Alternativ.nu
Djur => Getter => Hus, hägn & bete för getter => Ämnet startat av: thedwarf skrivet 24 apr-12 kl 08:11
-
God morgon, allesammans! :)
Jag funderar lite grann på hur stor gård man kan tänkas behöva för att inköpa getter, hur många hektar? Jag förstår att man ska byta hagar emellanåt.
Så min fråga till dig är; hur stor tomt har du, vilken är storleken på respektive hage och hur många getter befinner sig i den? :)
Tackar!
-
Räkna med motsvaradne 2 kg hö per skalle och dag, räkna om till bete de årstider sådant finns. Just gräs och liknande ger så olika mycket foder på olika marker.
-
vad för slags getter? jag har dvärggetter och dom betar ingenting som dom gått på. vilket är väldigt bra , dom slipper parasiter som bl.a får får. gaen som jag har är på ca 250 kvm. dom är väldigt duktiga på att rensa sly annars äter dom hö och pellets med havre b.la
-
Det tror jag räcker fint och så kanske du kan dela så det finns två hagar att växla mellan? :)
-
Jag tror att i Erik Sjödins bok "Getter" står att läsa 4,8 ha för 40 getter. Då är det både för bete och för vallodling till vinterfoder. Tror ni andra kunniga att det kan stämma? Själv ställer jag mig samma fråga då även jag ju planerar en framtida getgård. :)
-
Tag Erik Sjödin med en liten nypa salt när han uttalar sig om getter. Hans bok är för dom som vill driva djuren ganska hårt. Mycket han skriver är bra, men han har en ... en lite maskinell syn på djuren!
-
Ja, är det 4,8 bra ha, kan det nog stämma. Har för mig att Erik Sjödin räknar 10 getter på en mjölkko, och då får en ju viss marginal; det brukar ju sägas "en ko per ha". Jordbruksverket har i sin djurenhetsräkning endast c:a 7 getter per ko.
Men det är hemskt svårt att säga, det beror som Trollmor brukar skriva, helt på vad det är för mark. Det finns mååånga variabler att ta hänsyn till! En fingervisning är att när du är på visning för en gård, kollar hur många mjökkor de har haft i lagården tidigare. Sen får du räkna ut hur många getter detta kan motsvara.
För de flesta som köper en mindre gård är det dock bara en variabel att ta hänsyn till...nämligen hur mycket en får låna, och detta sätter en naturlig gräns för hur stor gård det blir :P .
(Den maskinella synen på djur finns tyvärr rätt genomgående i lantbruksfaktalitteraturen...det är skrämmande att läsa i andra böcker från 70-talet där det framhålls de stora fördelarna och hur rationellt det är att ha värphöns i bursystem :-\ . )
-
(Den maskinella synen på djur finns tyvärr rätt genomgående i lantbruksfaktalitteraturen...det är skrämmande att läsa i andra böcker från 70-talet där det framhålls de stora fördelarna och hur rationellt det är att ha värphöns i bursystem :-\ . )
Ja, 1970-talet var rätt långt ifrån förra sekelskiftets hönsbok: "Avsikten med hönsskötsel är att bereda hönsen största möjliga trefnad." Det är nått för oss, eller hur?
Det är min övertygelse att välmående djur även är högproducerande djur! :D
-
Oh ja! Visst är det nödvändigt med "kalla fakta" om djurens näringsbehov och grejer, men det ack så viktiga djurögat går inte att läsa sig till; och det är en grundläggande egenskap för att kunna bereda sina djur trefnad :) !
-
Djuröga, tack för det ordet, Skräptanten! :D (Jag saknade just precis det i den senaste rapport jag sett från länsstyrelsens djur"skydds"inspektör. Flera sidor med irrelevanta noteringar, men inget djuröga så långt ögat nådde.)
-
Hm, ja nog är det dessvärre plånboken som i första hand får avgöra hur mycket mark det blir. Men en liten fingervisning är ju bra att ha så man vet vad man ska sträva efter. :) Tyvärr har det ju inte alltid varit kor tidigare på de mindre gårdar vi kikat på, så där har vi inget att gå efter.
