Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Värmlandsfår eller Gotlandsfår och ekonomi  (läst 514 gånger)

Ulmusglabra

  • Inlägg: 6
    • Småland
Värmlandsfår eller Gotlandsfår och ekonomi
« skrivet: 20 feb-24 kl 10:58 »
Hej på er!
Jag har försökt läsa mig till något som skulle kunna hjälpa mig i en jämförelse, men har inte hittat något bra.
Vi har idag genbanksanslutna Värmlandsfår men jaghar länge varit intresserad av Gotlandsfår - inte minst då de har så fin ull och fint skin. Jag vet en del om ekonomin för Värmlandsfår men undrar hur det är med Gotlandsfår. Är det någon här som har erfarenhet av båda dessa eller erfarenhet av andra allmogefår och Gotlandsfår?
Hur ser det ut ekonomiskt - vilka fördelar kontra nackdelar har ni andra sett vad gäller val av Gotlandsfår till skillnad från en allmogeras som Värmlandsfår?

(Idag har jag en mindre besättning på 15 Värmlandsfår men tänkte växla upp och ha minst det dubbla, därför passar jag överväger att byta ras.)

Hoppas på intressanta inlägg i tråden.
 

skogaliten

  • Inlägg: 1290
    • -
SV: Värmlandsfår eller Gotlandsfår och ekonomi
« Svar #1 skrivet: 20 feb-24 kl 13:08 »
Det beror på hur du vill jobba med fåren och deras produkter.

Jag har själv ca 30 tackor i genbank av en snarlik allmogeras i genbank.

Jag slaktar, med kontrakt hos Scan, huvuddelen av lammen, och bereder skinnen och står och säljer på julmarknader och en del sommarmarknader. Enstaka bagglamm (varje år), samt då och då säljer jag livdjur (tacka, tacklamm) till (förhoppningsvis) blivande genbanker.

Förra året fick jag ett medelpris på de slaktade lammen (slaktade två gånger, augusti och november) på 1200 kr exkl. moms. Medelklassning R-, medelslaktvikt 18,5.
Man kanske kan få upp intäkten för köttet genom att sälja köttlådor men det brukar ge mycket jobb också, om man ska "placera" väldigt många köttlådor. De som gårdslaktar/återtagslaktar och får bra ekonomiska resultat på det, brukar ha en gårdsbutik och sälja både lådor, men också detaljer samt låta göra korv.

Skinnen ger 1500-2500 kr styck beroende på kvalitet, beredningskostnad ca 700 kr/st per skinn inkl transportkostnader m.m.

Låt oss säga att jag får 1200 kr för köttet, och 1800 kr för lammet = 3000 kr minus beredningskostnad 700 kr = intäkt 2300 kr per lamm
Sedan så finns ju intäkter från bidrag för utrotningshotad ras, "tackpengen" och diverse EU-stöd, samt kostnader för foder, ströhalm, veterinär, medlemskap m.m.

Det "betalar sig" alltså bättre att slakta och sälja skinn, än att sälja livdjur till allmogefårs prislista.

Ullen är i dag i bästa fall ett nollsummespel oavsett ras. Klippningen kostar - ska man sälja ull så finns det kvalitetskrav runt både själva klippningen och sorteringen så att det är bäst att leja till utbildad/kunnig fårklippare. Det man får för ullen täcker i bästa fall kostnaden för klippningen som det ser ut idag.

Ska man byta till Gotlandsfår, så får man egentligen inte bättre slaktkroppar än från Värmlandsfår, utan det blir ungefär samma slaktresultat, på ungefär samma tid, om man fodrar "enligt skolboken", väger lammen regelbundet etc.

Jag har låtit göra garn men garnet blir väldigt dyrt, och är svårsålt, oavsett om det är Allmogeull, Gotlandsull, eller alpackaull. Det finns billigare garn "på nätet".

Det som händer med Gotlandsfåren, är att om man kan ha en riktigt bra kvalitet på skinnen, så kan man ta bättre betalt än man kan för Allmogeskinnen, samt att det finns uppköpare som köper skinnen till inredningsindustrin, så man kan slippa "stå och sälja".

Lär man sig dessutom att sy trevliga skinnprodukter, så kan ytterligare höja värdet på skinnen, men det kräver ju arbete såklart.

