Alternativ.nu
Bygga & Bo => Vatten och avlopp => Ämnet startat av: admin skrivet 14 sep-03 kl 02:07
-
malin
Sö 9 Dec, 2001 - 21:04
--------------------------------------------------------------------------------
hej, jag har hört om det här med att kompostera sin egen avföring - att det skulle bli ett för kort kretslopp (alltså ohälsosamt) om man använde jorden direkt till de grönsaker man ska äta. Vad tänker ni om det? Man kan ju förstås använda det till djurens foder så blir det lite längre kretslopp...
cattis
Fre 4 Jan, 2002 - 20:39
--------------------------------------------------------------------------------
Det är precis så man gjorde i "gammla tider", man satte människo skit där man odlade djurens man och djurens skit där man odlade manniskornas mat. Fungerade hur fint som helst då, och gör det säkert än idag.
Vattendoktorn
Må 7 Jan, 2002 - 12:49
--------------------------------------------------------------------------------
Lotta Lanne har skrivit en bok om kompostering överhuvudtaget, Höganäs kommun har tillskrivit torrdassägare beskriving om avföringskompostering.
Hälsningar fd Vattendoktorn.
-
Jag har odlat vitkål på "dasskompost" med utmärkt resultat. Den bör komposteras i minst två steg - en "efterkompost" som ligger ett halvår innan den används.
-
När det väl har blivit jord, så är det jord. Den jorden från djurbajs är också jord. Jord är jord.
Det krävs bara tillräcklig kompostering. Jorden i sig är ju också bajs, maskbajs, skalbaggebajs, tusenfotingbajs, gråsuggebajs, och alla småkryp ända ner till mikroorganismernas bajs.
Är det något man kanske ska tänka på så är det väl anrikningen av "okända ämnen", sådana man får i sig via köp-maten, mediciner och sådant. Jag har ingen aning i vilken grad de olika ämnena anrikas, vet inte ens vilka som finns kvar i bajset. Men det är ju troligt att det är något.
Så det kan ju vara bra att ha det till annat än matväxter om man inte gillar tanken på anrikningen.
Man kan också upprätta en avlång komposthög (med gott om utrymme) där man låter växterna som börjar växa där växa fritt.
Man fyller på åt ett håll så det bildas en långsträckt liten kulle. På det viset använder växterna på kullen jorden, och förmultnar och växer upp igen och förmultnar, och förhoppningsvis sprids materialen så mycket att man efter tio år, kanske mer, kanske mindre, inte har mer anrikade "konstigheter" i den jorden än vad som finns i vilken jordplätt som helst i Sverige.
Om man är över 50 så gör det nog ingen större skillnad. Anrikningen tar (troligen, jag VET ingenting) så lång tid att man hinner dö av ålder innan effekterna märks.
-
Men är det tillåtet att göra så med sin skit, att man lägger den i sin kompost. Dert är väl lite ofrächt om man också har en borrad brunn på tomten. Tänk och få ner skiten i brunnen.
Samt även tanke på ev.grannar.
-
Men är det tillåtet att göra så med sin skit, att man lägger den i sin kompost. Dert är väl lite ofrächt om man också har en borrad brunn på tomten. Tänk och få ner skiten i brunnen.
Samt även tanke på ev.grannar.
Det var en torpare någon mil ifrån där jag bor som gjorde så.
Han komposterade sin egen avföring och fick helt plötsligt en massa kolibakterier (heter dom så?).
Jag jobbade samtidigt med ett sportfiske/vattenprojekt då och var mycket intresserad av allt som hade med sånt att göra.
Han hade komposten inte allt för långt ifrån brunnen.
Men man får väl tänka sig för lite. Och kolla upp varifrån brunnsvattnet kommer. (Så att man inte komposterar direkt ovanför någon undervattenskanal/bergskälla).
Det är dessutom rätt så dyrt att lämna in vattenprover till laboratorium. (Det finns istortsett ett i varje kommun)
Det kostar allt från 200 till 700 s.kr beroende på i vilken kommun man bor.
Och skulle det vara så att man får ner "bajsbakterier".
Så vet jag inte alls vad man ska göra.
Man kan kanske flytta avföringen/komposten (hur trevligt är det?), och sen gäller det att tömma brunnen och skrubba den ren ett flertal gånger.
Men vad finns det för alternativ till kompostering om man har utedass?
Jag vet att förr hade komunerna så dom körde ut och tömde dassen för en mindre peng.
Men hur är det idag?
-
Ja du, får man ner bajsbakterier i brunnen är det nog bara att gräva igen den och gräva en ny, dyrt eller kanske renat av billigare i längden med ett prov från vattnet i alla fall.
Hände faktiskt våra grannar oxo för länge sedan, vilket gjorde att vi alla fich kommunalt vatten, och det var en befrielse.
....eller prata med kommunen om hämtning.
Jag vet att JAG inte vill bo i närheten med nån som gräver ner folkskit i jorden.
surt sa räven.....
-
Ja du, får man ner bajsbakterier i brunnen är det nog bara att gräva igen den och gräva en ny, dyrt eller kanske renat av billigare i längden med ett prov från vattnet i alla fall.
Hände faktiskt våra grannar oxo för länge sedan, vilket gjorde att vi alla fich kommunalt vatten, och det var en befrielse.
