Alternativ.nu
Övriga ämnen => Skogsbruk => Ämnet startat av: trassla skrivet 13 maj-12 kl 22:54
-
Jag vet inte om detta är rätt sida, men jag måste ställa frågan ändå. Jag har alltid köpt ved av en bonde, i slutet av sommaren och då har den ju varit torr. Nu i år, så kan jag gå ut i skogen och ta träd som de inte skall ta tillvara. Jag tänkte då dlå två flugor i en smäll, dels städa lite i naturen och dels för värmen till vintern. Nu till min fråga, när jag klyvt veden hur skall jag då göra med den? Grannnen lastar dem på pallar, men det har jag inte. Skall jag låta de ligga ute och torka eller stapla dem inne?
-
Under tak och luftigt. Annars får du stapla stack noga, så regnet rinner av så mycket som möjligt, men det är inte optimalt..
-
Ved mår bäst om det får torka en hel sommar. (2år inomhus är nästa nivå) :-)
Om du inte kan förvara den luftigt under tak, spänn en presäning över högen så att det inte regnar så mycket på den. (den att högen får en mössa)
-
Det klassiska är att göra en vedstapel genom att stapla veden i en ring, och sedan kasta in i mitten. Fortsätta upp i höjden. Med lite omsorg lägger du vedbitarna i yttre ringen så att de lutar lite utåt, så att regnvatten rinner ut ur stapeln, inte in. Det blir gärna så med automatik eftersom det staplas runt. Du får se till att vända bitarna så att det inte lutar så mycket att det vill rasa. Två meter diameter blir bra. Svårt om den är för liten. Torkar sakta om den är för stor. Du "armerar" med lite ris här och där. När du kommer upp i höjd minskar du omkretsen och ökar lutningen så att det blir som ett tak. Efterhand som det torkar knackar du in vedbitar som rör sig utåt.
Det understa lagret görs med lite grövre björkbitar som har barken kvar. Lägg barken mot marken och lägg bitarna som strålarna på en sol. Det gör att det kan ventilera ungefär som med pallar. Finlir är att stapla en "skorsten" i mitten så att det kan ventilera genom hela stapeln.
Hellre flera mindre staplar än en stor. Ju högre desto bättre. När en rasar tar du in den veden.
-
Ju högre desto bättre. När en rasar tar du in den veden.
Gäller att inte stapla för stabilt då, för då får man frysa hela vintern ;)
-
Gärna lastpallar eller likande i botten, så att det inte ligger direkt på marken också
-
Om du inte kan förvara den luftigt under tak, spänn en presäning över högen så att det inte regnar så mycket på den. (den att högen får en mössa)
Näe. När veden ska torka ute under vår och sommar ska det inte vara någon presenning över, då kan inte fukten avdunsta ur veden. Visst kommer det att regna på veden under torktiden, men när den börjat torka kommer den inte lika lätt att ta åt sig vatten igen, så regnet är ingen fara. Vill en prompt täcka veden får en stapla veden rakt och lägga plåt över, med luft emellan.
För optimal torkning läggs veden på pallar eller liknande, som kurt säger, och travas mot en södervägg.
-
Näe. När veden ska torka ute under vår och sommar ska det inte vara någon presenning över, då kan inte fukten avdunsta ur veden. Visst kommer det att regna på veden under torktiden, men när den börjat torka kommer den inte lika lätt att ta åt sig vatten igen, så regnet är ingen fara. Vill en prompt täcka veden får en stapla veden rakt och lägga plåt över, med luft emellan.
För optimal torkning läggs veden på pallar eller liknande, som kurt säger, och travas mot en södervägg.
Man kan ha lite mellanrum mellan veden och presenningen, så får man det bästa från båda världar
-
Då får en isf ha en vedtrave som är plan upptill om det ska vara lönt att ha presenning med luftspalt (sicket jobb!), det går inte när det bara är en pyramidhög ihopslängd, då blir det ändå sådär uschligt med avdunstningen.
-
Man kan ha lite mellanrum mellan veden och presenningen, så får man det bästa från båda världar
Precis!
Bara man inte täcker ner "över/runt sidorna" så funkar pressenning oxå.
Jag kör dock med 1.5 m3´s "häckar",,,,pall i botten/spanter och pannplåt till tak.
