Spannmål till får

[Finskakillen]

Hej! Har skaffat en tacka och 3lamm och undrar om någon vet vilken spannmåls blandning som är bäst. Har tillgång till korn,havre och vete. Kraftfoder får de inte. Nu får de en blandning 50/50 korn havre och de värkar gilla det. Fåren har såklart fri tillgång på hö och får ändast spannmål som ”snacks”

[javill]

Om du bara har det som snacks spelar det igen större roll hur du blandar. Hade jag haft tillgång till alla tre hade jag tagit hälften havre och sen fjärdedel vardera av de andra två.

Havre, vete och korn räknas som kraftfoder, men jag gissar att du menar köpta foderblandningar/pellets.

[Själv är bäste dräng]

Våra har fått de tre sorterna också, även om vi bara stödjer dem med vete nu. Har Gutar och de får 1 eller 2 lamm, så egentligen behöver de inget eller bara lite utöver hö, men det skadar inte att ge framför allt de som fått 2 lite hjälp att hålla hullet. Med Gutar (säkert med andra också, även om vi inte såg några problem med Texeltackorna) kan man göra tackan en otjänst om den får kraftfoder under dräktigheten. Svårare förlossning och framfall hade vi innan vi lade av med det. Nu är det inget sådant, men så får de bara spannmål när lammen är ute.

Har lite dålig koll, men jag tror som Javill att havren är nyttigast. Men våra får det som energitillskott, och vi har lättast att använda vete då vi ger det till hönsen också.

[skogaliten]

För får är helt korn det skonsammaste spannmålet.

Hel Havre är OK, medan vete bör undvikas.

Vete innehåller en för fårs matsmältning mindre lämplig sammansättning. Vete brukar man välja om man själv odlar vete, eller om grannen odlar vete som man köpa billigt.

Man ska absolut INTE ge krossad spannmål, varje gång tackan äter så sker en dålig reaktion i våmmen, som kan göra att idisslingen avstannar.

Ärtor och åkerböna är bra kraftfoder till får. Men det är ju inte spannmål.

"Fårpellets" är enklast att ge för nybörjaren, pelletsen är väl anpassade till  fårens metabolism, och risken är mindre att man gör fel. Läs på länken nedan hur det fungerar!

https://www.gardochdjurhalsan.se/hall-vammen-i-trim/

Lantraserna kan överleva med bara lite kraftfoder även om de lammar om de får ett bra grovfoder, men med en väl anpassad foderstat foderstat så håller tackan hullet bättre, och blir mindre känslig för parasiter och infektioner. Om tackan hålls i bra (lagom) hull genom hela dräktigheten och digivningen, blir tackan långlivad och harmonisk.

Juverinflammationer har ofta (inte alltid) sin grund i att tackans näringsstatus är dålig: Om tackan är i underhåll så producerar hon mindre mjölk, lammen blir därför hungriga och suger och biter extra mycket, och så kommer bakterier in genom skadorna. Lamm som fått lite för lite mat, blir också känsligare för parasiter och sjukdomar.

Köttraser/köttraskorsningar, blir väldigt kortlivade om de inte får en anpassad foderstat. De behöver verkligen få kraftfoder i den mängd som de behöver, och blir väldigt parasitkänsliga om de "går ner sig".

Det man vill undvika hos får med lamm, är att hullet går ner till riktigt låga nivåer, det tar tid för tackan att återhämta sig, och det ger stress i hela fårets system och gör dem mottagliga för sjukdomar.
Under de första ca åtta veckorna av digivning så går det åt väldigt mycket energi för att "göra mjölk" till lammen. Jag vill minnas att det är en tumregel om 7 gånger den energimängd som behövs för ett får som är icke-dräktigt eller har lamm.

https://www.gardochdjurhalsan.se/utfodring-av-tackor-vanliga-fragor-och-svar/

[skogaliten]

Våra har fått de tre sorterna också, även om vi bara stödjer dem med vete nu. Har Gutar och de får 1 eller 2 lamm, så egentligen behöver de inget eller bara lite utöver hö, men det skadar inte att ge framför allt de som fått 2 lite hjälp att hålla hullet. Med Gutar (säkert med andra också, även om vi inte såg några problem med Texeltackorna) kan man göra tackan en otjänst om den får kraftfoder under dräktigheten. Svårare förlossning och framfall hade vi innan vi lade av med det. Nu är det inget sådant, men så får de bara spannmål när lammen är ute.

Har lite dålig koll, men jag tror som Javill att havren är nyttigast. Men våra får det som energitillskott, och vi har lättast att använda vete då vi ger det till hönsen också.

Jag skulle vilja säga att man gör tackan en otjänst genom att inte ha en uträknad foderstat, som innehåller den mängd kraftfoder som rasen behöver.
Överutfodring är onödigt och dyrt, men underutfodring är ännu dyrare.

Underutfodring ökar risken för juverinflammationer och gör fåren mer mottagliga för parasitangrepp, och lunginfllamation m.m.

Framfall kommer sig inte av att man ger kraftfoder, utan det är tämligen rasbundet samt att det finns ett möjligt, aldrig helt bevisat samband med växtöstrogenerna i främst rödklöver.

Svåra förlossningar är också rasbundet, och just Texel och Texelkorsningar har problem med att huvudena och bogen är stora och grova. Lammvikterna i sig är alltså inte problemet.

Lantraserna har inte det problemet, bogen är relativt tunn, och huvudena är smala. Ju mindre förädlade lantraserna är, desto lättare förlossningar tycks de ha rent statistiskt.

[Själv är bäste dräng]

Framfall kommer sig inte av att man ger kraftfoder, utan det är tämligen rasbundet samt att det finns ett möjligt, aldrig helt bevisat samband med växtöstrogenerna i främst rödklöver.

Svåra förlossningar är också rasbundet, och just Texel och Texelkorsningar har problem med att huvudena och bogen är stora och grova. Lammvikterna i sig är alltså inte problemet.

Lantraserna har inte det problemet, bogen är relativt tunn, och huvudena är smala. Ju mindre förädlade lantraserna är, desto lättare förlossningar tycks de ha rent statistiskt.

Visst betyder rasen en hel del när det gäller grundläggande problem, men här har vi på samma ras sett skillnad beroende på foderstaten både när det gäller framfall och svåra förlossningar som i våra fall berott på för stora lamm. Visst skulle det kunna vara slumpen eller något annat underliggande problem som vi inte sett, samtidigt som det enda som vi ändrat på är fodret/hullet, men det har jag svårt att tro. Gutar lägger fett inne i bukhålan och blir på så sätt extra känsliga för övergödning i samband med dräktighet.

[skogaliten]

Menar du att Gutefår skulle ha en annan morfologi än andra (nordiska) lantraser av får?

Har du någon intressant källa som går att läsa?

[Själv är bäste dräng]

Vet för lite om de andra nordiska lantraserna, jag har i stort sett bara sysslat med Gutar och Texel, så det är de jag jämför. Och de är som natt och dag hur de sätter fett och bygger muskulatur.

Men stora ungar har svårare att passera än små om arten föder ungar som är stora i förhållande till födslokanalen. Gäller även fåglar och deras ägg. Och ökar trycket i bukhålan ökar risken för framfall, vilket då fettansamling i bukhålan bidrar till.

Tycker även att flushing ställer till det. Jag förstår att man vill ha större utväxling tacka/lamm för utbytet, men att på så sätt få fler tvillinglamm än vad som är normalt ökar också risken för komplikationer.