Alternativ.nu
Djur => Kor => Ämnet startat av: mazze skrivet 10 jan-11 kl 22:55
-
Fast är rena fjällkon något att satsa på som mjölkproducent?
De senaste 15 åren har de inte gjort något framsteg i mjölkavkastning alls.
Och på tjursidan leder fortfarnade gamla SKB-tjuren Ylle som är född 1985.
Är inte priset för rasrenhet så högt att Fjällkon blir en hobbyko?
-
Tyvärr är det nog så. Om inte tillräckligt många avelsintresserade kontrollanslutna besättningar med fjäll eller någon annan lantras finns, kommer ingen avelsframgång att ske. Folk som har enstaka som hushållskor bidrar inte till aveln i särskilt stor utsträckning. De leder endast till en mer långsam urvattning av raserna, vilket gör avelsbasen snävare och svävare. Därför måste man kanske korsa in andra lantraser. Snart kanske färg är den enda egenskap som avel baseras på.
Vi har endast någon enstaka fjällko, kontrollansluten men inget seriöst avelsarbete sker. Bidrar endast till dottergruppsstatistiken.
-
Hur bevarar man en ras genom korsning? Och vilken annan "lantras" skulle då vara intressant som tillför massa mjölk?
Fjällkon var på väg att försvinna pga korsning,låt oss inte göra om samma misstag igen.
Att korna inte har ökat sin avkastning de senaste åren beror nog just på att alla låglandskorsningarna som fanns i rasen förr börjar dö ut.Korna har blivit mer ren fjäll och gamla tjurar har använts som kanske inte tillfört så mycket mjölk.Att det inte bedrivs någon avel på mjölk idag är väl inte riktigt sant,många tycker t.o.m det fokuseras för mycket på mjölk.En bred variation av olika härstamningar är viktigast,både på ko och tjur sidan.Kolinjer är lika viktiga som en massa tjurar.Bra ben,juver och juverhälsa är viktiga egenskaper,t.o.m för amkor
Kontrollanslutningen är viktig,men det största problemet är väl att det inte finns så många mjölkproducenter överhuvudtaget som har fjällkor.
Enstaka hushållskor och kor som står på gårdsmejerier är visst viktiga,bara det förs någon kontroll på mjölkavkastning.Borde ju vara intressant även för en liten mjölkleverantör att veta t.ex celltal .
-
Kanske Mod kan bryta ut de sista inläggen till en egen tråd? Vi verkar lämna islandskon bakom oss i denna tråd.
Jag är nog lite pessimistisk rörande lantrasernas framtid. Antalet genvarianter i en sluten population minskar hela tiden och inavelsgraden ökar. Är populationen liten går detta snabbt. Jämför bara med de Svenska vargarna där trots ca 200 individer inavelsgraden är extrem. Eftersom det finns så få individer av tex fjäll är risken för genförlust och inavel överhängande. De få tjurar vikinggenetics presenterar på sin sida erbjuder ingen större variation.
Att avsaknaden av avkastsökning beror på rening av rasen vet jag inte, det borde ju inte påverka de kor som hållits utanför korsning med lågland hela tiden. Om inte fokus ligger på mjölk tror jag inte att någon ökning av rasen kan ske. Det blir endast som kuriosa bland de vanliga korna. De entusiaster som nu har en signifikant andel fjäll i sina besättningar är nog ganska få och någon tillväxt sker nog ej om inte avkastningen imponerar. Alla fjällkor som inte är anslutna till kontrollen är väl helt undantagna alla beräkningar bidrar inte till avelsframstegen. Ökning av anslutning till kokontroll och helst också exteriörbedömning är helt avgörande för aveln. Hushållskor har väl i regel inget samarbete med vikinggenetics.
Att korsa in andra raser kan bli nödvändigt eftersom inavelsgraden ökar. Det kan vara bättre att slå samman vissa lantraser för att öka avelsbasen.