-
Man kan slå ihop en ställning av några slanor och hänga presenningen över
-
Man kan slå ihop en ställning av några slanor och hänga presenningen över
Visst! Och hoppas att det inte regnar på detta! ;)
Håller nog mest med skräptanten! Men jag lägger plåt över, och har 15-20 cm luft mellan veden och plåten och 10 cm mellan vedtravarna.
Och när det blir plats i vedboden så kärras den in där. Torr.
-
Visst! Och hoppas att det inte regnar på detta! ;)
Inga problem, det absolut mesta rinner över. Man får förstås forma det som taket på ett hus, högt på mitten och sluttande utåt.
-
Gott att höra att det finns flera konkurerande ideer om hur man torkar ved optimalt.
Men om frågeställarens ved fortfarande står i skogen. Få ner den snarast, helst igår. :-)
-
Luftcirkulationen håller jag nog som det viktigaste!, samt att man inte tillåter regn/fukt i traven,,, varken från "himmel eller jord".
Med vilka medel som man sedan förhindra detta är mera "sekundärt"
-
Engångspallar kan du tigga hos något företag då det anses som skräp och har du något sätt att transportera lastade såna med så blir det väldigt smidigt, även utan transport så är de bra att ha i botten.
-
Hemma i djupaste småland har vi alltid gått efter en gammal regel kapad och klyvd till påsk och in under tak till midsommar.
Om veden inte är fälld än kan du syrfälla strax innan midsommar när löven kommit på och kvista och kapa upp i aug-sep så har du torr ved till vintern.
-
Hemma i djupaste småland har vi alltid gått efter en gammal regel kapad och klyvd till påsk och in under tak till midsommar.
Om veden inte är fälld än kan du syrfälla strax innan midsommar när löven kommit på och kvista och kapa upp i aug-sep så har du torr ved till vintern.
Det här är en viktig kommentar, som många i tråden inte tänkt på:
Det är en Mycket Vettig Idé att fråga på bygden!
...eller grannarna, om de klyver sin ved själv och bor där sedan minst ett decennium. ;)
Detta märker man om inte förr så när man flyttar inom Sverige.
Luftfuktighet, blåst och temperatur varierar rejält mellan olika landskap.
-
Hemma i djupaste småland har vi alltid gått efter en gammal regel kapad och klyvd till påsk och in under tak till midsommar.
Om veden inte är fälld än kan du syrfälla strax innan midsommar när löven kommit på och kvista och kapa upp i aug-sep så har du torr ved till vintern.
Jag använder mig av samma regel :)
Men...björken fälls vid nymåne i augusti och får ligga tills bladen gulnat - sen kvistas & man gör några snitt i barken så att den inte ruttnar sen kapas den i 2-meters stockar (hanterbara). Lägger stocken "omlott" på varann i ena ändan och där ligger den till det är dags att klyva den på våren. Då är den väldigt torr :)
Jag ligger alltid en "årsved" före,då är den torr & fin att elda även om det varit hög luftfuktighet då den borde ha torkat
-
Jag använder mig av samma regel :)
Men...björken fälls vid nymåne i augusti och får ligga tills bladen gulnat - sen kvistas & man gör några snitt i barken så att den inte ruttnar sen kapas den i 2-meters stockar (hanterbara). Lägger stocken "omlott" på varann i ena ändan och där ligger den till det är dags att klyva den på våren. Då är den väldigt torr :)
Jag ligger alltid en "årsved" före,då är den torr & fin att elda även om det varit hög luftfuktighet då den borde ha torkat
Jag tycker björk som legat och torkat blir svårkluven så jag skulle hellre klyva den färsk och då torkar den ännu bättre under vintern.
-
Men...björken fälls vid nymåne i augusti och får ligga tills bladen gulnat -
Varför just i Augusti och vid nymåne?,,, ;D
Syrafäller gör man inte annat än om man har taskigt med "torktid", och helst då på vår/försommaren för som påpekat bör man ligga ett år "före" med veden.
"Omlottläggning" kallas hos oss för att man gör "Res" (kolveds-res), och "snitt i barken" är att "Randbarka".
Kanske finns det fler benämningar på detta i vårt avlånga land?,,,,, ;D
-
Man kan slå ihop en ställning av några slanor och hänga presenningen över
I så fall rekomenderar jag ordentlig förankring i marken. Annars kan det gå som för mig:
http://marstorp.albinholmgren.se/2012/05/14/icke-hallbar-energiforsorjning/ (http://marstorp.albinholmgren.se/2012/05/14/icke-hallbar-energiforsorjning/)
Här i byn säger folkvisdommen att "det måste regna på veden sju gånger innan den är torr". Jag tror tanken är att genom regnet sväller och krymper veden så att den spricker upp och mitten kan torka ordentligt.
