Alternativ.nu
Djur => Getter => Utfodring av getter => Ämnet startat av: PetraF skrivet 10 apr-11 kl 22:47
-
Hämtade hem mina två killingar (dvärggetter) i fredags.
Hur gör jag nu? Jag låter dom vara ifred i möjligaste mån eftersom de är totalt livrädda för mig, men går förbi och pratar med dom och grejar runt och i hagen.
Jag får ångest för jag vill ju att de ska bli tama, men det känns som det aldrig kommer ske när de flyr hals över huvud ifrån mig.
Hur gör jag?!
-
Hoppsan, jag svarade i Getglädjetråden. Här passar mitt svar bättre, så jag skulle flytta det. Och tappade det i cyberrymden. :-[ :P
Men i korthet: Försök inte fånga dem, men var så rolig Du kan, dela ofta ut godis, försök hjärntvätta dem till att tro på sagan att folk är både ofarliga och snälla. Synd att inte uppfödaren begrep att detta är mycket lättare att göra under killingarnas första 24 timmar i livet. Då springer de nämligen inte så fort ... :P
Försök se det ur deras synvinkel: De tror att Du är ett rovdjur, och ett sådant blir man bara klappad av en enda gång. När de ändrar sin uppfattning om Dig, vågar de komma närmare, och då gäller det att låta bli att försöka fånga dem! Utan fortsätta att "hjärntvätta" dem ... Till att tycka att Du är världens mest effektiva godisautomat!
-
Pellets? Börja med att ha en hink med pellets som du skramlar med och häller upp i en bytta hos dem. Snart kommer de springande då de hör pelletsskramlet. Sen välter de nästan dig medan du häller upp ;D passa på och rör lite vid dem försiktigt. Sedan kan du hälsa på dem mellan matningstillfällena med pellets i fickan, släpp lite i bytten så det hörs och försök mata ur handen, klia lite mellan skuldebladen. Tålamod, inga hastiga rörelser, samma kläder och pellets är mitt tips.
-
Tack och bock ( ;D) för tipsen.
Jag har samma tröja på mig när jag hälsar på dom, och äter min frukost i hagen numer. Pratar med dom i samma lugna takt.
Lockar med lusernpellets som de är vana vid, och får fortsätta med det då :)
Är så otålig bara, man vill ju snufsa på dessa godingar! :)
-
jag sov ute hos mina de första dygnen. satt bredvid dem så nära det bara gick, eller bara fanns i hägnet, och gav mig inte. mutor fanns alltid till hands (kross havre eller pellets).... det går bara man har tålamod! lycka till!!
-
När mina killingar kom hem var de väldigt rädda. Tog med mig en bok och satte mig ute hos dem i boxen. Lät dem bestämma takten. Det dröjde inte många dagar innan de kom fram. Lycka till!!
-
Tack för alla tips. Började sitta hos dom längre tid idag. Misströstar så när de är så rädda. Dock är de nyfiknare nu.
-
Tålamod, tålamod och ännu mer tålamod! De har ju knappt bott en vecka hos dig. Det kan verka hopplöst, men rätt som det är så vänder det och de blir nyfikna. Ta med fikakorgen och en bra bok, ha med knäckebröd och kex till killingarna och sitt hos dem ofta och länge. Samma kläder = samma lukt. Släng med försiktiga rörelser, små bitar av knäckbröd eller kex framför dem. Gör inga försök att röra dem förrän de är så tama att de kommer fram och tigger av dig. Det kommer att gå bra, det är bara en fråga om tid :).
-
Tack. Sitter i detta nu i hagen :)
-
jag sov ute hos mina de första dygnen. satt bredvid dem så nära det bara gick, eller bara fanns i hägnet, och gav mig inte. mutor fanns alltid till hands (kross havre eller pellets).... det går bara man har tålamod! lycka till!!
Åh! Va härligt. Sova hos getterna, vilket engagemang! :)
-
Åh! Va härligt. Sova hos getterna, vilket engagemang! :)
Ja, så "galna" är flera av oss ... ::) ;)
-
Ge inte upp bara. ;)
Det tog mig ett halvår innan jag fick klappa min bock och nu är han världens goaste. Kunde iof inte vara hos honom jättemycket pga barnfronten :P, annars hade det nog gått snabbare.
När han kom så stod han och darrade i ett hörn om jag kom in i boxen. Att ta med en kvast eller liknande in var inte att tänka på.
Jag nonchalerade honom, gav mat och belönade med pellets när han väl började våga sig fram.
-
Geten har börjat rymma ut, och idag tog sambon henne i armarna, och hon var lugn! Så nog kan de om de vill :)
Jag har inte hur mycket tid somhelst att lägga ner på dom, iochmed att jag har småbarn, men den tid jag har får de. Så jag accepterar att det kommer ta sin lilla tid, men jag antar att det är väl värt det i slutändan? :)
-
Kan bli jobbigt om de rymmer och inte är handtama och kommer när man prasslar med godis.