Bor man så till så att man kan få en rimlig mängd besökare, så verkar det som om man kan maximera intäkterna på sina får med en gårdsbutik, där man säljer fryst och färskt kött, förädlat kött som lammkorv, skinn och sydda produkter, garn och stickat. Och dessutom kryddar med honung från närbelägen bigård, grönsaker i säsong, eller något annat som gör att "folk gärna kommer", t.ex. kafé med hembakt vissa dagar.
Men det kräver jobb att driva butik, förädla produkter, och ha öppet.

Vilken ras man ska ha om man vill ha en ullras (allmogefår) eller en pälsras (Gotlandsfår) kan egentligen inte besvaras ur ett rasval, bägge kan bli bra, men hur vill man jobba med intäkterna?

Det blir så olika om man ska sälja köttlådor eller till slakteri i termer av egna arbete. Att sälja till slakteri är "enkelt" (man måste ha rimlig kvalitet för att få vettigt betalt), att sälja köttlådor kräver rätt mycket administration. Med 30 tackor ska kanske 50-55 köttlådor med helt lamm säljas, hur mycket jobb är det? Satsa på gårdsbutik, kan det funka där jag bor?
Hur ska jag sälja skinnen? Ska jag sy kuddar, västar med mera av skinnen? Ska jag sälja på marknader, i gårdsbutik, eller på annat sätt?
Vill jag ta fram prima avelsbaggar att sälja på baggauktion?

Så egentligen handlar det vilken affärsmodell man vill ha, mer än ras.

Ulmusglabra

  • Inlägg: 6
    • Småland
SV: Värmlandsfår eller Gotlandsfår och ekonomi
« Svar #2 skrivet: 20 feb-24 kl 13:30 »
Oj, tack för ditt utförliga och kloka svar Skogaliten.
Vad intressant att ta del av hur du arbetar och räknar. Du sätter nog fingrat på en det mest väsentliga - skinnet, köttet och kunderna.

Vi har än så länge enbart slaktat för eget bruk och tagit vara på skinnen för beredning. MEN, vad tar slakterierna i kostnader för att återta enbart skinnet men sälja köttet för er? Vad innebär det att du har kontrakt med slakteriet? Är det tuffa villkor att leva upp till?


 

skogaliten

  • Inlägg: 1290
    • -
SV: Värmlandsfår eller Gotlandsfår och ekonomi
« Svar #3 skrivet: 20 feb-24 kl 18:54 »
Oj, tack för ditt utförliga och kloka svar Skogaliten.
Vad intressant att ta del av hur du arbetar och räknar. Du sätter nog fingrat på en det mest väsentliga - skinnet, köttet och kunderna.

Vi har än så länge enbart slaktat för eget bruk och tagit vara på skinnen för beredning. MEN, vad tar slakterierna i kostnader för att återta enbart skinnet men sälja köttet för er? Vad innebär det att du har kontrakt med slakteriet? Är det tuffa villkor att leva upp till?



Svarar lite snabbt:

Slakteriet (=de flesta lite större slakterier som Scan, KLS, Skaralammslakteri, Gotlands slakteri samt flera småslakterier) drar av skinnet och saltar det, samt ombesörjer transport till Donnia eller Tranås Skinnberederi. Den hanteringen kostar ungefär 80-100 kr/skinn. Man fyller "bara" i beställningssedeln och sätter ett särskilt öronmärke på djur vars skinn ska beredas.

Det slakterierna tjänar på är att sälja köttet. Det kött som har rätt kvalitet, är det som hamnar som svensk lamm på typ Coop och Ica.

Det, så att säga kostar inget att slakta, man får helt enkelt pengar i handen någon vecka efter slakt, med en tydlig avräkningsnota med vikt, klassning och betalt per djur identifierade med öronnummer.

Det är alltså inte som med återtagsslakt på "mindre slakteri", där man får betala någon grundkostnad per djur, och sedan olika beroende på styckning, malning, och eventuell vakumförpackning i plastpåse.

Man får helt enkelt betalt, och dessutom så hämtar slakteriet djuren med en godkänd transport på gården.

Men, så kommer det som gör att man måste anstränga sig: slakteriernas premiumkött, det som ger bra betalt kommer från djur som har en slaktvikt mellan 16-22,9 kg  (upp till 28 kg) och som klassas R- eller bättre och som är lagom feta (fettklass 2-3). Man får dock ändå rimligt betalt för 14-15 kg lamm, och några kronor för  12-13 kg lamm.
Djur med slaktvikt under 12 kg får man betala för att slakta eller får noll kronor för. 

