Alternativ.nu
Djur => Kor => Ämnet startat av: Praefatio skrivet 25 jul-12 kl 23:46
-
Är det ekonomiskt försvarbart att hålla kor för självhushållning av mjölk? Min vän och jag, båda mycket intresserade av självhushållning men jag med något mer kunskap, diskuterade detta. Hon skulle gärna ha två kor på sin gård för att kunna ta sin egen mjölk. Jag hävdar att det är orealistiskt med tanke på hur mycket (pengar) en ko äter jämfört med hur mycket mjölk man faktiskt behöver. I en standardfamilj med två vuxna och två-fyra barn går det ju åt max fyra liter mjölk om dagen om man konsumerar väldigt mycket. Lite kan man förstås göra andra mejeriprodukter på, men det blir fortfarande oerhört dyrt. Jag vet inte hur mycket ensilage en ko äter på en dag, men en häst äter ju i alla fall 12-15 kilo.
Går det ens att ha två kor, eller vill de vara ännu fler för att må bra? Man kan visserligen utöka värdet genom att ta kalv på korna varje år för slakt, men går det att lösa utan att ha en tjur på gården? Hur mycket mjölkar en lantrasko och krävs det att kon alltid har kalv för att den ska mjölka året runt?
Jag kan som ni hör ingenting om att hålla kor, har alltid tänkt att det är oekonomiskt att göra det för mjölkens skull och då försvinner tjusningen lite med det. Till skillnad från min vän är jag intet så intresserad av att ha dyra djur gåendes i en hage, där det kunde ha gått får eller hästar, bara för bonderomantikens skull.
-
Tja, folk har ju fullständigt oekonomiska ridhästar i sina hagar och betalar glatt för dom.
Jag har räknat ett litet överslag på min fjällnära ko och jag tjänar 2500 kr i månaden på att mjölka min ko.
Då är visserligen 4 av 5 i familjen laktosintoleranta, så den summan är räknad på laktosfria produkter. Och jag har inte räknat med förtjänsten av att även min mamma och styvfar hålls med mjölk samtidigt.
Men det är ju mer än "några liter mjölk" Det är ju smör, grädde, fil, ostar, ostkakor mm Hela kittet.
Nog lönar det sig ekonomiskt. Men man ska hinna också. Det är oerhört mycket mer arbete än just bara mjölkningen. Det är ett helt företag kring alla kärl som går åt och man måste hålla god hygien och hålla reda på datum själv, man har ingen förpackning som det står på och som kastas sen.. Disk disk och åter disk.
Men det är så roligt!! Jättekul!
-
Ja, vill man ha kor hemma för att det är en stor hobby, så kan man såklart ha det oavsett vad det kostar. Precis som med hästar! Men nu pratade jag ju mer om kor som ekonomiska bruksdjur, inte hobbydjur :)
Hur många kor har du då, och hur mycket kostar de dig per månad på ett ungefär? Låter ju otroligt att tjäna så mycket pengar på att ha egna kor om man inte äter väldigt mycket mejeriprodukter, du menar inte att du sparar de pengarna? Dvs att du slipper utgifterna för mejeriprodukter ni skulle ha köpt i affären annars, men att du inte går plus på kontot? Eller säljer du mjölk också, och i så fall hur mycket? Du får verkligen ursäkta att jag låter misstänksam, jag menar inte att ifrågasätta dig utan undrar vänligen :)
Om jag tittar på utgifterna som jag och min sambo har på alla mejeriprodukter så blir det absolut max 700 kr/månad högt räknat. Det blir förstås mer när man är mer än dubbelt så många och laktosintoleranta (var själv känslig för laktos en period och fick äta laktosfritt så jag vet vad det kostar, hua!) men även om man skulle komma upp i 2500 kronor i mejeriproduktsinköp så måste ju detta täcka kostnaden för korna också.
Ja, att det tar tid kan jag verkligen tänka mig, speciellt om man dessutom ska förädla mjölken och göra ost, fil, smör osv!
