Alternativ.nu
Djur => Får => Fårraser & avel => Ämnet startat av: Lorita skrivet 19 sep-11 kl 18:27
-
Varför är det så känsligt att diskutera avel när det gäller Almogefår eller ska jag formulera frågan varför tystas man ner om man tror på en annan princip än täta bagg byten?
Jag kan ha fel hästaveln kan vara felaktig men jag tycker inte om att inte en fråga får lyftas utan då är det för "viktigt" för att diskuteras öppet.
-
Det finns fler frågor som inte är accepterade 8) kan jag lova.
-
Varför är det så känsligt att diskutera avel när det gäller Almogefår eller ska jag formulera frågan varför tystas man ner om man tror på en annan princip än täta bagg byten?
Jag kan ha fel hästaveln kan vara felaktig men jag tycker inte om att inte en fråga får lyftas utan då är det för "viktigt" för att diskuteras öppet.
Är det något särskilt du tänker på Lorita?
-
Tycker det är synd och fel att "tysta" någon, diskussioner är alltid viktigt och givande. Om jag har förstått det hela rätt så handla det egentligen inte om att byta bagge i sig utan om att ingen enskild individ, avelslinie ska börja dominera och duka upp i alla djurs stammbok. Man ska inte göra om samma "paarning" för ofta. Men det gäller ju och varnas förr även i t.ex kattavel och andra djur. Diverse Mjölkkoliner (Holsteiner t.ex.) säjs ha inavelsproblem p.g av alla köpte samma sperma av samma tjur ett tag. Det gäller väll att undvika inavel och se till att även bagglamm / tacklamm av alla ens tackor / baggar gå vidare i avel i något så när jämmna antal, om möjligt. Det hjälper inte att bara byter bagge om man inte håller koll på vilken bagge / linie man köper sen. Det är ju bra om baggar kan bli gammal och göra färre betäkningar per år med tackor med olika pappor etc.
Det är lika viktigt att inte säljer tackor som alla ha samma far i en grupp t.ex. Det är nog mycket mer med hela tro jag en bara baggbyten.
Det med reaktionen på ordet "avel" kan bero på att ordet kanske betyder för många det "moderna" utväckla, förändra. göra bättre och då bli ordet i sin betydelse en motsats till bevarande inte förändra som i genbankerna, men hur man använder dem två orden korrekt vet jag inte heller.
Men jag förstår tyvärr inte riktigt det du skriver med att inte diskuteras öppet?
-
Jag har under mycket kort tid blivit tystad flera gånger då jag på pekar att varje gång man byter bagge (köper ett bagg lam) med en annan besättning så blir besättningarna mer släckt med varandra.
Har man så korta intervaller som två år så kommer inaveln att öka och just genom att baggarna byter namn nå har man väldigt svårt att hålla koll på släktskap. Inom kanin aveln, där vill man ha samma genbanks djur under en lång tid just för att förhindra inavel och aveln i sig är viktig men att man slaktar djur men på så sätt behåller rena linjer och för framtiden sparar djur till genbanken.
När det gäller får tycks just det att sälja djuren vara viktigare än att bevara sundet och minska risken för inavel. Har man en liten besättning (som jag) så är det bättre rent genetiskt att ha samma bagge i många år och vara sparsam med att sälja bagg-lamm (vilket inte kommer finnas så stor avsättning på eller om alla små inte byter bagge så tätt som nu) acceptera att även tackor går till slakt eller huvudsakligen till nya besättningar.
Sen när det är dags för en föryngring av sin flock, då sparar man sina tacklamm och byter bagge och då från en besättning som inte har haft samröre med min på många år. Man vinner att man inte korsar ihop gener stup i kvarten, undviker inavel och att alla djur blir kusiner och halvsyskon, baggarna får visa att även dom kan bli gamla och för också gener att bli gammal vidare då man sparar mest tackor från sista omgången. Man har möjlighet att lyfta bort en bagge eller linje som visar sig ha egenskaper (muterat) som inte skulle vara bra om man återgår till ett gammalt jordbruk utan konstmat.