....eller prata med kommunen om hämtning.
Jag vet att JAG inte vill bo i närheten med nån som gräver ner folkskit i jorden.
surt sa räven.....
Det beror nog väldigt mycket på var och hur man gräver ner det.
Och om man komposterar det, eller bara gräver ett hål och tömmer skiten där!
Det är ofta dyrt att lägga så man får kommunalt vatten.
(Anslutningen)..det beror ju iof's på hur långt det är från närmsta andra anslutning.
-
Det är ju skillnad på en latrinkompost och en vanlig trädgårdskompost! En latrinkompost bör ha någon form av botten, så inte lakvatten rinner ut och förorenar, precis som en gödselhög. Dessutom ska man, i de allra flesta kommuner, ha tillstånd för att kompostera latrin.
...fast jag får väl säja att jag själv syndar på en del punkter. ;) Gäller det bara att tömma lådan till mulltoan så gräver jag ett hål i vår lövkompost och tömmer den där. Där lägger jag även hönsgödseln, det sätter lite fart på lövkomposten! Tunnan till utedasset blir det ju större mängd i, så den komposteras i en tät kompost i mellan 6 mån/ett år (lite beroende på årstid) innan det blandas i den vanliga komposten.
Så har vi gjort i tre år nu, och vi har inte blivit förgiftade än, trots att vi har en ganska grund, grävd brunn. Jag tror det är betydligt större risk att grundvattnet blir förorenat av t ex en läckande septitank....
/Camilla
-
Ja ja
Friskt vågat, hälften vunnet som det heter.
Jag skulle inte vilja riskera min brunn.
Och jag antar att det finns en anledning till reglerna kring "skiten".
Sen är det ju så förbannat kallt med utedass...... :P
Ha det.
Lottis
-
Hejsan
det är klart att man inte ska riskera att förstöra sitt vatten! Jag har komposterat skit i över 13 år på olika platser och på olika sätt.
en variant är att man använder tunnor med lock som sedan får stå förslutna i 6 månader innan de töms. Då är bakterierna borta enligt vissa hälsåvårdsexperter. Det kan sedan komposteras som vanligt. Det luktar väldigt illa om man har urin med, men lukten försvinner inom något dygn. Dock lite känsligt om man har grannar. Blanda med löv mm...
Annars har det varit traditionellt dass - rakt ner i backen. Man tömmer ibland och flytttar det då halvkomposterade materialet till en efterkompost. skydda för regn.
Viktigt är att man inte har komopst och dass p fel plats i förhållande till brunnen. Har ma koll på det så bör det vara helt ofarligt.
En förorenad brunn måste inte täppas igen. Det är nog en överdriven reaktion. 1) kolla om brunnen läcker i någon av de övre ringarna. 2) gräv upp och lägg ett tätt lager med lera runt om (minst 30 cm tjockt) Om bakterier kommit in underifrån kan det vara allvarligare - är det en engångshändelse kan man kanske eliminera orsaken (upphöra med en felaktigt placerad dasskompost t.ex.) annars blir det nog att gräva ny brunn.
varianter : kompostera i sluten behållare under dasset med urinseparering. Sprid den färdiga fina joden direkt i blomsterlanden.
variant : urinseparering och soldriven brännare som torkar / bränner upp skiten. man tömmer sedan resterna i komposten. (Har jag läst om)
Just nu har jag WC (usch så äckligt) :P
-
Jag pissar alltid utanför, på olika ställen i trädgården, så att inte urinet hamnar i dasset - det stör förmultningsprocessen och skapar dålig lukt.
Enligt lagarna är det förbjudet att pissa utomhus. Självklart ska inte stadsbefolkningen gå ut och pissa, de bor alldeles för trångt. Men på landet är det ungefär lika dumt som att förbjuda djuren att pissa utomhus.
Det handlar om att sprida det, då blir det aldrig sån koncentration på det att det kan ta sig ner under humuslagret och växtrötternas nivå. Kvävet bidrar till ökad växtproduktion vilket ger högre andel förna i din trädgård = förbättrar jorden, vilket i sin tur ger rum för mer och större växter med större kvävebehov, vilket ökar förmågan att ta upp urin vilket ytterligare ökar växtligheten. En positiv spiral.
Ett urinfritt utedass (med t.ex. sågdus i) luktar i princip inget.
Då när man tömmer dasset så är det nedersta redan långt gånget i förmultningen.
Sen måste man såklart lokalisera komposten på ett klokt ställe. Med kunskap så är det knappast några risker. Vill man vara bombsäker så kan man alltid gjuta en betongplatta och bygga ett litet skjul ovanpå så har man ett komspothus. Då kan man isolera det och ha kompostering året runt också om man vill = snabbare jordframställning.
Lottis, jag anser att reglerna finns pga okunskap, dels hos de som skapat reglerna, och dels hos de som reglerna är avsedda för. Därav behovet av regler.
Kan man sina grejer har man ingen anledning att följa dessa skitregler (dubbel mening ;) ). Man ska inte följa regler "bara för att".
Sen kan man faktiskt ordna så att utedasset håller skön värme också. Börja med att ha en sittdyna av liggunderlagsmaterial. Vindtäta. Låt den inte hamna för långt bort från huset.