-
Sånt här är ju alltid väldigt svårt att räkna på. Det beror mycket på om du har eget hö eller om du köper in hö. Om du kan göra mer mjölkmat och skippar annan mat på det viset. Om du kan slakta årskalvarna och då slippa köpa kött hela året. osv osv.
Våra fjällnära kor äter ungefär 10 kg hö / dag och då räknar vi med att de äter hö ca 260 dagar / år. Alltså gratis bete 3 månader. 260x10x1,5(kg pris för vårt hö) blir det 3900 kr / ko. Sen får man räkna in mineraler, salsten osv så man kommer nog upp i minst 5000 / ko om man har en liten fjällnära eller liknande. Sen är det förtås ev veterinärkostnader och semineringskostnader på det.
Men om du då tar en kalv / år som du kan antigen slakta(sparar köttinköp för 4000 kr) eller sälja(för 4000 kr) så har du alltså en kostnad på ca 1000(utan semnering och vet kostnader). Det blir alltså en kostnad på dryga hundringen / månad för mjölk, ost, fil osv å det är ganska bra! Använder man semin så får man nog räkna med minst 3000 kr till / ko och år. Använder man tjur så kan man faktiskt köpa en tjurkalv, låta den betäcka och sedan slakta den och sälja köttet till nära och kära, då skulle jag tro att man går plus minus noll på tjuren.
Men sen ska man ju som sagt orka med också, det är en annan fråga :)
-
Ja, jag har som sagt en fjällnära ko och eget hö. Tjur lånar jag gratis .
-
Från att ha börjat med 2 st rödkullekor med kalvar, sakta ökat upp till 6 st kor då det fanns funderingar på att starta upp någon form av förädlingsverksamhet har vi nu sålt och slaktat av och är nu tillbaka på självhushållningsnivå med 2 st kor som nu går med sina kalvar och en tjur.
Håller med Frances på samtliga punkter, förutom att vi då kanske gör en något lägre vinst då vi annars köper "vanliga" mjölkprodukter i affären. Dock mjölkar vi inte året om, utan mest vid kalvning och insläpp på hösten innan sinläggning. Och tyvärr inte alls i år då jag jobbar på annan ort.
Men är det något man av ekonomiska skäl skulle råda någon att satsa på i självhushållningsväg, så är det väl en hushållsko!!!
-
Men om du då tar en kalv / år som du kan antigen slakta(sparar köttinköp för 4000 kr) eller sälja(för 4000 kr)
Men då ska kalvens foderkostnad räknas också, liksom kostnad för slakt..
Ska Fjällnära slaktas som kalv blir det inte många kilon.
-
Sjalvklart kan du spara/tjana pengar pa att ha en egen ko i Sverige. Under tva enkla forutsattningar:
1. Du ager mark utan banklan eller har tillgang till mark att ta ho/foder fran, minst tva hektar.
2. Tiden du lagger pa arbetet med kon ar tid du anda inte skulle kunna lagt/velat lagga pa vanligt lonearbete.
-
Sjalvklart kan du spara/tjana pengar pa att ha en egen ko i Sverige. Under tva enkla forutsattningar:
1. Du ager mark utan banklan eller har tillgang till mark att ta ho/foder fran, minst tva hektar.
2. Tiden du lagger pa arbetet med kon ar tid du anda inte skulle kunna lagt/velat lagga pa vanligt lonearbete.
Det låter klokt. Visst måste man ha tillgång till bete för sina djur mer eller mindre gratis men vad gäller vintertfoder är det nog inte lika självklart. Även om man inte värderar sitt arbete behövs det maskiner som kostar pengar. Dessa kostnader blir lätt ganska höga om det ska slås ut på ett fåtal djur. Man köper en rundbale ensilage för ca 250 kr. Detta kan visa sig nog så billigt mot att köpa in hömaskiner och diesel kostnader.
