Alternativ.nu
Djur => Kor => Ämnet startat av: Mata skrivet 27 mar-11 kl 19:39
-
Stämmer det verkligen att lantraserna generellt sett har bättre hälsa (särskilt benhälsa har jag ibland läst, att de håller sig friskare än moderna raser), är bättre foderomvandlare (bättre avkastning trots att foderintaget kan vara "snålare") o s v?
Denna artikel är mycket intressant men jag skulle gärna vilja veta mer om man gjort jämförelser eller om det som nämns är något som alla som har haft möjlighet att observera båda raserna kommit fram till.
http://chaos.bibul.slu.se/sll/forb_org_biol_odl/odlaren/ODN86-3/ODN86-3B.BAK (http://chaos.bibul.slu.se/sll/forb_org_biol_odl/odlaren/ODN86-3/ODN86-3B.BAK)
-
Här finns några norska artiklar:
http://www.umb.no/iha/artikkel/nina-hovden-sether-disputerte-11-desember-2009 (http://www.umb.no/iha/artikkel/nina-hovden-sether-disputerte-11-desember-2009)
http://www.umb.no/iha/artikkel/gamle-storferaser-igjen-pa-vei-inn-i-fjoset (http://www.umb.no/iha/artikkel/gamle-storferaser-igjen-pa-vei-inn-i-fjoset)
Här finns en jämförelse mellan Charolais och Väneko på naturbetesmarker:
http://ex-epsilon.slu.se:8080/archive/00001028/01/Hela_arbetet.pdf (http://ex-epsilon.slu.se:8080/archive/00001028/01/Hela_arbetet.pdf)
Mvh
Charlotte
-
Hur friska mjölkkor är enligt officiell kokontroll redovisades för någon månad sedan i Husdjur uppdelat på ras. Jag hittar inte det genom google och har inte tidningen här. Men här är en liknande sammanställning som är från 2008 titta på exempelvis Tabell 20-22: http://www.frejahusdjur.se/econtent/files/741/husdjursstatistik%202009.pdf (http://www.frejahusdjur.se/econtent/files/741/husdjursstatistik%202009.pdf)
Här är vad användare björnson skrev i en tråd rörande fjällkon:
"Alltså, den norska fjällkon mjölkar hälften så mycket som produktionsrasen, men äter 2/3 så mycket. Alltså är lantrasen betydligt sämre på att omvandla foder till mjölk (i det vanliga produktionssystemet i alla fall), om jag förstår det hela rätt. Tyvärr..."
Detta var hans slutsats från de artiklar som Charlotte refererar till.
-
Allmogekor har något högre kalvdödlighet än SRB och SLB. Jersey har dock ännu högre.
/ trots detta nöjd allmogekoägare :)
-
Det värsta med kor som är avlade på att producera mycket mjölk är att de i allmänhet de inte anpassar mjölkmängden efter foderintag. OM dom inte får grovfoder med bra proteinhalt och dessutom kraftfoder så blir dom sjuka pga näringsbrist. Och dom som inte blir riktigt riktigt sjuka blir i alla fall gräsligt magra och blir inte dräktiga igen förrän i slutet av laktationsperioden. Skulle Sverige verkligen hamna i kris så vi måste ransonera olja och konstgödsel så kommer vi att behöva allt spannmål vi ändå kan producera till människoföda. Därför är det bra att bevara några koraser som klarar att ge mer mjölk än kalven dricker upp än om dom inte får kraftfoder. Jag har hört någon gång att fjällnära kor ändå behöver lite kraftfoder för att må bra. Stämmer det?
-
Det värsta med kor som är avlade på att producera mycket mjölk är att de i allmänhet de inte anpassar mjölkmängden efter foderintag. OM dom inte får grovfoder med bra proteinhalt och dessutom kraftfoder så blir dom sjuka pga näringsbrist.
Jo, detta tycks ju erfarenheten visa enligt artikeln jag länkade till. Den erfarenheten ligger en bit bak i tiden, men om de nu upplevde att kor av moderna raser gick under dåliga växtår så var det väl så, så man undrar ju vad som kan hända en dag då oljan kostar mer än den smakar...
Detta var ett intressant citat från studien Charlotte länkade till (tack för de länkarna!):
Praktiska erfarenheter
Olika raser av betesdjur är lämpliga på olika marker och i olika betessystem (Mezzadra et al., 1992; Osoro et al., 1999; Linnane et al., 2004). Hallander (1989) anser att äldre husdjursraser, så kallade lantraser, har unika egenskaper som är en följd av en anpassning till vissa områden.