Det finns ju modeller där man har ett "utedass" inne. Skiten hamnar i en soltorkare som ligger på utsidan. Där torkar den upp av solen och blir torrt damm som kan samlas ihop och spridas utomhus. (Ritningar: www.earthship.org)
Lycka till Lottis :)
-
Jahaja.
Men av hänsyn till mina grannar, OCH mig själv så väljer jag att följa reglerna ändå. Och jag är glad att mina grannar gör det med, utifall att brist på kunskap skulle förekomma.
Det känns bättre med WC, så slipper jag se vad andra har lämnat efter sig ;) så att säga.
Skitjobb är inget kul. ;D
-
En sak till,
Det går ju lätt att pissa ute med en väl anpassad "utväxt".
För hälften av befolkningen blir det mera ....besvärligt....
-
Jag har studerat ekologiska metoder för att ta hand om skit i Ladakh och Kina. I Ladakh har man andra förutsättningar (torr jord, dricksvatten från bäcken) än här, men i Kina är det ganska lika. Där har man ju samlat in skiten och spritt ut på åkrarna, vilket ibland har varit orsak till smittospridning. I samband med mitt intresse för ekologiska projekt i Kina stötte jag på en rapport från en eko-konferens i Nanning, som just handlade om bl.a. hur man tar till vara på skiten på ett ekologiskt sätt, utan att det uppstår risker med smitta ellerlukt / flugor etc. De kunde konstatera att efter svält, så är förorenat vatten från avföring den näst största dödsorsaken på den här planeten.
Jag pratade ju i ett tidigare inlägg om att man förvarar skiten i slutna tunnor i 6 månader för att sedan efterkompostera. Detta duger inte längre om man ska hålla modern standard. Vad som duger är dock svårt att få fram. Citat:In a study performed in Mexico Redlinger et al (2001) investigated the occurrence of feacal coliforms in the collected dry material over a 6-month period. Only about 1/3 of the samples fulfilled the Class A values, according to the US EPA. The reduction of the coliforms was mainly related to the desiccation, with a higher percentage of drier samples fulfilling the regulations. 6 months storage gave lower values of coliforms. pH was not measured. US EPA applies a classification for reuse of biosolids (for Class A compost <1000 faecal coliforms/ g). In addition there is alternative options to measure the absence of viruses, helminth ova and Salmonella. EPA rules divide sludge — which it calls biosolids — into two categories, depending on how it is treated and cleaned (EPA 1999). The more expensive Class A treatment aims to kills all the pathogens that live in the waste. The more common Class B treatment kills some of the pathogens. CDC (US Center for Disease Control) is now recommending that all sludge be cleaned to Class A in US because of the risk that diseases could be transmitted through the Class B sludge.
Table 2. Summary of the effects of sewage sludge treatment
on pathogens expressed as log10- reduction (from US EPA 1999).
PSRP Treatment Bacteria Viruses Parasites
(protozoa
& helminthes)
Anaerobic Digestion 0.5-4 0.5-2 0.5
Aerobic Digestion 0.5-4 0.5-2 0.5
Composting (PSRP) 2-4 2-4 2-4
Air Drying 0.5-4 0.5-4 0.5-4
Lime stabilization 0.5-4 4 0.5
In Europe compost guidelines is currently under discussion. In the current official third draft from the EU committee, sludge is divided into an advanced and a conventional category. For the advanced treatment it is stated that the process should be initially validated by an at least 6 log reduction of a test organism such as Salmonella senftenberg 775w, should not contain any Salmonella in 50 g samples and less than 5 x 102 cfu/g with an at least 6 log reduction. For conventional treatment just a 2 log reduction of E coli is required. However in the later, the application rules for fruits and vegetables are very strict. Fruit and vegetables in contact with the site of application is not allowed for consumption within a 12 month period and if eaten raw, not for 30 months following application (Working Document on Sludge, 3rd official draft, EU, 2000).
I tabellen ovan tycks kompostering vara det som säkrast förstör mikroorganismer (minskar med 1/100 till 1/10000 del) bortsett från förbränning. Torkning i luft eller tättsluten tunna reducerar bara från 1/3 till 1/10000 del. Problemet är att myndigheterna vill reducera mikroorganismerna till en miljondel för att vara på säkra sidan. (Avancerad metod) Då är det så gott som riskfritt, och man kan odla sina morötter i den jorden. Om man använder den "vanilga" metoden och reducerar till minst 1/100 så får man inte odla grönsaker i den jorden förrän efter 12 månader, och ska man äta dem råa måste man vänta 30 månader! ;D
Länk: Internet Dialogue on Ecological Sanitation (http://www.ias.unu.edu/proceedings/icibs/ecosan/stenstrom.html)
-
Jamen dom dära mulltoorna då?
Det måste ju vara idealiskt....eller
Då blir det mull snabbt och lätt...
Lottis
-
Vanliga s.k. mulltoaletter kan vara ett krävande åtagande och behöva skötas som spädbarn för att funka. Det är min dåliga erfarenhet. Det ska vara inte för mycket kiss (brun pöl på golvet om det kommer för många gäster) sågspån, inte för mycket, inte för litet. Slutresultatet blir inte mull precis. Detta gäller alltså en vanlig liten modell. (Utan "urinseparator").
