Jag har en Labrador, snart två år gammal. Jag har kört en del personspår med henne förut, hon älskar det och är superduktig. Så nu tänkte jag prova viltspår, jag handlade nötblod på ica och fick några rådjursklövar av syrran. La spåret, väntade 4-5 timmar och tog sedan med hunden ut. När vi kom fram där blodspåret började och hunden fick korn på det hukade hon sig och tittade vaksamt runt. Sedan glömde hon mina spår och följde blodspåret klockrent, men hukande, smygande. När vi kom fram till slutet av spåret och hon hittade klöven skuttade hon åt sidan vid åsynen av den och vågade knappt ta den fast jag sa till henne att göra det. Så tog hon den och slank iväg medan hon kollade skyggt bakåt, hon gick till och med fel håll först fast hon visste precis vart vi skulle.
Trodde hon att vi var något annat rovdjur i spåren, och tog dess byte? Var hon rädd att någon skulle komma dundrande och ta tillbaka sin mat? Eller kände hon att det var nötblod? Hon är inte jätterädd för kor men hon går helst inte närmare än 5-10m och då skall jag vara mellan henne och kon. Jag har aldrig sett något liknande, hon har världens självförtroende annars. Och hon har hittat ett antal rådjursklövar i skogen, fast de har ju inte varit färska då. Skulle vilja göra eftersökshund av henne men vet inte riktigt hur den här reaktionen funkar i ett skarpt läge. Fast det kanske är jättebra att hon är försiktig om man är efter ett skadeskjutet djur?