-
I så fall rekomenderar jag ordentlig förankring i marken. Annars kan det gå som för mig:
[url]http://marstorp.albinholmgren.se/2012/05/14/icke-hallbar-energiforsorjning/[/url] ([url]http://marstorp.albinholmgren.se/2012/05/14/icke-hallbar-energiforsorjning/[/url])
Här i byn säger folkvisdommen att "det måste regna på veden sju gånger innan den är torr". Jag tror tanken är att genom regnet sväller och krymper veden så att den spricker upp och mitten kan torka ordentligt.
Men du är en visdom rikare ;)
-
Om man inte behöver torr ved samma säsong så är min erfarenhet att det kvittar när man hugger och klyver veden. Det viktigaste är bara att man ligger minst 2 år före så att veden får torka ordentligt. Och att man har maskiner till hjälp vid klyvningen.
Förra året och nu i år så har jag huggt nästan bara grov asp, kapar och klyver nån timme då och då, blir nog klar till midsommar! ;)
Asp sägs ju vara det sämsta man kan elda med, men får den ligga och torka i minst 2-3 år så närmar den sig björk i bränslevärde.
-
Om man inte behöver torr ved samma säsong så är min erfarenhet att det kvittar när man hugger och klyver veden. Det viktigaste är bara att man ligger minst 2 år före så att veden får torka ordentligt. Och att man har maskiner till hjälp vid klyvningen.
Förra året och nu i år så har jag huggt nästan bara grov asp, kapar och klyver nån timme då och då, blir nog klar till midsommar! ;)
Asp sägs ju vara det sämsta man kan elda med, men får den ligga och torka i minst 2-3 år så närmar den sig björk i bränslevärde.
Och lätthugget när man är som ja att gilla hugga allt för hand :)
-
Vi kapar o klyver så tidigt som möjligt på vårvintern, staplar på pallar ute och staplar pallarna på varandra, presenning platt på översta lagret (lite brädor o skivbitor som vilar på pallsidorna under preseeningen innebär liten luftspalt). Kör in pallarna under tak när det varit en riktig torr o varm period t.ex. i juli eller augusti. Sen står dom under tak ytterligare en säsong innan vi eldar veden.
-
Varför just i Augusti och vid nymåne?,,, ;D
Syrafäller gör man inte annat än om man har taskigt med "torktid", och helst då på vår/försommaren för som påpekat bör man ligga ett år "före" med veden.
"Omlottläggning" kallas hos oss för att man gör "Res" (kolveds-res), och "snitt i barken" är att "Randbarka".
Kanske finns det fler benämningar på detta i vårt avlånga land?,,,,, ;D
Jag vet inte vad det menas med att "syrafälla"
När man fäller björk vid nymåne i augusti och låter trädet ligga - låter man då löven bli gula så torkar "stammen" upp. Den kan ligga där till våren om man vill men den torkar inte mer förrän man kapar/klyver.
Att man fäller björken i augusti har den fördelen att det är då hösten börjar och man utnyttjar naturens krafft att torka den. Man säger att det ska göras vid nymåne då den spelar in på jordens dragningskraft vs vatten. Typ som ebb/flod...det är en hel vetenskap och jag vet inte exakt.
När bönderna här i trakten sa detta till mig trodde jag att dom drev med mig men alla gör så här - -och det fungerar för björken är supertorr när man klyver på våren. Den kan då travas direkt vilket passar mig när barrveden får ligga och torka i pyramid till midsommar.
-
Nej någon vetenskap är det inte alls!
-
Tack allaför era svar!! Träden jag tänker ta är , de träd som de fällde förra året. Jag har tillåtelse att ta dem, dels ser det illa ut dels så ligger de över de bästa kantarellställena :o. Så då är det helt okej, att ta dem till gården och såga upp dem, för att sedan elda dem till hösten?
-
Jag vet inte vad det menas med att "syrafälla"
Att "Syrafälla" är exakt samma som ni gör nu, bortsett från att man avverkar tidigt på våren istället när björken har "musöron" och en förlängd torkperiod på 2-3 månader.