En överslagsberäkning på vinter kostnad under 200 dagar för ett stort ungdjur eller lågproducerande ko kan vara: ensilage 10-15 kr, kraftfoder 5-10 kr, halm ett par kronor utöver detta salt och mineral för ett par kronor. Detta med köpefoder på allt och ingen kostnad för arbete, hus, el mm.
-
Jag tar iallafall hö till mina hästar och har iallafall hagar till mina hästar . Så kons maskin och markkostnad ser jag som marginellt.
-
Nu var det fråga om 2 kor för självhushållning, de kan knappast fodras med rundbal. Svårt att tro att det inte skulle löna sig att ta eget hö jämfört med att köpa hö?
Det låter klokt. Visst måste man ha tillgång till bete för sina djur mer eller mindre gratis men vad gäller vintertfoder är det nog inte lika självklart. Även om man inte värderar sitt arbete behövs det maskiner som kostar pengar. Dessa kostnader blir lätt ganska höga om det ska slås ut på ett fåtal djur. Man köper en rundbale ensilage för ca 250 kr. Detta kan visa sig nog så billigt mot att köpa in hömaskiner och diesel kostnader.
En överslagsberäkning på vinter kostnad under 200 dagar för ett stort ungdjur eller lågproducerande ko kan vara: ensilage 10-15 kr, kraftfoder 5-10 kr, halm ett par kronor utöver detta salt och mineral för ett par kronor. Detta med köpefoder på allt och ingen kostnad för arbete, hus, el mm.
-
Nu var det fråga om 2 kor för självhushållning, de kan knappast fodras med rundbal. Svårt att tro att det inte skulle löna sig att ta eget hö jämfört med att köpa hö?
Det beror väl på hur maskinkostnaden ska räknas. Hur vill du värdera dessa?
-
För referens så består vår maskinpark av två traktorer, slåttermaskin, sidräfsa, löspress, två balvagnar samt diverse grepar och räfsor för sammanlagt 30000 kr.
Skriv av dessa på 5 år => 6000 kr/år
Räkna med 5% ränta => 1500 kr
Underhåll och förbrukningsmaterial 10% => 3000 kr
Summa 10500 kr
Vi tar ca 4 ton hö/år. Ett kilo hö kostar alltså 2 kr 62 öre att producera.
Merparten av maskinkostnaden utgörs av traktorerna som vi skulle behöva ha ändå. Räknar man bort dem hamnar höpriset strax under en krona.
Vår maskinpark är alltså gamla grejer. Om vi skulle köpa nytt till en så liten produktion skulle det bli fantastiskt dyrt hö.
-
Maskinerna har har kostat under 10 000 inkl MF135:an. Är man lite påpasslig hittar man bra gamla grejer här och där.
Man ska inte heller glömma bort transportkostnaden för att köpa hö, det egna har man redan hemma och slipper belasta miljön med att flytta runt på det.
Edit . Kom på att vi uppgraderade slåtterbalken mot en rotorslåtter ifjol , då blev det nog drygt 10 då .
-
Litet off subject men en stor poäng med att vara självförsörjande vad gäller just animaliska produkter är ju att man slipper uttnyttja komersiella produkter från djur som oftast inte har det så bra som jag vill att djur ska ha det.
-
Men då ska kalvens foderkostnad räknas också, liksom kostnad för slakt..
Ska Fjällnära slaktas som kalv blir det inte många kilon.
Beror på hur du räknar. Efter en betessäsong utan extrafoder ska du nog kunna få ut 70 kg kött iaf. Å om du då räknar med 70 kg x 70 kr/kg som du betalar i afär så blir det 4900 kr...
-
Beror på hur du räknar. Efter en betessäsong utan extrafoder ska du nog kunna få ut 70 kg kött iaf. Å om du då räknar med 70 kg x 70 kr/kg som du betalar i afär så blir det 4900 kr...
*skriver under*
-
Beror på hur du räknar. Efter en betessäsong utan extrafoder ska du nog kunna få ut 70 kg kött iaf. Å om du då räknar med 70 kg x 70 kr/kg som du betalar i afär så blir det 4900 kr...