-
Det har gått bra faktiskt. Och jag låter henne gå tills hon undersökt färdigt runt omkring. Sen föser jag henne genom grinden igen.
-
vi har använt knäckebröd på våra dvärggetter. funkar super bra, de älskar det. ett tips är att skrapa knäckebröds skivor mot varandra då kom de direkt fram till oss fast de inte fått knäcke förut. och nu kommer de så fort vi skrapar med knäckebröd, alltså ett jätt bra lockmedel.
-
Jag har alltid helt vegetabiliskt kaninmat i fickan, lite större bitar, finns att köpa i lösvikt.
Nu behöver jag bara öppna fickan så har jag hela skocken runt om mej.
Smular inte lika mycket som knäckebröd.
Jag har också alltid börja med att hälla foder i en bunke så dom ser det, sitter brevid och låter dem äta i lugn och ro. och sen haft lite i handen. Sen är det ju väldigt olika, vissa blir tamare fortare än andra, men det gäller att inte ge upp.
-
Kan meddela att de nu kommer fram till en och äter pellets ur burken. Ikväll kom geten och åt ur handen. Tills katten kom.. :)
-
Och en fråga till; hur får jag dom att äta mineraler?
Har en saltsten, men den står dom bara på :)
-
;D använder saltstenen till att stå på, det är väl aldrig getter Du har ... ? ;D
Om Du ger dem möjlighet att välja, så äter de de mineraler som de behöver. Helst ska de ha många olika sorter, så att de inte behöver äta t ex mangan för att få i sig tillräckligt med salt. Eller tvärtom.
Om Du lägger salt och mineral i gamla kaffeburkar, så stångar de oftast sönder burkarna. Måste vara stadigare material som skyddar burk/balja. Själv föredrar jag gamla bildäck; de tål det mesta.
-
;D använder saltstenen till att stå på, det är väl aldrig getter Du har ... ? ;D
De bajsar på den också :P
Då ska jag prova med det. Har jag tänkt rätt när jag har en viltsaltsten åt dom? Gick på kopparhalten när jag köpte.
Åh, visa kvinna, led mig rätt! ;D
-
Bajsar de på den också? Då hänger den nog för lågt.
Viltsaltsten är bra, men jag tror inte den räcker. Eftersom mineralfoder är dyrt, föreslår jag att Du försöker samköpa av bönder i trakten, så att Du kan få ihop ett läckert smörgåsbord åt dem. Om de inte äter av det, så behöver de inte just den sorten. Så många sorter som möjligt, och anteckna, så att du kan fylla på med just den sort som de visar att de vill ha = behöver.
Om Du lyckas ge dem gott och varierat grovfoder, med kvistar och många sorters gräs och örter, så minskar behovet av "konstlat" mineralfoder.
-
Jag har använt Lantmännens Nötfor Effekt (granulat). Det har varit fullt tillräckligt och getterna hade aldrig bristsjukdomar. Det är så litet getterna ska ha av detta och de äter det bara om de behöver det. Strö granulatet över havre eller annat som dina getter gillar, eller häng upp en liten bytta på väggen, tillräckligt högt för att de inte ska kunna förorena fodret :).
-
Usch vilken natt.
Väcktes av sambon klockan 3 av att en hund skäller utanför på getterna.
Ut (naken) och ser getter och hund försvinna till skogs.
Sambon tar upp jakten i skogen, och jag försöker hitta vartifrån jag hör ett ynkligt "bääää."
Till slut hittar jag lilla Ida, genomvåt och i svår chock.Hon har hoppat i dammen brevid hagen.
Hon kan inte stå på benen, så jag bär henne och torkar henne. Värmer henne mot min kropp en stund tills hon slutar krampa.
Lägger in henne i massa halm och ger mig ut efter bocken.
Ger upp efter två timmar, och lägger mig.
På morgonen när jag kommer ut får jag höra av sambons praktikant att bocken ligger inne i verkstan. Stackarn.
Han ligger nu vid en vedhög, och har gjort så i 4 timmar. Geten ligger fortfarande i lilla gethuset. Båda kan stå och äta, men föredrar att ligga.
Gissa om jag är på krigsstigen mot hunden.
-
Vet du vem som äger hunden?
Vet iallafall vad jag skulle göra med ägaren >:D
Hoppas dina getter mår bra efter omständigheterna.
-
Vi vet ju inte det. Misstänker en. Men kommer den igen åker fan bössan fram.
-
Vi vet ju inte det. Misstänker en. Men kommer den igen åker fan bössan fram.