13
Anpassade uppsättningar av arvsanlag har bildats under en lång tid i samspel med dess speciella miljö. Alltså kan man tro att en ras som levt i ett system en längre tid är effektiv på att använda energin som begränsas av just det systemet (Hallander, 1989). Matzon (1996) hävdar att det finns klara belägg för att lantraskor som fjällkor och rödkullor är bättre på att röra sig i terrängen i skogsbeten och på att leta upp bete på oländiga platser än kor av låglandsras, vilket också kan intygas av norska lantbrukare (Sæther och Vangen, 2001). Även i Storbritannien har olika nötkreaturrasers egenskaper som landskapsvårdare beskrivits (Tolhurst och Oates, 2001), men författarna medger att inga vetenskapliga bevis finns för de positiva effekter som anges. De egenskaper som beskrivs bygger på erfarenhet, inte på forskning.
-
Det värsta med kor som är avlade på att producera mycket mjölk är att de i allmänhet de inte anpassar mjölkmängden efter foderintag. OM dom inte får grovfoder med bra proteinhalt och dessutom kraftfoder så blir dom sjuka pga näringsbrist. Och dom som inte blir riktigt riktigt sjuka blir i alla fall gräsligt magra och blir inte dräktiga igen förrän i slutet av laktationsperioden. Skulle Sverige verkligen hamna i kris så vi måste ransonera olja och konstgödsel så kommer vi att behöva allt spannmål vi ändå kan producera till människoföda. Därför är det bra att bevara några koraser som klarar att ge mer mjölk än kalven dricker upp än om dom inte får kraftfoder. Jag har hört någon gång att fjällnära kor ändå behöver lite kraftfoder för att må bra. Stämmer det?
Detta med anpassning av avkastning till foderintag stämmer nog inte. I länder med bättre klimat än vårat satsas ofta på väldigt extensiv mjölkproduktion med nästan enbart bete. Som New Zeeland där holstein används främst men även jersey och korsningar med SRB. Dessa kor mjölkar mycket mindre än våra svenska men anpassar helt klart avkastning efter intag av foder. Så det tror jag även våra kor skulle göra vid en eventuell omläggning. Hur våra svenska lantraser skulle funka i en produktion liknande den i New Zeeland vet jag inte.
Personligen tycker jag att alla kor och ungdjur behöver åtminstone lite kraftfoder. Vidare upplever jag inte fjällkor som överlag friskare än de övriga raserna men detta är helt anekdotiskt.
-
Siffror är ju som sagt siffror och kan tolkas lite som man vill.
En lantras ko är inte lika bra som en högproducerande ko på att mjölka.
Dock är en lantras ko bättre på att klara sämre föda om det skulle vara nödvändigt.
En högproducerande ko dör lättare om kraftfodret börja tryta.
Har läst någon gång att en högproducerande ko fortsätter mjölka på "kroppen" medans en lantras ko går ner i produktion för att spara kroppen när födan tryter.
-
Jo, nämns inte det även i artikeln jag länkade till? I vilket fall. Det vore intressant om det fanns några fler jämförelsestudier, jag funderar särskilt på benhälsan och klövarna som ju är ett vanligt problem hos äldre kor åtminstone bland moderna raser.
-
Jo, nämns inte det även i artikeln jag länkade till? I vilket fall. Det vore intressant om det fanns några fler jämförelsestudier, jag funderar särskilt på benhälsan och klövarna som ju är ett vanligt problem hos äldre kor åtminstone bland moderna raser.
Ben/klövhälsa går ju knappast att jämföra pga att det inte finns lantraser i samma storskaliga miljö som de moderna raserna.
Ska man jämföra raser krävs att de har ungefär samma antal och att de inhyses på liknande sätt.
-
Ben/klövhälsa går ju knappast att jämföra pga att det inte finns lantraser i samma storskaliga miljö som de moderna raserna.
Ska man jämföra raser krävs att de har ungefär samma antal och att de inhyses på liknande sätt.
Ja precis. Man kan ju inte jämföra äpplen och päron!
-
Stämmer det verkligen att lantraserna generellt sett har bättre hälsa (särskilt benhälsa har jag ibland läst, att de håller sig friskare än moderna raser),
Man kan ju titta på hur det ser ut på korna som är med i Officiella Kokontrollen...
SKB gruppen dit Fjäll-Fjällnära-Rödkulla-Vänekor hör.
Svåraste kalvningarna har.... den gruppen Fjäll med 6,55% på kvigor och 1,93 på Kor.
Mest kvarbliven efterbörd har... den gruppen Fjäll.
Mest bensjukdommar har... den gruppen Fjäll.
