Alternativ.nu
Övriga ämnen => Redskap, verktyg och maskiner => Ämnet startat av: ollebolle skrivet 04 okt-11 kl 12:15
-
Vi har ett torp på 2000 kvm där det är lite väl stora ytor att bara ha gräsmattor. Vi har pensionerat oss just och har lite mer tid över och tänkte kanske med barnen sätta potatis.
Det är ingen stor yta, kanske 20x20 kvm men det känns omöjligt att handarbeta upp jorden. Det är gammal åker med grästuvor och kanske en del sten också. Det återstår att se.
En liten traktor kanske? Med plog. Det mesta på Blocket är utan redskap och jag vet inte ens vilka redskap man ska ha. Meka med maskiner är jag inte främmande för, dock ska det finnas reservdelar. Svetsmöjligheter finns.
Jag tänkte: En liten Grålle förstås men kanske en gammal svensk rödbrokig, T-nånting. Eller grön. Ja då vet ni ungefär mitt kunnande.
Har sett 15000 för en som startar men är en sån nåt att ha? Bäst att skrota traktortankarna? För lite mark, knappt plats att parkera traktorn. Leja bort bästa alt?
Läget är Kinnekulle om nån har lust att höstplöja. Ersättning, mat och dryck utlovas givetvis.
-
Har man gott om kompostmaterial så kan man ju som ett alternativ odla ovanpå grästorven, efter ett par år har grästorven brutits ned.
-
Funkar dynga (halm och hästbajs)? Växer inte gräset igenom? :)
-
Kör med en jordfräs så klart.
-
Vilken gammal traktor som helst duger för att plöja upp 20x20 meter.
-
Måste man göra det på hösten eller funkar det på våren också? :)
-
Tycker det låter som en fullt duglig anledning till att köpa en gammal go traktor! ;D ;D ;D
Grålle eller volvos T-20 serie låter lämpligt.
Naturligtvis är en jordfräs det mest logiska men ack så tråkigt i jämförelse...
-
Volvos T-20 serie brukar ligga på runt 5-6000kr på blocket...
Plog, harv och potatismild(kupare kanske det heter i resten av landet?) går väl på c:a 1000-lappen styck.
Vi har själv en T-25:a(tror jag det var) som vi bara använder för att dra upp fåror och milda potatislandet med, det har vi gjort i säkert 30år och den startar alltid. Det enda vi får göra är väl att tanka den var 5:e år...
Ett tips är att skaffa en CTEK-laddare(eller motsvarande) som underhållsladdar batteriet om traktorn står långa perioder...
-
Ingen bonde i närheten som vill ha lite pengar till helgen?? Borde inte ta så lång tid med en traktor att plöja upp jorden. Sen kan du köra med jordfräs själv, eller så har bonden en sån med.
-
Om det är ett gammalt torp så borde det även finnas ett gammalt grönsaksland, hade jag varit du hade jag täckt marken med svart plast omg för att trötta ut så många rotogräs som möjligt tex kvikrot och tistel.
Till våren ber du som nån tidigare nämde en granne att plöja upp och harva över biten eller köp en egen jordfräs.
Sen är det bara att börja sätta
-
Trevliga svar hela bunten.
Det med att täcka jorden, fungerar det? Är dt samma som händer när man vänder på torvan?
När jag var en liten gosse hjälpte jag far att vända jorden för hand och plocka kvickrot mm. Det var så där lagom kul. Mekar hellre med traktor förstås men det ska ju vara måttligt onyttigt. Har även en svärson som ligger åt mekhållet. Han svetsar gärna och mekar bil så det kan vara ett självändamål med köpa traktor. Vet inte riktigt vart det drar.
Ena sidan: inte kul med handarbete i jord. :( Andra sidan: Kostnad för traktor men kul att meka. Traktor som mekas upp=mervärde. Alltid en dragare på torpet. :)
Har kört jordfräs i lerjord och det fungerar inte bra. Hoppade och skrapade bara på den hårda ytan. Kör man i grästorven får man dessutom en salig blandning på ogräset, hur fungerar det?
När man sedan sätter potatis i gammalt land fungerade det skapligt med att dra fåror med jordfräsen+plog. Så en fräs är inte utesluten. Eller kanske möjlig om man får en bonde att göra det första tunga jobbet.
Såg en Belosfäs för vettig peng. Dom verkar kraftiga.