Har man däremot en stor besättning får kan täta byten av baggar vara mer lämpligt för att en bagge inte ska få en så stor genomslagskraft men så ska man köpa obesläktade bagglamm och inte använda bagge A:s son och sonson osv
Nämner man risken att alla får blir halvsyskon/kusiner då får man mothugg och senast (inte på alternativ) jag var inne och diskuterade detta faktum öppet, för avel är för viktigt att prata om och jag uppfattar det som om det munkavel om denna fråga.
Jag har en häst vars mamma kommer från ett område med avel och där aveln på hästarna gått till som på det vis som man nu förökar allmogefåren, min häst är frisk och har 50% annat blod i sig men tyvärr börjar nu inaveln sätta sina spår i övriga hästar från detta område, det funkade väldigt bra i väldigt många år men nu börjar bett fel och lynnes fel komma. Nu är det hästar och ingen sluten stambok så man kan som min häst rädda det hela med nytt blod från en annan ras. Den livlinan har inte allmogefåren, då faller hela idéen och jag skulle tycka det var synd om man förstörde en så fin ras som min bara för att man snabbt vill mixa gener hej vilt.
Tyvärr så uppfattar jag det som tabu att ens nämna riskerna med för mycket okontrollerad inavel.
-
Vem tystar dig och varför? Det du skriver är ju korrekt. Täta byten av handjur leder till snabbt ökande inavel och minskad genetisk diversitet.
-
Lorita, antar att du tänker långa generationsintervall?
Det förespråkas ju på hondjurssidan och sköter man detta rätt kan det inte vara fel att göra så på handjurssidan heller.
Specificera dina tankebanor till dem som "tystar" dig, tror det kan vara missförstånd det gäller. Men som jag nämnde tidigare finns en form av "bättre vetande" som inte gynnar mångfaldiga tankar.
Själv ser jag mer till att försöka ta reda på så mycket som möjligt om historiskt hållande av får. Det är nyckeln till hur de bör bevaras. (Inte heller rumsrent).
-
Jag tänker inte nämna något namn och den rekommendation jag hör är byte av bagge vartannat år och det får mig att få en olustkänsla, jag kommer nu bara hålla max 4 klövsjötackor och en bagge.
För mig känns det bättre att ha en lång intervall på bagge och tackor och då kanske välja att inte sälja några bagglamm och sen göra en generationsväxling om ca 8 år men som sagt det stride helt mot det man ska tycka och tänka när det gäller allmogefår.
Jag tänker också hålla mina så nära ursprunget som möjligt, det är därför jag valt en allmogeras, jag håller mina hästar också väldigt nära naturen också med lösdrift och utan kraftfoder. Jag kommer däremot låta mina får lamma inne då det för mig är mest praktiskt med vatten och att vi har en hel del rovfågel + korp i området. Det betyder att jag vill ha lamm i mars/april
-
Det vore väldigt intressant att få en uttalelse från Almogeföreningen varför rekommendationen är som den är.
På kaninsidan rekommenderar man långa generations intervaller då man vid varje generationsbyte förlorar gener. Avelsprogrammet kaningenbankerna använder där man kan se släktskap o inavelskorfficient skulle vara mycket intressant att ha till fåren också. Skulle man kunna använda detta till fåren?
-
Avelsprogrammet kaningenbankerna använder där man kan se släktskap o inavelskorfficient skulle vara mycket intressant att ha till fåren också. Skulle man kunna använda detta till fåren?
Programmet förutsätter att alla djurs härstamning är känd hela vägen tillbaka till founders. Det funkar alltså inte med gruppbetäckning. Annars finns inga hinder att använda det till får eller marsvin eller grävlingar.
-
Själva grundtanken från föreningen tror jag hänger samman med att de inte tillåts gruppbetäckning fullt ut. De vill att så många handjur som möjligt ska användas i avel. Inget fel i sig, men det finns fler aspekter att ta hänsyn till.