Får, tackor och baggar, är betydligt sämre betalda, men de har ju oftast ett bra skinnvärde och några kronor får man för köttet.

Så här såg Scans senaste notering ut. https://www.hkscanagri.se/notering/
De andra slakterierna har liknande men inte identiska noteringar.

Lägg märke till "tilläggen" ute till höger, man får kontraktstillägg, gourmettillägg, "grönt lamm" (KRAV) tillägg m.m.
Både priset och tilläggen varierar med årstiden: bäst betalt under våren - påsk, och under grillsäsongen, sedan dalar priset för att vara som lägst i oktober ungefär, och så börjar det stiga mot slutet-mitten av november igen, när det börjar bli brist på lamm.

Lamm definieras som upp till ca åtta-nio månader, innan de bytt mjölktänderna fram.

För att få "bäst betalt" så måste man alltså vara noga med utfodring, tillväxt, och planera. Dessutom underlättar ett skriftligt kontrakt, där man lovar att slakta ungefär si och så många lamm respektive får. En riktig fårvåg och regelbundna vägningar, underlättar. Jag väger ungefär en gång per månad.
Det här börjar redan före födseln med tackor som är i god kondition med bra hull, som föder friska lamm och producerar för rasen gott om mjölk. Sedan måste lammen få en möjlighet att endera komma ut på näringsrikt och parasitfritt vårbete, eller om de hinner bli "grovfoderomvandlare" på stall, få bra ensilage och lämpligt kraftfoder. Sedan så får man hålla på så under sommaren, flytta mellan beten och väga lammen. Det funkar inte att ställa ut lammen på ett magert naturbete, och tro att de ska växa jämnt och bli slaktmogna på rimlig tid, eller ens alls bli slaktmogna alls. Ett bra sätt är att låta de avvanda lammen beta återväxt på vallarna. för att de ska få så bra foder som möjligt

Lantraserna - Finull, Gotland, Ryafår, och de större Allmogeraserna (Värmland, Klövsjö, Helsinge, Gestrikefår ungefär) går utmärkt att få in i slakteriernas 16-22,9 kg segment och ger rimliga slaktkroppar med medelklassning R+ till R-. Bättre klassning än så får i princip endast köttrasfår/köttraskorsningar. Det går inte att få dit lantraserna, de är inte avlade på "svällande slaktkroppar. De har istället olika sorters spännande ull/päls.

Jag vet att Värmlandsfår (och de andra mer storväxta allmogeraserna) fungerar utmärkt för slaktändamål, de har en obetydligt långsammare tillväxt än Gotlandsfår eller Finullsfår. Ca sex till åtta månader tar det att nå slaktmognad. Levandevikten är då minst 45 kg för baggar, och 42 kg för tackor.

Bagglamm växer alltid fortare än tacklamm (oavsett ras), så jag planerar in slakt för ca 20 bagglamm i slutet av  juli, första halvan av augusti, och så en sen slaktomgång till på 20 lamm i november, där huvudsakligen tacklamm slaktas, samt de tackor som  ska bytas ut. Vi får våra lamm nu, under februari.
Enstaka lamm "som inte vill växa" behåller vi över jul, och slaktar själva för att äta upp.

För att få bra betalt för köttet, så kan man välja lamningstid: (två exempel givet att man har allmogefår)
Har man gott om inomhusutrymme och gott om ensilage, så kan man välja att låta fåren lamma "mitt i sommaren" för att slakta lamm nu och fram till påsk när det är riktigt bra betalt. Det blir ju många stora lamm/små får som ska äta och ha plats inomhus.

Har man som jag gott om beten men klent om inomhusutrymme, så kan man låta lammen födas i januari-februari för att kunna slakta under grillsäsongen. Då kommer det ut lamm med färdig vom ut på betet, som kan fortsätta att växa i bra fart.

Ovanstående val har man inte för Gotlandsfår: är de renrasiga så har de en tydligt årstidsbunden brunst, de brunstar inte före oktober-november ungefär,  kanske en bit in i december, med lamningstid därefter.



 


Dela detta:

* Inloggade just nu

461 gäster, 0 användare

* Forum

* Om tidningen Åter



- Helt underbar lektyr. Läser hemma hos en släkting och tycker de är så bra. Gott o blandat!
/Sanna H

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser