Alternativ.nu
Odling => Övrigt om odling => Ämnet startat av: Gnovald skrivet 03 maj-12 kl 19:16
-
Hej alla,
hur mycket odlingsbar jord man måste ha för att kunna försörja sig året runt?
Om jag vill odla en del köksgrönsaker (gurka, tomat, bönor, vitkål, lök, rabarber) och bär (hallon, vinbär) men även potatis. Alltså hur stor yta behövs det för att ge mat till en person så att det räcker mellan odlingssäsongerna?
/Andreas
-
Är det just de grönsaker och bär du räknar upp som du vill bli självförsörjande på? Isf klarar du dig med ganska liten yta. Det är väl främst potatisen som kan kräva en del.
-
800 kvadratmeter.
http://www.for.se/39/publikationer/slu_om_fritidsodling (http://www.for.se/39/publikationer/slu_om_fritidsodling)
Behöver komplettera med exempelvis matolja, nötter och/eller fisk.
-
800 kvadratmeter.
[url]http://www.for.se/39/publikationer/slu_om_fritidsodling[/url] ([url]http://www.for.se/39/publikationer/slu_om_fritidsodling[/url])
Behöver komplettera med exempelvis matolja, nötter och/eller fisk.
Tack för svaret och länken till dokumentet. Ska läsa igenom det.
/Andreas
-
Den rapporten är mycket int ressant men lämnar ändå många frågetecken! Tex kan vi börja med att den i början utgår från att det i Sverige finns 300.000 hektar fritidsodlingar. Det man däremot glömmer är hur stor del av dessa som köper sin jord och gödsel från affären. Ska man "odla" sin egen gödsel krävs helt andra ytor. Sen är ju rapporten också utfromad som så att alla odlingar lyckas till fullo alla år, och så är ju inte heller fallet. Ofta kanske något blir uppätet av sork, man får någon sjukdom på en del osv.
Men efter att ha odlat en hel del hr hemma på gården skulle jag säga att det visst går att vara självförsörjande på grönt som vegetarian, men att man nog måste upp i större arealer, eller att man måste odla under vintertid med tillskottsbelysning. För oss om även äter kött fungerar det just nu ganska bra med ca 150 kvadrat kål, rotfrukt, mållväxter mm och ca 150 kvadrat potatisland. Men då äter vi ju som sagt kött också.
-
Den rapporten är mycket int ressant men lämnar ändå många frågetecken! Tex kan vi börja med att den i början utgår från att det i Sverige finns 300.000 hektar fritidsodlingar. Det man däremot glömmer är hur stor del av dessa som köper sin jord och gödsel från affären. Ska man "odla" sin egen gödsel krävs helt andra ytor. Sen är ju rapporten också utfromad som så att alla odlingar lyckas till fullo alla år, och så är ju inte heller fallet. Ofta kanske något blir uppätet av sork, man får någon sjukdom på en del osv.
Men efter att ha odlat en hel del hr hemma på gården skulle jag säga att det visst går att vara självförsörjande på grönt som vegetarian, men att man nog måste upp i större arealer, eller att man måste odla under vintertid med tillskottsbelysning. För oss om även äter kött fungerar det just nu ganska bra med ca 150 kvadrat kål, rotfrukt, mållväxter mm och ca 150 kvadrat potatisland. Men då äter vi ju som sagt kött också.
Jag håller med om att rapporten inte tar med allt. Man kan exempelvis odla på balkonger och verandor och även en del tak. 800 kvm låter dyrt (att köpa alltså)
/Andreas
-
Själv odlar jag ca: 400m2 Det gör mig självförsörjande på i stort sätt alla rotfrukter, bönor, ärtor och lök. Av denna yta har jag ca: 100m2 vete och råg vilket klarar större delen av mjölbehovet. Utöver detta olika kålsorter som räcker långt fram på vintern. Givetvis även frukt och bär till saft och sylt för hela året. Vi är två st i hushållet och kompletterar med kött, pasta, smör och mjölk mm. Kan tillägga att våra matkostnader inte är så värst många hundralappar per månad.
-
Bra jobbat sydtobak!
Vill minnas att rapporten ni hänvisar till handlar om vegansk livsföring.
Rimligvis borde man kunna tillföra 20-30 kvm hönsproduktion för både kött och ägg och på så sätt klara sig utan bekymmer alls. Och dessutom få gödsel till odlingarna...
En kompost på det, växtföljdsodling som är genomtänkt och ett par fruktträd och några bärbuskar samt groddning och lite "grönt" inomhus vinterhalvåret så torde det inte vara några som helst bekymmer att täcka hela näringsbehovet.
1000 kvm per vuxen person räcker och blir över alltså, för hela näringsbehovet utom salt. GÖTT JUE!
-
När det gäller gödsel så kan man ta tillvara och återföra urin och fekalier (efter kompostering). Det innebär ett slutet kretslopp med näringsämnen. Men det blir på sikt troligen ett underskott på fosfor och kalium. Om man eldar med ved så kan nog askan rätta till den bristen rätt hyfsat?
Om man inte återför näringen måste man naturligtvis skaffa gödsel utifrån.
Sedan är ju det hela en teoretisk övning. Misstänker att de flesta inte tänker omsätta det hela till verklighet fullt ut. Men det är rätt intressant att ytor som används för fritidsodling,samt parker, skulle räcka för att föda alla svenskar. Då har man inte tagit med ytor som används i jordbruket.
Om man inte skulle leva i huvudsak veganskt så skulle det behövas en mycket större yta. I rapporten utgår de från att man har två hönor per person, som klarar sig på rester, bladrens och spill. Vet inte hur realistiskt det är?
Köper man kött och mjölk får man en bättre sammansatt kost, men då behöver någon annan mer yta för djuren och deras foder.
-
Bra jobbat sydtobak!