Drömmer om att skaffa ett Clivus multrum, dvs. en jättestor tank under toagolvet där slutresultatet verkligen är klart för bruk, dvs efter ca två år, tror jag. Se http://www.clivus.com. Modellen som min kommun skulle acceptera kostar ca. 25.000 och då måste man själv installera. Plus betala en miljö/registreringsavgift vid anmälan!!! Clivus-modellen är rätt omständlig att installera med skorsten högre än husnocken osv. Kräver dessutom el (fläktar, fuktare etc.) Men jag har hört att den funkar jättebra och dessutom är luktfri.
Tanken på att använda färskt dricksvatten för transport av avföring är motbjudande när världen står inför stora problem med minskad tillgång på drickbart vatten. (Men visst, det känns onekligen fräschast - för stunden - med vattentoa). Vissa kommuner är långt framme och ger t o m bidrag om man lägger om till ett bra förmultningssystem. Tibro (tror jag) är en sådan kommun. Men i min kommun får man alltså "böta". Åtminstone om man bor inom stadsplanerat område. Finns det någon här med erfarenhet av Clivus Multrum så skulle det vara kul att höra mera om det. Ännu bättre om någon känner till ett elfritt alternativ.
PS: utedass på landet kan faktiskt vara underhållsfria. Vi hade ett när jag var liten som låg med baksidan i en lutande backe. Vind, vatten, löv och mikroorganismer såg till att allt bara "försvann". De flesta utedass byggs nog lite undangömt bland buskage i plan mark. Och då måste man ju flytta skiten förstås.
-
Jag kommer ihåg när jag som barn var och hälsade på släktingar i Finland. Då hade man utedass med 3-5 sitthål i rad, med olika storlekar.
Byggt så att det var låååångt ner till skiten, sen antar jag att dom använde det till jord och nån form av gödning/kompost.
Trevligt med sällskap, men huuuu vad kallt på vintern, brrrrr
Lottis
-
Nej, mulltoa vill jag aldrig ha. Hade det när jag hyrde ett hus en sommar och den bullrade så att jag stängde av den och ordnade ett utedass istället. Man vill ju inte höra en brummamde fläkt dygnet runt. Dessutom gick den sönder under de få gågner jag använde den. Den var dessutom krånglig att sköta och det luktar i hela huset om det blir strömavbrott. Med andra ord en mardröm.
Dessutom brukar jag inte ha så mycket värme i huset - jag eldar med kamin och inte med el. Och att då hålla konstant 20 grader i toan är svårt. (annars funkar den inte) för att inte tala om när jag är bortest. Då blir det kallt inne på vintern.
-
Visste ni att folk gick tillsammans på utedass långt efter att man fått WC? Bara för sällskaps skull (dock mest sommartid). Bruket upphörde först när våra bostäder blev större och det blev vanligt med eget rum...
Fick just svar från Clivus (ifall någon mer blev intresserad): Vi har nu M4 tankar i lager avsedda för max 4 personer året runt men dom är billigare än de tidigare tankarna och med 6 personer i snitt skulle jag rekommendera två tankar. Se
http://www.multrum.com/sweden/svehemma/index.htm
Vi har inget tryckt material så du får göra en utskrift av de sidor du är mest intresserad av. Här är priser och delar http://www.multrum.com/sweden/delar/index.htm Om ni köper två kan vi erbjuda viss rabbatt på tank 2
Den enda elförbrukningen är fläkten som bara dra ca 5 watt likström vid 12 Volt eller med vanlig ström ca 25 watt.
Innebär det att man kan köra med bilbatteri eller solfångare då tro? Hur lite man än behöver blir det ju problem vid stömavbrott i alla fall! OBS! Jag är inte återförsäljare, har bara velat ha en i drygt 25 år nu...men tvekar fortfarande, dels pga priset, dels pga elberoendet.
-
Hej.
Har använt en sorts mulltoa under 18 år i sträck. Först under 6 år på landet, och sedan under 12 år fram till idag i ett normalt villaområde i närheten av Stockholm.
Fabrikatet är/var Huskvarna, men det har sedan sålts ut, och jag kommer inte ihåg märket just nu.
Denna mulltoa har fungerat bra, och den är urinseparerande, så piss och skit blandas inte, det ska tydligen vara en förutsättning. men jag har sett exempel på många, många mulltoasorter som är rena stink och äckelbomberna.
Skiten hamnar i en plasttunna, som man bara lyfter ut då den är full, och häller i några slevar jord över.
Det krävde ett komposteringstilllstånd från kommunen.
Det innebar att all skit skulle förvaras i tunna utan att blandas i en vanlig kompost under 6 månader, minst.
Sedan kunde det blandas i komposten.
Som sedan skulle blandas med mer vanlig trädgårdskompost innan den spreds. (Komposten och gödslingen är min frus ansvarsområde!)
Vi har använt komposten för att gödsla vårt grönsaksland och även andra delar av trädgården.
Jag behöver byta tunna cirka 4-6 gånger per år.
Har man hällt i lite jord då och då, så blir den inte helt omild mot smak oh lukt.
Pinket går att blanda med urintank också, som blandar 30-50% urin med resten vatten, men det har vi inte infört, på grund av praktiska problem att installera den tanken på den plats där vi har muggen nu. Den ska dock flyttas inom en nära framtid, så då kanske det kommer också.
