vinterhagen

[Tord]

En undran?
mina 4 tackor har gått på 600 ha under vintern!
nu är det lammningstider här och jag har tagit in tackorna tills vidare.
när kan jag använda vinterhagen igen som sommarbete? har mer bete men tänker rotation på betet. tänker avmaska vid behov innan utsläpp.
finns det risker med träcken från vintern i hagen?
har ca 3-4 hagar som växelbetas med hästar att tillgå.
gärna lite synpunkter för att göra det så bra som möjligt.

[olivia.k]

Menar du 600 kvadratmeter eller 600 hektar? ha= hektar.

Hur som helst beror det lite på var du bor och ifall djuren har några farliga parasiter.

Parasiterna är mest farliga för små lamm, därför säger man ju att lammen skall släppas ut på parasitfritt bete och inte i vinterhagen där tackorna gått hela vintern.

Om vinterhagen är nedsmittad med parasiter som stora magmasken kan du inte använda den på 2 år, men är det inget allvarligt går det ju använda den till hösten igen om du har slagit grödan en gång.

Själv kör jag mer eller mindre samma vinterhage varenda vinter åt tackorna, men vi har heller inga farliga parasiter bland fåren enligt träckproven.
Bland baggarna har jag samma hage både sommar och vinter, men den sambetas ihop med hästar.

Vad som kan vara bra att tänka på är att ha ett område som är helt parasitfritt som akutbete ifall det uppdagar sig att fåren har stora magmasken.

[Tord]

Hej och tack för svar! 600 m2 skulle det vara
denna vinterhage är aldrig betad av får innan samt att träcken visade 0 parasiter i höstas innan släpp.
måste den slås innan höst eller kan jag låta hästarna gå där ett tag innan och förbeta??

[skogaliten]

Hej och tack för svar! 600 m2 skulle det vara
denna vinterhage är aldrig betad av får innan samt att träcken visade 0 parasiter i höstas innan släpp.
måste den slås innan höst eller kan jag låta hästarna gå där ett tag innan och förbeta??

För mindre lamm, så finns det en "parasit" (encellig organism som alltid finns i mag-tarmkanalen) som är mycket, mycket farligare på kort sikt än stora magmasken, leverflundror, och hela gänget med parasiter, och det är Coccidierna.

Coccidie-förgiftning ger svåra diarréer hos lamm, med ökad dödlighet och tillväxtstörningar. Tarmluddet blir ofta permanent skadat, så att lamm som haft coccidiediarré, växer långsamt, blir mindre till växten, och får sämre ullkvalitet.

https://www.sva.se/djurhalsa/djursjukdomar-a-o/koccidios-hos-far/

Med träcken i vinterhagen, så utsöndrar de vuxna djuren coccidier, som inte fullt ut dör av under en vinter, i synnerhet inte i fårs vinterhagar, där mycket träck samlas på mindre yta. "Naturliga vattensamlingar", är också reservoarer för coccidier i fårhagar.
Lamm immuniseras så småningom mot coccidier, och coccidierna samexisterar med fåren utan att ge symtom hos vuxna djur.

Men små lamm, 2-8 veckor framför allt, som går och plockar i grässtrårna i en vinterhage, kan få en snabb tillväxt av stora mängder coccidier, som då fungerar som en "inre förgiftning" i mage-tarm.

Med en långsam tillförsel av coccidier, som är det "normala", på en välskött ströbädd, eller på ett "rent" välkomstbete, så hinner lammens matsmältningsapparat med att skapa motståndskraft mot coccidier, och slipper bli sjuka.

I en vinterhage som används varje år av vuxna får, höst-vinter, och där man sedan efter lamning släpper ut unga lamm, så får man förr eller senare ett utbrott av coccidos. I svåra fall så kan 80-90 procent av lammen få diarré, varav några lamm tyvärr inte klarar sig. Själva vården av de sjuka lammen är också besvärlig, med flera veckors "intensivvård" av de svåraste fallen.