-
Kanske Mod kan bryta ut de sista inläggen till en egen tråd? Vi verkar lämna islandskon bakom oss i denna tråd.
Jag är nog lite pessimistisk rörande lantrasernas framtid. Antalet genvarianter i en sluten population minskar hela tiden och inavelsgraden ökar. Är populationen liten går detta snabbt. Jämför bara med de Svenska vargarna där trots ca 200 individer inavelsgraden är extrem. Eftersom det finns så få individer av tex fjäll är risken för genförlust och inavel överhängande. De få tjurar vikinggenetics presenterar på sin sida erbjuder ingen större variation.
Att avsaknaden av avkastsökning beror på rening av rasen vet jag inte, det borde ju inte påverka de kor som hållits utanför korsning med lågland hela tiden. Om inte fokus ligger på mjölk tror jag inte att någon ökning av rasen kan ske. Det blir endast som kuriosa bland de vanliga korna. De entusiaster som nu har en signifikant andel fjäll i sina besättningar är nog ganska få och någon tillväxt sker nog ej om inte avkastningen imponerar. Alla fjällkor som inte är anslutna till kontrollen är väl helt undantagna alla beräkningar bidrar inte till avelsframstegen. Ökning av anslutning till kokontroll och helst också exteriörbedömning är helt avgörande för aveln. Hushållskor har väl i regel inget samarbete med vikinggenetics.
Att korsa in andra raser kan bli nödvändigt eftersom inavelsgraden ökar. Det kan vara bättre att slå samman vissa lantraser för att öka avelsbasen.
när dom tog DNA prov på vargarna efter förra årets jakt så var inavelskvoten låg och genetiska defekter obefintliga, i år kan det bli sämre då jägarna skiktade på alfa djuren, med ett bra avelsprogram kan man bevara våra lantraser, något som kan bli lönsamt på sikt så fler och fler vill ha naturbetat kött och mjölk.
-
när dom tog DNA prov på vargarna efter förra årets jakt så var inavelskvoten låg och genetiska defekter obefintliga, i år kan det bli sämre då jägarna skiktade på alfa djuren, med ett bra avelsprogram kan man bevara våra lantraser, något som kan bli lönsamt på sikt så fler och fler vill ha naturbetat kött och mjölk.
De Svenska vargarna är extremt inavlade. Två slumpvis valda vargar delar fler gener med varandra än vad helsyskon gör i medeltal. Det är riktigt att inga missbildningar observerades hos de skjutna vargarna men man misstänker att kullstorleken är lägre än vad den borde vara. I år är ju två revir undantagna från jakt eftersom det där lever varg som nyligen härstammar från invandrade ryssvargar. Om ingen inavel fanns skulle vi ju inte planera för import av obesläktade vargar.
Ett avelsprogram med kokontroll och exteriörbedömning är helt avgörande för små populationer det håller jag med om.
-
I Hallanders bok om lantraser så finns det en beskrivning på hur man kan rädda "små" raser utan att inavelseffekten blir för stor . Det hela går ut på att fler handjur tillåts föryngra sig och att man grupperar hondjuren i mindre grupper , och därefter roterar handjuren mellan grupperna .
Som ex kan tas en fårhjord , låt säga 100 tackor och 10 baggar . Många idag har kanske den besättningen av djur i en och samma grupp , men man har ingen egentlig kontroll på vem som betäcker vad sas . Så inavelsprocenten i flocken kan vara mycket ojämn och sparar man fel djur så kan det snabbt bli problem .
I stället så delar man upp gruppen i mindre , tex 10 tackor per bagge och varje år flyttar baggen ett steg till nästa grupp , på det viset går det att fördröja och späda ut inaveln .
Så visst kan det gå att rädda fjällkon , med fler tjurar och gruppering och rotation bland korna ,mer än vad som görs idag , våga prova nytt blod . Fler blodslinjer och fler avelsanlag att använda ger ju en bredare avelsbas som sedan ger större möjligheter att förbättra fjällkon som ras . Men det går ju inte att få till bara över natten det tar ett tag och fler måste angagera sig i att rädda fjällkon . Eller vilken ras det än må gälla .