70 kg kött låter väldigt mycket för en 6-månaders kalv av mjölkras, speciellt om vi pratar om fjälltyp.....
70 kg kött säljbart är ju oftast utan ben, och då ska ju 25% av slaktvikten bort, Sen är ju slaktutbytet på fjäll max 45%,
Detta ger att kalven måste väga minst 200 kg i levandevikt, vilket den inte kommer att göra.
( 200 kg x 0,45 = 90 kg 90 kg x 0,20 = 72 kg ) Den vikten har inte ens Aberdeen Angus normalt vid 9 månader.... Den väger då ca 140 kg.
Plus att de delarna kött man får ut av ett så litet djur blir pyttesmå och svåra att göra nått vettigt av...
Ska det bli något att äta får man nog realistigt räkna med att ha slaktdjuren i minst 18 månader och då matas med riktigt kraftfoder.
Raggarbonden 8)
-
Min 8-månaders fjällnära vägde 80 kg slaktad, den andra var knappt 5 månader och vägde 50 slaktad. Och ja, så små bitar är otroligt smaskens i en självhushållarens kost :D
All kött på en fjällnära kalv som druckit mjölk på ekologiskt bete är ju finare än file från fullstora krafftfoderdjur , så nu ska ni inte vara sånna!
-
70 kg kött låter väldigt mycket för en 6-månaders kalv av mjölkras, speciellt om vi pratar om fjälltyp.....
70 kg kött säljbart är ju oftast utan ben, och då ska ju 25% av slaktvikten bort, Sen är ju slaktutbytet på fjäll max 45%,
Detta ger att kalven måste väga minst 200 kg i levandevikt, vilket den inte kommer att göra.
( 200 kg x 0,45 = 90 kg 90 kg x 0,20 = 72 kg ) Den vikten har inte ens Aberdeen Angus normalt vid 9 månader.... Den väger då ca 140 kg.
Plus att de delarna kött man får ut av ett så litet djur blir pyttesmå och svåra att göra nått vettigt av...
Ska det bli något att äta får man nog realistigt räkna med att ha slaktdjuren i minst 18 månader och då matas med riktigt kraftfoder.
Raggarbonden 8)
Jag skulle nog uppskatta att min tjurkalv som föddes i början på mars väger runt 100 kg just nu. Den har då enbart fått mjölk och betat gräs. Om jag sen har honom på bete augusti och halva september så kommer han nog upp i 120 kg kanske. Sen tar vi tillvara på allt ätbart. Soppa på benen osv så jag räknar med att vi säkert får ut 60-70 kg på en kalv som väger 120 kg. Men även om man räknar med 50 kg x 70 kr så blir ju det också nästan 4000 kr. Sen glömde jag bort att man ju faiskt får bidrag på 1000 kr / ko plus 800 / ras. Så har du två kor blir det 2800 kr i bidrag för utrotningshotade djur. Är du då medlem i föreningen för äldre svenks oskap så kostar det nästan ingenting i "extrakostnader". Sen får du ju också betesbidrag om du har egen betesmark.
-
70 kg kött låter väldigt mycket för en 6-månaders kalv av mjölkras, speciellt om vi pratar om fjälltyp.....
70 kg kött säljbart är ju oftast utan ben, och då ska ju 25% av slaktvikten bort, Sen är ju slaktutbytet på fjäll max 45%,
Detta ger att kalven måste väga minst 200 kg i levandevikt, vilket den inte kommer att göra.
( 200 kg x 0,45 = 90 kg 90 kg x 0,20 = 72 kg ) Den vikten har inte ens Aberdeen Angus normalt vid 9 månader.... Den väger då ca 140 kg.
Plus att de delarna kött man får ut av ett så litet djur blir pyttesmå och svåra att göra nått vettigt av...
Ska det bli något att äta får man nog realistigt räkna med att ha slaktdjuren i minst 18 månader och då matas med riktigt kraftfoder.