Mest spenskador har.... den gruppen Fjäll.
Mest subklinisk mastit har.. den gruppen.
Mest Acetonomi har den gruppen Fjäll.
vilket talar emot:
"Har läst någon gång att en högproducerande ko fortsätter mjölka på "kroppen" medans en lantras ko går ner i produktion för att spara kroppen när födan tryter.
Friskaste rasen är SRB med 86 % utan sjukdom.
-
Så om nu SRB är friskaste rasen (i Sverige), vad ska man då med lantraserna till, förutom att de är vackra att se på då? Och varifrån kommer uppfattningen att lantraserna är friskare, tåligare, tolerantare?
Är allt detta bara romantiskt påhitt? Hu... så tråkigt. :-\
-
I kokontrollens statistik för 2009/2010 så har SRB och SKB-gruppen samma sjukdomsfrekvens. Andelen som var utan sjukdom var 86% för dessa raser. Holstein 84% utan sjukdom och jersey 82%. Jerseyn producerar två månader längre än SRB, vilket är lite märkligt. De som är friskast borde ju leva längst.
-
Så om nu SRB är friskaste rasen (i Sverige), vad ska man då med lantraserna till, förutom att de är vackra att se på då? Och varifrån kommer uppfattningen att lantraserna är friskare, tåligare, tolerantare?
Är allt detta bara romantiskt påhitt? Hu... så tråkigt. :-\
Jag tycker att det är ett Kulturarv som är väl värt att bevara :)
Men jag har ingen tro på att Lantraserna kommer att behövas i "kristider" eller liknande, som Tjalve skrev så används de "moderna" korna även i länder där man knappt använder kraftfoder och om dessa kor vore beroende av Konstgödsel som någon skrev så skulle varje KRAV-gård i Sverige redan vara fylld av Lantraskor....
Mvh
Charlotte
-
Man kan ju titta på hur det ser ut på korna som är i Kokontrollen...
SKB gruppen dit Fjäll-Fjällnära-Rödkulla-Vänekor hör.
Svåraste kalvningarna har.... den gruppen med 6,55% på kvigor och 1,93 på Kor.
Mest kvarbliven efterbörd har... den gruppen.
Mest bensjukdommar har... den gruppen.
Mest spenskador har.... den gruppen.
Mest subklinisk mastit har.. den gruppen.
Mest Acetonomi har den gruppen.
vilket talar emot:
"Har läst någon gång att en högproducerande ko fortsätter mjölka på "kroppen" medans en lantras ko går ner i produktion för att spara kroppen när födan tryter.
Friskaste rasen är SRB.
SKB är knappt att betäckna som en ras i sig själv utan en blandning mellan diverse raser att klumpa i hon dom får Fjällnära,Väne mm djuren med dessa är grovt missvisande om man verkligen vill få en korrekt bild av hur läget är för det raser som ingår.
-
I kokontrollens statistik för 2009/2010 så har SRB och SKB-gruppen samma sjukdomsfrekvens. Andelen som var utan sjukdom var 86% för dessa raser. Holstein 84% utan sjukdom och jersey 82%. Jerseyn producerar två månader längre än SRB, vilket är lite märkligt. De som är friskast borde ju leva längst.
Nu behöver ju inte sjukdomsfrekvensen vara lika med livslängd. Kanske SJB ägare behandlar sina djur i högre grad än andra eftersom slaktvärdet är uselt för SJB.
Så om nu SRB är friskaste rasen (i Sverige), vad ska man då med lantraserna till, förutom att de är vackra att se på då? Och varifrån kommer uppfattningen att lantraserna är friskare, tåligare, tolerantare?
Är allt detta bara romantiskt påhitt? Hu... så tråkigt. :-\
Ekonomiskt är det nog ingen fördel med lantraser, inte ens vid extensiv produktion. Viss fördel finns nog ibland eftersom de är lättare och mindre men jag tror nog att det är mest romantiskt/känslomässigt att vilja vidhålla lantrasernas förträfflighet. Nu behöver detta inte vara dåligt, man har de raserna man trivs med och detta gäller ju alla djurslag.
-
Vänekon ingår inte i den s.k SKB-gruppen. >:D
-
SKB är knappt att betäckna som en ras i sig själv utan en blandning mellan diverse raser att klumpa i hon dom får Fjällnära,Väne mm djuren med dessa är grovt missvisande om man verkligen vill få en korrekt bild av hur läget är för det raser som ingår.
Detta är visserligen riktigt men är nog en statistisk nödvändighet. De ingående raserna är så små att det inte går att fastställa något statistiskt säkerställt resultat individuellt för raserna.