Mot coccidier så hjälper det tyvärr föga med växelbete med t.ex. häst, trots att det fungera rätt bra mot de större flercelliga parasiterna som t.ex. Haemonchus. De här encelliga rackarna finns i resterna av fårpluttar som ligger kvar på markytan, i små skrevor och håligheter, och så följer de med nytt gräs/nya växter och når lammens munnar...

De är mycket tåliga mot kyla, liksom mot värme, trivs där det är fuktigt, och det behövs mer än en säsong med en bra vinter och en torr sommar för att utrota dem.

Därför bruka man rekommendera att ALDRIG SLÄPPA UT SMÅ LAMM I EN HAGE DÄR DET GÅTT TACKOR ÖVER VINTERN.

Man brukar rekommendera att ha helst tre mindre rasthagar vid stallet att alternera mellan, en som används år ett för tackor under vintern, en som varit djurfri en sommar och vinter samt underhållen genom genom att gräset klippts ner ultra kort två ggr under sommaren där man kan släppa ut lammen, samt en hage som är i vila

Minska ner din vinterhage!

För jag antar att du inte planera att ha flera hundra tackor, utan endast ett mindre antal? Det är slöseri med utrymme att ha en stor vinterhage till får, det har inte samma rörelse behov som t.ex. hästar. De ska bara ha mat, en plätt att idissla på, och frisk luft.

Ge varje tacka 2-3 kvm att vara ute på under vintern, och använd den rasthagen enbart för tackor.

Välj ut tre lämpliga ytor att alternera mellan som välkomstbeten, dessa behöver inte vara så stora. Det där första, rena betet ska bara räcka tills lammen blivit åtta veckor. Dessa ytor kan antagligen du få ut från dina 600 kvm utan problem.

Nu kommer en del att säga "jag har minsann aldrig haft några lammdiarréer, och mina lamm går ut i vinterhagen varje år".

Då säger bara en sak: vilken tur du har haft!

[Tord]

Ok tack för svar! Ska försöka att dela upp det lite!
Har tre tackor som inte lammat än men vill gärna släppa ut en tacka med 2 lamm denna helgen på en liten fin plätt då vädret är så kanonfint. Tänker ta in dom på nätterna då lammen bar är en vecka! Detvarju dumt ed en sån stor vinterhage då om jag inte kan bruka den alls iår? Tänkte att regnet och hästarna skulle hjälpa till att få ett fint bete senare i sommar?? Jag lyssnar och tar till mig. Det finns så många synpunkter
Överallt.😬

[olivia.k]

Nu kommer en del att säga "jag har minsann aldrig haft några lammdiarréer, och mina lamm går ut i vinterhagen varje år".

Då säger bara en sak: vilken tur du har haft!

Fast det beror väl på att man inte har just den i besättningen? Finns den inte hos tackorna kan ju inte lammen ta upp den, eller menar du att det finns hos alla tackor?
Jag har för mig att den finns med och undersöks på vanliga rutinträckprovet hos vidilab.

[skogaliten]

Fast det beror väl på att man inte har just den i besättningen? Finns den inte hos tackorna kan ju inte lammen ta upp den, eller menar du att det finns hos alla tackor?
Jag har för mig att den finns med och undersöks på vanliga rutinträckprovet hos vidilab.

Koccidier i små mängder finns hos i stort sett alla levande får (och andra idisslare). Vuxna djur är immuna.

Det sker en tillvänjning till Koccidierna hos lammen under de första 2-8 veckorna. När lammen puttrar runt och tuggar på halmstrån i ströbädden, provsmakar hö/ensilage o.s.v., får de i sig små mängder Koccidier sucessivt, och lammets organism lär sig hantera Koccidierna, och kommer att som vuxna bära på Koccidier utan att bli sjuka.

Små Lamm som får i sig stora doser Koccidier under en kort tidsrymd, i t.ex. en vårkladdig vinterrasthage, från en ströbädd som strös väldigt snålt, eller genom att dricka "översvämningsvatten" vid ett vattenkärl där det ligger mycket vuxenträck,kan  få en "blommning" av Koccidier i mag- tarmkanalen, som orsakar diarré. Det måste finnas en hell del koccidier för att djuren ska bli sjuka.

Vanliga rutinträckprov testar inte för Koccidier. Men beställer man prov med anledning av att lammen har/har haft diarré, så testas för bl.a. Koccidier och Giardia.

