Alternativ.nu
Djur => Kor => Ämnet startat av: Hippievagnen skrivet 03 sep-12 kl 12:42
-
Hej!
Jag är ju i tankarna på att skaffa en hushållsko eller två, och tänker ur mitt självhushållarperspektiv att det verkar som om det är förenat med en massa extra administration, lite byråkrati och kanske lite dolda avgifter, förutom de uppenbara: foder, stall, stängsel, utrustning och veterinärvård till kon.
Känner därför att jag måste reda ut några saker...
Måste man vara medlem i en seminförening? eller någon annan förening?
Säg att jag vill hjälpa till att bevara en lantras, tjänar jag något netto på detta bidrag när man räknat bort ev kostnader för föreningsavgifter o annat?
Vad kostar det att få sin ko seminerad om man ej är medlem i seminförening?
Hur gör ni andra självhushållare med den biten? Lånar ni in grannen köttrastjur för att få kon dräktig?
Bör man vara medlem i en hushållsförening och vad är fördelen med detta?
Vad kräver staten förutom öronmärkning och regelbunden journalföring av allt som händer i ladugården?
Jag vill inte göra detta enbart som en hobby för att det är skoj, jag vill inte göra detta som en produktion med vinstsyfte, utan syftet är enbart att få mjölkprodukter till hushållet som inte behöver vara billigare än i affären men som kan njutas med bättre samvete än det köpta! Jag kan gott tänka mig lägga extra slantar för att själv ta god hand om mina djur, men vill inte heller att mjölkprodukterna i slutändan ska vara helt omotiverat dyra i jämförelse.. därför dessa tankar på kringkostnader i djurhållningen... och jag räknar även min TID vid skrivbordet som en kostnad, alltså räknar jag även byråkratin och administrationen på minuskontot. Jag lägger hellre tiden på att sköta djuren än att skriva brev till SJV eller andra myndigheter om jag själv får välja.
-
Jag är ju i tankarna på att skaffa en hushållsko eller två, och tänker ur mitt självhushållarperspektiv att det verkar som om det är förenat med en massa extra administration, lite byråkrati och kanske lite dolda avgifter, förutom de uppenbara: foder, stall, stängsel, utrustning och veterinärvård till kon.
Måste man vara medlem i en seminförening? eller någon annan förening?
Säg att jag vill hjälpa till att bevara en lantras, tjänar jag något netto på detta bidrag när man räknat bort ev kostnader för föreningsavgifter o annat?
Vad kostar det att få sin ko seminerad om man ej är medlem i seminförening?
Hur gör ni andra självhushållare med den biten? Lånar ni in grannen köttrastjur för att få kon dräktig?
Bör man vara medlem i en hushållsförening och vad är fördelen med detta?
Vad kräver staten förutom öronmärkning och regelbunden journalföring av allt som händer i ladugården?
Vet inte vilken Lantras du tänker ha? men finns en sammanställning sedan tidigare fråga:
Du börjar med att ringa Jordbruksverket 071-223 223 och beställer
-en Stalljournal för nöt.
-blanketter för rapportering till CDBn.
-blanketter för beställning av öronmärken.
-blankett för anmälan djurhållning nöt.
Om kon är renrasig, märkt och rapporterad i CDB, och ansluten till H-kontrollen*
och är betäckt/inseminerad med en godkänd renrasig tjur av samma ras (om hon är betäckt)
kan du söka EU-utrotningshotstödet.
Du åtar dig då att följa reglerna för detta i 5år. Inkluderar tvärvillkorsreglerna.
*Om vi pratar Fjällnära ko:
1. Kon måste vara med i en härstamningskontroll (husdjursförening eller genbank).
-Om du har Fjällnärako som platsar i Genbank, behöver du inte vara med i Husdjursförening.
Men vill du använda semintjänst måste du i alla fall vara med i din husdjursförening.
2. Om din Fjällnärakon inte platsar i Genbank, måste du vara med i Husdjursföreningens H-kontroll och kan då på köpet använda deras semintjänster.