Tackar och bockar :)
-
Själv odlar jag ca: 400m2 Det gör mig självförsörjande på i stort sätt alla rotfrukter, bönor, ärtor och lök. Av denna yta har jag ca: 100m2 vete och råg vilket klarar större delen av mjölbehovet. Utöver detta olika kålsorter som räcker långt fram på vintern. Givetvis även frukt och bär till saft och sylt för hela året. Vi är två st i hushållet och kompletterar med kött, pasta, smör och mjölk mm. Kan tillägga att våra matkostnader inte är så värst många hundralappar per månad.
Inte utan att ja är lite impad faktiskt så bra gjort .
-
Det här beror väl också på vad man vill äta och vad man tänker sig som basmat. Potatis, rotfrukter och kål ger ju mycket mat per yta, salladsgrönsaker lite. Är brödsäd inräknad i de här siffrorna, eller hur mycket yta behöver man för att förse en familj med brödsäd?
Är lite sugen på att testa småskalig sädesodling, men det får bli ett annat år..
-
Jag skulle faktiskt vilja prova att omsätta det hela till ett verkligt projekt, men det är så mycket kvar som måste städas undan i mitt liv innan, så det dröjer nog.
Tror att det kan finnas fler ämnen som lakas ur efter hand, men måste forska lite innan...
-
När det gäller gödsel så kan man ta tillvara och återföra urin och fekalier (efter kompostering). Det innebär ett slutet kretslopp med näringsämnen. Men det blir på sikt troligen ett underskott på fosfor och kalium. Om man eldar med ved så kan nog askan rätta till den bristen rätt hyfsat?
Om man inte återför näringen måste man naturligtvis skaffa gödsel utifrån.
Sedan är ju det hela en teoretisk övning. Misstänker att de flesta inte tänker omsätta det hela till verklighet fullt ut. Men det är rätt intressant att ytor som används för fritidsodling,samt parker, skulle räcka för att föda alla svenskar. Då har man inte tagit med ytor som används i jordbruket.
Om man inte skulle leva i huvudsak veganskt så skulle det behövas en mycket större yta. I rapporten utgår de från att man har två hönor per person, som klarar sig på rester, bladrens och spill. Vet inte hur realistiskt det är?
Köper man kött och mjölk får man en bättre sammansatt kost, men då behöver någon annan mer yta för djuren och deras foder.
Ett problem är också att folk äter mediciner, hormoner och annat. Det är det som avskräcker en mest.
-
Jag skulle faktiskt vilja prova att omsätta det hela till ett verkligt projekt, men det är så mycket kvar som måste städas undan i mitt liv innan, så det dröjer nog.
Tror att det kan finnas fler ämnen som lakas ur efter hand, men måste forska lite innan...
Jag försöker öka graden av odlings-självhushållning hela tiden, lite i sänder. Det får ta den tid det tar. Dock har jag nästan obegränsad tillgång till stallgödsel från alla hobbyhästar i byn. Inte självhushållning i strikt mening, men tillvaratagande av resurser.
En liten hönsflock finns på önskelistan. Fast först ett hönshus.
Undrar hur långt man kan komma? Kanske hyfsat långt på en person, värre med hungriga tonåringar i huset...
-
Jag försöker öka graden av odlings-självhushållning hela tiden, lite i sänder. Det får ta den tid det tar. Dock har jag nästan obegränsad tillgång till stallgödsel från alla hobbyhästar i byn. Inte självhushållning i strikt mening, men tillvaratagande av resurser.
En liten hönsflock finns på önskelistan. Fast först ett hönshus.
Undrar hur långt man kan komma? Kanske hyfsat långt på en person, värre med hungriga tonåringar i huset...
Jag har en trädgård på ca 800 kvm. Knappt. Man kan ju alltid plantera träd och buskar även om man inte klarar nåt annat i odlingsväg. Ungefär på den nivån är jag nu. Hela jävla trädgården måste planeras om och jordförbättras och typ plöjas upp. Men tids nog så...
Höns ska jag ha så fort jag blir utan hund.
-
Ett problem är också att folk äter mediciner, hormoner och annat. Det är det som avskräcker en mest.
Du använder bara ditt eget urin och dina egna fekalier. Och med denna diet blir alla glada och friska, så behovet av mediciner minskar med upp till 93%. Skulle någon vara sjuk på allvar så klarar de nog inte att odla sin egen mat, utan får äta industriellt producerad mat.
Det här beror väl också på vad man vill äta och vad man tänker sig som basmat. Potatis, rotfrukter och kål ger ju mycket mat per yta, salladsgrönsaker lite. Är brödsäd inräknad i de här siffrorna, eller hur mycket yta behöver man för att förse en familj med brödsäd?
Nej. Rapporten bygger på en diet som bara består av potatis, morot, palsternacka, vitkål, bondbönor och gul lök. Samt ägg och äpplen. Inget spannmål. Det ger brist på fett och bland annat D-vitamin vintertid, så man behöver komplettera med något. Men å andra sidan är det rejält med mat i kalkylen. Mer än 5 kg om dagen.
Med spannmål och kött blir maten mer kompakt och näringstät, men troligen behöver man andra ytor då.
-
Du använder bara ditt eget urin och dina egna fekalier. Och med denna diet blir alla glada och friska, så behovet av mediciner minskar med upp till 93%. Skulle någon vara sjuk på allvar så klarar de nog inte att odla sin egen mat, utan får äta industriellt producerad mat.
Det kan hända att folk lånar ens dass. Det tar emot att förhöra dem innan.. Får väl ha gästskithus då.
-
Det här beror väl också på vad man vill äta och vad man tänker sig som basmat. Potatis, rotfrukter och kål ger ju mycket mat per yta, salladsgrönsaker lite. Är brödsäd inräknad i de här siffrorna, eller hur mycket yta behöver man för att förse en familj med brödsäd?