När lammen är etablerade idisslare, så kan de normalt hantera "bakgrundsbruset" av Koccidier, alltså i praktiken någonstans i två-tre månadersåldern.

Utbrott av diarré p.g.a. Koccidier kan drabba lamm på bete i regnigt väder, genom att de dricker ur vattenpölar. Det finns exempel på att så gamla lamm som 3-4 månader, som gått på beten som aldrig fått vila och därför ansamlat mycket träck, under regniga perioder drabbats av Koccidie "blomning".

Om man tänker lite på hur våra idisslare egentligen fungerar i sina magar, alltså att däggdjuret egentligen lever i symbios med sina våm-bakterier, och att våmmen och dess bakterieflora tar avsevärd tid på sig för att bli färdigutvecklad, så är det inte heller så märkligt att det finns encelliga organismer som lever i värddjuret, och som i vanliga fall är harmlösa, men vid för stor förekomst ger sjukdom.

För ett antal år sedan drabbades jag av ett massivt utbrott av Koccidios, efter att inte haft ett enda lamm med diarré på tiotalet år.

Jag gjorde likadant som jag gjort under många år, nämligen att ha en stycken vinterrasthage enbart för tackor, och en rasthage för mindre lamm och tackor. Bägge hagarna vårdas med olika lämpliga åtgärder som skrapning av skit i tackhagen, samt putsning och betande med annat djurslag.
Lammen blev sjuka några någon vecka efter att jag började släppa ut tackorna och lammen i "vårhagen". Den vintern var en vinter som i södra halvan av landet hade haft få dagar med ordentliga minusgrader (som i år), och föregicks av en regnig sommar.

Det låg alltså levande Koccidier kvar i knappt skönjbara träckrester sedan föregående vår, i hagen. Det var först när jag haft hembesök från Gård & Djurhälsan två gånger för att söka efter orsaken, som vi hittade nästan nerbrutna träckrester som kunde analyseras.

Numera så gör jag inte så längre, den där vårhagen används endast vart tredje år, och jag har kompletterat med två andra hagar, som används för de första veckornas bete. Tackorna, som ju är immuna, får använda sin "gamla" vinterrasthage. 

Samma år, så var det flera "storfräsare" inom lammproduktion i min region, som också hade utbrott av Koccidios på lammen, så årsmånen spelar också roll för risken.

Från G&D om bl.a. Koccidios:
https://www.gardochdjurhalsan.se/parasitbekampning-under-stallperioden/

Länken nedan kommer visserligen från läkemedelsbolaget som tillverkar preparatet som används för behandling av coccidos, men är välskrivet och lättbegripligt:
https://animalhealth.bayer.se/sv/nyheter/artiklar/beteskoccidios-hos-lamm/

[olivia.k]

Vanliga rutinträckprov testar inte för Koccidier. Men beställer man prov med anledning av att lammen har/har haft diarré, så testas för bl.a. Koccidier och Giardia.

Tack, du har rätt.. Jag vet inte var jag fick det ifrån men letade reda på något gammalt träckprovs-resultat och där står det ju "icke undersökt", så jag har ingen aning om hur mycket av den parasiten mina tackor har. Jag antog att den inte fanns hos mig eftersom jag aldrig haft lamm med diarré och jag är inte särskilt noga med att ha helt rent bete åt lammen varje vår heller. Så tack för informationen, jag skalll verkligen fixa en bättre första hage åt lammen när de släpps ut så de inte kommer i kontakt med någon mark där det gått får innan.

[skogaliten]

Det kan fungera i ett flertal år, att släppa ut små lamm på ytor där tackorna varit under vintern, men förr eller senare, så slår koccidierna till.

Nu ska jag gnälla lite, inte relaterat till  TS frågeställning eller till mitt svar till dig.

Apropå parasiter i allmänhet, och genbanksbesättningar av i första hand får:

Jag har noterat att den genomsnittliga "levnadslängden" på Genbanker av allmogefår är ungefär 3-6 år.
Sedan "tröttnar" folk, och gör sig av med fåren på det ena eller andra sättet.