-
Med ca 150 frysta tjurar,privata tjurar och i framtiden nysamlade tjurar så tror jag inaveln är det minsta problemet för fjällrasen.
Det finns tjurar med mycket mjölk men att bara använda sådana generation efter generation kommer inte att vara bra för rasen och då kommer verkligen den genetiska bredden minska.
Men hemma i din egen lagård så gör du som du vill.
-
Hur bevarar man en ras som man inte kan leva på?
-
Den frågeställningen brukar fjällkoägare ställa till dom som har tex allmogekor som inte bedriver någon form av selektons avel för tex ökad mjölkproduktion. Det hävdas som sakt att man inte kan bevara en ras utan att göra den ekonomiskt konkuranskraftig för att göra det möjligt för djurägare att leva på det som dom produserar. Man kan i bland upplev att det endast är mjölk som raknas av allt det som korna har att erbjuda.
-
Jag tycker det är viktigt att det finns kvar en ras som, om en kristid kommer, kan klara sig på enkelt foder och ändå producera mjölk. Jag är rädd att att om man fixerar för mycket på mjölkavkastning så kan de bli som de andra. De är inprogrammerade på att mjölka, mjölka och får de då inte tillräckligt med kraftfoder av högsta kvalitet så försöker de mjölka mer än vad de egentligen orkar med... Då blir de magra, får svårt att bli dräktiga och blir i värsta fall sjuka. Finns det någon beräkning på hur mycket fjällkor producerar sett till den mängd näring de får? Alltså, hur bra foderomvandlare de är? Jag vet att små kor behöver mindre till eget underhåll än stora så där har de ju en viss fördel. Dessutom kan de bli väldigt gamla och ändå ge hyfsat med mjölk högt upp i åldrarna och de borde väl också ha ett värde...
-
Jag vet inte egentligen vad jag vill ha sagt..men om min fjällnära vore en högavkastande ko, då vet i sjutton om jag skulle ha valt just fjällnära, eller ko överhuvudtaget.
Tyvärr är sånna som mig väldigt få :(
Jag är förmodligen den mest välbetalda mjölkbonden i sverige ;D
Hennes mjölk är för mig värt minst 20 kr litern. Jag och min familj klarar hennes mjölk i obegränsad mängd. Men högmjölkande uppfodrade kors mjölk är vi laktosintoleranta mot. Skulle gärna se en studie i just sammansättningen av mjölken och ifall det beror på hennes gamla ursprung eller våran djurhållning att vi tål hennes mjölk.
Det har inte med pastorisering att göra iallafall, då borde vi inte tåla mjölken upphettad kan man ju tycka...
Har flera vänner, bla här på forumet också, som är laktosintoleranta som ha testat och bekräftat att dom också tålde!
-
Det Frances skriver är viktigt. Man bevarar inte lantraser för att de skall avkasta maximalt. Däremot kan det vara så att de (kanske) har unika egenskaper som (kanske) kommer att bli värdefulla i framtiden. Om man korsar bort dessa unika egenskaper för att få en produktionsras med ungefär samma egenskaper som andra produktionsraser, fast lite sämre, vad har man då uppnått? Varför skall rasen då bevaras?
-
Skulle gärna se en studie i just sammansättningen av mjölken och ifall det beror på hennes gamla ursprung eller våran djurhållning att vi tål hennes mjölk.
Det har inte med pastorisering att göra iallafall, då borde vi inte tåla mjölken upphettad kan man ju tycka...
Har flera vänner, bla här på forumet också, som är laktosintoleranta som ha testat och bekräftat att dom också tålde!