Är lite sugen på att testa småskalig sädesodling, men det får bli ett annat år..
Enligt denna http://www.slu.se/Global/externwebben/nl-fak/vaxtproduktionsekologi/Ekhaga%20Dok/Poster_5_Din_matyta.pdf (http://www.slu.se/Global/externwebben/nl-fak/vaxtproduktionsekologi/Ekhaga%20Dok/Poster_5_Din_matyta.pdf) vilket jag tror är populärutgåvan av ovanstående rapport, så ingår även brödsäd.
-
http://www.cul.slu.se/publikationer/veganekhstud2001.pdf (http://www.cul.slu.se/publikationer/veganekhstud2001.pdf) Mer än bara potatis.
-
Du använder bara ditt eget urin och dina egna fekalier
Hur mycket är det?
Räknar jag rätt enligt en uppgift så skiter du ungefär 50 kilo varje år. Vad det blir komposterat vet jag inte men inte mer än så i varje fall.. Att detta skulle räcka som gödsling till några större ytor, ens 100 kvadrat, känns som lite önsketänkande för mig.
-
Hur mycket är det?
Räknar jag rätt enligt en uppgift så skiter du ungefär 50 kilo varje år. Vad det blir komposterat vet jag inte men inte mer än så i varje fall.. Att detta skulle räcka som gödsling till några större ytor, ens 100 kvadrat, känns som lite önsketänkande för mig.
Det är urinen som är intressant ur gödselsynpunkt. Och urinen använder man ju direkt. Fekalier används endast som jordförbättring.
-
Hur mycket är det?
Räknar jag rätt enligt en uppgift så skiter du ungefär 50 kilo varje år. Vad det blir komposterat vet jag inte men inte mer än så i varje fall.. Att detta skulle räcka som gödsling till några större ytor, ens 100 kvadrat, känns som lite önsketänkande för mig.
Nä, man behöver annat också. Kroppen tar ju åt sig grejer också. Nytt måste tillföras. "äng är åkers moder" som de sa. Det tänket måste vara med i allt.
-
Hur mycket är det?
Räknar jag rätt enligt en uppgift så skiter du ungefär 50 kilo varje år. Vad det blir komposterat vet jag inte men inte mer än så i varje fall.. Att detta skulle räcka som gödsling till några större ytor, ens 100 kvadrat, känns som lite önsketänkande för mig.
Precis som redan sagts så är det näringen i urinen som är det viktigaste att ta tillvara. Så länge du inte pissar och skiter annat än hemma och inte skickar iväg något, och tillför lite vedaska, så blir det nog bara bättre och bättre jord med tiden. Det blir ju ett kretslopp där näringen inte försvinner utan hela tiden cirkulerar. Det är ju det som är den stora finessen med självförsörjande odling jämfört med industriell. Eventuellt kan du tillföra lite stenmjöl för att bättra på lite. Sedan kan ju löv och annat från omgivningen också tillföras systemet.
Om man cirkulerar näringen på detta viset så räcker vittring av berggrunden och sten för att tillföra fosfor och kalium via ved man eldar.
Om du inte har ett väl slutet kretslopp så lakas naturligtvis jorden ut med tiden. Du måste då tillföra gödsel utifrån.
-
Det största problemet med så passa "små" ytor om man nu enbart ska leva på veg kost är fortafarande att det alltid uppstår problem i odlingen på något sätt. Om man inte har några marginaler blir det stora problem under vintern skulle jag vilja säga. Man bör nog odla nästan det dubbla av sånt som man ska livnära sig på vintertid för att vara på den säkra sidan.
-
Hej alla,
hur mycket odlingsbar jord man måste ha för att kunna försörja sig året runt?
Om jag vill odla en del köksgrönsaker (gurka, tomat, bönor, vitkål, lök, rabarber) och bär (hallon, vinbär) men även potatis. Alltså hur stor yta behövs det för att ge mat till en person så att det räcker mellan odlingssäsongerna?
/Andreas
Det är nog svårt att i längden leva endast på de grödor du beskriver men du kanske menar att det är bara dessa grödor du vill vara självförsörjande på? Du behöver tex fett för att kroppen ska fungera optimalt. Minsta yta Seymour anger i sin "bibel" är ett tunnland och då menar han att man även ska ha en tjudrad ko och flyttbara höns på den ytan.
Ska man vara/bli självförsörjande helt måste man nog ha ett oerhört stort engagemang, massor av tid och ork och perfekta förvaringsmöjligheter. Ett delmål kan vara att satsa på att vara självförsörjande under växtperioden och en bit in mot vintern, kanske runt halva året till att börja med - då kan man få en uppfattning om vad och hur mycket som går åt, lagringsförhållanden etc.
-
Den där Semour bibeln får man väll ta med en bra nypa salt dels för att den är skriven för engelskt klimat sen så får man ju inte ha djur på sånt vis så som han beskriver det i Sverige . Läste boken för många åsen och den är både bra och läsvärd på måna vis . Men hur stor yta det beror nog mycket på var i landet och vad jord man har som är nog så viktigt men det där finns det anda som kar kunskapen om .
-
Den där Semour bibeln får man väll ta med en bra nypa salt dels för att den är skriven för engelskt klimat sen så får man ju inte ha djur på sånt vis så som han beskriver det i Sverige . Läste boken för många åsen och den är både bra och läsvärd på måna vis . Men hur stor yta det beror nog mycket på var i landet och vad jord man har som är nog så viktigt men det där finns det anda som kar kunskapen om .
Håller med.
-
Minsta yta Seymour anger i sin "bibel" är ett tunnland
Var detta beräknat för en person? Avsåg inte hans beräkningar en liten familj?