Vi hade tänkt ca 45-60 getter och kikar på gårdar med 5-10 ha mark. Mindre mark=färre getter förstås. För vi hoppas ju på att ha en verksamhet att leva på genom egen ost och glass från getmjölken. :) Tur att jag hittat det här forumet med så otroligt mycket kunskap i ämnet!!!!:D
-
Vi har 120 kor och man säger 8 getter per ko = ca. 1000 getter ::) Kan det stämma?
-
Hade ni haft 1000 getter istället, då hade ni haft att göra :-* ! (Ska det alltså vara åtta getter per ko?)
Om nu plånboken och banken har begränsningar som ger er en mycket liten gård, Gettergod, går det alltid att se sig om efter arrenden. Om en bara håller sig till en trakt där det inte finns några expansiva storbönder (som har 120 kor och vill utöka till 300, exempelvis :P , och dammsuger närområdet på åkermark), slänger di nästan arrenden efter en. Själv hade jag kunnat fylla rännet många gånger om jag hade sagt ja till att slå alla vallar som vi blivit erbjudna...Naturligtvis behöver det inte vara kört bara för att det finns storbönder i sockna, det kan finnas små åkrar där de inte vill släpa in sina stora John Deere:ar, men en fattig getbonde lätt kan tråckla sig in med sin gamla BM Viktor och dubbelkniven (=en sorts oldschool-slåttermaskin).
-
Tänkte bara kommentera om att kolla efter hur många kor gården tidigare haft. I vissa trakter, t.ex. Hälsingland där jag bor, så var det lååångt fram i tiden vanligt att korna gick på skogsbete och man kunde alltså utnyttja betydligt större delar av sin åkerareal till vinterfoder än vad som nu skulle vara möjligt.
-
Fast är inte skogsbete även bra för getter eller är jag fel ute där? Vi har kikat på gårdar som har lite blandat, åkermark, bete och lite skog. Men det är svårt tycker jag att avgöra vad som är bra getmark när man inte har någon erfarenhet alls av gård och lantbruk sedan tidigare. :-\ Impediment t ex, ska man se det som bra eller dålig getmark? ???
-
Fast är inte skogsbete även bra för getter eller är jag fel ute där? Vi har kikat på gårdar som har lite blandat, åkermark, bete och lite skog. Men det är svårt tycker jag att avgöra vad som är bra getmark när man inte har någon erfarenhet alls av gård och lantbruk sedan tidigare. :-\ Impediment t ex, ska man se det som bra eller dålig getmark? ???
Impediment kan ju vara allt möjligt, så det går inte att uttala sig generellt om. Om impedementet är mosse eller annan blöt mark, så är den olämplig till getter, åtminstone större delen av året. Inget djur mår bra av att gå på blöt mark, det är dåligt för klövarna, och risken för parasiter och problem med stickande insekter ökar. Är impedementet en torr ledningsgata, med diverse örter och lågt sly, då är det idealisk getmark.
Tänk på att även om getterna mår bra av skogsbete, så mår skogen inte nödvändigtvis bra av att vara getbete...
-
Hade ni haft 1000 getter istället, då hade ni haft att göra :-* ! (Ska det alltså vara åtta getter per ko?)
Ja, en get kan ställa till mera jobb än 10 kor om så är! :P Oftast räknar man 10 getter på en ko vad gäller foderbehov och mjölkmängd.
Impediment är normalt sådan del av marken som inte kan odlas alls, t ex berghällar. Nästa steg mot god åker brukar vara Absolut Fårbete, sådan mark som kan användas till nämnt ändamål men just ingenting annat.
Getter och kor mår nog bra av att gå på skogen, förutsatt att inte Bamse och Gråben mår ännu bättre. Vad skogsägarna säger är en annan femma ... :o
-
Tänk på att även om getterna mår bra av skogsbete, så mår skogen inte nödvändigtvis bra av att vara getbete...