De har/haft på hemsidan en lång förklaring till avelsstrategi i deras avelsplan.
Lorita: Håller du fåren utan kraftfoder också? Har du omtalat detta i föreningen i så fall?
-
Det viktigaste är ju att hålla många baggar i avel.Hur gamla de är är ju mindre intressant men man måste ju släppa fram yngre djur också.
Och jag hävdar fortfarande (som jag också får lite skit för ibland) att ju fler olika besättningar/människor som sköter sina djur olika på olika sätt med utfodring och byggnader m.m är bara positivt.
Kan inte tänka mig att det såg lika dant ut från gård till gård år efter år.
Variation! :)
-
Yngre djur tar man in när man byter bagge men man ska sträva efter att hålla baggar så länge som möjligt och man ska aldrig låna bagge av varandra eller köpa en begagnad bagge.
Det att ”släppa fram yngre djur” leder till att påskynda inaveln i en population och det är det tänket som skrämmer mig.
-
Jag förstår inte riktigt detta resonemang. Om jag har samma bagge i många år och han får betäcka alla tackorna och alla döttrar, dotterdöttrar o s v, så måste det väl också bli inavel. Samma sak med att "släppa fram yngre djur", om man haft bagge som betäckt alla hondjur så borde det ju vara positivt att låta en yngre bagge (obesläktad) få chansen eller? Kan någon förklara detta för mig. Jag har ju hört talas om att man i obygden förr kunde träffa på någon, som fått barn med sin far, inavel trots att det bara var en generation.
-
Är inte rekommendationen att man ska slakta en bagge som är använd, istället för att (som många gör) sälja honom vidare, för att han är så snäll och gullig.. :-X (Man ser ofta sådana annonser) Ska man sälja baggar så är det ju bagglamm eller oanvända baggar som rekommenderas! (Släppa fram yngre djur) Svårigheten när man har en flock får är ju att det kan vara ett helsike att dela upp flocken i småflockar när man vill betäcka, just för att undvika far/dotterparning osv.. I en fårflock har man ju oftast en gradvis djuromsättning, man kanske sparar ett eller ett par tacklamm varje år och slaktar någon gammeltacka som gjort sitt, då måste man ju byta bagge, ibland varje år! Jag, och många andra, håller flera baggar vilket gör att man kan pussla med betäckningsgrupper och betäckande baggar, men inte alla har lust/plats/tid att hålla separat baggrupp stora delar av året.
Men "någon" har alltså tystat dig Lorita? Är du offentligt tystad eller får du "bara" mothugg när du undrar?
Ja svårt är det, och det verkar finnas många viljor (även) i denna föreningen!
-
Jag förstår inte riktigt detta resonemang. Om jag har samma bagge i många år och han får betäcka alla tackorna och alla döttrar, dotterdöttrar o s v, så måste det väl också bli inavel. Samma sak med att "släppa fram yngre djur", om man haft bagge som betäckt alla hondjur så borde det ju vara positivt att låta en yngre bagge (obesläktad) få chansen eller? Kan någon förklara detta för mig. Jag har ju hört talas om att man i obygden förr kunde träffa på någon, som fått barn med sin far, inavel trots att det bara var en generation.
Du ska använda både tackor och baggar länge i avel, ska du utöka flocken då slaktar du baggen och behåller döttrarna + skaffar en ny obesläktad bagge (så gott det går)
JBF, det var att man pratar inte avel öppet, tysta mig går inte jag bara byter forum som ni märkt, mothugg har jag inget emot om det bara är sakligt och jag kan förstå att man ibland vill ta tillvara på tacklamm själv och då ska gamla baggen helt klart hamna på matbordet.