-
det är nog till en familj om jag inte minns fel. (Så ts får dela ett tunnland med fyra). Seymours "bibel" är kanske inte perfekt i många avseenden men man kan ändå få en hum om vad som behövs för att vara självhushållande både när det gäller yta och sammansättningen av vad man ska odla tex när det gäller växtföljder och vilka djur som är lämpliga till ett litet självhushåll. Ska man leva på bara frukt, bär, bönor etc måste man ju även skaffa sig kunskap nånstans ifrån avseende vilken föda som ger essentiella fetter och proteiner etc och så sett så har nog Seymour tänkt över även det, tror jag.
-
OJ! vilka ytor det är fråga om. Jag som läste någonstans att en person ska kunna vara självförsörjande på grönsaker på en yta av 9kvm om odlingsbädden är mycket upphöjd. Det var nog i Stefan Sundströms bok. Det fattar man ju i och för sig att det inte kan stämma, men jag tänkte att kanske 84kvm upphöjda bäddar med prima matjord (som jag kommer att få tillgång till) kunde räcka. Men när man läser den här tråden så verkar det ju inte så ... :(
-
Det skulle vara lite intressant att jämföra ytan som krävs för olika nivåer av självförsörjning, med arbetstimmarna man måste lägga ner. Om man måste jobba så mycket med maten så man inte har tid att tjäna pengar, så känns det liksom inte lönt...
-
OJ! vilka ytor det är fråga om. Jag som läste någonstans att en person ska kunna vara självförsörjande på grönsaker på en yta av 9kvm om odlingsbädden är mycket upphöjd. Det var nog i Stefan Sundströms bok. Det fattar man ju i och för sig att det inte kan stämma, men jag tänkte att kanske 84kvm upphöjda bäddar med prima matjord (som jag kommer att få tillgång till) kunde räcka. Men när man läser den här tråden så verkar det ju inte så ... :(
Här nånstans får man ju också fråga sig vad man egentligen menar med självförsörjande. Man kan säkert odla massor på 9 kvm upphöjd bädd, men då får man ju också tillsätta massor av gödsel och annat organiskt för att hålla igång produktionen. Varifrån ska den näringen tas? Gräsklipp - men då måste man ju en bit gräsmatta också. Egna djur - ja, då går där också åt kvadratmetrar. Grannens gräsklipp eller hästskit - javisst, men då är men ju inte självförsörjande i strikt mening (sen är det ju förstås jättebra att ta vara på sånt som grannarna inte vill ha, men då måste man ju räkna med deras kvm-yta också i ekvationen).
Det blir också svårt att ha en vettig växtföljd, så det blir svårt att odla t.ex. kålväxter. Inte heller får man plats med perenner, som rabarber, jordärtskockor eller sparris.
Rapport från verkligheten: Jag har ungefär 250-300 kvm köksland, plus ett litet jordgubbsland, några stånd rabarber och diverse bärbuskar. Därtill svamp- och bärskog och snälla grannar som delar med sig av gräsklipp. hästskit, skräpull till marktäckning och fallfrukt till mos. Det blir massor av mat, men vi (1 vuxen, 2 tonåringar) är inte självförsörjande året runt på grönt. I runda slängar halva året klarar vi utan att egentligen köpa varken grönsaker eller potatis. Andra halvan använder vi lagrat, torkat och fryst, kompletterat med en del köpe. Sylt och saft brukar ta slut nångång i början av året. Eftersom jag inte fått ordning på växthuset än, så blir det inga större mängder tomater och ingen paprika, aubergine eller annat värmekrävande.
-
Att var och en skall vara atomistiskt självförsörjande, är mycket svårt, och förenat med osäkerhet, och ibland tom ibland slöseri, med t.ex lagerskador överskott/underskott. Svårt att beräkna utfall, mm problem. Däremot kan man säkert utan alltför stor specialisering kunna öka försörjningsgraden i sitt närområde. Viss nära utbyte och handel, har man nog dessutom alltid haft.
I vilket fall som helst kan i stort sätt varje trädgård, producera en stor del. Grönsaker för nästan hela året, rotfrukter för hela året. Frukt och bär för hela året, om man inte ska ha alla importfrukter. Ägg är lätt och en del kött också. Men i praktiken har man olika förutsättningar, kunskaper och intressen, så kan man producera för, och även köpa på en lokal marknad, blir det mycket smidigare, och säkrare.
-
Det skulle vara lite intressant att jämföra ytan som krävs för olika nivåer av självförsörjning, med arbetstimmarna man måste lägga ner. Om man måste jobba så mycket med maten så man inte har tid att tjäna pengar, så känns det liksom inte lönt...
Det hela är två funktioner som får ett maximum tillsammans någonstans i mitten. Exakt var beror på hur just du gör skalorna. För olika personer blir skalorna helt olika.
Värde producerat genom arbete åt andra, respektive värde producerat genom odling åt sig själv. Om du gillar att odla så sker det en förskjutning åt att det blir lämpligt att odla mer. Om du har ett roligt jobb och inte gillar att odla så blir det optimalt att arbeta mer. Värdet på maten i sig är bara en del av kalkylen.
Om man måste jobba så mycket för pengar så man inte har tid att odla, så känns det liksom inte lönt...
-
Att var och en skall vara atomistiskt självförsörjande, är mycket svårt, och förenat med osäkerhet, och ibland tom ibland slöseri, med t.ex lagerskador överskott/underskott. Svårt att beräkna utfall, mm problem. Däremot kan man säkert utan alltför stor specialisering kunna öka försörjningsgraden i sitt närområde. Viss nära utbyte och handel, har man nog dessutom alltid haft.
I vilket fall som helst kan i stort sätt varje trädgård, producera en stor del. Grönsaker för nästan hela året, rotfrukter för hela året. Frukt och bär för hela året, om man inte ska ha alla importfrukter. Ägg är lätt och en del kött också. Men i praktiken har man olika förutsättningar, kunskaper och intressen, så kan man producera för, och även köpa på en lokal marknad, blir det mycket smidigare, och säkrare.