Raggarbonden 8)
Ursäkta mig, men vad är egentligen slaktutbyte för nåt, om det nu innebär att 55% av kalven går bort, och benen inte är medräknade där? Man äter inte hud, tarmar, vissa inälvor, hjärna... Vad mer? För tanken med att slakta djur är ju att ta vara på så mycket som möjligt! Och om kalvens kroppsdelar skulle vara för små för att ta vara på så borde det ju inte bära sig att äta varken lamm, kanin, höns eller fisk..
-
Dom här Dexter då? som ska vara smala i maten och mjölka ganska så skapligt.
De kan väll vara ett bra alternativ? Man får väll visserligen inga bidrag, men man kan ju sälja avelsdjur. o:)
-
Ursäkta mig, men vad är egentligen slaktutbyte för nåt, om det nu innebär att 55% av kalven går bort, och benen inte är medräknade där? Man äter inte hud, tarmar, vissa inälvor, hjärna... Vad mer?
Med benämningen Slaktutbyte avses: djurkroppen utan inälvor-huvud-klövar med ben upp till knäet -huden-pung-juver-svans.
Slaktutbyte är på mjölkrastjurar ca 45% av djurets levandevikt. Av de 45% slaktutbyte är ungefär 25% ben i köttdetaljer.
(När du skickar djur till slakteri så är det slaktutbytesvikten du får betalt för).
Numer när man säljer kött i köttlådor till kunder så är det "benfritt" dvs man har tagit bort det mesta av de 25%benen.
Skulle jag köpa kött som inte var benfritt, skulle priset vara lååågt 50 kr kanske, jag äter aldrig ben :P
-
Jag skulle nog uppskatta att min tjurkalv som föddes i början på mars väger runt 100 kg just nu. Den har då enbart fått mjölk och betat gräs. Om jag sen har honom på bete augusti och halva september så kommer han nog upp i 120 kg kanske. Sen tar vi tillvara på allt ätbart. Soppa på benen osv så jag räknar med att vi säkert får ut 60-70 kg på en kalv som väger 120 kg. Men även om man räknar med 50 kg x 70 kr så blir ju det också nästan 4000 kr. Sen glömde jag bort att man ju faiskt får bidrag på 1000 kr / ko plus 800 / ras. Så har du två kor blir det 2800 kr i bidrag för utrotningshotade djur. Är du då medlem i föreningen för äldre svenks oskap så kostar det nästan ingenting i "extrakostnader". Sen får du ju också betesbidrag om du har egen betesmark.
Det skulle var roligt att höra en uppskattning på hur mycket mjölk du får av denna ko per dag och hur många månader om året du mjölkar.
-
Med benämningen Slaktutbyte avses: djurkroppen utan inälvor-huvud-klövar med ben upp till knäet -huden-pung-juver-svans.
Slaktutbyte är på mjölkrastjurar ca 45% av djurets levandevikt. Av de 45% slaktutbyte är ungefär 25% ben i köttdetaljer.
Numer när man säljer kött i köttlådor till kunder så är det "benfritt" dvs man har tagit bort det mesta av de 25%benen.
(När du skickar djur till slakteri så är det slaktutbytesvikten du får betalt för).
Ok, tack för info! Är det för att huvudena är tunga som det dras bort så pass mycket?
Tänker man då självhushåll och inte vad man får betalt för att skicka till slakteri, så bör det ju finnas mer än det som kallas "slaktutbyte" att ta vara på? Jag menar, i huvudet sitter ju tungan som är en enormt fin köttbit. Och käkmuskler.. Plus att man kan ta vara på en del inälvsmat.
Det enda jag tycker talar emot ko som självhushållardjur är att de är stora djur, som äter ganska mycket. Och för mitt hushåll skulle en enda fjällnära ko ge mer mjölk än jag kunde ta vara på.. Men det är ju utifrån mina förutsättningar. För andra är de helt perfekta!