Min syster pratade om några undersökningar angående A och B mjölk, om jag minns rätt. Något med proteinets uppbyggnad, som skiljer sig mellan olika kor. Ärftligt var det iaf. Ska finnas uppgifter om det om man googlar på engelska. Lät intressant, eftersom några av mina barn tål viss mjölk men inte annan, men jag har inte haft tid att sätta mig in i det hela... än iaf :P
-
Hur bevarar man en ras som man inte kan leva på?
Man kan skaffa djurslaget av intresse och vilja bevara rasen som ett kulturarv, jag tänker bli genbank (får) och det för som hobby göra en insatts för en gammal ras.
-
Det Frances skriver är viktigt. Man bevarar inte lantraser för att de skall avkasta maximalt. Däremot kan det vara så att de (kanske) har unika egenskaper som (kanske) kommer att bli värdefulla i framtiden. Om man korsar bort dessa unika egenskaper för att få en produktionsras med ungefär samma egenskaper som andra produktionsraser, fast lite sämre, vad har man då uppnått? Varför skall rasen då bevaras?
Det var ett bra formulerat inlägg och i alla avseenden bra tanke.
-
Mycket intressant med mjölken och intolerans!
I en framtid med mindre olja, könsgödsel så kommer lantraserna kanske visa sig vara oumbärliga?
http://www.fobo.se/artiklar/djurhallning/daggdjur/Fjallkon.shtml (http://www.fobo.se/artiklar/djurhallning/daggdjur/Fjallkon.shtml)
Vad som utmärker dessa lantraser är den i förhållande till storleken synnerligen goda avkastningsförmågan samt rasens härdighet och förnöjsamhet. Detta ger dem ett mycket stort värde för tillgodogörandet av de naturliga fodertillgångarna i Norrland och övre Dalarna liksom i alla skogsbygder.
Åtskilliga försök gjordes under 1900-talets första hälft att föra in förädlade raser i ladugårdarna hos Norrlands bönder och i Svealands skogstrakter. Alla dessa försök misslyckades fullständigt då bönderna i norr var beroende av kor som kunde föda både sig och sin ägare på skogsbete och traktens grödor. I lantrasen hade man en ko som gav möjlighet till överlevnad även under missväxtår.
.. och kraftfoderkor
Efter andra världskriget inträder ett nytt fenomen. Oerhört billig energi i form av olja som omvandlas till konstgödsel och foderspannmål flödar över landet. Bönderna i norr blir mindre beroende av en energisnål ko som klarar att anpassa sig efter födotillgången.
Avelstekniker, konstgödselproducenter, godsägare och andra geschäftintressenter går samman för att erövra de norra delarna av landet. Här finns guld att skära genom export av djur, spannmål och konstgödsel. Framgången är total och på 40 år decimeras lantraserna från 250 000 kor till att omfatta ca 1 000-talet renrasiga lantrasdjur. Man har lyckats skapa ett jordbruk som är totalt beroende av konstgödsel och kraftfoder och som samtidigt inte klarar av att hävda sig ekonomiskt utan kontinuerligt kräver statliga penninginjektioner.
Till fördel för fjällkon är att mejerierna sedan några år långsamt övergår till att betala för mjölken efter torrsubstanshalt - både fett och protein - och att många individer i fjällrasen har en proteinprocenthalt som ligger mycket nära eller lika med fetthaltsprocenten. Detta kan på sikt gynna ekonomin för en fjällkobesättning.
Fjällraskon är i många fall lämplig i små besättningar och som hushållsko eftersom hon väl anpassar sig efter enklare förhållanden. En del besättningar med fjällraskor uppvisar ganska hög avkastning, 7 500 kg eller 300 kg smörfett per ko och år, vilket är väldigt mycket om man jämför avkastning per 100 kg levande vikt. Fjällkon väger mellan 400 och 500 kg medan man för SRB räknar med 550 och SLB 650 kg. I konventionell jämförelse mellan raser är bruttolönsamheten ca 1 000:-/ko/år till fjällkons nackdel.