3. Man måste vara ansluten till BVD programmet.
Journalföringsregler...
-Inköpta och utgågna djur ska antecknas i stalljournalen samma dag som det hänt och rapporteras till CDB inom 7 dagar efter att händelsen ägt rum.
-Kalvningar antecknas i stalljournalen samma dag som det hänt och ska rapporteras till CDB inom 27 dagar från födseln.
-Kor som är tillfälligt någon annanstans, ska antecknas i journalen.
-Självdöda djur ska redovisas i Journalen årsvis.
-Läkemedelsdokumentation.
Vad har jag glömt? ;D
-
Du börjar med att ringa Jordbruksverket 071-223 223 och beställer
-en Stalljournal för nöt.
-blanketter för rapportering till CDBn.
-blanketter för beställning av öronmärken.
-blankett för anmälan djurhållning nöt.
Tack för utförlig info!
Nu undrar jag...
måste man rapportera till CDBn? går det lika bra med vanlig stalljournal och fylla i blanketter och snigelposta SJB?
Och så verkar det ju som medlemskap i en husdjursförening ger tillgång till semintjänst. Men vad kostar medlemsavgiften till husdjursföreningen?
Kontra, vad skulle det kosta att anlita semintjänst utanför en förening? (om det ens går)
-
Tack för utförlig info!
Nu undrar jag...
måste man rapportera till CDBn? går det lika bra med vanlig stalljournal och fylla i blanketter och snigelposta SJB?
Och så verkar det ju som medlemskap i en husdjursförening ger tillgång till semintjänst. Men vad kostar medlemsavgiften till husdjursföreningen?
Kontra, vad skulle det kosta att anlita semintjänst utanför en förening? (om det ens går)
Man rapporterar till CDB antingen via nätet eller genom post till husdjursförening som sköter eller för journalföringen vidare. Vi sköter all sådan kommunikation via post VÄXA. Tror aldrig vi har någon direkt kontakt med CDB. Stalljournal måste föras hur man än sköter sin kommunikation. Vet inte om det går att få seminering utan medlemskap men tror inte det. Det bästa är nog att ringa och fråga vad medlemskap kostar och så vidare. Vissa saker som tidningen Husdjur ingår normalt i medlemskap men jag tror man kan hoppa över den om man vill spara några hundra.
Kom på en sak till, det är möjligt att det är någon form av insatts för VÄXA. Många lantbruksorganisationer har det. Man får visserligen tillbaka den när man slutar men måste den ska betalas vid nytecknande av medlemskap.
-
Man kan snigelposta blanketten till CDBn i Söderhamn också, men som tjalve säger är det enklast att skicka via datorn :)
Medlemsavgiften ligger väl på drygt 1000kr om år, sen tillkommer avgiften för sperma resa tid vid varje semineringstillfälle.
Om man har en ras som har genbank och ens ko platsar där, måste du inte vara med i seminföreningen.Men annars om du vill kunna söka utro bidrag och ha erkänd härstamning på dina djur måste du vara med.
(förr kunde man använda deras tjänster till dubbla priset om man inte var medlem har precis som tjalve inte koll på om man kan det nu 2012?)
-
Vad tänker du göra med kalvarna du producerar?
Håller det lite öppet... troligtivis slakt om det blir tjurkalv, men kanske behålla kviga som framtida mjölkko, eller varför inte kastrera tjurkalv och köra in som oxe? ;) det finns ju olika varianter!
Man kan snigelposta blanketten till CDBn i Söderhamn också, men som tjalve säger är det enklast att skicka via datorn :)
Medlemsavgiften ligger väl på drygt 1000kr om år, sen tillkommer avgiften för sperma resa tid vid varje semineringstillfälle.
Om man har en ras som har genbank och ens ko platsar där, måste du inte vara med i seminföreningen.Men annars om du vill kunna söka utro bidrag och ha erkänd härstamning på dina djur måste du vara med.
(förr kunde man använda deras tjänster till dubbla priset om man inte var medlem har precis som tjalve inte koll på om man kan det nu 2012?)
Ur självhushållarperspektivet känns det inte helt så självklart att sträva efter ett utrotningshot-bidrag på 1000kr per djurenhet, när den pengen ändå försvinner i en medlemsavgift hos en förening man måste vara medlem i för att få del av bidraget. Särskilt motprestationen att lova att upprätthålla koantalet under fem år känns lite svårt. vem kan veta något om framtiden?
Det blir nog lantras ändå, men kanske inte med strävan att försöka få bidrag eller renrasiga kalvar. Det är ju också ett alternativ att fribetäcka kossan med det "man får tag på" i närheten så att säga. Oftast köttrastjurar kanske? (klarar kossan det? jag menar, storleken skiljer väl på raserna, och t.ex en fjällnära kanske inte kan para sig med en tjur som är alltför stor med tanke på svåra kalvningar?)
-
Om du inte ska sälja livkalvar blir det ju inget bevarande att tala om, då är det väl bättre att ha en vanlig mjölkras å slippa allt extra arbete med föreningar, blanketter, semin mm. Då behöver du bara se-nr, rapportera till CDB och öronmärken till kalvarna å det går att få över nätet alltihop, jätteenkelt.
-
Då behöver du bara se-nr, rapportera till CDB och öronmärken till kalvarna å det går att få över nätet alltihop, jätteenkelt.
Och Stalljournal måste man ha ;)
-
Man måste ju få kon dräktig också. Så det behövs ju semin eller tjur. Det är svårt att låna tjur och man kan ju inte ställa iväg kon under den tiden hon mjölkar som mest.
-
Jag tycker inte att vanlig mjölkras är att rekommendera i ditt fall för att de ger alldeles för mycket mjölk per ko/dag (eller hur mycket tid har du tänkt lägga p8 att handmjölka varje dag?). för mycket mjölk för kalven OCH dig själv även om du b8de mjölker n8gra liter (handmjölka 3 liter är mitt max) och l8ter kalven dricka ocks8, och som sagt det är säkert inget fel med att f8 mycket mjölk men den m8ste ju mjölkas ur juvern först
- mjölkmaskin löner sig ej om man bara har en ko (eller 2), inte bara pga inköpspris men ocks8 rengöring osv efter varje mjölkning
- mat till vanlig mjölk-ko....dyrt/mycket
- min fjällko har haft fruktansvärt sv8rt vid kalvning med vanligt kött-ras-tjur som far (hon var dräktig när hon kom till mig), jag ska satsa p8 fjäll-tjur nästa g8ng!
- kalven är nu en tjur som har betäckt men andra kossa som är blandning Fjäll/kött-ras hoppas att det g8r bra vid hennes kalvning sedan
-
Jag tycker inte att vanlig mjölkras är att rekommendera i ditt fall för att de ger alldeles för mycket mjölk per ko/dag (eller hur mycket tid har du tänkt lägga p8 att handmjölka varje dag?).
- min fjällko har haft fruktansvärt sv8rt vid kalvning med vanligt kött-ras-tjur som far (hon var dräktig när hon kom till mig), jag ska satsa p8 fjäll-tjur nästa g8ng!
Man måste ju få kon dräktig också. Så det behövs ju semin eller tjur. Det är svårt att låna tjur och man kan ju inte ställa iväg kon under den tiden hon mjölkar som mest.
Det avgör saken! Har redan uteslutit att skaffa mig en stor mjölkko av olika praktiska skäl, men nu har jag kommit fram till att bidragsberättigad lantrasko måste det bli, alltså ingen jersey, utan hellre då en fjällnära! möjligen en rödkulla eller annan ras om det finns någon att få tag på som är ganska liten till växten och snäll i humöret ;)
Om det nu är så svårt att få tag på levande tjur att betäcka en liten lantrasko med (utan risk för komplikationer) så kommer jag använda semintjänst och avla renrasigt, och med den medlemsavgift det innebär satsar jag helst på att försöka få det där bidraget på 1000kr per ko, för då kommer det i alla fall täcka kostnaden för semin per år. :)
Dessutom är det inte helt fel att hjälpa till med bevarandearbetet...