-
De ingående raserna är så små att det inte går att fastställa något statistiskt säkerställt resultat individuellt för raserna.
Sätter du inte fingret på det där?
-
Det här med att man skulle slakta SRB tidigare bara för att de blir slaktmogna tidigare än andra raser köper jag inte. Man slaktar inte friska djur.
-
Men är det inte hälsosammare för kon/juvret att ha en lågmjölkande sort som hushållsko, eller har det nån skillnad? Menar man vill ju inte mjölka några stora mängder för ett hushåll ..?
Fjällnära tex som jag har, känns ju som ett bättre alternativ för mig som har två hushållskor som går på lösdrift året om än en ko med jättestort juver. Borde inte det göra skillnad för tex mastit risken på vintern?
Man måste ju ta med i jämförelsen att olika kor har olika användningsområden, antar jag.
-
Men är det inte hälsosammare för kon/juvret att ha en lågmjölkande sort som hushållsko, eller har det nån skillnad? Menar man vill ju inte mjölka några stora mängder för ett hushåll ..?
Fjällnära tex som jag har, känns ju som ett bättre alternativ för mig som har två hushållskor som går på lösdrift året om än en ko med jättestort juver. Borde inte det göra skillnad för tex mastit risken på vintern?
Man måste ju ta med i jämförelsen att olika kor har olika användningsområden, antar jag.
Helt rätt. Ju högre mjölkproduktion ju större risk för mastit.
-
Det här med att man skulle slakta SRB tidigare bara för att de blir slaktmogna tidigare än andra raser köper jag inte. Man slaktar inte friska djur.
Antar att detta är svar till mig.
Vad jag menar är först att andelen friska kor inte behöver vara kopplad till livslängd av kon. Man kan ju ha kor som lever länge även fast de har blivit behandlade flera gånger.
Sedan tror jag att om man har en SJB eller SKB och den får mastit eller något annat kan man vara mer benägen att behandla kon än om det är en SRB eller SLB. Har man SRB eller SLB kan man ju snabbt ringa efter slakt och få några tusen men med en SJB eller SKB är slaktvärdet så lågt att man knappt får något. Då är det kanske bättre ekonomi att försöka in i det längst hålla liv i den mindre kon. Ska man vara lite krass så för oss är det bäst ekonomi att ta SKB och SJB på försäkring. Blev lite OT nu.
Sätter du inte fingret på det där?
Jo, vi får nog aldrig svar på om lantraserna är friskare eftersom de är så få. Ingen pålitlig statistik låter sig göras. Får som bäst leva på myten över deras friskhet.
-
Ja, som självhushållningsko är det nog enklare att ha en liten ko av lantras som ger lite mindre mjölk. Det är en av anledningarna till att vi valt att gå över från SRB till vänekor (har även fjällnära). SRB-korna ger så ohyggligt mycket mjölk. :)
Jag tänker i min enkelhet att någon professor väl kunde skicka en enkät till alla med lantrasdjur med frågor om hälsan hos korna och sen jämföra det med med tillgänglig statistik från andra raser...Hmmm... För visst vore det intressant ändå?
Vi hade trubbel med vårt vatten i vintras och var tvungna att ge dem vatten i hink. Vi gjorde det 3 gånger om dagen och då märkte vi en tydlig skillnad raserna emellan. SRB:arna var på hugget direkt, medan vänekorna lunkade lugnt för att dricka, även den fjällnära kon tog det lugnt. Kanske en temperamentsfråga, men det känns ofta tycker vi att de av lantras i har är lugnare i sinnet, mer toleranta, men samtidigt väldigt pigga och glada. SRB:korna är fina de med för den delen.
Jag uppskattar lantrasernas diversitet också.
-
Vänekon ingår inte i den s.k SKB-gruppen. >:D
Men visst gör dom det i Kokontrollen det har jag också läst...
-
Detta är visserligen riktigt men är nog en statistisk nödvändighet. De ingående raserna är så små att det inte går att fastställa något statistiskt säkerställt resultat individuellt för raserna.
Jo Om man ska vara exakt så ÄR det en statistisk säkerhet för FJÄLL-kor då det ingick 990 st Fjällkor i den där körningen! (2009)
sen Rödkulla 87st, Vänekor 179st, övriga raser 226st kor.
-
Ju hårdare man driver en ras desto känsligare blir den...
Den köttras som ligger lägst i foderförbukning är Hereford ;) och så ger de små kalvar, klarar sig bra på dåliga beten. behöver inte kraftfoder för att växa , är mycket lugna och snälla och så ger de ett kanongott kött.