Visst är det så! Jag har lite svårt att förstå den där idén om att vara helt självförsörjande, det är som du säger inte alls säkert att det är det bästa. Historiskt sett är det inte särskilt vanligt heller. Varor och tjänster har alltid bytts.
Nej, samarbete är modellen. Tjänster och gentjänster. Fallfrukt i massor i utbyte mot några burkar äppelmos. Några lass hästskit som gengäldas med färskpotatis till midsommer. Ett knippe palsternackor till finska granntanten som älskar rotfrukter men inte riktigt orkar odla längre mot lite fika i gengäld. Ull mot barnpassning. O.s.v. Självförsörjning ska tänkas på by-nivå, inte på individnivå.
-
Om man måste jobba så mycket för pengar så man inte har tid att odla, så känns det liksom inte lönt...
;D
-
OJ! vilka ytor det är fråga om. Jag som läste någonstans att en person ska kunna vara självförsörjande på grönsaker på en yta av 9kvm om odlingsbädden är mycket upphöjd. Det var nog i Stefan Sundströms bok. Det fattar man ju i och för sig att det inte kan stämma, men jag tänkte att kanske 84kvm upphöjda bäddar med prima matjord (som jag kommer att få tillgång till) kunde räcka. Men när man läser den här tråden så verkar det ju inte så ... :(
Ja inte räcker 9 kvm till nån självförsörjning. Möjligen till sallad under sommaren, eller till vinterns morötter om man lyckas VÄLDIGT BRA! Men nu är väl kanske inte Stefan Sundsröm någon direkt guru inom självhushållningen heller :)
Sen beror det ju som sagt hur man menar med självförsörjande också. Om man som vi försöker vara helt självförsörjande på mat och inte ska behöva köpa något av maten så behövs stora arealer, så är det bara. Sen är et ju som vissa sagt också av stor vikt hur mycket tid det tar. Tex så sköter sig våra får väldigt bra själva utan massa skötsel. Vi får av dem kött, ull, skinn och gödsel. Sen betar de marker som vi inte skulle kunna odla på då de är alltför eländiga med stenar, kuperade och i kallhål där inga grönsaker skulle vilja växa.
Vi har tittat på vilken arbetsinsats som skulle krävas för att äta enbart veg mat och den blir helt enkelt för stor just nu för oss(2 vuxna, 2 barn). Skulle vi leva helt off grid och inte behöva pengar kanske ett helvegitariskt alt skulle vara möjligt, men nu har vi inte tid med det då vi jobbar på gården för att dra in lite pengar också. Möjligen skulle vi kunna utöka odlingarna för att sälja överskottet och få i pengar på det sättet. Men den arbetsinsatsen blir ändå större än vad vi gör idag. Eller så måste vi låna upp massa pengar för att köpa in traktorer och diverse saker för att sköta stora odlingsarealer och det vill vi absolut inte göra.
Sen tror vi också att vi gynnar den biologiska mångfalden bäst genom att variera vår kost å att vi inte enbart äter veg. Där fåren betar växer tex många växter som annars skulle trängas undan och även fåglar, insekter och annat gynnas av det varierade landskapet.
Men nu snöar vi(jag) ju in på en helt annan debatt, förlåt! :) Bara att det är så komplicerat detta med hur olika begreppet "självförsörjande"kan te sig för olika människor.
-
Det är lite lustigt att nu, när många inte måste odla själva för att överleva, så är de växter som finns tillgängliga för odling oerhört mycket bättre än när människan först började odla. Så det är mycket mindre jobb med att bli delvis självförsörjande med odling idag, än vad det var förr, då egen odling var nödvändigt för att överleva.
-
100% egenframställd mat är inte en framkomlig väg. Hur skulle jag då klara av att skörda och tröska några 100 kvm spannmål. Teoretiskt möjligt, men knappast genomförbart. Sen lever vi inte bara av mat, utan vi måste värma huset, skaffa kläder mm. För mig har det de sista åren varit fördelaktigare att skaffa värme än all mat. Två säckar potatis från en gård i närheten är fördelaktigare än ett potatisland för mig, undantaget midsommarpotatis som odlas i spann.
Om man sen byter eller går "omvägen" med pengar, saknar all betydelse, fråga de fiskala makthavarna.
Idag nöjer man sig inte med att överleva som förr hellre, att vara fet var ett tecken på rikedom, mycket mat och lite fysiskt arbete. Idag är det närmast tvärtom, åtminstone i västvärlden. Inga bananer eller annat exotiskt. Det bör vara lätt att avstå från flygimporterade vindruvor från Indien, för 20 kronor, räknar man baklänges fick odlaren högst 20 öre.
Vissa saker som persilja är alltid lönsamt att odla och vem som helst har plats.
De nationer som är folkrika idag, har haft förutsättningar att försörja fler på mindre yta, i Asien har man kunnat försörja en familj på 10 personer på 15000 kvm. Hushållen har varit nästan helt självförsörjande, men givetvis också levererat en del överskott för att betala feodalherrar eller staten. Kosten har alltid i dessa sammanhang varit ensidig, baserat på t.ex. ris, vete eller bönor.
Ju mer norr man kommer, krävs större yta och mer animalier.
Pengar behövs, om inte så till skatter, sopavgifter mm. Av de ca 100000 som jag drar in om året, går mer än 80% till sådana kostnader(det finns moms i detta). Värdet på det jag producerar är större och där finns "självförsörjningsgraden".
De självförsörjande invånarna i Södra Afrika påtvingades en "hyttskatt" för att de skulle behöva pengar, och därmed fås att krypa ner i gruvorna. Vid allt för stort motstånd mot rådande förhållanden, kommer reaktioner även här.