-
Jag vet inte egentligen vad jag vill ha sagt..men om min fjällnära vore en högavkastande ko, då vet i sjutton om jag skulle ha valt just fjällnära, eller ko överhuvudtaget.
Tyvärr är sånna som mig väldigt få :(
Jag är förmodligen den mest välbetalda mjölkbonden i sverige ;D
Hennes mjölk är för mig värt minst 20 kr litern. Jag och min familj klarar hennes mjölk i obegränsad mängd. Men högmjölkande uppfodrade kors mjölk är vi laktosintoleranta mot. Skulle gärna se en studie i just sammansättningen av mjölken och ifall det beror på hennes gamla ursprung eller våran djurhållning att vi tål hennes mjölk.
Det har inte med pastorisering att göra iallafall, då borde vi inte tåla mjölken upphettad kan man ju tycka...
Har flera vänner, bla här på forumet också, som är laktosintoleranta som ha testat och bekräftat att dom också tålde!
Jag har haft endel kor av SLB , SKB och Jersey och jag tål enbart Jerseymjölk , men de har ju också en annan proteinkvalite och högre torrsubstanshalt i sin mjölk .
Varför jag inte tålde SKB kan ju vara för att det var på den tiden när SKBn gick under namnet Svensk Korsnings Boskap alltså korsades med mycket SLB .
Riktig Fjällnära har jag inte testat .
-
I konventionell jämförelse mellan raser är bruttolönsamheten ca 1 000:-/ko/år till fjällkons nackdel.
Dessa siffror var 1986..... för 30 år sedan.
-
Stämmer det egentligen att vi proppar i våra "vanliga" mjölkkor så mycket kraftfoder i dag i jämfört med för 20-30 år sedan ?
Produktionen har ökat visst , men har kg kraftfoder per ko och per producerat kg mjölk ökat på samma vis ?
Vi har ju lärt oss massor inte minst tack vare det ekologiska jordbrukets hjälp . Och idag så fodrar man ju mycket mer med ensilage och olika blandningar mellan gräs , klöver , majs och raps för att få så mycket näring som möjligt ur grovfodret och kunna minska ned på kraftfodret .
Någon som har några sifffror på tilldelningen per ko ?
-
Gjordes försök av SLU i mitten på 90-talet med enbart grovfoder till korna och de mjölkade runt 6500kg om jag inte minns fel.
Mest kraftfoder gavs till korna i slutet av 80-talet( bara o titta på löpmagesomvridningsstatistiken ifrån den tiden).
Idag är det ju mycket blandfoder med billigare råvaror.
Fjällkon har ju inte ökat sin livstidsproduktion heller de senaste åren, där den kunde väga upp tappet i mjölkavkastning.
-
Den frågeställningen brukar fjällkoägare ställa till dom som har tex allmogekor som inte bedriver någon form av selektons avel för tex ökad mjölkproduktion. Det hävdas som sakt att man inte kan bevara en ras utan att göra den ekonomiskt konkuranskraftig för att göra det möjligt för djurägare att leva på det som dom produserar. Man kan i bland upplev att det endast är mjölk som raknas av allt det som korna har att erbjuda.
Precis samma får vi fjällko ägare höra av folk med Holstein och SRB ;)
Som mjölkproducent så är det faktiskt så att det är mjölken som räknas,det kommer man inte ifrån.På vårat företag så är 80 % av intäkterna från mjölken.
Kor har väldigt mycket att erbjuda förutom mjölk t.ex betade betesmarker,lite kött,gödsel,vackra blickfång i landskapet och en hel del annat,men när räkningarna ska betalas så är det ju faktiskt så att det är mjölken som gett pengarna.
-
Hur bevarar man en ras som man inte kan leva på?
Det finns väl många som lever av sin fjällkor.Vad bygger du det påståendet på?
På våran gård så är en fjällko som mjölkar 7000 liter lika (o?)lönsam som en holstein som mjölkar 10 000 liter
När man räknar mjölk minus foder eller kg mjölk/kg kroppsvikt så är inte fjällkon helt bort räknad.