Det kan bli mycket dyrt. Men jag förstår dig mer än väl!!! Om dina getter brukar bo tillsammans, så lägg dem där de är vana att sova. De stackarna är antagligen chockade, förståeligt nog, och ska ha så få förändringar som möjligt. Låt oss veta hur det går.
-
Chock brukar göra att man fryser. Massor av halm är en bra idé. Kanske ett par gamla saftdunkar (eller vad Du har) fyllda med varmt vatten intill fötter och annat som kan kallna fortare än som är bra. Gärna invirade i ett gammalt tygskynke, så varar värmen längre, och risken att de bränner sig minskar.
Hunden är oskyldig. Alltid ägaren man ska vara arg på. Men ett effektivt sätt att få pli på ägaren brukar vara, om hän får besvära sig med att komma till Er och hämta hunden! Om det går att få tag på jycken, så bind fast den, ge den vatten och ev vindskydd, och ring ägaren. Om ägaren är okänd, ring polisen. Förr eller senare hör väl ägaren av sig dit.
Ett annat alternativ kan vara kamera. Men helst ska det ju inte upprepas. Hunden kan väl inte komma åt getterna där de är nu?
-
Nej, jag vet själv att hunden är oskyldig. Har ju själv haft hund i alla år. Men som när man ringer en kundtjänst och är skitarg. Det är ju knappast telefonistens fel ;) men nu på eftermiddagen kom de ur sin chock och gick hos oss som vanligt. Hunden hade kommit åt dom genom att hoppa på grinden, som jag min idiot, bara låst till hälften. Så det är ju mitt fel också :/ Men huvudsaken är att de mår bra.
-
Usch läskigt.
Hoppas de kommer över chocken snabbt och att hunden inte kommer tbx!
-
Puh! Tack för att Du talade om det! Jag har blivit tillfrågad om bocker blivit biten, fått tips om att skjuta hunden på bar gärning, med mera med mera. Såna här historier engagerar!
-
Hej
Jag har varit i kontakt med polisen angående problemet med hundar. Och de sa att jag har rätt att avvärja faran på det sätt jag anser är bäst. Om hunden jagar och river fåren, och jag inte kan koppla den, så har jag inget annat val än att skjuta den. om den därimot redan dödat djuren så är skadan redan gjort, då får jag inte göra nåt, förutom att försöka koppla den.
Men om ni tar fast en hund på eran gård, så ska ni ABSOLUT INTE kontakta ägaren. Utan alltid polisen. De kommer och hämtar hunden och de lämnar tillbaka den till ägaren. och då kan inte ägaren sen komma och säga att ni ljuger.
-
Kontakta ägaren direkt eller gå omvägen om polisen, helt beroende på hur allvarlig situationen är. Bara en tillfällig ströhund, och en god granne är en sak, en helt annan om hunden jagar ens djur, och/eller det händer upprepade gånger.
-
Tack för alla engagerade svar.
Vi har nu kommit på vems hund det är, och vederbörande ska få höra det någon dag.
Nu skulle jag ju aldrig kalla ut polis 2 mil ut i skogen när det är en grannes hund som sprungit lös, utan om jag skulle få tag på den, tar jag helt sonika med den hem till dom.
Getterna kom in i hagen idag, bara för att upptäcka att deras skydd och hage övertagits av en enorm armé av hästmyror!
Jag känner hur jag bara sjunker. Fan! Nu måste jag bygga nytt och ny hage.
-
Låter förnuftigt. Men hästmyror ... >:D Hur långt behöver de gå på sina sex ben för att börja mumsa på även Ditt hus?
-
Fel av mig. Stackmyror var det, ca halva Sveriges population :) de kommer från en stoooor rishög vi har i skogsbrynet. Så nu jagar jag efter en flistugg :)
-
Men sådana myror äter väl inte på friskt trä? Om inget annat hjälper, kontakta typ anticimex, så ni blir av med myrorna. Men om de bara är där, och inte förstör, så är de faktiskt en del av naturen, som man får lära sig att leva med.
Myror trivs inte där det är blött, så om ni vill att de ska flytta kan ni vattna på stacken flera gånger i veckan, då kommer de att flytta. Höns är också ett bra trick, de äter myror, och kan ha sönder stora myrstackar för att komma åt myror och myrägg.
Hoppas att det löser sig.
-
Myror i stora skaror kan vara jobbiga även om de bara kryper omkring. Tjurar lär ska stånga sönder myrstackar systematiskt. Bockar har jag inte hört talas om göra detta.
-
Angående lösspringande hundar. En kompis till mig hade problem med att ständiga besök av en lösspringande hund, han kopplade upp den och lämnade in den till polisen fast han mycket väl visste vems den var o:). Ägaren fick lösa ut den och hunden kom aldrig mer lös igen ;D