Tanken med detta är att man tillreder veden färdigt under hösten, för eldning samma/kommande vinter.
Jag har fö varken hört/läst eller varit med om att någon här "syrafällt" i augusti och under speciella månfaser, så det var något nytt för mig trots mina år i skogen.
Ok! att veden kanske är torrare?, men på våren är ju eldningsesongen över för dom allra flesta, så jag förstår inte vitsen riktigt?.
-
Och jag som bara tar ner och kapar, klyver och slänger allt i en enda stor hög. Dessutom blir det mest gran... (pga av tillgången). Den får torka bäst den vill, oberoende av väder och tid, tills jag har tid att ta in den och då slänger jag in den i lidret på pallar, och tänk! Vi har alltid varmt inne på vintern. Hinner jag inte med ved från färska träd, blir det torrträd, och de finns också. Hästar och granbarkborre fixar sånt ;). De är redan torra, men lite väl inkådade för att vara optimala (ryker mer). Och ja, vi eldar bara med ved hela året (ej sommaren förstås). Nåja, lite noga är jag att den är torr och det inte har regnat på ett tag innan jag slänger in den i lidret :).
-
Ja, baggagranar och andra torrträd kan en kapa och klyva och elda direkt, för träet är redan tillräckligt torrt.
-
Ja, baggagranar och andra torrträd kan en kapa och klyva och elda direkt, för träet är redan tillräckligt torrt.
Och har vedborren härjat ordentligt så är det mycket hål i veden...blir bra drag! ;) ;D
-
Ja, det är bara fördelar ;D !
-
Och har vedborren härjat ordentligt så är det mycket hål i veden...blir bra drag! ;) ;D
Frodvuxen gran, död sedan några år och full med luftkanaler, de lär brinna bra men knappast länge ;D
-
Hej!
Ved lagrad i "ej uppvärmda" lokaler (vedskjul, eller ute mm) innehåller ca 18% fukt. Det som tar tid att torka är det vatten som cellerna innehåller, det går fortare ju mer veden är delad och utsätts för ventilation.
Om man vill testa vad man har för fukthalt, gör man så här
Ta en träbit med eller utan bark, väg den så noga man kan, helst i gram.
Torka den, tex i ugnen på 75 grader i minst ett dygn (luckan på glänt) eller i micron på låg effekt tills den nästan kolar.
Väg biten igen, ta skillnaden mellan fuktig och torr vikt och dela med den torra vikten, du får nu fuktkvoten.
EX
Fuktig vikt 120 gram
Torr vikt 100 gram
120- 100=20/100 detta ger 0,2 dvs 20% fukthalt
mvh/ Bosse
-
Hej!
Det som tar tid att torka är det vatten som cellerna innehåller, det går fortare ju mer veden är delad och utsätts för ventilation.
mvh/ Bosse
Aha....? ;)
-
Hej!
Ja vare sig det är nymåne eller inte...........
-
Månens faser är bara vidskepelse så vitt jag vet.
Vi fäller mest vintertid och kapar till enmeters längder som vi klyver eller randbarkar på våren och travar upp på luftigt underlag och täcker ovanpå med byggplast. Travarna är oftast omkring 1,8 meter höga och naturligtvis en meter breda och så långa som vedtillgång och utrymme medger. Efter 2 somrars torkning är veden klar att kapa och finklyva och använda men metervedtravarna tål att stå i upp till 10 år före användning. Travar med metersved är luftigare än kortvedstravar och torkar därför bättre. Då vi hugger på sommaren fungerar det också bra men veden är råare och torkar sämre och svårare att klyva men den duger bra endå.
Allt som inte är ruttnare än att det håller att hantera går också att elda med......utom tryckimpregnerat virke och gamla minkhusgolv och gamla båtar som är målade tjockt med blymönja........
-
Månens faser är bara vidskepelse så vitt jag vet.
Vi fäller mest vintertid och kapar till enmeters längder som vi klyver eller randbarkar på våren och travar upp på luftigt underlag och täcker ovanpå med byggplast. Travarna är oftast omkring 1,8 meter höga och naturligtvis en meter breda och så långa som vedtillgång och utrymme medger. Efter 2 somrars torkning är veden klar att kapa och finklyva och använda men metervedtravarna tål att stå i upp till 10 år före användning. Travar med metersved är luftigare än kortvedstravar och torkar därför bättre. Då vi hugger på sommaren fungerar det också bra men veden är råare och torkar sämre och svårare att klyva men den duger bra endå.