-
Om det nu är så svårt att få tag på levande tjur att betäcka en liten lantrasko med (utan risk för komplikationer) så kommer jag använda semintjänst och avla renrasigt, och med den medlemsavgift det innebär satsar jag helst på att försöka få det där bidraget på 1000kr per ko, för då kommer det i alla fall täcka kostnaden för semin per år. :)
Nej nej det täcker bara din medlemsavgift!
Sen ska du betala för att få kon inseminerad (dvs för resväg+tid+spermakostnad) kostar olika beroende på hur många andra som dom far till samma dag etc men räkna med 800kr varje gång och seminerar du vid fel tidpunkt får du flera såna kostnader per kalv.
-
Nej nej det täcker bara din medlemsavgift!
Sen ska du betala för att få kon inseminerad (dvs för resväg+tid+spermakostnad) kostar olika beroende på hur många andra som dom far till samma dag etc men räkna med 800kr varje gång och seminerar du vid fel tidpunkt får du flera såna kostnader per kalv.
Ja såklart, jag menade medlemsavgiften.
Men vet lantbrukare som sköter det där med semin själva, om man blir duktig på att göra det kanske det går att göra det själv också? däremot tror jag inte att det kanske är värt det besväret, på bara 1-2 hushållskor, då kanske det är bättre att köpa tjänsten. Det kan man unna sig tycker jag.
-
Ja såklart, jag menade medlemsavgiften.
Men vet lantbrukare som sköter det där med semin själva, om man blir duktig på att göra det kanske det går att göra det själv också?
För att få seminera själv måste du gå en kurs kostade 6000kr sist jag såg, du måste också hyra ett kvävekärl minns inte kostnaden för det men några tusen det också..
däremot tror jag inte att det kanske är värt det besväret, på bara 1-2 hushållskor, då kanske det är bättre att köpa tjänsten. Det kan man unna sig tycker jag.
Är du inte duktig på att se brunst och seminera vid rätt tidpunkt kan det bli dyrt att seminera sina kor...
-
För att få seminera själv måste du gå en kurs kostade 6000kr sist jag såg, du måste också hyra ett kvävekärl minns inte kostnaden för det men några tusen det också..
är du inte duktig på att se brunst och seminera vid rätt tidpunkt kan det bli dyrt att seminera sina kor...
jag misstänkte det... Så det är m.a.o inte ett alternativ för hushållkossor :)
-
jag misstänkte det... Så det är m.a.o inte ett alternativ för hushållkossor :)
Jodå :) men man ska vara beredd på att det kan kosta innan man blir duktig på det.
Egen tjur har andra negativa sidor som att det är farligt, och att dom kan inte gå med unga kvigor/kvigkalvarna på bete.
-
Och Stalljournal måste man ha ;)
CDB:n är en stalljournal :)
-
CDB:n är en stalljournal :)
Ja det kan vara det OM man har skaffat sig en "elektronisk stalljournal i CDBn" annars har man INTE en stalljournal i CDBn!
Utan då måste måste man ha den gula stalljournalen och rapportera till CDBn via datorn eller snigelpost.
CDBn är ett dataregistrer.
-
Jag tycker inte att vanlig mjölkras är att rekommendera i ditt fall för att de ger alldeles för mycket mjölk per ko/dag (eller hur mycket tid har du tänkt lägga p8 att handmjölka varje dag?). för mycket mjölk för kalven OCH dig själv även om du b8de mjölker n8gra liter (handmjölka 3 liter är mitt max) och l8ter kalven dricka ocks8, och som sagt det är säkert inget fel med att f8 mycket mjölk men den m8ste ju mjölkas ur juvern först
- mjölkmaskin löner sig ej om man bara har en ko (eller 2), inte bara pga inköpspris men ocks8 rengöring osv efter varje mjölkning
- mat till vanlig mjölk-ko....dyrt/mycket
- min fjällko har haft fruktansvärt sv8rt vid kalvning med vanligt kött-ras-tjur som far (hon var dräktig när hon kom till mig), jag ska satsa p8 fjäll-tjur nästa g8ng!