-
Jag hade samma problem, gammal åker/äng som iofs gick att gräva i, men det är inget kul att gräva land på 20 m2. Byggde en ram av tryckade plankor ca 30 cm hög med fem meters sidor. Bottnade med ett tjockt lager dagstidningar som bryts ned efter ett par år. De första landen blev lite dyra då jag fyllde dem med köpejord på säck. Nu lägger jag lammens bädd i botten, täcker med ett tjockt lager gräsklipp, vattnar och väntar ett år.
Fördelen med upphöjda bäddar är att de blir varmare än att odla direkt i marken. Nackdelen är att de kräver lite mer vatten. Men man kan både så och skörde tidigare.
-
Vad jag har hört är att om man odlar potatis på gammal gräsvall så får man som ett brev på posten Nematoder eller knäpparlarver.....inget kul potatisen smakar F-n. Jag skulle som ngn. annan skrev använda jordfräs, rensa bort all kvickrot (för hand) och om det är lerjord skaffa sand att blanda i. Täck med halm och ta bort halmen i vår för att värma jorden. Lycka till. Du får säkert bra tips senare här.
-
Aj aj, där högg vi i sten.
Ingen bra idé att plöja upp den gamla åkern verkar det. Vill ju inte ha potäter som smakar usch o fy! Får se oss om efter annat att pyssla med och köpa potäterna. Det sämsta arbetet är ett som är onödigt.
Eller finns det nåt sätt att komma runt nematoderna? Vill inte köra med gifter. Finns nåt naturmedel? Att täcka med svart plast nåt år, skulle det ta död på eländet? Kanske ska ställa frågan på annat ställe än här på redskapssidan.
-
Bara att odla något annat ett år eller två, sen är de borta. :)
-
Nejdå, det höggs ingen sten... ::)
Sätter du tidig potatis så är problemet ganska litet. Jag bröt en 30-40 årig träda på en gammal skogsåker för några år sedan och problemet var ganska begränsat öven om jag satte både sena och tidiga. Så man ska inte överdriva. Knölarna smakade ljuvligt också... ;D Några kan man väl offra till knäpparlarverna...
-
Det är inte potatisen som smakar illa utan om man råkar bita i en sån där randig mask.
-
Om det växer gräs där idag så finns det knäpparlarvar. Men de kan ni svälta ut genom att se till att de inte har något att äta en säsong eller två. De tycker mycket om gräsrötter (och potatis mm). Om ni täcker ytan så det inte växer något en hel säsong så slår ni flera flugor samtidigt. Det blir lättare att bearbeta sen, mindre ogräs och mindre knäpperlarvar. Ett annat alternativ är svart-träda, alltså att ni fräser/plöjer/harvar eller liknande gång på gång på gång en hel säsong så inget växer.
Om det är en lätt/sandig/mager jord ni har så kan ni med stor fördel täcka med näringsrikt matrial (någon grannes djurs djupstöbädd?) då slår ni ytterligare en fluga i smällen. ;D
-
Inte helt hopplöst alltså.
Svart plast i ett större stycke efterfrågas. Var hittar man sånt. Granngården? Eller kanske en återvinning, där slängs allt och kan oftast bli återanvänt precis som det låter. Dock vakar återvinnarna sina godbitar. Det är otillåtet att ta med skräp från återvinningen.
Den plast man ska ha är visst inte så tålig heller och är väl lättast att köpa på rulle och lägga ut.
Behöver c:a 400 kvm. Byggmarknad har väl också plast för väggtätning. Har sett svart sådan i min bastuvägg men den är nog av en dyrare sort som tål värmen. Nån i Götenetrakten som har en rulle som blivit över? Eller på vägen fr. Göteborg.
-
Tror inte du kan jordfräsa upp gammal tuvig mark, risken är att du strimlar kvickrot och annat och får på så vis ännu mer ogräs då varje rotbit blir nya plantor. Knäpparlarver brukar det gå i en del potäter när man odlar första året på gammal gräsmark men nematoder vete katten om det blir per automatik ???
Eftersom du gillar att meka så skaffa en liten traktor och gör som nån föreslog här, gå över och vänd markbiten x flera ena året och odla nästa eller börja vända nu och odla potatis till våren.
-
Själv skippar jag nog att ge råd om hur det ska odlas, det har jag inte all kunskap om. Men det jag tycker är roligare att snacka om: traktor och redskap.