Allt som inte är ruttnare än att det håller att hantera går också att elda med......utom tryckimpregnerat virke och gamla minkhusgolv och gamla båtar som är målade tjockt med blymönja........
Hur kan en-meterstravar vara luftigare och torka bättre än t.ex 30 cm eller 50 cm travar???? Du har ju bl.a. dubbelt så många ändytor på 50 cm ved som på en-metersved!
Antar att du har luftutrymme mellan veden och byggplasten? Annars lär det väl bli fuktigt under plasten?
-
För att metersveden går att bygga höga glesa travar av. Sådana travar där vinden blåser rakt igenom. Om man skall bygga på höjden med kortved blir traven flerdubbel och tät och då blir fukten kvar i mitten. Mellan två parallella travar lämnar vi minst en meter tomt så att luften kan cirkulera.
Plasten är 1,5 meter bred så den täcker bara ovanpå och ligger direkt på veden.
-
För att metersveden går att bygga höga glesa travar av. Sådana travar där vinden blåser rakt igenom. Om man skall bygga på höjden med kortved blir traven flerdubbel och tät och då blir fukten kvar i mitten. Mellan två parallella travar lämnar vi minst en meter tomt så att luften kan cirkulera.
Plasten är 1,5 meter bred så den täcker bara ovanpå och ligger direkt på veden.
Hur höga travar gör du? Såg nu att du travar 1,8 m högt. Men det går också lätt att göra med kortved.
-
Är det inte ganska många onödiga moment att först kapa 1 m för att stapla och sedan kapa och klyva när veden torkat och blivit hårdare? När jag gjort ved i lite större volymer (för året runt uppvärmning av ett hus) så har vi staplat direkt på pall med tak eller direkt i en luftig vedbod. Veden lyfts så få gånger som möjligt och även om just det systemet också kan förbättras så ser jag inte fördelen med att lägga till flera moment varav minst två lyft av veden.
-
Är det inte ganska många onödiga moment att först kapa 1 m för att stapla och sedan kapa och klyva när veden torkat och blivit hårdare? När jag gjort ved i lite större volymer (för året runt uppvärmning av ett hus) så har vi staplat direkt på pall med tak eller direkt i en luftig vedbod. Veden lyfts så få gånger som möjligt och även om just det systemet också kan förbättras så ser jag inte fördelen med att lägga till flera moment varav minst två lyft av veden.
Om man klyver 1m veden färdigt, och speciellt om man klyver för hand, så reducerar det ju klyvandet väsentligt, och det fungerar mycket bra om veden inte är för grov och är lättkluven. Och naturligtvis är det ju allra bäst om man har en vedpanna som man direkt kan elda med 1m ved.
-
Är det yxa du menar när du klyver en-meterslängder "för hand"?
Är det lättast att kapa virke när det är färskt, men lättast att klyva när det är torrt?
-
Hej!
Ved lagrad i "ej uppvärmda" lokaler (vedskjul, eller ute mm) innehåller ca 18% fukt. Det som tar tid att torka är det vatten som cellerna innehåller, det går fortare ju mer veden är delad och utsätts för ventilation.
Om man vill testa vad man har för fukthalt, gör man så här
Ta en träbit med eller utan bark, väg den så noga man kan, helst i gram.
Torka den, tex i ugnen på 75 grader i minst ett dygn (luckan på glänt) eller i micron på låg effekt tills den nästan kolar.
Väg biten igen, ta skillnaden mellan fuktig och torr vikt och dela med den torra vikten, du får nu fuktkvoten.
EX
Fuktig vikt 120 gram
Torr vikt 100 gram
120- 100=20/100 detta ger 0,2 dvs 20% fukthalt
mvh/ Bosse
Eller köper man sig en fuktmätare för några hundralappar
-
Är det yxa du menar när du klyver en-meterslängder "för hand"?
Är det lättast att kapa virke när det är färskt, men lättast att klyva när det är torrt?
"För hand" är naturligtvis med klyvyxa, klyva är alltid lättare när veden är färsk, medan det inte har så stor betydelse när det gäller kapningen. Genom att klyva 1m ved, så minskar man ju klyvarbetet avsevärt, och det här var traditionellt sett ett mycket vanligt sätt att ta hand om ved. Vanligen lät man 1m veden ligga kvar och torka i skogen, då var den sedan också lättare att transportera hem än om man hade kapat den i kortare bitar.