-
Ju hårdare man driver en ras desto känsligare blir den...
Den köttras som ligger lägst i foderförbukning är Hereford ;) och så ger de små kalvar, klarar sig bra på dåliga beten. behöver inte kraftfoder för att växa , är mycket lugna och snälla och så ger de ett kanongott kött.
Limousine är den ras som har lägst foderförbrukning per kg tillväxt än andra köttraser.
Dom ger små kalvar, en fantastisk klassning på slaktkroppen, trevliga friska djur utan en massa fett i köttet.
MEN denna tråd handlar om Fjällkor Vänekor Bohuskullor Fjällnära o Allmogekor och inte om köttraser..
-
Vill man veta hur det ligger till för Allmogeraserna Väneko och Ringamåla är det bara att vända sig till förningen dom får in rapporter vare år från anslutn besättningar, efter alla dessa år borde dom ha ganska bra underlag på hur dom ligger till.
-
Men visst gör dom det i Kokontrollen det har jag också läst...
Var har du läst det?
Det SKA bara vara ras 3,40 och 41 i den gruppen och kombinationer mellan dessa.
Våran väneko står som övrig ras i kokontrollens årsredovisning
men jag kan ha fel :-[
-
Så här skriver de på allmogekons hemsida:
Dessa djur hålls idag som en levande genbank, ett slags förråd av gener för framtida nyttjande. Om dagens produktionsinriktade husdjursavel skulle hamna snett i något avseende eller om förutsättningarna för produktionen skulle ändras, kan man i ett visst läge behöva utnyttja det i flera avseenden unika genmaterialet hos allmogekorna inom landet, men på sikt kanske också i andra länder. Föreningen anser det viktigt att så långt möjligt bevara bredden av gener inom raserna och eftersträvar därför inte en viss färgteckning, kroppsstorlek, kroppsbyggnad eller produktionsegenskap.
Carinalil sa: Ju hårdare man driver en ras desto känsligare blir den...
Hur tänker ni andra kring detta?
-
Det är väl en bra sammanfattning, produktionsraserna har en smal avelsbas där ett fåtal tjurar blir far till tusentals kalvar,
generation efter generation. Det är väldigt många anlag man inte har koll på,
och kör man in i en återvändsgränd går det inte att backa ut. Då är allmogekornas breda anlagsspektrum ovärderligt.
Hållbarheten tror jag inte skiljer så mycket mellan raserna: Låter man ett antal kor gå och dra blir de flesta rätt gamla, oavsett ras.
-
Ju hårdare man driver en ras desto känsligare blir den...
Att individerna i rasen blir känsligare när de drivs hårt är givet. Men dessa "sjukdomar" mm som leder till tidigare utslagning pga hög och intensiv produktion förändrar inte arvsmassan. Så rasen blir inte känsligare utan det är endast en följd av miljön.
Sedan ifrågasätter jag allmogekons diversitet, möjligen med undantag för fjällkon. Läser man på dras hemsida härstammar raserna från några få djur som hållits isolerade. Alltså måste det ha varit och är fortfarande en hel del inavel i allmogeraserna vilket oundvikligen leder till minskad diversitet och ökad homozygoti. De gamla raserna har troligen än färre genvarianter än de mer moderna raserna. Fjällkon är väl många flera än de övriga raserna så har kan nog mer diveritet finnas, även om de fatala beslutet rörande ”Den vita kostymen” 1893 nog förstört en hel del.
-
Svårt med statistik!!! Min erfarenhet efter 16 år som mjölkproducent med enbart rödkullor och fjällkor, är att mina kor blir avsevärt mycket äldre än kor i "vanliga" besättningar. Dels därför att lantraskor ofta mjölkar allra bäst vid relativt hög ålder, dels för att jag värdesätter mina gamla kor som är helt fantastiska och pålitliga att ha på fäboden sommartid. Därför tar jag också en hel del besvär( och kostnader) för åkommor som ofta kommer med åldern på mjölkkor, ex vis pares, acetonemi och även mastiter. Behandlar och får dem oftast friska i stället för att skicka till slakt, vilket kanske är det mest ekonomiska om man ser till den tid som åtgår. Lantraskorna står oftast i mindre besättningar som sköts på ett inte lika storskaligt och rationellt sätt som många av de kor som man jämför med. Därför är det inte rättvisande med statistik i detta fall. Det mest fascinerande med rödkullor och fjällkor tycker jag är att de har kvar så otroligt mycket av sina naturliga instinkter och en förmåga att ta vara på sig själva (även vid möten med rovdjur) och föda sig på skogsbete. Men sådant syns inte i någon statistik!