorns vektygslåda. En toppstång saknas dock men det verkar det ju vara lätt att köpa nya i rätt längd.
Ja toppstång hittar man lätt. Det ska vara kategori 2 om du har 28 (nästan 29, eller 1"1/8" ) i dragarmarna, då är det 25 vid toppstaget (1"). Till Ferguson brukar de lite längre stängerna passa bra.
http://www.veterandelar.net/Produkter?id=1003504&m=2&hid=674008 (http://www.veterandelar.net/Produkter?id=1003504&m=2&hid=674008)
Tittar man in på sidan för MF65 och klickar sig fram där för toppstag så är det mellanvarianten 532-815 mm (för kategori 2) som är rekommenderad.
Undra om inte jag till min 175:a har ett snäpp längre än det. Men den har väl aldrig varit för kort men ibland lite nära nog för lång.
Sådär bak i minnet tror jag det orginal satt en toppstång som var mellan 52 och 76 cm, men vad jag förstått är det inte så där jättenoga?
Citat från: Fabrikens skrivet 05 Nov-12 kl 18:22
Sådär bak i minnet tror jag det orginal satt en toppstång som var mellan 52 och 76 cm, men vad jag förstått är det inte så där jättenoga?
Så länge det passar mot redskapet är det inte noga. Är den för lång så blir det ju bara fel. Sen är väl det inte på redskapssidan standard heller. Jag tror 532-815 mm är en bra medelväg
Jag skulle föreslå att du satsar i en ordentlig vajerkran med rejäla stödben och lunningsbalk och en broms som hindrar vajern från att löpa ut så stocken far iväg. Om du bara skall släpa ut virke är det enkelt att ta bort bommen och så kör du med vinsch och lunningsbalk. Sedan kan du hänga på bommen på nytt då du skall lasta någon gång. Det är viktigt att kranen har så långa stödben och så hög frigångshöjd att den kan stå gränsle över bommen på en skogskärra som är kopplad till hitchkroken. Hydraulisk sväng lär vara bra att ha men den kräver dubbelverkande hydrauluttag på traktorn och det har du knappast på 65an om den inte är moderniserad. Se till att skaffa en kraftöverföringaxel med ordentliga skyddskåpor. Det har hänt många olyckor med folk som har fastnat i kraftöverföringsaxlar utan skyddskåpor och blivit alldeles sönderrivna.
Själv har jag en Normet vajerkran till min MF 165.
Precis som de andra säger så är det någonting konstigt med hitchkroken på din traktor. Hur lyfts den upp och vad håller den uppe?
Lycka till!
Citat från: TW skrivet 08 Nov-12 kl 13:42
Precis som de andra säger så är det någonting konstigt med hitchkroken på din traktor. Hur lyfts den upp och vad håller den uppe?
Lycka till!
Ja det undrar ja också värkar som länkar eller lyft stag saknas helt vad ja kan se lika så plattan som kroken ska gå i mot tycker ja det ser ut som?
Citat från: TW skrivet 08 Nov-12 kl 13:42
Hydraulisk sväng lär vara bra att ha men den kräver dubbelverkande hydrauluttag på traktorn och det har du knappast på 65an om den inte är moderniserad.
Behövs inte alls. Enkelverkande och fri retur räcker beroende på hur det ser ut på kranen.
Ja det har du faktiskt rätt i.
Förutsatt att det finns en väljarventil på stigarröret från pumpen så att det går att styra oljan från lyftcylindern till yttre hydraulik efter att man har satt ned kranen på stödbenen. Väljarventilen var extrautrustning men borde gå bra att montera på i efterhand och det är ju enkelt att få tag i delat till 65orna. Utan väljarventil är det tryck i enkelverkande hydrauluttaget bara då lyften är i toppläge och då står inte vajerkranen på stödbenen.
Föresten så verkar ju hitchkroken hänga i kedjorna från lyftarmsändorna. Frågan är om det finns något lås som håller den uppe eller om man måste ha lyften uppe för att hålla kroken uppe. Jag har sett det systemet tidigare på något finn-hembygge men det är verkligen inget vidare. Det finns säkert delar att fås på någon traktorskrot. Till och med årsmodell 1971 hade MF165 en hitchkrok som var snarlik den på MF65an så det borde gå att hitta någonting som passar.(kan inte garantera att den var exakt likadan måste mäta)
Får ut och kolla när jag är ledig i dagsljus nästa gång, men det gick i vart fall bra att dra hem timmervagn som följde med traktorn med hitchkroken. Kommer dock ihåg att vi fick böka lite innan vagnen lossnade från kroken när vi kom hem.
Citat från: Fabrikens skrivet 08 Nov-12 kl 20:53
Får ut och kolla när jag är ledig i dagsljus nästa gång, men det gick i vart fall bra att dra hem timmervagn som följde med traktorn med hitchkroken. Kommer dock ihåg att vi fick böka lite innan vagnen lossnade från kroken när vi kom hem.
Är det stor ögla på timmervagnen? På min tippkärra har jag en öggla som är precis att den går i kroken men när den ska sänkas ner kilar det fast sig. Jag har gjort lite slipande på öglan (ajjabajja) och den har skavt på krokens innerdel där det var lite som motverkade detta så nu går den lättare att ta av. Egentligen borde man ha en mindre ögla.
Till hitchkroken ska du ha en stor, gärna vridbar ögla:
Angående wirekran så får det bli ett projekt på lite sikt, eller slå till när ett bra tillfälle dyker upp. Har hittat ett enklare hemmabygge till trepunktslyften som jag ska kika på i helgen. 1000:- men det luktar prutläge så det sjunger om det :) Den bör duga för att underlätta närmaste tiden, allt är bättre än att handbära upp 20 kubik ur en 5 meter djup bäckravin... :) Mitt ekonomiska läge efter ganska nylig speration och gårdköp gör att jag får prioritera lite grand med inköpen för tillfället.
Citat från: Temeriaire skrivet 09 Nov-12 kl 06:43
Till hitchkroken ska du ha en stor, gärna vridbar ögla:
Vridbar men gärna inte stor. Problemet med den här gamla hitchen till MF är att det inte går att dra på så grova öglor som oftare används idag (de tål mer belastning). Det är helt enkelt för liten krok, som jag fick erfara.
Hitchkroksöglor säljs i flera storlekar och om jag mins rätt stod det 8 ton på den som passar perfekt på min MF 165.
Dök upp en jordfräs på Blocket idag, känns femtusen rimligt för denna?
http://www.blocket.se/gavleborg/Jordfras_43918463.htm?ca=5&w=3 (http://www.blocket.se/gavleborg/Jordfras_43918463.htm?ca=5&w=3)
I övrigt har jag slåtterbalk, hövändare, strängläggare på G för totalt 2500:-, alla i "bruksskick"... :)
Det ser ut att fattas nåra knivar på höger på bilden, kanske går att pruta, annars är det nog ungefär normalpris för den storleken.