Man anlägger ingen ny skog ner man kalavverkar innan, för då har ekosystem skog förstörts och det blir ett plantage eller en virkesåker! Vi ekologer kallar inte plantager eller virkesåkrar för skog för den ordleken är enbart en påhitt av skogsindustrin så att allmänheten och politikerna sväljer den skogsskövlingen/avskogningen som pågår! De flesta äldre respektive gamla skogar man fortfarande kalavverkar idag var aldrig kalhuggna och utgörs såldes av naturlig skog dvs. kontinuitetsskog med lång skoglig kontinuitet där ekosystemet är mer eller mindre livskraftig beroende på påverkansgraden.
Det går någorlunda bra med tillväxten när man bara har en gång har kalavverkad och om det finns naturlig skog kvar i anslutning varifrån svampmycelen kan återspridda sig eller om man lämnar flera trädgrupper och kantzoner med naturlig skog på hygget, annars vid flera omgångar med kalavverkning sänker man produktionsförmogan drastiskt och då kommer även trivalarter hos svampfloran som kantareller att försvinna - det är det som väntar oss i princip över hela landet!
Kan man skogshistorik eller kollar på gamla skogskartor som till exempel kronprins Carls skogskarta från 1846 förstår man att större delen av den svenska skogen var inte alls så hård åtgången/avverkad som den lögnaktiga skogsskövlarindustrien vill att vi tror!! De är de som har byggt upp dagens skogskapital- haha, vilket skitsnack! Dessutom har vi knappast ett skogskapital kvar i dagsläget om man inte går på myten och räknar kalhyggen och unga plantager för kapital.
Och ja, det stämmer med utsyningsskyldigheten på 1800 talet och i vissa trakter in på 1900 talet även för så kallad klenskog framförallt i de inre och fjällnära delar av Norrland.
Den som skriver här är skogsekolog /skogsvetare med mer än 30 års erfarenhet och har skogshistorik som yrke och hobby.