-
Det positiva med Stefan Sundströms 9 kvadrat (har inte läst den, håller mig till hans musik tror jag ;D) är väl att det kan inspirera en massa fler folk till odlingar utan att de måste bli nästan bönder - alltså ett mycket mindre steg, som funkar i varje lilla trädgård och som änddå kan ge både en massa god mat och odlingskunskaper.
Examensarbetet som länkats till ovanför är intressant, men tämligen teoretiskt och "genomsnittligt". Det saknas (som de själva skriver också) helt fett i deras kost, det räknar dom med att staten ska dela ut som nödransoner (varifrån?). Gödselfrågan är inte heller löst på längre sikt. Och en oerhört stor resurs i form att tusentals hektar naturliga gräsmarker som finns i Sverige tas inte till vara alls i deras modell.
Håller med med de ovanför som förespråkar att man byter och handlar och kompletterar och samarbetar. Inte minst för att alla inte har samma marker eller kunskaper. Ett exempel här från byn där vi bor är potatisodlingarna som varit gemensamma under mycket lång tid. En granne har en åker där jorden är nåt helt otrolig för potatisodling. Jorden är sandig och på en södersluttning och trots sandigheten så torkar den ALLDRIG ut, utan det finns under nån sorts tryckvatten som kommer upp och nåt fint matiral iblandet i sanden som kappillärt för upp vattnet, så här har man i över hundra år odlat potatis helt utan bevattning och alltid fått stora skördar. för växtföljdens skulle kan man naturligtvis inte odla hela ytan varje år utan får flytta potatislannet varje år så det dröjer ca 5 år mellan.
Att anpassa sig efter de naturliga förutsättningar måste vara det vettigaste utgångspunkten. De med hårda lerjordar ska inte odla rotsaker, de ska de med lätta jordar (och vattentillång). De med en naturbete ska väl producera kött och/eller mjölk. O.s.v.
För att återkomma till arealfrågan som tråden visst handlade om o:)... Vi har ca 200 kvadrat för grönsaker, ca 1000 kvadrat potatis (då säljer vi en del), 40 kvadrat jordgubbar. Då är vi självförsörjande året om på: potatis, lök, jordgubbar, morötter, palsternackor, rödbetor, grönkål, gröna bönor, persilja, dill, mangold En del av året, men inte året om har vi även: tomater, gurka, squash, broccoli, ärtor, majs, purjulök, sallad, selleri mm. Plockar mycket bär och svamp.
Mannen fiskar gös och aborre. Vi äter en liten del av fisken själv och byter annars mot kött (naturbetes-nöt eller älg). vi har höns och äter ägg och tuppar. Men vi är långtifrån självförsörjande på mat! Vi köper ca hälften av det kött vi äter, mjölkprodukter, olja, kryddor, spannmål o.s.v.
Vi köper även en massa spannmål mm till hönsen. Vi kompletterar hönsmaten med att koka skruttpotatis och sekundamorötter och fiskrens åt dom, men en stor del av hönsens mat är spannmål vi köper från en granne. Spannmålsodling är mycket rationellare med såmaskin och tröska....
-
Jag misstänker att Paretos princip gäller även här: Du kan uppnå 80% självförsörjning med 20% av arbetsinsatsen, jämfört med om du satsar på 100% självförsörjning. Ungefär.
-
Nej självförsörjande på grönsaker blir man ju inte på en kolonilott om man analyserar saken ordentligt. Gödsel köper jag från ridskolan t e x och jag har ju till och med köpt extra jord, fast det är ju en engångsföreteelse. Det är ett stort spann, med väldigt många nivåer mellan självförsörjande helt på riktigt och till dagens storkonsumerande mainstreamstadsbo (som var jag för några år sedan). Fast jag ska inte lägga ut texten om det i denna tråd.
-
Nej självförsörjande på grönsaker blir man ju inte på en kolonilott om man analyserar saken ordentligt. Gödsel köper jag från ridskolan t e x och jag har ju till och med köpt extra jord, fast det är ju en engångsföreteelse. Det är ett stort spann, med väldigt många nivåer mellan självförsörjande helt på riktigt och till dagens storkonsumerande mainstreamstadsbo (som var jag för några år sedan). Fast jag ska inte lägga ut texten om det i denna tråd.
Nej, det är väl en egen tråd. Och det är ju inte första gången det ämnet kommer upp. Men det är bra att diskutera ibland. De finns nån gammal tråd (hinner inte leta nu) som handlar om skillnaden mellan självhushållning och självförsörjning. Bra begrepp att använda.
-
De där 9 kvm tror jag att Sundström har hämtat från nägon av Israelssons böcker. Hon har skrivit om asiatiska intensivodlingar där 9 kvm räckte för att förse en person med föda, främst i form av bladgrönsaker som passar att woka. Bäddarna gödslades tydligen rätt ordentligt med hjälp av nattpottan och man odlade i stort sett bara sånt som växer som ogräs.
-
De där 9 kvm tror jag att Sundström har hämtat från nägon av Israelssons böcker. Hon har skrivit om asiatiska intensivodlingar där 9 kvm räckte för att förse en person med föda, främst i form av bladgrönsaker som passar att woka. Bäddarna gödslades tydligen rätt ordentligt med hjälp av nattpottan och man odlade i stort sett bara sånt som växer som ogräs.
Jo precis. Det var inte Sundströms egna erfarenheter, utan han hänvisade till någon annan och till Asien.
-
Nej, det är väl en egen tråd. Och det är ju inte första gången det ämnet kommer upp. Men det är bra att diskutera ibland. De finns nån gammal tråd (hinner inte leta nu) som handlar om skillnaden mellan självhushållning och självförsörjning. Bra begrepp att använda.