-
Så har du två kor blir det 2800 kr i bidrag för utrotningshotade djur. Är du då medlem i föreningen för äldre svenks oskap så kostar det nästan ingenting i "extrakostnader".
Medlemskapet för folk har ju minst med saken att göra, det är Fjällnära kossans medlemskap i genbanken som är det viktiga. ;)
Om kon är renrasig, märkt och rapporterad i CDB, ansluten till H-kontrollen*
och är betäckt med en godkänd renrasig tjur av samma ras (om hon är betäckt) kan du söka stödet.
Du åtar dig då att följa reglerna för detta i 5år. (Inklusive tvärvillkorsreglerna)
*Om vi pratar Fjällnära ko:
1.Kon måste vara med i en härstamningskontroll (husdjursförening el. genbank).
-Om du har Fjällnärakor som platsar i Genbank, behöver du inte vara med i Husdjursförening.
Men vill du använda semintjänst måste du i alla fall vara med i din husdjursförening.
-Om Fjällnärakon inte platsar i Genbank, måste du vara med i Husdjursförening och kan då på köpet använda deras semintjänst.
Sen får du ju också betesbidrag om du har egen betesmark.
Jo om man har stödrätter till bete på åkermark eller/och betesmark som klarat kollen av LS.
-
Denna kalv vars kött värderas till 4000 kr har druckit en hel del mjölk. Om man räknar med mejeripris 3 kr/l, 8 liter om dagen i 5 månader så dricker den för 3600 kr. Ska man räkna som Frances att mjölken för en ko är värd 2500 kr/månad måste nog liter priset fördubblas och det blir en förlust på kalven. Visst man kanske inte kan ta tillvara på all mjölk utan kalven dricker mest det man själv inte behöver men gratis tycker jag inte man kan kalla kalvuppfödningen.
Dom här Dexter då? som ska vara smala i maten och mjölka ganska så skapligt.
De kan väll vara ett bra alternativ? Man får väll visserligen inga bidrag, men man kan ju sälja avelsdjur. o:)
Det är troligen bäst och mest ekonomiskt att satsa på en stor modern ras som SRB. De växer och mjölkar mer effektivt. Avelsarbetet har gjort att de utnyttjar fodret bättre än lantraser. Men kan man sälja dyra livdjur av en ovanlig ras är det en nisch som kan inbringa mycket pengar.
-
Satsa på i vilket syfte?
En modern mjölkko till självhushållning?
Denna kalv vars kött värderas till 4000 kr har druckit en hel del mjölk. Om man räknar med mejeripris 3 kr/l, 8 liter om dagen i 5 månader så dricker den för 3600 kr. Ska man räkna som Frances att mjölken för en ko är värd 2500 kr/månad måste nog liter priset fördubblas och det blir en förlust på kalven. Visst man kanske inte kan ta tillvara på all mjölk utan kalven dricker mest det man själv inte behöver men gratis tycker jag inte man kan kalla kalvuppfödningen.
Det är troligen bäst och mest ekonomiskt att satsa på en stor modern ras som SRB. De växer och mjölkar mer effektivt. Avelsarbetet har gjort att de utnyttjar fodret bättre än lantraser. Men kan man sälja dyra livdjur av en ovanlig ras är det en nisch som kan inbringa mycket pengar.
-
Satsa på i vilket syfte?
En modern mjölkko till självhushållning?
Om självhushållning inbegriper att få största möjliga utkomst på så lite insats som möjligt så är nog en modern ras att föredra. En köttras kommer att växa mer effektivt än en fjällnära och en SRB/SLB kommer att mjölka mer effektivt än en fjällnära. Det är ju detta, att vara effektiv som är de moderna rasernas mål.
-
Nja, för en självhushållare handlar det väl knappast om att till varje pris få en maximerad utkomst? Det räcker väl gott om den är tillräcklig? :D
Just vad gäller mjölkning är det ju inte bara att byta eller sälja överskottet. Utan lite antingen eller, antingen mjölkar man sin lilla lantrasko som ger alldeles lagom med mjölk till hushållet, eller så håller man tillräckligt många högmjölkande individer för att kunna sälja så mycket mjölk eller förädlade produkter som krävs för att en kommersiell verksamhet ska gå runt.