- kalven är nu en tjur som har betäckt men andra kossa som är blandning Fjäll/kött-ras hoppas att det g8r bra vid hennes kalvning sedan
Man måste ju inte köpa från den värste elitbonnen och fodra för max produktion men man kan betäcka med köttras och få mer kött i boxen och mer mjölk än med lantras, ekonomiskt och lite administration som TS efterlyste :)
-
jag vet inte alla kostnader men jag vet att man lägger ner som bonde 20-30timmar i veckan på byråkrati och admin. tar man 110kr i timmen för detta plus alla sociala avgifter så blir det ju minst en halvtidslön. MEN hobbyverksamhet är inte lika reglerat har jag fått för mig. förutopm djurskyddsgrejen. där är det ganska så hårt reglerat.
kan inte priserna på semin men själva säd dosen varierar lite på hur bra tjuren är med 35kr är ganska vanligt. plus att de kör ut. plus moms. så kanske en tusing.
en juverinflamation kostar 6000-8000kr med veterinär, medecin förlorad mjölk och så vidare.
om det är som hobby verksamhet så brukar man ju inte ta lön för mödan. ialla fall inte de här omkring som har det så som du beskriver. däremot så säljer de äggen för kronan stycket. jag vet inte om man får det men att sälja direkt efter mjölkning till grannarna kan kanske göras. jag är uppväxt så. så längde de inte har juverinflamation elelr undergår behandling för detta så brukar det inte vara några problem. du kan kontakta "växa husdjur" för frågor. de brukar vara bra. min mamma jobbar för dem.
http://www.vxa.se/VXAStartPage2.aspx (http://www.vxa.se/VXAStartPage2.aspx)
Hej!
Jag är ju i tankarna på att skaffa en hushållsko eller två, och tänker ur mitt självhushållarperspektiv att det verkar som om det är förenat med en massa extra administration, lite byråkrati och kanske lite dolda avgifter, förutom de uppenbara: foder, stall, stängsel, utrustning och veterinärvård till kon.
Känner därför att jag måste reda ut några saker...
Måste man vara medlem i en seminförening? eller någon annan förening?
Säg att jag vill hjälpa till att bevara en lantras, tjänar jag något netto på detta bidrag när man räknat bort ev kostnader för föreningsavgifter o annat?
Vad kostar det att få sin ko seminerad om man ej är medlem i seminförening?
Hur gör ni andra självhushållare med den biten? Lånar ni in grannen köttrastjur för att få kon dräktig?
Bör man vara medlem i en hushållsförening och vad är fördelen med detta?
Vad kräver staten förutom öronmärkning och regelbunden journalföring av allt som händer i ladugården?
Jag vill inte göra detta enbart som en hobby för att det är skoj, jag vill inte göra detta som en produktion med vinstsyfte, utan syftet är enbart att få mjölkprodukter till hushållet som inte behöver vara billigare än i affären men som kan njutas med bättre samvete än det köpta! Jag kan gott tänka mig lägga extra slantar för att själv ta god hand om mina djur, men vill inte heller att mjölkprodukterna i slutändan ska vara helt omotiverat dyra i jämförelse.. därför dessa tankar på kringkostnader i djurhållningen... och jag räknar även min TID vid skrivbordet som en kostnad, alltså räknar jag även byråkratin och administrationen på minuskontot. Jag lägger hellre tiden på att sköta djuren än att skriva brev till SJV eller andra myndigheter om jag själv får välja.