-
Det beror ju på vad man har för ved också. Jag skulle inte vilja försöka klyva 40-50cm grov gran i 1m-längd ;)
-
Om man klyver 1m veden färdigt, och speciellt om man klyver för hand, så reducerar det ju klyvandet väsentligt, och det fungerar mycket bra om veden inte är för grov och är lättkluven. Och naturligtvis är det ju allra bäst om man har en vedpanna som man direkt kan elda med 1m ved.
Jag missade att den var kluven men det blir fortfarande många extra moment jämfört med att kapa och klyva 50 eller 30 cm direkt.
-
Metersved är lätthanterlig och travarna står stadigt. Förr klöv vi för hand men numera kör vi med klyvare på traktorn och klyver metersveden mitt i tu. Upp till 60 cm i diameter går bra att klyva i meterslängder. Grövre ved än så har vi aldrig haft. Riktigt tjuriga eller kärnbundna klabbar som inte går att klyva i meters längd brukar vi kapa till kortved och sedan klyva men det handlar om en eller två klabbar per traktorlass.
-
Metersved är lätthanterlig och travarna står stadigt. Förr klöv vi för hand men numera kör vi med klyvare på traktorn och klyver metersveden mitt i tu. Upp till 60 cm i diameter går bra att klyva i meterslängder. Grövre ved än så har vi aldrig haft. Riktigt tjuriga eller kärnbundna klabbar som inte går att klyva i meters längd brukar vi kapa till kortved och sedan klyva men det handlar om en eller två klabbar per traktorlass.
Så du klyver först meterveden bara mitt itu och travar upp. Sen när den torkat så kapar du den på mitten och klyver ner till lämplig grovlek på klamparna? Eller bara kapar du och eldar med upp till 60X30 grova klampar?
Vilken panna har du?
-
Vi kapar metersklabbarna i tre delar och finklyver de grövsta klabbarna med yxa på huggkubbe. Pannan är en Termax kombipanna från 1993.
Jag har bara svårt att tänka mig hur man skulle lösa det rent praktiskt med kortvedstravar. De står inte upprätt av sig själva i synnerhet inte då tjälen skjuter. Väldigt långa och skrymmande skulle de bli på vedbacken också.........
-
Det är väl inte svårt att trava kortved? Och du behöver väl inte trava en enkel trave, flera meter hög? En lång pinne mellan och i travarna här och där som stöd så rasar de aldrig. På platsen för din trave på bilden får du ju lätt plats med två travar där din nuvarande är, och sedan en till bredvid.
Så här travar jag min ved, kluven för 2-3 veckor sedan. Den här veden (9 m3t) fick inte plats under taket, så jag staplade upp den bredvid så länge. Den är torr i höst och antingen lägger jag tak över eller också försöker jag hitta nån plats inomhus.
Kul att se och läsa hur andra gör! :)
-
Precis som anders50 säger så går det utmärkt att stapla kortved, om man ser till att ha mer än en stapel intill varandra. En luftspalt emellan staplarna och sedan binda samman staplarna med ris lite här och där, så både står det stadigt och torkar snabbt.
Jag har en Orlan panna som tar 50 cm ved och kapar och klyver och kastar in under tak utan att stapla, men med luftspalt under och bakom. 4-klyver grova bitar. Pannrummet är i ett fristående uthus vägg i vägg med vedboden. Vedboden är ett plåttak öppet på tre sidor. Det blir en del förluster med kulverten, men det funkar rätt bra. Omöjligt att få självcirkulation i huset, tyvärr.
Till kakelugnarna och köksspisen tar jag utvald björk och kapar i kortare bitar och finklyver och kastar i andra änden av vedboden. Ett par kubik staplar jag prydligt inne i pannrummet sedan, att använda för "fineldning" eller för att tända upp. Vintertid förvarar jag vedklyven i pannrummet, så jag kan enkelt finklyva för att tända, vid behov. Pannan verkar brinna bäst med grov ved, bara det är en bra glödbädd.
