Begreppet Easy Care inom fårskötsel, är ett idébaserat skötselsystem och inte någon ras.
Det handlar om att bygga upp en bra besättning, och skapa förutsättningar för att att det ska vara enkelt för fåraherden att sköta fåren.
Det handlar om sådant som hälsa hos individerna, att skapa förutsättningar för lätta lamningar, att tackor tar hand om lammen, att ha en genomtänkt foderplanering, en bra betesplanering, ett bra och lättarbetat fårhus m.m.
Vissa raser är lättare att få "självgående" än andra raser.
Såm @skräptanten säger så är Allmogeraserna ofta välfungerande rent generellt i Sverige, de är oftast goda mödrar med god förmåga att ta hand om sina lamm, men slarvar man med foder och hälsoprofylax, så blir även de mer lättskötta raserna svårskötta.
Det existerar ingen fårras som med bibehållen hälsa och livslängd, oavsett årsmån, kan klara sig helt utan kraftfoder, i varje fall inte i Sverige, där djur måste fodras med hö eller ensilage under vintern. Får man inte fram vinterfoder med tillräckliga näringsvärden för en tacka som först ska vara dräktig, och sedan ge di till två-tre lamm (det är teoretiskt möjligt men lyckas inte verkligheten), så behöver man ge kraftfoder, liksom mineralfoder.
Får avmaskas inte regelbundet, de avmaskas när man via träckprov ser att det behövs. Det är egentligen inte fåret som vi avmaskar, utan det man vill är att minska utsöndringen av parasitägg till betesmarken. Därför är betesplanering där fållor får vila två vintrar med en sommar emellan, samt växelbete med andra djurslag en bra metod för att hålla nere parasittrycket.
Sveriges djurskyddslag kräver att får klipps minst en gång per år. Men ull är ju en tillgång, inte ett problem. Vi har en växande marknad för ull, och en allt bättre fungerande insamling av ull.
Ren utegångsdrift (kallas också ranchdrift) av får är inte tillåtet enligt nuvarande regelverk. Man behöver alltså ge fåren tillgång till en torr och väderskyddad liggplats, som kan vara ett fårhus, eller en ligghall, förutom en vinterrasthage.
Alla länder har olika klimat och andra förutsättningar för att får ska trivas och fungera väl. Lokalt anpassade raser är alltid ett gott val.