Jag har haft lantraskor som mjölkat lagom och så de som mjölkat alldeles för mycket för ett självhushåll. Den som mjölkade mest gick inte ens att mjölka för hand, hon såldes för ett tag sedan och nu går bara de två lättmjölkade damer som ger alldeles lagom kvar med sina kalvar, mjölken räcker till oss också :D
Om självhushållning inbegriper att få största möjliga utkomst på så lite insats som möjligt så är nog en modern ras att föredra. En köttras kommer att växa mer effektivt än en fjällnära och en SRB/SLB kommer att mjölka mer effektivt än en fjällnära. Det är ju detta, att vara effektiv som är de moderna rasernas mål.
-
Om jag förstått Raggarbonden och Tjalve rätt, så är era råd till en självhushållare att skaffa tex en charolaisko för köttproduktion och en holsteinko för mjölkproduktion?
-
Denna kalv vars kött värderas till 4000 kr har druckit en hel del mjölk. Om man räknar med mejeripris 3 kr/l, 8 liter om dagen i 5 månader så dricker den för 3600 kr. Ska man räkna som Frances att mjölken för en ko är värd 2500 kr/månad måste nog liter priset fördubblas och det blir en förlust på kalven. Visst man kanske inte kan ta tillvara på all mjölk utan kalven dricker mest det man själv inte behöver men gratis tycker jag inte man kan kalla kalvuppfödningen.
Det är troligen bäst och mest ekonomiskt att satsa på en stor modern ras som SRB. De växer och mjölkar mer effektivt. Avelsarbetet har gjort att de utnyttjar fodret bättre än lantraser. Men kan man sälja dyra livdjur av en ovanlig ras är det en nisch som kan inbringa mycket pengar.
Jösses!! jag har 40 dikor vars kalvar dricker upp mjölk för nästan 1000 kr om dagen.. jag måste nog tjäna mest på att dricka upp den själv. Man kanske inte ska jämföra äpplen och päron...
-
Om jag förstått Raggarbonden och Tjalve rätt, så är era råd till en självhushållare att skaffa tex en charolaisko för köttproduktion och en holsteinko för mjölkproduktion?
Ja något åt det hållet om man vill hushålla med resurserna.
-
Ja något åt det hållet om man vill hushålla med resurserna.
Det låter som ett konstigt sätt att hushålla med resurserna att skaffa en ko som mjölkar mer än tre gånger så mycket som man kan göra av med? Kasta mjölk= hushållning? Märk väl att det är en enorm skillnad på självhushållning, och produktion för försäljning! Ska man producera mjölk så är säkerligen de förädlade raserna att föredra, men då behöver man köra hela kittet med flera kor, maskiner och jox.
Frances fjällnära mjölkade 12 liter om dagen förra sommaren om jag minns rätt, och bara det är ju ett överskott för en familj, även om man tar vara och gör fil och ost och alltihopet! Att då skaffa en ko som mjölkar det dubbla, då bör man nog vara en tre, fyra familjer som delar på kon för att det ska bli nån hushållning att tala om!
-
Att då skaffa en ko som mjölkar det dubbla, då bör man nog vara en tre, fyra familjer som delar på kon för att det ska bli nån hushållning att tala om!
Det är en intressant tanke...
Eftersom min far de sista åren han hade mjölkproduktion ägde SRB och SLB (dock inga Holstein utan av den äldre typen) och fodrade med bra grovfoder och till största delen egenproducerat kraftfoder (liten del av foderstaten). Varför inte gå ihop flera familjer om ett par kor?
Köttraserna går alldeles utmärkt att fodra med bara grovfoder, dom växer lite långsammare bara...
Mvh
Charlotte
-
Gäller bara de sämre köttraserna. Men o.t i den har mjölktråden.