Att bara jämföra olika rasers produktion rakt av ger ju inte en helt korrekt bild.
-
Enligt kokontrollen mjölkar SKB-gruppen 5477 kg mjölk. Samtliga sverige kor 9221 kg mjölk. En skillnad på 3744 kg mjölk(!).
Jag skulle inte kunna leva på 5477kg per ko.
-
För de som har "Bo på lantgård" kan ju fjällkor kanske bidra till högre beläggning? De är ju rätt ovanliga och ovanligt vackra och tillgivna.
-
För de som har "Bo på lantgård" kan ju fjällkor kanske bidra till högre beläggning? De är ju rätt ovanliga och ovanligt vackra och tillgivna.
Jo men fjällkon måste ju kunna stå på egna ben för att kunna försvara en plats i svensk mjölkproduktion.
-
Jo men fjällkon måste ju kunna stå på egna ben för att kunna försvara en plats i svensk mjölkproduktion.
Hur menar du?
-
Jag tycker det är viktigt att det finns kvar en ras som, om en kristid kommer, kan klara sig på enkelt foder och ändå producera mjölk. Jag är rädd att att om man fixerar för mycket på mjölkavkastning så kan de bli som de andra. De är inprogrammerade på att mjölka, mjölka och får de då inte tillräckligt med kraftfoder av högsta kvalitet så försöker de mjölka mer än vad de egentligen orkar med... Då blir de magra, får svårt att bli dräktiga och blir i värsta fall sjuka. Finns det någon beräkning på hur mycket fjällkor producerar sett till den mängd näring de får? Alltså, hur bra foderomvandlare de är? Jag vet att små kor behöver mindre till eget underhåll än stora så där har de ju en viss fördel. Dessutom kan de bli väldigt gamla och ändå ge hyfsat med mjölk högt upp i åldrarna och de borde väl också ha ett värde...
Alla koraser kan mjölka på lite foder det är inget unikt för fjällkor. I Australien och New Zeeland bedriver de väldigt extensiv mjölkproduktion med i stort sätt endast bete som foder. En del har även experimenterat med att endast mjölka en gång och dagen för att få ner kostnaderna. Vilken ras har dessa bönder? Ja inte är det fjäll utan den vanliga Holsteinkon även om en del under senare år börjat importera världens bästa mjölkras SRBn ;D Så att mjölka på lite foder kan nog alla raser det som är unikt med fjäll och andra lantraser är oförmåga att svara på foder.
Vad mazze menade innan är nog att deras bidrag till sidoverksamhetens lönsamhet inte kan till skrivas mjölkproduktions lönsamhet. Alltså klarar man sig inte endast som mjölkproducent med fjällkor utan måste ha en fru eller annan sidoverksamhet för att det skall gå runt så är ju inte fjällkorna lönsamma.
-
Vad mazze menade innan är nog att deras bidrag till sidoverksamhetens lönsamhet inte kan till skrivas mjölkproduktions lönsamhet. Alltså klarar man sig inte endast som mjölkproducent med fjällkor utan måste ha en fru eller annan sidoverksamhet för att det skall gå runt så är ju inte fjällkorna lönsamma.
[/quote]
Här lever hela familjen av sina fjällkor och andra lantras kor.Visste inte att det inte gick,vi har ju gjort det i 20 år ::).
Vi kunde t.o.m låna pengar och bygga ny lösdrift ,måste tänka om ;)
Att någon i familjen jobbar utanför på en mjölkgård är väl knappast unikt bara för att man har fjällkor
-
Visste inte att det inte gick,vi har ju gjort det i 20 år ::).
Humlan vet inte om att den inte kan flyga... därför flyger den som bara den! o:) Kanske är det så med er också?!