Äsch, en kan få de mest utsökta små gran-bonsai:er om getterna får hållas ett tag :P ...
Det som skulle vara absolut favorit-skogsbete för getter är om en får tag på en gård där ingen brytt sig om skogen på en 10-20 år, så det växer lövsly högt och lågt; det gillar getter! (Även om de äter gräs oxå, det är bara att de inte betar så nära marken som får och hästar gör.)
Ja, en get kan ställa till mera jobb än 10 kor om så är! :P Oftast räknar man 10 getter på en ko vad gäller foderbehov och mjölkmängd.
Här blir det till att räkna, en ko äter lika möe som 10 getter, men en get ställer till mer än 10 kor ??? Njaaa, min erfarenhet av kor är att de kan ställa till hyss oxå, bara att getterna är mindre och smidigare och har andra förutsättningar att leva bus...
-
Räkna på du, skräptant! ;) Bonsai-granar ... Men grannarna då, som äger granarna, blir dom också bonsai-ade? ???
-
I detta fallet var det egna ägandes granar, så det fanns ingen granne som behövde blidkas och övertygas om den japanska kulturens förträfflighet. o:)
Skämt åsido, små granar går getterna bara och fingnager på emellanåt, eftersom de egentligen inte tycker att det är så himla gott med gran. Tall däremot, är mumma. Och lövträd! Till er som ännu inte har getter måste tilläggas att det är ungträd och sly som blir getmat, äldre träd har för grov bark, så de är ointressanta (och överlever därmed att stå inne i en gethage).
-
äldre träd har för grov bark, så de är ointressanta (och överlever därmed att stå inne i en gethage).
Gör de? Har jag aldrig märkt ... De brukar bli ringbarkade till ungefär två meters höjd, getterna står sällan på varandras ryggar för att komma åt högre.
-
Riktigt så hårda är inte mina getter, de visar endast intresse för träd med en stamdiameter på under 20 centimeter, ungefär.
-
Hm, antagligen har du större hage än jag nånsin haft. En ledtråd till trådskaparens fråga?
-
Fast det jag menade var att byns kor gick på "skogen", alltså inte på gården skogsmark. Antingen släpptes de direkt från gården upp på skogen eller så drevs de till fäbodvallar under sommaren, på så sätt behövde den egna marken inte föda de egna djuren sommartid.
-
Fäboddrift tillhör en svunnen tid. Sydligare lagar har nått allt längre norrut, med sin princip om att stänga IN sina djur. Enligt Sedvanerätten i norr ska man stänga UT såväl tama som vilda betesdjur från sina ODLINGAR.
-
Jag sa ju bara att man inte kan titta på antalet båsplatser från förr och direkt översätta det till hur många djur gården kan föda idag, bl.a. pga skogsbete och fädboddrift. Har aldrig sagt att man ska låta djuren gå fitt på skogen idag.
-
Fäboddrift tillhör en svunnen tid. Sydligare lagar har nått allt längre norrut, med sin princip om att stänga IN sina djur. Enligt Sedvanerätten i norr ska man stänga UT såväl tama som vilda betesdjur från sina ODLINGAR.
Stängsla ute från våra åkrar lär vi få göra här söderöver oxå, nu när det finns några hundra tusen vildsvin i landet.
Jag sa ju bara att man inte kan titta på antalet båsplatser från förr och direkt översätta det till hur många djur gården kan föda idag, bl.a. pga skogsbete och fädboddrift. Har aldrig sagt att man ska låta djuren gå fitt på skogen idag.
Sådär med före detta fäbodar är det absolut i mellersta och norra Sverige (fast tillhörde inte fäboden gårdens areal oxå, eller var de någon typ av allmänningar eller samfälligheter för flera gårdar?). Getnäringen är fortfarande större i de delarna av landet, vi sörlänningar är i det caprina bakvattnet...men då trädstartaren bor i Västergötland är det nog inte aktuellt med fäbodvallar.