-
Du ska använda både tackor och baggar länge i avel, ska du utöka flocken då slaktar du baggen och behåller döttrarna + skaffar en ny obesläktad bagge (så gott det går)
Jag förstår inte heller riktigt varför man ska behålla samma bagge i flera år? Jag tycker att det verkar galet att han ska betäcka sina döttrar.
-
Jag förstår inte heller riktigt varför man ska behålla samma bagge i flera år? Jag tycker att det verkar galet att han ska betäcka sina döttrar.
Han ska inte betäcka sina döttrar, det har jag aldrig sagt jag har skrivit att man ska behålla tackor och bagge länge.
-
Han ska inte betäcka sina döttrar, det har jag aldrig sagt jag har skrivit att man ska behålla tackor och bagge länge.
Jaha... jag som bara har 4 tackor behöver ju bara en bagge för att betäcka dem och har ingen lust att köpa 2 olika då det ju inte är direkt gratis. Han kommer ju redan år två börja betäcka sina döttrar. Eller menar ni att jag då ska köpa ytterligare en bagge? Jag hänger inte med.
I stora besättningar kan det ju funka med samma bagge/-ar eftersom man kan dela in dem i grupper, men i små?
-
Om man slaktar far- dotterparningar blir det ju ingen inavel.
-
Om man slaktar far- dotterparningar blir det ju ingen inavel.
Nämen jag har ju tänkt att behålla så många tacklamm som möjligt. Är jag ensam om det? Spara tacklammen och slakta bagglammen, om det inte går att sälja till liv förstås.
-
Intressant diskussion hm.... Har samma tankar som dig "betsla"
-
Om du börjar med fyra tackor är de åtta efter ett år, tolv efter två, sexton efter tre, tjugo efter fyra... Vid det laget är det kanske rimligt att ha fler baggar? Om inte annat så för genbankens skull, så sned könsfördelning är inte bra.
-
Om du börjar med fyra tackor är de åtta efter ett år, tolv efter två, sexton efter tre, tjugo efter fyra... Vid det laget är det kanske rimligt att ha fler baggar? Om inte annat så för genbankens skull, så sned könsfördelning är inte bra.
Men jag har inte tänkt att ha så många tackor, runt 6-7 stycken bara.
-
Om du börjar med fyra tackor är de åtta efter ett år, tolv efter två, sexton efter tre, tjugo efter fyra... Vid det laget är det kanske rimligt att ha fler baggar? Om inte annat så för genbankens skull, så sned könsfördelning är inte bra.
Hm men om man har kvar samma bagge efter år 1 så och vill fortsätta utöka och behålla sina tacklamm så kommer ju han att betäcka sina döttrar eller tänker jag fel ??? är det inte bättre då köpa in en bagge till och betäcka dessa tackor som föds året efter så att man minimerar risken för att det blir fader-dotter parning ???
-
Jag tjatar om vikten att när man "tvingas" köpa nytt handjur, att man då köper oanvända baggar så att man maximerar antalet hannar i aveln. Det blir ju onekligen att hanarna blir flaskhalsen inom djurslag där man använder en hane till väldigt många hondjur.
Om man har låt oss säga 4 tackor och under 5 år inte utökar sin besättning utan håller sig till samma djur, då kan man ju givetvis behålla sin bagge. Men om man pumpar ut djur på marknaden under dessa år blir det ju väldigt lätt snett i generna.. Vissa är ju bättre än andra att sälja sina djur.
Lorita; jag är säkert bimbo, men vilket forum har du bytt ifrån? FB?
-
Ja, jag kan gå med på att när jag har en 6-7 tackor då kan jag använda samma bagge i flera år. Om jag då väljer att hela tiden sälja lammen, men så fort jag sparar ett tacklamm så vill jag nog helst att betäcka henne med en bagge hon inte är så nära släkt med som sin far.
-
Ja, kan man undvika nära parningar så är det ju bra, även om inte lammen föds med två huvuden per automatik efter en generations inavel ;)
Fler borde faktiskt prova att ha en extra bagge. De är hur sköna som helst när de går i egen box och på eget bete under sommaren. Helt annat tempo än tackorna... Livsnjutare kanske är rätta ordet. Tycker man att en bagge är ett problem så löser man det enklast så, genom att skaffa en till!