Som sagt så en gammal liten traktor ska du väl ha. Eftersom det låter som det blir så begränsad användning klarar du dig med en bensinare (alt. fotogenare, men som kan köras på bensin). Då kommer du undan mycket billigare.
Volvo T2x serien är intressant. T3x och T4x är onödigt stora. Grålle är också en bra variant. BM (som ägdes av Volvo men hade annan färg då) hade Teddy (T200, T210) som motsvarar Volvos T2x men de kunde ju inte ha "konkurrentens" motor så det blev någon brittisk, inte så omtyckt, austinmotor. De är mer ovanligare och kan undvikas.
Notera att på de här Volvotraktorerna var inte trepunktslyft standardutrustning (men de flesta verkar ha det). Så verkligen till att de du tittar på har det, annars blir den ju rätt oanvändbar.
Utrustning att använda i framtida odling är väl kanske potatisåder (tre kupor vanligt). Minns jag rätt så kan man väl använda den för upptagning annars skaffar du dig en potatissprätt som gräver fram dem. En granne har en sådan där apparat med band som forslar upp dem men det kanske kostar mer än vad det smakar.
Är det så att man plöjer och harvar varje år med potatisodling? Om det inte är så kanske det kostar list väl mycket att skaffa det bara för en gång. Å andra sidan gäller det att du hittar någon som kan köra det åt dig, utan att klampa in med traktor på 7 ton och 7-skärig plog...
-
Låter overkill att behöva köpa traktor för 0,04 hektar potatisland????
Istället för byggplast skulle jag nog använda gammalt hö med presenningar ovanpå för att döda växterna. Lägg på i höst, ta av presenningarna när det börjar torka upp i vår. När det är någorlunda torrt eldar du upp det hö som går. Ta bort det hö som är över och hyr sen en traktor med plog och plöj upp landet. Sen kör du för hand med jordfräs och sätter för hand. Skaffa en handdragen per-al (vet inte vad det heter på svenska - hand-kupare?) så du kan kupa potatisen några ggr per sommar. Ta upp klarar du för hand om du skaffar lite extra händer.
-
Inte så lätt som man tänker sig när man ser ett vackert potatisland färdigt att skörda. En del jobb innan.
Vi kör nog köpepotatis tills vidare.
Tack för allt engagemang och trevliga svar så länge.
-
Jag odlade potatis i år på gammal vall som ja plöjde i våras. Det är bara för att jag flyttade till en ny gård och hade inget brukad jord. Det gick bra och inga larver som förstörd bara på några knölar men det är bara att sortera bort. om du bodde i skåne kunde du odla höst säd det här året och nästa år potatis. blir inte så mycket ogräs då
-
jag menar mask i stället för larv
-
Inte så lätt som man tänker sig när man ser ett vackert potatisland färdigt att skörda. En del jobb innan.
Vi kör nog köpepotatis tills vidare.
Enkla varianten: Täcka marken nu i höst med nåt enkelt som går att bre ut på 10 minuter. Be en granne med traktor plöja eller fräsa marken åt er våren 2013 ihop med lite gödsel. Klart att sätta potatis! 8)
-
Släpp givetvis på några grisar ;D
-
Beklager at jeg drar opp et gammelt emne, men dette er ganske relevant for meg. Jeg har en hage med gress, hvor jeg vil dyrke poteter. At poteter kan få larver/mask er nytt for meg, og det høres ikke særlig delikat ut .. :-X
Hva om man pløyer opp jordet, og lar hønsene gå der i noen måneder? Vil de spise gressrøtter og larver?
-
Beklager at jeg drar opp et gammelt emne, men dette er ganske relevant for meg. Jeg har en hage med gress, hvor jeg vil dyrke poteter. At poteter kan få larver/mask er nytt for meg, og det høres ikke særlig delikat ut .. :-X
Hva om man pløyer opp jordet, og lar hønsene gå der i noen måneder? Vil de spise gressrøtter og larver?
Risken är stor att du får knäpparlarver i det,
Men lösning är att plöja upp utan och första året odla i en halmbädd.
Täck den ytan med papp på rulle och lägg på ett lager halm.
Det är visserligen lite sent att göra det nu men det borde fungera.
När du sätter potatisen börjar du täcka halmen med gräsklipp.
Väntar du till våren så försök att istället få tag på väl brunnen hästgödsel och blanda i halmhack.