Min bror har en än smartare lösning. Han använder en vanlig vattenspolande mugg, där skiten sedan åker genom en centrifugalseparator som fungerar med självtryck, och lägger skiten i en stor behållare, medan urinen går vidare ner i ett vanligt infiltrationsavlopp. Det kan kombineras med UV-ljus bakteriekontroll för urinen också. Den behöver han bara gräva ur en gång per år. Färdigmullat. Men han har inte haft den i ett år ännu, så framtiden får väl utvisa om det håller vad det lovar.
Mikael Perman
-
Hej igen.
Efter lite grunnande och lite eftersök, kan jag berätta mer om detaljer kring min mulltoa.
För en ca 18 år sedan började jag alltså använda en mulltoa som då hette Husqvarna miljötoalett. Den finns fortfarande att köpa, men då heter den visst Separett Classic. (Så klatschigt!!!).
Den var urinseparerande, men urinet stannade på en stor skiva, där det indunstade och blev med tiden en tjock brun gegga, inte olikt sockrat sirap.
Jag använde den ute på landet under 6 år, och det fungerade utmärkt. Nämnas bör dock att min bror hade problem med samma toa-typ.
Hans problem berodde på att de var 3 i hushållet och hade mycket gäster, och mer kvinnfolk i huset. Pinket läckte helt enkelt över avdunstningsskivan, och kom ner i skitbehållaren, och då kom lukten, trots fungerande fläkt.
Så de första sex åren var jag ensam, och toatypen fungerade perfekt. Det ända (!) att anmärka på var att behållarna för skit var stora och tunga, så det var inget för en ensam dam på landet. Skit-tunga helt enkelt.
Så flyttade jag och min fru till en gammal sommarstuga i Tullinge, söder om Stockholm. Vi behöll samma typ av toa under en ca 2-3 år till, och den klarade även den belastningen utan problem. Men då ska jag ju nämna att detta gamla sommarstugeområde från slutet av 40-talet var nästan helt obebott och igenväxt, så både jag och min fru pinkade ofta på tomten. Ljuvligt, eller hur!
Vad som hände var att jag upptäckte att även fläkten var en svag detalj i den gamla konstruktionen. De slets ut efter en 5-6 år och började vibrera och låta något så förgrymmat.
Jag hade visserligen bytt fläkt en gång tidigare, men hur länge den fläkten hade hållit visste jag inte, eftersom jag tog över toan från den som bott i huset tidigare.
Fläktbytet var också en tämligen dyr historia, ca 800-1000 kronor.
Nåväl, vi bytte tillen modernare toalett, nämligen Separett Villa. Alltså samma märke men modernare. Bland annat var skitbehållarna mycket mindre, vilket underlättar otroligt vid byte. Så den delan går som en dans. Själva skitbehållarna är dessutom mycket enklare och billigare, enkla tunnor med tättslutande lock.
De äldre tunnorna var stora manuellt plastade med ett lustigt hål i botten, så risken vid byte var både att man kunde knäcka ryggen och att man kunde drälla, alltså mindre trevligt.
Den nyare konstruktionen har en platta som tunnan står på, som man drar i en spak då och då så att tunnan vrider sig och tunnan blir jämnt fylld. har fungerat bra alltså, under de senaste 6-7 åren.
Har det varit något strul med den nya muggen då? Nja, mest på grund av att jag inte följt instruktionerna. För jag installerade den med urinseparation ner i avloppet, via ett smalt rör från toan.
Detta rör kleggade igen efter ca 3 år, vilket var mindre trevligt att ta reda på. Jag hade helt enkelt inte följt instruktionen att hälla i lite vatten dagligen i urinavloppet. Det var tänkt att skölja ur röret, nämligen.
XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX
Jag står i begrepp att flytta muggen till ett bättre ställe, där jag kan ha urinseparation och inte använder skorstenen som ett luftutlopp längre.
Det beror på att jag dels vill bygga en vedeldad bastu i källaren. (Elbastu är huuuaaaaa!) och muggen använder den lediga pipan i skorstenen.
Dels beror det på att flugorna letar sig ner i pipan som kommer från toaletten. De kommer visserligen inte in i muggen, för det finns ett bra filter. MEN de sätter sig fast i fläkten, så jag får rensa den från flugor då och då. Och även filtret får jag rensa, för annars kommer det börja lukta.
När fläkten är full av flugor vibrerar och brummar den något hemskt.
Vad som såg väldigt smart och arbetsbesparande ut då jag började använda en pipa i skorstenen, visade sig inte vara helt lyckat alltså. Man ska ha ett eget rör, med ett insektsnät och regnhatt direkt uppe vid utloppet. precis som tillverkaren rekommenderar.
I min nya installation kommer jag också se till att urinet går ut i övriga avloppet efter så kort sträcka som möjligt, och utan böjar. Alltså vattnet från handfatet sköljer med pinket, ner till uppsamlingen för vattning. Pinket får rätt vattenhalt och inga stopp i mina rör! Så hoppas jag.
Finns det något mer att tänka på vad gäller toaletten? Jo den finns i 12-voltsversion också, men där är inte fläkten lika stark. Vilket troligen inte gör så mycket, eftersom jag ändå får strypa luften för att toaletten inte ska dra ur så mycket varmluft ur källaren.
Att toan drar ut en massa luft ur källaren är ju på både gott och ont. Bra ventialtion och luftombyte blir resultatet i källaren. Men det kostar energi i form av rumsvärme också.
Toan passar alltså egentligen bättre på ett utedass! Som inte är uppvärmt. (Denna modell behöver ju ingen avdunstning, som den tidigare, och är alltså inte beroende av värme som Classic-modellen!)
Vad jag ska försöka utforma vid denna installation, är att tilluften till muggen tas på ett sådant sätt att den värms upp en smula av frånluften. Genom att lägga utloppsröret från muggfläkten genom flera meter tjockare rör, där tilluften kommer. Det blir alltså som en coaxial-värmeväxlare. En del borde detta kunna ge.
För att slippa fläktbuller funderar jag också på att byta till en kanalfläkt som jag lägger uppe på vinden, och helt fräkt ta bort den som sitter i själva muggen. Det är kanske något att tänka på för er andra som tycker att mullisar väsnas för mycket. och kanalfläktar kan man också få med motorstyrning, så att man inte behöver strypa luftflödena, utan kan reglera ner istället. En placering på vinden borde också underlätta service och underhåll. Och en kanalfläkt behöver inte vara dyrare, tvärt om, till och med om man köper fläkten som reservdel från toa-leverantören..
XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX
Mer om komposteringen. Både ute på landet och i det gamla sommarstugeområdet där jag born nu, så var det från början latrintömning. Mitt godkännande från kommunen behövdes alltså för att de skulle godkänna att jag slapp latrintömning, och därmed kostnaden för det.
Jag var tvungen att följa reglerna om 6 månaders avaktivering av skiten, i tunnan. Vilket medförde att jag behövde en ca 6 tunnor för min nya toa, för att veta att jag hade tillräckligt med tunnor. Detta betyder att det behövs en plats där det går att upprätthålla god skittunneordning.
Efter detta så lades tunninnehåll i trädgårdskomposten, där det fick ligga ytterligare minst ett halvår. Där blandades det också med trädgårdskompost, och fick mer lämplig styrka.
Behövs det senare? Vet inte, vi har provat att hoppa över det senaste steget, och grävt ner de DJUPT i trädgårdslandet, under den normala jorden. Få se i år hur detta fungerar. Vi har då en ca 20 cm vanlig jord över den mer än 6-månaders lagrade skiten.
Kommunen krävde dock tvåstegs kompostering, och de krävde också att det andra steget skedde i en kompost som låg lämpligt till i förhållande till brunnen på gården. Bakterierisk, helt enkelt.
Numera bryr de dock inte sig om det, eftersom vi har begåvats med kommunalt vatten och avlopp. Brunnern håller på att ombyggas för bevattning av trädgården istället, och då spelar det liksom ingen roll längre.
Jag ska också tillägga att vi har använt svarta plastsäckar i tunnan. Det underlättar tömmandet av tunnorna efter de sex månaderna, och underlättar rengöringen också. Värt de extra kronorna alltså. Tycker jag, eftersom det är mitt jobb att tömma tunnorna.
Har någon av grannarna klagat? Nej inte ens under de senaste åren då mexitegel-shabraken och pastellfärgen står som spön i backen i grannskapet. Det enda som märks är just vid tömningen, men det försvinner efter en halvtimme.
XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX
Någon har sagt det tidigare i ett inlägg, men jag upprepar det också. Andra små mulltoa-sorter med konstiga paddlar, och någon ide om kompostering redan inne i muggen fungerar inte.
Om det inte är en väldigt stor behållare under mugg-golvet, för de verkar fungera.
De små stinker, läcker och är väldigt kladdigt vid tömning. Fungerar nog enbart vid sällan besökta sommarstugor, och knappt det. Jag känner ca 5 olika hushåll som försökt med varianter på det. Huuua, det är produkter som paddeltoaletter som ger mulltoan dåligt rykte
Mikael Perman
-
Om man har en källare eller på annat sätt kan ordna tillräcklig fallhöjd så borde en aquatron vara det bekvämaste, vanlig snålspolande toalett, efter spolning separeras avfallet i fast respektive vätska, där vätskan går via UV-belysning ut i ett vanligt BDT-avlopp och det fasta samlas i en komposteringsbehållare som man tömmer ca en gång per år. http://www.aquatron.se/start.se.html
-
Hej.
ja det är en sådan som bror min har, men jag måste fråga honom om hans erfarenheter så här långt, han har kanske haft den i ett år nu, och kan berätta, så jag kan föra vidare.
Mikael Perman
-
Själv har jag fått en släng av spermofobi och koprofobi, och tycker att det verkar äckligt konstigt nog så reagerar jag inte på stallgödsel.
-
Hej.
Säkert instinktbetingat med skitfobier, och praktiskt ur smittskyddssynpunkt. Allt ifrån skadliga bakterier till lustiga parasiter, kan ju ha skapat både instinkter och sociala regler.
Personligen tycker jag inte att det är något nöje att tömma skittunnor. Men jag klarar av det. (Den som har en avvikande uppfattning, kan jag bjuda in på butt-tömmarparty, om de vill.)