-
Jaha... jag som bara har 4 tackor behöver ju bara en bagge för att betäcka dem och har ingen lust att köpa 2 olika då det ju inte är direkt gratis. Han kommer ju redan år två börja betäcka sina döttrar. Eller menar ni att jag då ska köpa ytterligare en bagge? Jag hänger inte med.
I stora besättningar kan det ju funka med samma bagge/-ar eftersom man kan dela in dem i grupper, men i små?
Antingen byter du tacklamm med någon eller så gör du en tidig föryngring och byter bagge tänker du utöka flocken väldigt mycket, en dag måste du ju stå med rätt antal tackor och då behåller du baggen läääääääääänge.
Om du nog tror på min teori och inte på mixa så många gener som möjligt på så korttid som möjligt då byter du bagge ofta o:)
-
Ja, kan man undvika nära parningar så är det ju bra, även om inte lammen föds med två huvuden per automatik efter en generations inavel ;)
Nä, är det sant?? ;D
Fler borde faktiskt prova att ha en extra bagge. De är hur sköna som helst när de går i egen box och på eget bete under sommaren. Helt annat tempo än tackorna... Livsnjutare kanske är rätta ordet. Tycker man att en bagge är ett problem så löser man det enklast så, genom att skaffa en till!
Ja, om jag blir fårbonde på allvar med över 10 tackor eller så - då vill jag definitivt ha några baggar. I alla fall om de är lika gosiga som den jag köpte nu för några dagar sen. Fast han är ju inte året än iofs, har inte blivit gammal lunkande gubbe än =D
-
Ja, kan man undvika nära parningar så är det ju bra, även om inte lammen föds med två huvuden per automatik efter en generations inavel ;)
Fler borde faktiskt prova att ha en extra bagge. De är hur sköna som helst när de går i egen box och på eget bete under sommaren. Helt annat tempo än tackorna... Livsnjutare kanske är rätta ordet. Tycker man att en bagge är ett problem så löser man det enklast så, genom att skaffa en till!
Det krävs väldigt mycket inavel innan det gör snett normalt det är bara det att allmogedjuren har så liten avelsbas och inget att kunna plocka friskt blod från, en fördel är att landet är avlångtlångt så det kommer säkert bli en norrlands och en söder linje :D
Jag skulle också kunna tänka mig att ha en flock baggarar enbart för att dom är så mysiga :-*
-
Det krävs väldigt mycket inavel innan det gör snett normalt det är bara det att allmogedjuren har så liten avelsbas och inget att kunna plocka friskt blod från, en fördel är att landet är avlångtlångt så det kommer säkert bli en norrlands och en söder linje :D
Jag skulle också kunna tänka mig att ha en flock baggarar enbart för att dom är så mysiga :-*
Ja, jag har verkligen ingen skräck för inavel... Tvärtom tror jag mer på att avla på det man har än att byta för ofta. I vart fall byta för bytandets skull (läs: bokmärken på lågstadiet).
Ja, prova att behålla en extrabagge när du har tackor nog för det! Det ökar ju genetiska bredden markant också!
-
Ja, jag har verkligen ingen skräck för inavel... Tvärtom tror jag mer på att avla på det man har än att byta för ofta. I vart fall byta för bytandets skull (läs: bokmärken på lågstadiet).
Ja, prova att behålla en extrabagge när du har tackor nog för det! Det ökar ju genetiska bredden markant också!
Jag kan säga som så när jag ser på det stuteri som min hästs mamma kommer ifrån, där har inaveln gått för långt nu, bett fel och lynnes fel har börjat dyka upp allt mer, så en dag når man gränsen.