-
Vad mazze menade innan är nog att deras bidrag till sidoverksamhetens lönsamhet inte kan till skrivas mjölkproduktions lönsamhet. Alltså klarar man sig inte endast som mjölkproducent med fjällkor utan måste ha en fru eller annan sidoverksamhet för att det skall gå runt så är ju inte fjällkorna lönsamma.
Här lever hela familjen av sina fjällkor och andra lantras kor.Visste inte att det inte gick,vi har ju gjort det i 20 år ::).
Vi kunde t.o.m låna pengar och bygga ny lösdrift ,måste tänka om ;)
Att någon i familjen jobbar utanför på en mjölkgård är väl knappast unikt bara för att man har fjällkor
Ursäkta om jag var otydlig men vad menade var inte att det är omöjligt att leva på fjällkor. Men att räkna in "Bo på lantgård" i mjölkproduktionen för att få lönsamhet är ologiskt. Att någon jobbar utanför gården är som du säger ganska normalt. Men i de flesta familjer vill man nog ha lönsamhet även på gården så att den person som jobbar borta inte sponsrar gården hela tiden.
Att det är svårare att få lönsamhet i en fjällkosbesättning är väl uppenbart. Antalet fjällkor vida understiger antalet kor av SLB och SRB ras. Eller menar du att fjällkosbönderna och rasföreningen är extremt dåliga att marknadsföra sin ras? Eller är fjällkoägarna så egoistiska att de inte vill dela med sig av sin "ypperliga" ras? Verkligheten talar emot fjällkon som bas ras i modern mjölkproduktion. Att det kan gå bra för vissa fjällkobönder tror jag ingen ifrågasätter.
-
Det vet väl alla ::) att bönderna i Norrland lever av skogen och har korna som hobby ???
Det är bara i Södern där man inte hqar något val ( för man äger ingen skog ) som man lever av sina kor ...............................inte .
-
Många tror att lantraser är så effektiva foderomvandlare, och det ha väl jag också trott.
Men i Norge gjordes en avhandling där Nina Hovden Sæther undersökte "Forskjeller i beitepreferanser, adferd og produksjonseffektivitet mellom STN og NRF". (STN - sida trönder- og nordlandsfe (elaka tungor säger "sina trönder...") är fjällkons norska systerras och NRF är syster till SRB kan man säga.)
Om beteende på bete:
Resultatene viste at ved beiting av nærings- og spesielt artsrik vegetasjon som vokste på base- og næringsrik fjellgrunn, så beitet STN og NRF stort sett samme vegetasjon. Når de beitet vegetasjon som vokste på mindre næringsrikt jordsmonn, var mindre artsrik og hadde mindre uniform fordeling av artene, så så det ut til at NRF beitet i områder med mer næringsrik vegetasjon enn STN.
Om produktionseffektivitet:
Avhandlingens produksjonsstudie er STN og NRF i samme besetning i tre påfølgende innendørs fôrsesonger. Fôrrasjonen var fri tilgang til grassurfôr og tildelt kraftfôr etter forventet mjølkeytelse i uke 1-44 i laktasjonen. STN-kyrne melket 52% av energikorrigert melk, veide 78% av levendevekten og tok opp 65% av MJ omsettelig energi pr dag sammenlignet med NRF. STN hadde signifikant høyere proteinprosent i mjølka, men det var ikke forskjell mellom rasene for fettprosent i mjølk. Studiet viste ikke signifikant forskjell mellom rasene for energibalanse, men NRF hadde signifikant høyere brutto energieffektivitet som indikerer at NRF porsjonerer mer fôrenergi til melk enn STN. Det var ingen signifikant forskjell mellom rasene for partiell energieffektivitet for melk.
Läs mer här:
http://www.umb.no/iha/artikkel/nina-hovden-sether-disputerte-11-desember-2009 (http://www.umb.no/iha/artikkel/nina-hovden-sether-disputerte-11-desember-2009)
http://www.umb.no/iha/artikkel/gamle-storferaser-igjen-pa-vei-inn-i-fjoset (http://www.umb.no/iha/artikkel/gamle-storferaser-igjen-pa-vei-inn-i-fjoset)
Alltså, den norska fjällkon mjölkar hälften så mycket som produktionsrasen, men äter 2/3 så mycket. Alltså är lantrasen betydligt sämre på att omvandla foder till mjölk (i det vanliga produktionssystemet i alla fall), om jag förstår det hela rätt. Tyvärr...
