hö förvaring o varför finns det inget småbalshösilage?

[Själv är bäste dräng]

Intressant med vägtrumman! Har du någon länk? Undrar vad som gick fel.

Innan plastfilmen började användas till ensilagebalarna så fanns det ju stora plastpåsar. Ett bök, men det fungerade. Finns ju också ensilering i långa "korvar" av plast.

Funderar på att göra ett test med återvinningsbara påsar som rymmer 50 kg, men har inte fått tummen ur än...

[esten]

Problemet med vägtrumman var att få det helt lufttätt i gavlarna. Det behövdes ett system för att få ut balarna med när de skulle utfodras och man fick det inte riktigt att fungera. Har ingen länk till det här och det jag sett och läst var alldeles i början när de små rundbalspressarna kom till sverige. Var själv väldigt intresserad då eftersom man inte behövde vara beroende av balplast i någon form som inte är direkt billig att köpa in idag.
För att ensilera spannmål/kärna inte hela strået så använda man vägtrummor i betong, ca 60 dia med en stark plastsäck inuti och fick väldigt bra resultat.

[Själv är bäste dräng]

Ok. Jo, vägtrummor i plast skulle gå bra om de inte var så förbaskat dyra. Det blir ju alldeles för stor kostnad som skall fördelas på relativt lite foder.

Det hänger på att få tag i något som är både billigt och tål många års användning. Och så måste man få ut luften smidigt, vilket jag tror blir enklast genom vakumsug.

[Markus_Almroth]

Jag har sett folk som använt vacuumpåsar för kläder.  Det verkar fungera, men är knappast lämpligt om man ska ha foder till mer än några få höns.

Det verkar vara ont om ekonomiska lösningar för oss som vill ligga i mellanregistret.

Balplast vill jag helst inte heller använda.

[esten]

En enkel plansilo är nog det mest ekonomiska idag. Går att göra med trävirke och plywoodskivor istället för att gjuta dyr betong. Mindre plast går åt då än om man lägger limpa direkt ute på en åker.
Man kan även bygga en träplansilo under tak så minskar risken för angrepp av djur som hackar sönder plasten.
Det borde gå att göra ensilage till enstaka djur genom att använda de här större plasttunnorna, fylla, packa hårt och sedan täcka med lite tjockare plast än som är i sopsäckarna, sedan sy en korv i grövre tyg eller plast som går att fylla med vatten eller sand som tyngd och press runt om högst upp i tunnan. Blir som en tornsilo i miniatyr

[Markus_Almroth]

Problemet där blir att få lös fodret när det är djupfryst eftersom tunnorna är smalare i topp och botten.
Men det borde gå att komma på ngt där som skulle kunna fungera.
Kanske cipaxar som man kapar toppen på? De borde ju gå att välta på sidan och låta djuren äta direkt ur.

Det borde kunna fungera för helfoder till gris i alla fall, och kanske får?

/m

[esten]

Det finns ju plasttunnor som inte är avsmalnande också, typ fatmodell samt att man kan kapa den översta avsmalnande delen innan man börjar ensilera.

Sedan har man en varm ladugård med djur eller garage/pannrum/verkstad så kan man rulla in en tunna i taget som får tina lite så det blir lättare att få ut fodret. Det finns ju även värmemattor att lägga över rundbalar som är för hårt frusna

[Markus_Almroth]

Ja, det är sant, det borde kunna funka.
Uppvärmt kommer vi kunna ha när jag byggt upp garaget igen (det gamla brann ner).  Det är dock säkert ett par år kvar innan det är klart.

Jag ska börja hålla utkik efter plasttunnor, men det lär väl behövas 20 st eller ngt sånt :-/

/m

[Mats Nordlund]

Intressant läsning i tråden. Vi har ca 40 kor och har helt övergivit ensilage i plansilo och gått över på torrhö i storbal. Det ger många fördelar. Låga förluster. Bättre stallmiljö när korna blir fastare i magen. Rent och fint foderbord.  God lukt. Mindre bränsleåtgång i fält. Lite snören istf mängder av dyr plast. Osv, osv.
Vad gäller lagring så krävs förstås stora volymer under tak men vi har aldrig sett att höet blivit dåligt pga fukt.  Överlagrat hö använder vi att blanda med halm som strö.

[Själv är bäste dräng]

Ja, tar man storbal hö så minskar man ju kraftigt ytan på höet, så återfuktning genom väderomslag blir inte lika stort som med småbal. Men det gäller att få torrt hö i balarna direkt från åkern, vilket kan vara lite svårt ibland.

Jag gillade löshö eftersom det behövde en dag kortare uppehållsväder och gick bra att blåsa torrt om det inte hunnit torka riktigt.

[Mats Nordlund]

Ja det gäller sannerligen att planera skördetidpunkten väl så gräset får minst fem dagar på sig att torka. SMHI har inte alltid väglett oss rätt. Bara ett år har vi fått kassera en del av skörden pga regn. Det höet blev strö det också när det väl gick att vända torrt. Inget går till spillo.

[eco-kalle]

små balar drar åt sig mer fukt än rundbal mer i skurna sidan om de hårdpressbal  många gör felet lagrar rundbal m gavelsidan upp , en luftavfuktare borde fungera drar ju åt sig vatten , kan inte förstå de där m saltning av hö skulle de vara mögelhämmande & konserverande effekt blir ju annars fukigt när de smälter ,

[esten]

Vad är skillnaden mellan att konservera/lagra mat i salt mot hö? Varför skulle inte det fungera?
Salt drar ut fukt ur maten även ur höet och tar även åt sig fukt ur luften och håller det borta från maten samt skapar en miljö där mikroorganismer inte trivs.
Jag brukar salta höet vid inläggningen och korna gillar det höet bättre än det osaltade.

[eco-kalle]

hur mycket salt lägger du då småbal elr lösthö ?

[torbjorn]

Sen är väl frågan om det är med kor som med människor, att de gillar mer salt än vad som är nyttigt för dem i längden...

[esten]

hur mycket salt lägger du då småbal elr lösthö ?

Löshö och ca 5 kg salt per ton hö. Lägger ett lager hö för hand och slänger ut lite salt på det som man sår för hand. Trampar det lagret hö så det packas, sedan ett nytt lager hö, lite salt, trampa/  packa osv tills ladan är full. Det behövs alltså inga stora mängder salt.

[eco-kalle]

de  finns småbalshö hösilage men inte många som pressar upp  stora lager , för om de inte går sälja till hästfoder , så blir prislappen fel till övr djur , kor funkar inte som vi nötkreatur ska ha en hel del salt , en ko diko  tex  dricker 100 lit,elr 50 minst i ett svep  mjölko kanske mer  vatten en varm dag,,  om vi tex skulle dricka 5 liter  liter vatten på 1 minut går / är knappast bra,,

[Åhammar]

Hej!

Om du med  "vinden" menar höskullen så är den som gjord 😉 för höförvaring!

1943 byggdes ladugårdar i ena gaveln av ett magasin. Väggarna var i betongblandning (ibland trä)  i ladugårdsdelen och plank med springor i resten.
Andra gaveln hade ofta ett övre loft för spannmål och potatis där det fanns innerväggar uppbyggt cirka en meter (för att inte spannmålet skulle rinna ut).
Mittendelen av byggnaden var i ett plan med öppet upp till höskullen.

Perfekt torrt klimat i hela byggnaden utom i lagårn. Den har en ventilationskanal i taket, genom höskullen och ut genom taket i en skorsten. Vår är byggd 1946.

Jag har förvarat hö direkt på trägolvet I både magasinet och på höskullen och aldrig haft minsta fuktpåslag. Ingen täckning eller salt.
Har däremot varit med om dåligt hösilage I storbal som kan ha bidragit till lamningsförlamning vårt första fårår.

[Själv är bäste dräng]

Det här med återfuktning hänger ju mycket på var man bor. Vissa år kan det bli blött rejält om en kall period följs av en varm och fuktig. Har man inte sådant klimat så är det inga problem, men det kan svänga. Och då hjälper det inte vare sig man har höet på skullen eller i markplan.

[kretslopp]

Hö.
Många som hadde löshö förr hadde skulltork. Vliket var en fantastisk uppfinning. Den bestod av något som såg ut som mindre rundade takstolar som stog i en rad, där det var spikat slanor mellan dom. Så det bildade ett galler. Ena gavlen av torken stog kloss mot en yttervägg. Där var ett hål i väggen som det satt en större fläkt i. Hela skulltorken beövde täckas så det inte blev något blåshål utan att luften silades ut jämt. Höt behövde vara halvtorkat och dött. Det  behövde inte vara löshö det gick också att torka löspressade balar. Hötorken kunde bara gå dagtid vid tort väder.

Ensilage är grönt gräs som packas så det blir lufttätt. Halvtårt gräs, som när det ska rullas, kan vara svårt att packa. Det lades på en plastfolie på marken. Eller i en silo med betongkanter. Det fans också tornsilos. (Gastäta silos är en annansak.) Grönt gräs lades ut gämt och packades noga. Ibland annvändes myrsyra, Av-syra eller vassle men också betfor eller melass för att få ett bra resultat. Inläggningen skulle hälst göras utan längre avbrott. När inläggningen var färdig täcktes allt med plast och ovanpå bildäck, sand eller jord.