Ensilage fungerar oxå.
Annars tar du chansen och är medveten om att risken för knäpparlarver är överhängande.
Hönsen är annars en bra hjälp till att rensa jorden från mycket elände. Dock krävs det att du vänder runt på den några gånger så dom kommer åt mer.
När du vänder så använd en bra grep. Jag föredrar att använda gödselgrep då den dels skär igen påbetat bra sätt och får med sig hyfsade mängder jord vart tag.
Spaden är ovänlig mot maskarna som man vill ha.
-
Beklager at jeg drar opp et gammelt emne, men dette er ganske relevant for meg. Jeg har en hage med gress, hvor jeg vil dyrke poteter. At poteter kan få larver/mask er nytt for meg, og det høres ikke særlig delikat ut .. :-X
Hva om man pløyer opp jordet, og lar hønsene gå der i noen måneder? Vil de spise gressrøtter og larver?
Risken tycks variera. Ofta går det bra, ibland sämre. Jag tror risken ökar på lättare jord. Där bryts gräsrötterna ned snabbare och då blir larverna utan mat. Då äter de potatis i stället.
Jag har inte upplevt knäpparlarver som så särdeles ohygieniska, men det kan komma röta och elände i gångarna ibland. Är det lite gnag kan man skära bort, är det mycket får man kassera hela potatisen.
En lösning: odla i bäddar med gräs emllan. Då har larverna nära till mat som de föredrar. Jag garanterar inte, men jag tror det hjälper. Jag odlar så och jag har mycket sällan knäppargnag.
Jag tror larverna lever några år. Sen blir de skalbaggar och flyger iväg. Nya ägg tycks inte läggas i odlad jord.
-
Hur gick det Olle?
Blev det nåt potatisland?
Man bever ju inte börja med 400m2... det blir väldigt mycket potatis... :)
-
Jag inbillar mig att mina knäpparlarver föredrar potatis framför gräsrötter.
Så om jag odlar nära gräsmatta/vall så blir det värre. Och det gör man ju alltid...
Därför har jag börjat odla ringblommor, tagetes och honungsört och annat sådant i en rad mellan gräs/vall och potatis. Jag inbillar mig att det hjälper, men jag har inte jämfört på riktigt.
Sedan inbillar jag mig att första året så går det utmärkt att odla tidig potatis i en nybruten/nyfräst (på våren) vall. Potatis är en bra gröda då eftersom den är kraftigväxande och man kupar flera gånger. Det håller nere ogräs/gräs. Det är de två efterkommande åren, eller en (andra?) sen skörd första året, som är knepigare när gräsrötterna är borta, men knäppare är kvar. Sedan går det bättre igen. I praktiken innebär det att man kan bryta ett nytt potatisland om året i fyra år och odla på det nya landet. Sedan kommer man tillbaka till det första landet. På de andra landen odlar man andra grönsaker och/eller gröngödsling enligt normalt växelbruk.
Idealet hade nog varit att släppa höns på gräsmattan/potatislandet att äta sig mätta på knäpparskalbaggarna när de svärmar. Det borde vara "happy hour" för hönsen då... Nu är det skator och andra fåglar som festar hos mig när knäpparna svärmar.
-
Jag inbillar mig att mina knäpparlarver föredrar potatis framför gräsrötter.
Gräsrötter och kanske även rötter av diverse andra växter är deras naturliga föda.
Så om jag odlar nära gräsmatta/vall så blir det värre. Och det gör man ju alltid...
Har du testat detta och sett att det blev värre?
Därför har jag börjat odla ringblommor, tagetes och honungsört och annat sådant i en rad mellan gräs/vall och potatis. Jag inbillar mig att det hjälper, men jag har inte jämfört på riktigt.
Sedan inbillar jag mig att första året så går det utmärkt att odla tidig potatis i en nybruten/nyfräst (på våren) vall. Potatis är en bra gröda då eftersom den är kraftigväxande och man kupar flera gånger. Det håller nere ogräs/gräs.
Ja det är även min erfarenhet. Potatis är dessutom lämplig på vallbrott för att den trivs bra att växa i halvnedbrutet organiskt material. Men en del rapporterar problem redan det första året.
Det är de två efterkommande åren, eller en (andra?) sen skörd första året, som är knepigare när gräsrötterna är borta, men knäppare är kvar. Sedan går det bättre igen. I praktiken innebär det att man kan bryta ett nytt potatisland om året i fyra år och odla på det nya landet. Sedan kommer man tillbaka till det första landet. På de andra landen odlar man andra grönsaker och/eller gröngödsling enligt normalt växelbruk.