Har förövrigt en tunna att skifta idag, och det är inte lika motbjudande. Men många bekanta har svårt med det också, och har tom svårt att skita på en "mullis". Och visst har det hänt att jg kommit med kommentarer om att de inte ska vara så förbaskat fjolliga. Men alla har vi ju vår gräns någonstans.
Mikael Perman
-
Hej igen.
Min bror gick alltså och skaffade en aquatron för ca 1.5 år sedan. Han har ingen källare, utan han har istället toa och dusch på ovanvåningen, och hans gamla skafferi bakom murstocken fick släppa till utrymmet för tank, separator och UV-enhet.
Aquatronen måste alltså ha fallhöjd för att separationen av skit och vätska ska fungera genom självtryck.
Han har en helt vanlig snålspolande vattentoa, som sedan faller ner i separatorn, och där det fasta går ner i tanken och vätskan går över till UV-sterilisering.
Hur är den att skita på? Ja det märks ingen som helst skillnad mot en vanlig vattenmugg.
Skötsel då? Ja på 1.5 år har den inte blivit full, utan först nu har han börjat att tänka på att ta ut jord ur tanken. Den är groteskt rik på fina små maskar, det han skovlar ut, och det är som sagt förvånansvärt luktfritt. Det har alltså ingen stor äckel-faktor.
Vad är poängen med aquatronen då?
Ja som sagt, en del blir ju äcklade av en mullis eller torr-mugg, men det är ingen risk med aquatronen i dagligt bruk.
Man behöver inte heller tömma periodiskt genom att byta buttar, insatser eller liknande.
Det är bara att ta spaden och gräva ut en gång om året, och det verkar som om tillverkarens beskrivning stämmer.
Aquatronen finns också i varianter där det flytande också tas till vara för gödsling, men det är inte den min bror har, så den vet jag inget om i praktiken.
Jag hittar två nackdelar:
1. Dyr. Brorsans kostar 18000 kronor i normalpris, men det finns mindre, som sparar ett par 1000-lappar.
2. UV-lampan som dödar mikroberna i vätskan, drar en del el och måste bytas då och då enligt tillverkaren.
För att få det godkänt för normalt infiltrationsavlopp, så måste UV-lampan tydligen vara med, men det kan man kanske ändra på om man tex tar hand om vätskan utan att leda ner den i ett infiltrationsavlopp.
Mikael Perman.
-
Tack Mikael, detta stärker min tilltro till aquatron som ett vettigt system. Och bor man avskilt och har bra avstånd mellan Brunn och infiltration så kan man säkert slå av UV-lampan om man är rädd för problem med elförsörjningen, eller kanske koppla UV-lampan så att den tänds när toadörren öppnas och släcks efter en halvtimme eller en timme.
-
Norrköping har tagit fram råd om egen kompostering av toaavfall' från latrin. Det finns risker med all avföring då bakterier är inblandade. Ällmant ska komposten ha mognat i ca 1 år för att vara helt smittfri. Platsen måste givetvis vara lämplig utifrån flera aspekter. För att få ett bra kretslopp borde vi odla våra egna grönsaker eller välja närproducerat och absolut inte utländska grönsaker/frukter. Men svårt att leva upp till. En del kommuner har valt att inte ta emot latrin mer , då man inte längre får deponera det! Då måste folk med latrintunnor hitta andra sätt att ta hand om detta. Gå in på www.norrkoping.se (miljö- och hälsa) och välj dasspappret!
-
Okejdå, här har ni lösningen:
1. Utedass
Urinseparerande sits typ "Dass-Isak" från stormarknaden.
Ställ en tunna bakom dasset, och ngt lägre än toasitsen, låt urinet rinna till den. Sätt på en hängränna och ett stuprör på dasstaket, som skall vara ca 2 kvadratmeter stort. Se till att regnvattnet hamnar i urintunnan. Gör ett bräddavlopp (ett hål/öppning för avrinning när den blir full) från tunnan.
Låt fekalierna (bajset) hamna på marken, dasset skall placeras så att den ytan är torr. Dasset skall byggas så att utrymmet där fekalierna hamnar är ventilerat.
Klart!
Är luktfritt och behöver aldrig tömmas. Om någon skulle "misslyckas" vid sitt besök så att fekaliehögen blir för blöt så kan det ge upphov till lukt. Detta åtgärdas enkelt med att hälla på lite jord. Observera att inget toaströ eller liknande produkter skall tillföras.
250 stycken sådana här i drift finns på Överlöpe Camping strax nordost om Norrtälje. Fungerar perfekt!
Förklaring: Det är vätskan i kombination med fekalier som ger problem. Med detta system separeras alltså urinet, spädes med regnvattnet till så låg koncentration att inte ens brännässlorna vill växa där. Och bajshögen torkar bort fortare än vad den fylls på!
Enkelt och bra va? :)
-
kan man inte elda skiten i öppna spisen!? Då får man ju bort läkemedelsrester med väl!?
-
Skulle vilja se den vedstapeln ::)
-
Det kallas för göselstack då! ;D
Kan man åka in till avfallsåtervinnaren i komunen med sin egen tunna om man vill ha ett utedass utan egen kompost? Finns det nått system speciellt för detta med behållare?