-
Skulle gärna vara med i ett sådant projekt. Tyvärr är det inte så många i dag som vill leva så, eller som förstår vad det innebär att ha kor och dessutom mjölka dem och ta vara på mjölken också. När man kan köpa allt i affären...
Det är en intressant tanke...
Eftersom min far de sista åren han hade mjölkproduktion ägde SRB och SLB (dock inga Holstein utan av den äldre typen) och fodrade med bra grovfoder och till största delen egenproducerat kraftfoder (liten del av foderstaten). Varför inte gå ihop flera familjer om ett par kor?
Köttraserna går alldeles utmärkt att fodra med bara grovfoder, dom växer lite långsammare bara...
Mvh
Charlotte
-
Det skulle var roligt att höra en uppskattning på hur mycket mjölk du får av denna ko per dag och hur många månader om året du mjölkar.
Jag får knappt 2 liter / dag från denna ko. Hon går ned ganska kraftigt i laktation efter ca 4 månader så då blir det bara ca 1 liter / dag. Sen får kalven resten. Det räcker perfekt till oss i familjen och vi kan dessutom göra fil, mjukost, grädde och lite smör också.
-
Men kära vänner!
Jag vet att detta förslag inte hör hemma på den här muuu-tavlan, men tycker ändå att det hör till ämnet.
Är det nu så lite mjölk som går åt som 2-4 liter enligt ts och Jonas räcker det väl för hundan med en get eller två?
Att fodra upp över 10 kg hö om dagen vintertid för att få ut några liter mjölk känns inte så självhushållningsaktigt (även om jag gillar nötkreatur och förstår att det finns andra anledningar att ha dem än strikt självförsörjning).
En get förbrukar c:a 2 kg hö om dagen, och även våra utrotningshotade allmogeraser kan gott och väl ge minst 1 liter mjölk om dagen även långt efter killning, lite kraftfoder skadar förstås inte. De mjölkar förstås bäst på friskt sommarbete, då är 2-3 liter per dag inte ovanligt. Inte behöver de lika mycket bete som en ko, heller. Bra för självhushållaren med begränsade arealer!
En killing av allmogeras (göinge-, jämt- eller lappget) kostar 1000 kr+moms, vuxen get/bock kostar 1500 kr+moms. Getter trivs förstås bäst i flock, precis som nötkreatur gör.
Inte blir det några 70 kg kött på en slaktad bockkilling, men å andra sidan är han inte särskilt dyr att fodra upp.
*skickar fram min storbock som har 80 cm mellan hornspetsarna, så kan han få ge svar på eventuella invändningar mot mina resonemang* 8)
-
Javisst funkar det med en get också. Vi har lappgetter och mjölkar dem. Men de får vi ut ca 0,5 liter om dagen om vi låter killingen gå med och inte ger något kraftfoder. Det är alltså en fjärdedel av vad vi får ut av kon, plus att en bockkilling kanske ger 6-7 kg kött efter en betessäsong motför tjurkalvens 60-70 kg. Alltså 10 gånger så mycket kött. Sen är det vad vår ko ger just nu, alltså snart 5 månader efter kalvning. De första fyra månaderna får vi nog ut ca 5 liter / dygn + kalvens mat.
Man kan ju faktiskt ha både en ko och get :)
-
Tänkte bara säga att vi nu slaktat en fjällnära kvigkalv som gått med mamma hela livet(född mars 2012). Hon blev alltså ganska precis 8 månader gammal och vi har fodrat med hö sedan slutet på september. Slaktvikten blev 120 kg på enbart bete och hö de sista 1,5-2 månaderna. Ganska bra tycker jag att klara för kossan som väger runt 300 kg att både ge oss 2 liter mjölk om dagen plus så mycket att kalven växer såhär bra! Kon har heller inte fått något annat än bete + hö sista tiden.
Snart slaktar vi tjurkalven som föddes dagarna innan och känns minst 50 kg tyngre i levandevikt...