Toppen. Nu fick jag äntligen användbara uttryck. man kan tala om verierande grad av självhushållning.
-
Många svar till en enkel fråga!
Min fråga kom från en diskussion jag och några kollegor hade för ett par dagar sen. I diskussionen så uppstår frågan om hur mycket jord/mark som egentligen behövs för att föda en person. Ingen av oss visste något om detta, men jag sa att jag kunde fråga på forumet här! (ingen annan av mina kollegor är med på Alternativ.nu)
Så nu har jag fått en hel del svar och det första som slår mig är ju att det är stor skillnad mellan självförsörjning och självhushållning.
Tack för alla svar och låt gärna tråden få fortsätta :)
/Andreas
-
Jag blandar mig också i. :)
Vi är 5 i familjen och alla i vuxenstorlek.
Vi köper kött och ägg från bonden, och jordgubbar och blåbär från odlaren, men grönsaker fixar vår villatomt nästintill året om.
Tomten är ca. 900kvm och där finns villa, stor garage + förråd och infart mm.
Odlat yta är kanske 500kvm.
Vi försöker odla så många sorter som möjligt för att undvika att någon sort växer dåligt något år.
Vad odlar vi då?
sockermajs, popmajs, mjölmajs, bönor, pumpor, lite jordgubbar, rabarber, potatis, gurka, vitkål, blomkål, broccoli, grönkål i olika valörer, solros, ärtor, morötter, rödbetor, palsternacka, rotselleri, asiatiska bladgrönsaker, olika salladsorter, vinbär i tre färger, krusbär, hallon, äpplen, björnbär, dill, stevia, mangold, gullök, rödlök, purjo, vitlök, blåbär, smultron, örter, tomat, gurka, chili, paprika, physalis, squash...
hm, har jag vandrat nu genom hela trädgården ::)
Färska grönsaker har vi från midsommar till jul ungefär och därefter äter vi fryst, förvarat och torkat.
April-maj blir det lite komplitteringsköp från butiken så att maten inte skulle bli enformigt.
men fortfarande har vi kvar bärsaft, några liter bär, örter, chilikrydda, pumpamos i frysen, och några hinkar rotfrukter i förrådet och någon påse broccoli i frysen.
Vi kan även plocka äpplen hos en vännina på hösten. Troligtvis kommer jag göra lite mer äppelmos och saft under kommande hösten.
-
Jag blandar mig också i. :)
Vi är 5 i familjen och alla i vuxenstorlek.
Vi köper kött och ägg från bonden, och jordgubbar och blåbär från odlaren, men grönsaker fixar vår villatomt nästintill året om.
Tomten är ca. 900kvm och där finns villa, stor garage + förråd och infart mm.
Odlat yta är kanske 500kvm.
Vi försöker odla så många sorter som möjligt för att undvika att någon sort växer dåligt något år.
Vad odlar vi då?
sockermajs, popmajs, mjölmajs, bönor, pumpor, lite jordgubbar, rabarber, potatis, gurka, vitkål, blomkål, broccoli, grönkål i olika valörer, solros, ärtor, morötter, rödbetor, palsternacka, rotselleri, asiatiska bladgrönsaker, olika salladsorter, vinbär i tre färger, krusbär, hallon, äpplen, björnbär, dill, stevia, mangold, gullök, rödlök, purjo, vitlök, blåbär, smultron, örter, tomat, gurka, chili, paprika, physalis, squash...
hm, har jag vandrat nu genom hela trädgården ::)
Färska grönsaker har vi från midsommar till jul ungefär och därefter äter vi fryst, förvarat och torkat.
April-maj blir det lite komplitteringsköp från butiken så att maten inte skulle bli enformigt.
men fortfarande har vi kvar bärsaft, några liter bär, örter, chilikrydda, pumpamos i frysen, och några hinkar rotfrukter i förrådet och någon påse broccoli i frysen.
Vi kan även plocka äpplen hos en vännina på hösten. Troligtvis kommer jag göra lite mer äppelmos och saft under kommande hösten.
Precis, om man äter en del kött också så kan man klara sig på ganska små ytor. Men fixar ni gödning och jordförbättring från era 500 kvadrat också?
-
Vi har också som mål att odla så det räcker året om. Men då menar jag inte spannmål osv. utan huvudparten av de färska, frysta och konserverade grönsaker och frukt/grönsaksbaserade produkter man brukar köpa från affären.
Förra året var vi nog helt självförsörjande på egna grönsaker/frukt ca 6-7 månader och delvis ytterligare några månader. Men för oss handlar det mycket om att lära oss fler tekniker och blir bättre på + få mer tid för tillvaratagande också för mycket av det som odlas/skördas går till spillo. Bla behöver vi renovera vår jordkällare och skaffa bättre dörrar åt den. Jag tror inte vi är jättelångt ifrån att bli helårsförsörjande i alla fall. Dock ej på potatis det kräver att vi plöjer upp större ytor och är osäker om vi kan få vettig växtföljd då eftersom vi odlar nästan allt annat i sarg/djupsäng.
Vår tomt är 4000 kvm (villatomt i förort) och det är nog yta för att både rymma rejäla odlingar och rejäla gräsmattor som ger näring till odlingarna (vi täckodlar med gräsklipp). Gödsel hämtar vi från granarnas stall eller från egna höns/ankor. Gödslar även med "guldvatten" och nässlor. Den enda jord vi köper är till tomaterna i växthuset. Jord- och frökostnad täcks av det vi får in genom att sälja grönsaksplantor (framför allt tomatplantor) på vårarna.
Ibland drömmer vi om att flytta ut på landet för att kunna ha mer djur och egan jaktmarker. Men odlingsmässigt är vi långt ifrån att växa ur tomten, man klarar sig långt på det här.