-
Jag kan inte förstå vitsen med att köpa dyra separerande toaletter och sedan låta urinen gå in i vanliga avloppet. Är det bara för att spara vatten? Det mesta av näringsämnena (som förorenar när de hamnar på fel ställe t.ex. i grundvattnet eller i havet) finns ju i urinen och bör då självklart användas till att gödsla t.ex. hövallar eller skog. Att skicka ut urinen i en infiltration är ju detsamma som att sända ner den till grundvattnet på sikt.
-
Om man äter läkemedel är det nog inge bra att ta det direkt som gössling!?
-
Den miljömedvetne förvarar det i äkta korvskinn i och djurmagar som man själv tagit reda på!
-
Som jag fattad det så är problemet med läkemedelsrester störst när avloppet går ut i vattendrag, främst från reningsverk.
Kan man behålla gödseln i mullskiktet så bryts nog organiska föreningar lättare ner av mikroorganismer, men det är alltså vad jag tror.
Säkert är iaf att näringen tas bäst tillvara på detta sätt.
Separerar man urinen kan den samlas upp i en nergrävd behållare, det brukar rekommenderas lagring minst 6 månader för att ev sjukdomsalstrande organismer ska dö.
Urin är alltså inte helt sterilt som en del tror.
Men har man nergrävd urinbehållare ska man nog ha den inuti en större behållare, som säkerhet utifall det blir en läcka.
-
i boken"självhushållning på kvinnligt vis"står d att de har ett utedass med 2 toan i,en för bajs å en för kiss,med hinkar under.den med kiss töms ofta för att spädas med vatten mycket mer än kissets volym å den med bajs,lägg i papper å maskar i bajset å maskarna fixar resten.hälsar bushwomen
-
Hej på er alla ...följer denna tråd med iver då jag inte är nöjd med våran aquatron...vi har modellen med 4 kammare.
Har letat andra alternativ i flera år...har haft aquatronen i 8år...med allt från översämningar (tack och lov har vi den i en separat byggnad )till andra div problem.
Vi har iofs ingen mask i våran men enligt försäljaren så skulle det fungera utan!!!
Men DEN ÄR INTE FRÄSCH ATT TÖMMA
speciellt inte när inte vatten avrinningen fungerar som den ska!
Tänk er själva en bajs/vatten sörja som inte har blivit det minsta förmultnad!
Men vi biter ihop maken och jag han gräver ur i hinkar jag bär och gräver ner...sen e det till att slänga alla kläder i tvättmaskinen direkt och lägga sig i ett långt bad ;D
Men söka nya alternativ det gör vi för fullt!
Dyra är dock alla!
Men jag tycker dock att man borde kunna bygga/beställa en tank av något slag och komma undan bra mycket billigare än 15-50000kr
Men det återstår väl att se om man får en snilleblixt!
-
Det är visst väldigt hälsovådligt med dasskompost, eftersom man måste söka tillstånd och bevisa att man gör allting rätt. Däremot verkar det vara helt ofarligt när kommunens avloppsrör läcker ut på åkern. www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=762&a=415049 Vad ska man säga om det?
-
Separerar man urinen kan den samlas upp i en nergrävd behållare, det brukar rekommenderas lagring minst 6 månader för att ev sjukdomsalstrande organismer ska dö.
Urin är alltså inte helt sterilt som en del tror.
Men har man nergrävd urinbehållare ska man nog ha den inuti en större behållare, som säkerhet utifall det blir en läcka.
Urinen är steril i urinblåsan, men förorenas på vägen ut ur kroppen fick jag lära mig när jag läste anatomi och fysiologi. Detta med urinhantering har jag funderat på. Alltså, den aldeles färska urinen är ju itne så förfärligt ofräsch, men står den ett tag så växer det ju! Är tanken att stoppa bakterietillväxten genom att utesluta syre?
-
Livmedel gödslat med mänsklig avföring har hög förekomst av inälvsmaskägg per kg, jämnfört med de som gödslas med annat än människoskit. Det läste någon undersökning för några år sedan. Inget jag skulle göra.
-
Det är inget problem att kompostera fekalier jag har gjort det utan problem i snart 15 år. Börja med att ta kontakt med kommunen där du bor. Det är olika hur de ser på frågan, men hursom helst så måste du söka tillstånd. I Enköping där jag bor är de förhållandevis liberala men i Norrtälje, har en kompis där, är det tvärstopp. Det viktigaste att tänka på är att ha en kompost som är tät i botten helst betong och att inte ha för brottom jag den ska komposteras minst 2 år själv har jag cykler på ca 5 år. Du bör ha två fack på 1-2 kubik beroende på hushållets storlek börja med att flylla det ena till det är fult då byter du till det andra när den andra är full så är förhoppningsvis den första färdig jord som kan tömmas och så börjar man om. eftersom den är tät i botten så är det inge risk för förorenade brunnar mm.
jag har en separerande toalet och komposterar bara fekalierna. ´Det blir betydligt trevligare att hantera avföringen om man gör så och skittunnorna blir också mycket lättare och inte minst viktigt ur trivsel synpunkt i stort sätt LUKTFRIA vilket också komposten blir!
Urinen filterar jag in men det är klart att man skulle kunna samla den och använda som snabbgödning men det har jag ingen erfarenhet av.