I samband med att jag eldar brukar jag ta in mycket ved antingen i pannrummet eller in i huset, så att det får torka lite till där, några dagar, innan jag eldar. Jag har förberett en lucka i väggen för att kunna kasta in ved direkt från vedboden in i pannrummet, men ännu inte tagit upp hålet. Då måste jag flytta min arbrtsbänk och slipstation för motorsågskedjor. Blir nog att jag fortsätter att köra in ved med skottkärra. Går att köra rakt in i pannrummet.
-
Jag funderade relativt mycket på hur jag skulle lösa det med färskveden jag fick sisst.
såga det i 30 cm bitar eller 90 cm bitar. det blev det senare då jag kände att själva klyvjobbet skulle bli lättare och gå snabbare per 30 cm bit i slutändan. Jag klyver så att man förhoppningsvis slipper klyva med yxan.
Och nu e det inte speciellt lätt att klyva 4+.50 cm stam med kil men allteftersom jag lär mig att läsa trädet så går det lätt.
Och misstänker jag att det kommer att krångla så lägger jag ett klyvsnitt med motorsågen så går det som en dans.
-
Jag funderade relativt mycket på hur jag skulle lösa det med färskveden jag fick sisst.
såga det i 30 cm bitar eller 90 cm bitar. det blev det senare då jag kände att själva klyvjobbet skulle bli lättare och gå snabbare per 30 cm bit i slutändan. Jag klyver så att man förhoppningsvis slipper klyva med yxan.
Och nu e det inte speciellt lätt att klyva 4+.50 cm stam med kil men allteftersom jag lär mig att läsa trädet så går det lätt.
Och misstänker jag att det kommer att krångla så lägger jag ett klyvsnitt med motorsågen så går det som en dans.
Problemet med att kapa på 90-100 cm är att kroppen tar stryk när man lyfter upp dom för klyvning.
Därför kapar jag kortare. Då blir kroppem mindre öm.
-
Ja, det är tillräckligt jobbigt att lyfta 30cm långa bitar med diameter på 50cm. Själv klyver jag ju med yxa, så jag måste kapa korta bitar på en gång
-
Problemet med att kapa på 90-100 cm är att kroppen tar stryk när man lyfter upp dom för klyvning.
Därför kapar jag kortare. Då blir kroppem mindre öm.
Du har rätt :) men jag ställer bara upp klabben och delar den där den står. Evt baxar jag den mot resten av veden för att få stöd om det e vingligt.
Första kilen slår jag i på kortsidan och sedan jobbar jag mig neråt. Jag funderar på att evt bygga ett klyvbord där man välter upp klabben för att underlätta klyvningen längre ner. Vi får se vad som blir av det.
-
Hej!
Ved lagrad i "ej uppvärmda" lokaler (vedskjul, eller ute mm) innehåller ca 18% fukt. Det som tar tid att torka är det vatten som cellerna innehåller, det går fortare ju mer veden är delad och utsätts för ventilation.
Om man vill testa vad man har för fukthalt, gör man så här
Ta en träbit med eller utan bark, väg den så noga man kan, helst i gram.
Torka den, tex i ugnen på 75 grader i minst ett dygn (luckan på glänt) eller i micron på låg effekt tills den nästan kolar.
Väg biten igen, ta skillnaden mellan fuktig och torr vikt och dela med den torra vikten, du får nu fuktkvoten.
EX
Fuktig vikt 120 gram
Torr vikt 100 gram
120- 100=20/100 detta ger 0,2 dvs 20% fukthalt
mvh/ Bosse
Det finns en "standard" för bestämning utav ts halt den säger 105 grader i 24 timmar för de flesta material.
Jag tror att din träpinne hade en ts halt på 83,3 % innan du kolade ihjäl ;Dhonom
Eller omvänt en vattenhalt på 16,7 % (16,66)
120 - 100 =20/120 * 100 = 16,7 % = vattenhalt
eller omvänt
100/120* 100 = 83,3 % = ts hall
Ett tipps för de som skördar torrhö är att väga upp 50 gram hö i en (sönderklippt) i en plastburk glass ask det får plats 50 gram utan att bli överfull.
Värm i micro i flera omgångar tänk på att fukten kan stanna kvar i botten på burken kör därför provet några extra ggr.
om startvikten är 50gram och vikten vid provets slut är 40 gram så är vattenhalten i höet 20%
50g - 40g =10g *2 =20 %
provet brukar ta mindre än 30minuter att utföra ;)
-
Eller köper man sig en fuktmätare för några hundralappar
Köpa har bred röv..