-
Vi odlar tomat, gurka, aubergine, paprika, chili, basilika, vindruvor, tomatillo och melon i växthus (+ tidig sallat, morötter, ruccola, jordgubbar, potatis och lite annat i växthuset på försäsong vilket ger färska egan grönsaker mycket tidigare...skulle kunna utveckla det ännu mer).
Utomhus odlar vi potatis, lök (röd/gul/charotten), vitlök, purjo, morötter, palsternacka, haverrot, rotpersilja, svartrot, majrova, kålrot, kålrabbi, broccoli, vitkål, rödkål, rotselleri, blekselleri, snittseleri, krus- och bladpersilja, dill, vitsenap, fänkål, majs, squash/pumpa (flertal sorter) kökbönor och störbönor, jordärtskocka, kronärtskocka, ärter, bondböna, sockerärt, piplök, sallat, rädisa, gulbeta, rödbeta, spenat, mangold, sparris, frilandsgurka, jordgubbar, asiatiska bladgrönsaker....ja det var nog allt?
Och så har vi en massa fruktodlingar också... 14 äppelträd, plommon, hallon, vinbär, rabarber, smultron, allåkerbär, havtorn, blåbär...ja lite av varje.
Själva odlingarna är inte jättestora men odlar tätt i djupsäng (pallkragar + hemmasnickrat) och drar upp minst två skördar i de flesta lådorna.
-
Blir grymt inspirerad när man läser den här tråden! :D
Vi har planterat en hel del i två djupsängar i år, för att försöka klara sig så länge som möjligt på de grönsaker och rotfrukter som blir. Vi pratar om att ha två djupsängar till framöver, så vi kan rotera. Vissa saker ska ju inte planteras på samma ställe flera år i rad har jag hört.
Några här skriver att ni fryser, torkar och förvarar grönsakerna. Vilka fryser/torkar ni? Hur förvarar ni det övriga? Mjölksyras en del? Hur mycket yta används till förvaring? Flera frysboxar? Är tacksam för lite tips och råd, är nybörjare på det här. ;)
-
Försöker att inte frysa för mycket. Det är så energikrävande. Vi har en box men den går nästan åt till allt köt vi köper, o sen har vi ett vanligt högt frysskåp. Försöker undvika att behöva skaffa en ytterligare frys men kanske blri tvunget till slut. Vissa saker typ spenat, broccoli och gröna ärter fryser vi alltid. Kan inte riktigt komma på hur man skulle konservera dem annars.
Här är några andra exempel på hur vi gör med några olika saker:
Morot: Förvarar i jordkällare i sand / fryser in som slantar (särskilt sådant som blivit angripet i topparna av morotsfluga, de håller inte att lagra i jordkällare) / mjölksyrar i stora bitar ihop med tex broccoli, kålrabbi mm.
Tomat: Gör pastasåsbas med lök, selleri, tomat, basilika och fryser in./ Gör ratatouille och fryser in. / Inkokar i burk och förvarar i jordkällare. Torkar i skivor i torkmaskin.
Sguash: Lagrar i jordkällare (vissa sorter funkar bättre) / Gör ratatouille och fryser in / kokar i vinlag med kryddor och torkar i bit (bra i grytor).
Äpplen: Mustar och lagrar musten i jordkällare eller frys (beroende på hur länge det ska stå) / Gör äppelmos / Torkar i skivor / skivar och fryser (till snabb äppelpaj) / Lagrar i garaget (inte bra att ha äpplen i samma jordkällare som övrigt vet ej hur jag ska lösa det riktigt)
-
Precis, om man äter en del kött också så kan man klara sig på ganska små ytor. Men fixar ni gödning och jordförbättring från era 500 kvadrat också?
Nja, delvis.
Vi gödslar med guldvatten, men få sedan stora lass klippt gräs från en gammal prästgård.
Lika så en bautalast löv på hösten från samma ställe.
Jag drömmer om att hämta en stor lass hästskit från ett stall i närheten, breda över odlingsbäddarna på hösten och täcka med löv, men jag är rädd att det hela luktar för mycket i en vanlig villakvarter
-
Jag drömmer om att hämta en stor lass hästskit från ett stall i närheten, breda över odlingsbäddarna på hösten och täcka med löv, men jag är rädd att det hela luktar för mycket i en vanlig villakvarter
Luktar ju precis när du får hem det men lukten lägger sig ganska snabbt, speciellt om du täcker med tex löv.
-
Du får nästan stoppa näsan över det för att känna lukten. Så fort det börjat torka lite på ytan försvinner lukten.
-
Tack, då försöker vi vara duktiga på hösten! ;D
-
Idag mockade vi ut fårhuset och la bädden direkt på gräset ute på en åkerplätt som i framtiden ska få bli ytterligare ett grönsaksland. 17 traktorskopor som luktade sådär fränt av amoniak i näsan när vi mockade ur luktar nu i princip ingenting om man inte lägger sig med näsan i bädden...
-
Visst är det så! Jag har lite svårt att förstå den där idén om att vara helt självförsörjande, det är som du säger inte alls säkert att det är det bästa. Historiskt sett är det inte särskilt vanligt heller. Varor och tjänster har alltid bytts.
Nej, samarbete är modellen. Tjänster och gentjänster. Fallfrukt i massor i utbyte mot några burkar äppelmos. Några lass hästskit som gengäldas med färskpotatis till midsommer. Ett knippe palsternackor till finska granntanten som älskar rotfrukter men inte riktigt orkar odla längre mot lite fika i gengäld. Ull mot barnpassning. O.s.v. Självförsörjning ska tänkas på by-nivå, inte på individnivå.
Och det är precis dit jag försöker, till viss del lever. Jag får ull mot att jag tex gör en bra salva. Mannen sliter lite hos en "granne" vi får en hel del ved.
Gröna pengar är icke att förakta. :)