Du menar att man odlar potatis på det första skiftet och annat på de två-tre följande? Och därefter så igen det ett tag med vallväxter? Det kan nog funka i en del fall åtminstone.
Framför allt tror jag att folk får pröva sig fram. Platser är olika och odlare också.
Idealet hade nog varit att släppa höns på gräsmattan/potatislandet att äta sig mätta på knäpparskalbaggarna när de svärmar. Det borde vara "happy hour" för hönsen då... Nu är det skator och andra fåglar som festar hos mig när knäpparna svärmar.
Jag har aldrig sett dem svärma, fast jag odlat på diverse platser.
-
Risken är stor att du får knäpparlarver i det,
Men lösning är att plöja upp utan och första året odla i en halmbädd.
Täck den ytan med papp på rulle och lägg på ett lager halm.
Det är visserligen lite sent att göra det nu men det borde fungera.
När du sätter potatisen börjar du täcka halmen med gräsklipp.
Väntar du till våren så försök att istället få tag på väl brunnen hästgödsel och blanda i halmhack.
Ensilage fungerar oxå.
Annars tar du chansen och är medveten om att risken för knäpparlarver är överhängande.
Har du sett att det blir mindre angrepp då? Undrar varför i så fall.
Jag täckodlar ju också och har mycket små problem med knäpparlarverna. Dock tror jag inte de äter täckmaterial?
Hönsen är annars en bra hjälp till att rensa jorden från mycket elände. Dock krävs det att du vänder runt på den några gånger så dom kommer åt mer.
När du vänder så använd en bra grep. Jag föredrar att använda gödselgrep då den dels skär igen påbetat bra sätt och får med sig hyfsade mängder jord vart tag.
Spaden är ovänlig mot maskarna som man vill ha.
Hönsen äter väl masken med om man vänder upp jorden så de kommer åt? Men jag kan tänka att det funkar, för man vänder väl bara där det är problem. Och lite mask kanske man kan undvara på de bitarna ett tag.
-
Har du sett att det blir mindre angrepp då? Undrar varför i så fall.
Jag täckodlar ju också och har mycket små problem med knäpparlarverna. Dock tror jag inte de äter täckmaterial?Hönsen äter väl masken med om man vänder upp jorden så de kommer åt? Men jag kan tänka att det funkar, för man vänder väl bara där det är problem. Och lite mask kanske man kan undvara på de bitarna ett tag.
Inte speciellt tydligt, men jag hade inga som helst problem med knäpparlarver i mina halmbäddar förra året, skall köra ett år till i dessa sedan skall jag försöka vända runt på dessa bäddarna.
Visst tar hönsen en del av masken men de flesta hinner undan verkar det som. Och hönsen brukar för det mesta sprätta i ytskiktet och i enstaka fall ta sig ner en bit till.
-
Jag har aldrig sett dem svärma, fast jag odlat på diverse platser.
Det är baggarna som i mängder flyger omkring strax ovanför gräsmattan på senvåren eller tidig sommar soliga dagar. Inte i klump, utan utspritt på hela gräsmattan. Massor! Tusentals. Och baggarna ger sig på och äter på bladen på andra plantor. Jordgubbsplantor verkar baggarna ha en särskild fäbless för... :(
Jag gissar att de parar sig och lägger ägg till nästa generation.
Grannen har likadant. Har varit så ett par tre år nu. Tror att det är ganska nytt, men vet inte riktigt varför. Ny sort av baggar? Milda vintrar? Annat?
Är jag hemma klipper jag gärna gräset då. Vet inte om det hjälper. >:D
Det är en fröjd att se skator och starar och andra fåglar festa på baggarna. ;) Men jag misstänker att de bara äter en bråkdel av baggarna.
På hösten äter sedan fåglarna av vita larver ytligt i gräsmattan. Antar att det är knäpparlarver. De drar då väck hela tovor med gräs som blivit av med rötterna. Ser ut som en särskola för golfspelare med synfel och för långa klubbor har övat utslag från gräsmattan i ett par dagar.
Funderar på om man skulle kunna ge fåglarna något som tömmer krävan på dem. Så att de inte slutar äta för att de är proppmätta... ;)