-
kan inte priserna på semin men själva säd dosen varierar lite på hur bra tjuren är med 35kr är ganska vanligt. plus att de kör ut. plus moms. så kanske en tusing.
Men nu glömde du nollan 350 kr menade du väl ;D
280 kr + moms för Fjällo Rödkulla
136-400 kr + moms för Holstein
136-390 kr + moms för SRB
-
Ja det kan vara det OM man har skaffat sig en "elektronisk stalljournal i CDBn" annars har man INTE en stalljournal i CDBn!
Utan då måste måste man ha den gula stalljournalen och rapportera till CDBn via datorn eller snigelpost.
CDBn är ett dataregistrer.
Jag fick den automatiskt men jag har bara haft kor i tre år så det kan ju vara nymodigheter eller har jag förträngt att jag beställt den ;D
-
Jag fick den automatiskt men jag har bara haft kor i tre år så det kan ju vara nymodigheter eller har jag förträngt att jag beställt den ;D
Du har nog förträngt det.. man måste klicka i ett val att man vill använda stalljournal i CDBn.
-
Du har nog förträngt det.. man måste klicka i ett val att man vill använda stalljournal i CDBn.
Så är det nog, men om man använder CDB:n via internet har man ju stalljournal på köpet :)
-
Men ett hyfsat ekonomiskt alternativ till semin/husdjursförening borde väl vara att skaffa en ungtjur, låta den betäcka och sedan stoppa den i frysen när den är klar? Då blir även tiden som man måste hålla isär tjur och ev. kvigor kortare än om man har en "permanent avelstjur" på gården. Det borde väl vara en smidig självhushålls-lösning?
-
Men ett hyfsat ekonomiskt alternativ till semin/husdjursförening borde väl vara att skaffa en ungtjur, låta den betäcka och sedan stoppa den i frysen när den är klar? Då blir även tiden som man måste hålla isär tjur och ev. kvigor kortare än om man har en "permanent avelstjur" på gården. Det borde väl vara en smidig självhushålls-lösning?
Det är klart att det kan vara ett alternativ. Men man hanterar fortfarande en tjur med de riskerna det för med sig. Sedan är det frågan om man hittar en lämplig kandidat och vad den kostar. Det finns inte så många tjurar att tillgå, de flesta i lämplig ålder står på gödning.
-
Sedan är det frågan om man hittar en lämplig kandidat och vad den kostar.
Jupp
speciellt när man måste ha tjur som verkligen är godkänd att använda,
till hondjur som det söks EU- Mutro bidrag för.
-
Tja, fast det är ju ändå djurägaren som ska brunstpassa och kalla ut semin vid rätt tillfälle..
Och det kan bli dyrt ändå. Har bara avänt semin en gång, kossan blev dräktig på första försöket, ändå kostade det 1400 spänn...
För att få seminera själv måste du gå en kurs kostade 6000kr sist jag såg, du måste också hyra ett kvävekärl minns inte kostnaden för det men några tusen det också..
Är du inte duktig på att se brunst och seminera vid rätt tidpunkt kan det bli dyrt att seminera sina kor...
-
Det är klart att det kan vara ett alternativ. Men man hanterar fortfarande en tjur med de riskerna det för med sig. Sedan är det frågan om man hittar en lämplig kandidat och vad den kostar. Det finns inte så många tjurar att tillgå, de flesta i lämplig ålder står på gödning.
Låt oss säga att jag har en fjällnära/fjäll ko, eller en jersey - vad kan hon betäckas med för tjur utan att riskera komplikationer vid förlossning pga för stor kalv? Behöver inte tjuren vara lika stor eller mindre än kon själv?
Och isåfall, hur lätt är det egentligen då att försöka hitta en tjur att betäcka henne med? Måste ju rimligen bli ännu mer begränsat utbud om jag ska ha tag på en att köpa.