Ja vist låter det lockande att ha två obesläktade baggar och låta dom betäcka varnat år i år kör jag med den bagge jag har och dom 3+1 tackor jag har skaffat, jag skulle också kunna tänka mig att spara 1-2 tacklamm efter den korsningstacka jag har och låta mina bagge betäcka sina egna barn för där leker jag inte med genbanksgenerna. Jag är absolut inte rädd för inavel normalt sätt utan det är när rasen är liten och alt kan bli genetisk syskon lätt som jag blir orolig, det finns ju ingen livlina.
-
Nä, bara man har lite sunt förnuft så går det mesta bra. Är inte insatt i just hur det var iKlövsjöfårens sista besättning/ar innan de "räddades" men Roslagsfåren var ju väldigt få till antalet, runt tio tackor vissa år, och de betäcktes av årets bagglamm ute på bete, så inavelsdefekter är inte det jag oroar mig för i första taget!
//JBF
-
Jag tror klövsjö var lika få nu är det inte nu eller 5 år framåt jag vill se utan 50 år framåt, dom ska hålla genetiskt då också och vi lägger grunden nu.
-
Tack, då fattar jag. Jag var så inne i att jag skulle spara tacklammen för att öka ut flocken så jag kunde inte tänka mig att använda samma bagge. Men då är det ju en annan sak. När flocken är skapligt stor så fortsätter man med samma bagge så länge som möjligt, det låter ju helt riktigt. Hittills har jag köpt ett bagglamm varje år, som jag slaktat när han gjort sitt, men det har ju också varit riktigt eftersom jag ville utöka.
-
Det är ju, som framgår av diskussionerna, en väldig skillnad på hur man lägger upp sitt avelsarbete.
Som jag förstått Lorita, så är inte avsikten att använda baggen på egna avkommor (utom korsningarna) utan att behålla baggen längre tillsammans med ursprungstackorna? Om man sedan avslutningsvis låter baggen betäcka sina avkommor och sedan går vidare med en någorlunda obesläktad bagge är den inaveln inte något problem.
De flesta av allmogeraserna var ganska inavlade när man "hittade" dem i modern tid. Samtidigt är de bland det sundaste man kan hitta i fårväg vid sidan av gutar då. Inavelsdepressioner är nog borta redan. En sak man inte tänker på när man pratar om gammal tids avel är att när bagglammen gick kvar och betäckte, så var det flera bagglamm och vid sådan fri betäckning med flera ganska jämställda handjur, så betäcker de inte sina egna systrar och mammor i första hand. Det gör någon annan bagge. Så använder man systemet fullt ut kan man nog säga att man utnyttjar de genetiska resurserna väl.
Men att behålla en grupp tackor och en bagge i många år och då sälja/slakta avkommorna är heller inte fel. Det är ett bra sätt att utnyttja begreppet "långa avelsintervall". En sak man inte tänker så ofta på nu är just djurens hållbarhet, som jag anser viktig i avelsarbetet. Många behåller sina tackor hyfsat länge, men sällan baggen. Här har man en svag länk alltså. Jag förespråkar inte att man ska spara gamla "trofé"baggar, vilket görs ibland till överdrift ibland gutefår, men att låta vissa baggar växa fullt ut, så man ser hur de utvecklas är också viktigt. Har de horn, hur växer de? Ben o klövar, håller de? Temperament? Många äldre baggar lägger sig till med diva later, som är ganska otrevligt, både för ägarna och tackorna. Sådant ser man inte hos ungbaggar.
Själv har jag ofta någon gammal kvar i flera år, för att se detta + för att kunna ingå i en naturlig baggrupp. Ett par äldre baggar tillsammans med ungbaggarna blir en lugn och trevlig flock. Minskar oron vid avskiljning t.ex.
Nu har jag rätt många djur, drygt 20 Roslagstackor och 70 Gutetackor.
Och hur fungerar en vild flock med får? De har nog utarbetat en avelsstrategi som fungerar.
-
Det finns ett antal tumregler som man kan använda sig av för att göra det mesta av ens bidrag till bevarandearbetet.