-
Många tror att lantraser är så effektiva foderomvandlare, och det ha väl jag också trott.
Men i Norge gjordes en avhandling där Nina Hovden Sæther undersökte "Forskjeller i beitepreferanser, adferd og produksjonseffektivitet mellom STN og NRF". (STN - sida trönder- og nordlandsfe (elaka tungor säger "sina trönder...") är fjällkons norska systerras och NRF är syster till SRB kan man säga.)
Om beteende på bete:
Om produktionseffektivitet:
Läs mer här:
[url]http://www.umb.no/iha/artikkel/nina-hovden-sether-disputerte-11-desember-2009[/url] ([url]http://www.umb.no/iha/artikkel/nina-hovden-sether-disputerte-11-desember-2009[/url])
[url]http://www.umb.no/iha/artikkel/gamle-storferaser-igjen-pa-vei-inn-i-fjoset[/url] ([url]http://www.umb.no/iha/artikkel/gamle-storferaser-igjen-pa-vei-inn-i-fjoset[/url])
Alltså, den norska fjällkon mjölkar hälften så mycket som produktionsrasen, men äter 2/3 så mycket. Alltså är lantrasen betydligt sämre på att omvandla foder till mjölk (i det vanliga produktionssystemet i alla fall), om jag förstår det hela rätt. Tyvärr...
Game. Set. Match.
-
Här lever hela familjen av sina fjällkor och andra lantras kor.Visste inte att det inte gick,vi har ju gjort det i 20 år ::).
Vi kunde t.o.m låna pengar och bygga ny lösdrift ,måste tänka om ;)
Att någon i familjen jobbar utanför på en mjölkgård är väl knappast unikt bara för att man har fjällkor
Men det är ju lite skillnad mot att börja idag jämfört för 20 år sen. Jag är absolut ingen fjällkomotståndare, jag bara undrar hur nya mjölkproducenter skall attraheras av en ras som inte gjort några genetiska framsteg på 15 år.
Är det inte bättre då med lite främmande gener och få ett avelsframsteg ???
-
Men det är ju lite skillnad mot att börja idag jämfört för 20 år sen. Jag är absolut ingen fjällkomotståndare, jag bara undrar hur nya mjölkproducenter skall attraheras av en ras som inte gjort några genetiska framsteg på 15 år.
Är det inte bättre då med lite främmande gener och få ett avelsframsteg ???
Tyvärr så kan jag nog bara hålla med dej.
Jag tror att den mjölkande delen av fjällko populationen är borta om 20 år.Det kommer bara att finnas kor kvar från den så kallade fjällnära delen som går som amkor och kanske en och annan hushålls ko.
Personligen så tycker jag det är fruktansvärt tragiskt. :'(
Det finns mycket mjölk i vissa fjällkor,det vet man.Och ska man leva på mjölkproduktion så måste djuren mjölka,och helst mycket. Frågan är väl hur man ska få med sig både avkastning och bredd i härstamningen.
Få upp mjölk avkastningen genom korsning är väl en dålig och onödig väg.Varför gå över till holstein via korsning,det är väl bättre att slakta fjällkon direkt och köpa nya kor.
Jag kommer i allafall att ha mina underbara kor kvar så länge jag kan.
-
Läs mitt blogginlägg http://minbygdmittansvar.wordpress.com/2014/02/14/fjallkon-en-koras-pa-randen-till-utrotning/ (http://minbygdmittansvar.wordpress.com/2014/02/14/fjallkon-en-koras-pa-randen-till-utrotning/)
-
Bra skrivet ;-) underskrivet o klart...