Vad gör mjölkbönderna med tjurkalvarna? Går det inte att få tag på en sådan ungtjur i lagom ålder, i lagom tid till betessäsongen som man sedan slaktar på hösten när den gjort sitt? Och isåfall - hur funkar det att släppa in en tjur på bete tillsammans med en ko som redan har kalv vid sidan?
-
Det är nog så man oftast gör :-)
Så gör i alla fall vi, har aldrig varit några problem.
Och isåfall - hur funkar det att släppa in en tjur på bete tillsammans med en ko som redan har kalv vid sidan?
-
Fast med få kor och planer på att mjölka skulle jag alla gånger satsat på semin!! Av ekonomiska, praktiska och - inte minst - säkerhetsmässiga skäl.
-
Det är nog så man oftast gör :-)
Så gör i alla fall vi, har aldrig varit några problem.
Okej :)
Då är det nog "bara" min motvilja till att hantera tjurar kvar. Än så länge tycker jag precis som du skriver, att seminering låter absolut lugnast och tryggast jämfört med att ta hem en tjur över sommaren o allt arbete det innebär. :) Är dessutom inte så van vid kor ens, förutom min praktik på mjölkgård. Men när jag utrustat mig med lite mer kunskap, och tränat både hästen och hunden på kofösningens ädla konst så kanske jag kan överväga detta med levande tjur på gårn! ;)
...kanske.
-
Låt oss säga att jag har en fjällnära/fjäll ko, eller en jersey - vad kan hon betäckas med för tjur utan att riskera komplikationer vid förlossning pga för stor kalv? Behöver inte tjuren vara lika stor eller mindre än kon själv?
Och isåfall, hur lätt är det egentligen då att försöka hitta en tjur att betäcka henne med? Måste ju rimligen bli ännu mer begränsat utbud om jag ska ha tag på en att köpa.
Vad gör mjölkbönderna med tjurkalvarna? Går det inte att få tag på en sådan ungtjur i lagom ålder, i lagom tid till betessäsongen som man sedan slaktar på hösten när den gjort sitt? Och isåfall - hur funkar det att släppa in en tjur på bete tillsammans med en ko som redan har kalv vid sidan?
På en kviga av dessa små raser hade jag kört rasrent eller någon liknade liten ras. Jag hade inte gått större än Aderdeen Angus på en kviga av någon ras. Om man seminerar väljs med fördel en tjur med erkänt lätta kalvningar. Visserligen brukar kon sköta storleken på kalv bra även vid korsningar så på en andrekalvare eller äldre går det att korsa även med större köttras. Särskilt Jersey har lätta kalvningar och vi har seminerat de till och med med Charolais utan problem. Fjäll har jag aldrig korsat med annat än Holstein och SRB.
Tjurens storlek spelar inte så stor roll, bara han når upp och är gammal nog att klara av uppgiften. En tjur får ju inte större kalvar när han själv blir äldre och större. Det kan till och med vara en fördel eftersom man då vet hur hans tidigare kalvar blivit. Med en ungtjur vet man inte hur han nedärver kalvstorlek. Att hitta en tjur av fjäll eller Jersey är nog mycket beroende på var man bor. Jag skulle i alla fall ha svårt att hitta någon.
Mjölkbönder säljer oftast tjurarna till vidare uppfödning när de är cirka 2 månader. Dessa föds upp ganska intensivt och slaktas vid ca 18 månader. Det kanske skulle vara möjligt att köpa loss en sådan men jag tror de blir ganska dyrt. Vidare är dessa tjurar ofta hållna i spaltbox eller lösdrift med inte så stor kontakt med människor och jag hade varit ganska försiktig runt en sådan. Vi och några andra kastrerar alla tjurar och föder upp stutar. Men det finns inget som hindrar en att släppa en tjur med kon på våren. Det görs ju hos köttrasbesättningarna hela tiden. Fast jag skulle inte rekommendera tjur pga skaderisken. Satsa på semin även om du tycker det kostar en del.
-
Limousin går att använda, har lätta kalvningar. Vi betäcker ju alla kvigor med limousin tjur. : )