Långa generationsintervaller: Detta minskar takten på förändringar och inavelsökningar som kan uppstå när man arbetar med ett litet antal avelsdjur.
Man brukar räkna ut en snitt ålder för när en en generation ersätts av nästa så, varje djur som tillåts bli riktigt gammalt och fortfarande förökar sig bidrar till långa generationsintervaller, vi har fortfarande kvar en klövsjötacka som är född före 1998 och hon lammade i år som alla andra.
det finns risker med att vänta tills djuren är gamla innan van väljer att spara avkommor efter dom, dom kan dö är den mest påtagliga, nersatt fertilitet, tackan får bara bagglamm när hon borde få tacklamm mm mm.
Jämn fördelning mellan ättlingarna till ursprungstackorna: Ursprungsdjuren är det individer som bär på den största genetiska variationen inom rasen och det är viktigt att dom och deras ättlingar får så stor spridning som möjligt, men minst lika viktigt är att man inte låter en viss familj eller founderlinje bli för stor på andras bekostnad. Tittar man på andra raser och djurslag finns det gott om exempel på att man mister många av dessa linjer inom en kort tid efter att man har återupptäckt rasen tex Gotlandskaninen, det finns även dom raser där man pga dålig kontrol från föreningens sida förlorar founderlinjer efter en lång tid i genbanken tex ringamålakon där snart 3 av 6 founderlinjer är borta efter mer än 15 år i genbank.
Så många baggar som möjligt i avel: en av dom viktigaste åtgärderna som man kan göra är att använda så många baggar som bara är möjligt i bevaranderabetet. Något som nämns i bevarande sammanhang är effektiv populationsstorlek
Har man tex 1 bagge till 100 tackor blir den den effektiv populationsstorlen 3,96 individer
har du i stället 50 tackor och 50 baggar blir den effektiv populationsstorlen 100 individer
Men det är väldigt få om någon besättning som har en bagge till varje tacka, men redan vid en ganska liten ökning av antalet baggar ökar man den effektiv populationsstorlen väldigt mycket 10 baggar till 100 tackor ökar den effektiv populationsstorlen till 36 individer och om du är riktigt duktig och har 25 baggar till 100 tackor är du uppe i 75 individer i effektiv populationsstorlek.
-
Jag som tänkte att jag hade en plan... de flesta jag har pratat med har en flock med tackor året om och sen när det är dags köper de in en bagge som de sen slaktar efter betäckning. Jag hade tänkt göra likadant och har köpt ett bagglamm nu.
Men nu börjar jag vackla lite, kanske jag ska spara min bagge trots allt? Han kommer ju att vara far till de tacklamm som föds nu i vår, sen om vi behåller honom kommer han att betäcka sina egna döttrar. Vad jag förstår är det ok? Jag kan tycka att det är lite etiskt galet, men förmodligen bara ur människosynpunkt. OM jag nu gör så, när är det dags att ta in en helt obesläktad bagge? Är det ok att han betäcker sina barnbarn också?
-
Jag som tänkte att jag hade en plan... de flesta jag har pratat med har en flock med tackor året om och sen när det är dags köper de in en bagge som de sen slaktar efter betäckning. Jag hade tänkt göra likadant och har köpt ett bagglamm nu.
Men nu börjar jag vackla lite, kanske jag ska spara min bagge trots allt? Han kommer ju att vara far till de tacklamm som föds nu i vår, sen om vi behåller honom kommer han att betäcka sina egna döttrar. Vad jag förstår är det ok? Jag kan tycka att det är lite etiskt galet, men förmodligen bara ur människosynpunkt. OM jag nu gör så, när är det dags att ta in en helt obesläktad bagge? Är det ok att han betäcker sina barnbarn också?
Om jag var du skulle jag byta mina tacklamm mot andras tacklamm och behålla baggen.