Det finns en intressant korrelation mellan omsättningen av genbaker, och hur lång tid det tar för att hälsoproblem i en besättning ska uppstå, beroende på att man inte tar det där management av parasiter på tillräckligt allvar.

Om det dyker upp en ny fårbesättning på en plats där det inte funnits får förut, så tar det sisådär en 3-5 år för att "bygga upp" en rejäl parasitflora i betesmarkerna.
När så tackorna blir lite nedsatta av parasittrycket, eftersom det vanligt bland ägare till allmogefår som också är nybörjare, att man struntar i träckprover och eventuell avmaskning, och dessutom har, någon slags ovetenskaplig vurm för det "naturliga", inte ger dräktiga och digivande får kraftfoder och mineraltillskott som de borde få, så dyker olika problem upp i besättning efter ungefär de där 3-5 åren.

Man får "svaga lamm", lamm som dör efter några dagar, mastiter, kalkbrist, diarréer hos lamm, dåliga mödrar m.m., helt enkelt därför att tackorna inte är i tillräckligt gott skick för att fullt ur orka med  att lamma och ge di, och samtidigt hålla sig friska.

Och har man många problem, så är det ju inget "kul" att ha får, så då lägger man av.

Tänk om flera av dessa som får problemen, istället skulle lagt ett par tusenlappar och några timmar per år på förebyggande åtgärder som betesplanering, träckprov + evt. avmaskning, E-selen tillskott, mineralfoder, och dessutom gett lagom med kraftfoder av lämplig sort till tackorna under dräktigheten och första tiden av digivning.

Tänk som många fler långlivade genbanksbesättningar "vi" skulle få på det viset! Och så mycket högre hälsomässig kvalitet djuren i besättningarna skulle ha!

Idag är det svårt för mig att köpa baggar i min genbanksras, eftersom alltför många besättningar struntar i träckprover ("mina djur har inga parasiter"), och om man tar träckprov och hittar parasiter som t.ex. Haemonchus och avmaskar, inte tar uppföljningsprov för att kolla om behandlingen lyckades.
Dessutom så struntar man i om det finns ärftliga fysiska defekter hos djuren med hälsomässiga konsekvenser, utan säljer glatt baggar med problem i bagaget till avel.

[Tord]

Skogaeliten!! FRÅGA!??
Om man släpper får i en ny  hage som inte är betald av får innan!
Och fåren visar noll parasiter innan utsläpp, Får fåren alltid
Parasiter oavsett då??

[skogaliten]

Skogaeliten!! FRÅGA!??
Om man släpper får i en ny  hage som inte är betald av får innan!
Och fåren visar noll parasiter innan utsläpp, Får fåren alltid
Parasiter oavsett då??

Även om träckprov visar på låga hslter parasiter, ellet t.o.m. noll, så finns det alltid ett litet brus av de vanligaste parasiterna i de flesta individerna. Släpper man får i en "ren" hage, så förblir den inte ren för evigt, utan parasitägg kommer ut med träcken, och parasiternas livscykel i betet kommer igång. Sköter man hagen med regelbunden vila, växelbete, putsning o.s.v., då kommer hagen att hålla låga/försumbara halter parasiter. Detta kontrolleras via träckprov.

Låter man fåren gå i den ursprungligen  rena hagen, hela säsongen, och fortsätter beta nästa, och nästa säsong, så byggs mängden parasiter på sucesivt, och efter tre-fyra säsonger sisådär, innehåller hagen rikligt med parasiter, och fåren  som går i hagen får snabbt i sig stora mängder.

Lite beror det på hur stor hagen är, och hur många får vi pratar om, samt hur fåren faktiskt nyttjar hagen. Ett fåtal får, på en jättestor betesmark, som verkligen rör sig övet hela ytan, tar det längre tid för att skapa höga nivåer av parasiter, än för många får på en liten yta.
Men även få går, som går på en stor yta, har favoritplatser, och dessa platser blir snabbt parasithärdar.

[Tord]

Tack för svar!! Första fåråret vill man göra så rätt man kan! Tänker att gör man så rätt det går så slipper man massa extra jobb samt utgifter!