Själv gör jag så att jag köper den flock som jag vill ha med tackor + en bagge och sen kommer jag sälja till genbank eller slakta. Jag kommer att ha en väldigt blygsam flock 1 bagge + 4-5 tackor
-
Om jag var du skulle jag byta mina tacklamm mot andras tacklamm och behålla baggen.
Själv gör jag så att jag köper den flock som jag vill ha med tackor + en bagge och sen kommer jag sälja till genbank eller slakta. Jag kommer att ha en väldigt blygsam flock 1 bagge + 4-5 tackor
Ja så kan man ju göra förstås. Funkar det om båda är med i genbank och har samma MV-status? Alla mina djur kommer från genbank med MV3-status, men själv har jag inte nåt av dem. Förhoppningsvis reder jag ut den byråkratin så fort som möjligt.
-
Vid eventuella byten måste båda flockarna ha samma MV-status och båda måste vara anslutna till genbank. Spontant tror jag att det blir svårt att hålla på och byta och ha sig.. Jag hade behållit baggen nästa år men köpt ett bagglamm ytterligare då, som kunde betäcka tacklammen. Man bör satsa på att komma upp i den planerade flockstorleken, och sen plana ut generationsintervallen.. Under uppbyggnadsåren måste man ju köpa nya baggar ofta. När flocken sedan har nått sin optimala storlek kan man börja pussla med baggar.
-
när jag skrev byten så tänkte jag att man säljer till liv och köper till liv det behöver ju inte nödvändigtvis vara samma flock lammen kommer ifrån. då får man en spridning på generna hos sina tackor så inte dom är syskon/döttrar
-
Vid eventuella byten måste båda flockarna ha samma MV-status och båda måste vara anslutna till genbank. Spontant tror jag att det blir svårt att hålla på och byta och ha sig.. Jag hade behållit baggen nästa år men köpt ett bagglamm ytterligare då, som kunde betäcka tacklammen. Man bör satsa på att komma upp i den planerade flockstorleken, och sen plana ut generationsintervallen.. Under uppbyggnadsåren måste man ju köpa nya baggar ofta. När flocken sedan har nått sin optimala storlek kan man börja pussla med baggar.
Ja, egentligen hade jag inte tänkt ha mer än ca 6 st tackor, låter det lagom för en liten "månskens"-besättning? Så jag skulle ju kunna behålla Primus (bagglammet jag köpte nu) och låta honom bli gammal här hos oss. Sen köpa in nytt bagglamm varje år (eller vartannat?) som får betäcka Primus avkommor.
Jädrar... svårt det här.
-
om du inte använder Primus så spelar det ju ingen roll hur länge du har honom, då är det ju bättre att äta upp honom nu, rent karts ekonomiskt. Hade du inte fyra tackor köp då två till Primus nästa vår (leverans i höst)
-
om du inte använder Primus så spelar det ju ingen roll hur länge du har honom, då är det ju bättre att äta upp honom nu, rent karts ekonomiskt. Hade du inte fyra tackor köp då två till Primus nästa vår (leverans i höst)
Det jag tänkte var att låta Primus betäcka de han inte är släkt med, dvs de fyra tackor jag har nu - och sen köpa en annan bagge och låta honom betäcka Primus döttrar.
-
http://www.allmogefar.se/avelsplan_2010-10-21.pdf (http://www.allmogefar.se/avelsplan_2010-10-21.pdf)
vill man veta mer om avelsplanen för allmogefår så kan man vänder sig till allmogefårsföreningens styrelse eller genbanksansvariga. Jag har alltid fått mycket bra hjälp i alla avelsfrågor.
-
Men hujedamig så krångligt detta var :o. kan vi inte bestämma Betsla, att du tar reda på allt och berättar för mig i kortfattad version ;D?!
-
Lorita, vem har "tystad dig"? Förstår ingenting? Har någon från allmogefårföreningen sagt att du ska vara tyst? Låter ju helskumt! De brukar oftast vara väldigt behjälpliga tycker jag.