Jordning av elstängsel

[javill]

Vårt elaggregat har packat ihop och tackat för sig. Ska därför skaffa ett nytt.
De jag tittar på har ungefär följande produktinformation,

Spänning: 230 V

Laddenergi: 20,0 J

Utgående energi: 14,8 J

Spänning utan belastning: 11500 V

Spänning vid 500 ohm belastning: 8500 V

Strömförbrukning/tim: 18 W

Stängsellängd utan undervegetation: 90 km

Stängsellängd normal undervegetation: 20 km

Stängsellängd tät undervegetation: 10 km

Antal jordspett: 20 st

Att få ner 20 spett i backen här som består av mer sten än grus är rena skämtet. Tidigare har vi jordat med ett par spett och en galvad plåt som jag grävde ner i gödselstacken. Stacken är nyligen tömd och plåten försvann med gödseln. Så jordningen är inte bra.

Då det alltid är fuktigt i botten på gödselplattan funderar jag på att nyttja den igen. Frågan är hur det görs bäst?

Har dessvärre ingen plåt längre, men minst tio spett. Har även flera järnspett som jag tror är gamla bergborr ifall de kanske kan användas. Har en tillknycklad vattentank i koppar också. En sån som varit till en vedspis.

Några tips?

[torbjorn]

Det är oseriöst att påstå att en viss elstängselapparat kräver ett visst antal jordspett. Hur effektiv jordningen blir, beror så mycket på markens ledningsförmåga och fuktighet, hur tätt spetten sitter mm att man inte kan ge någon allmängiltig siffra.

Prova först med det befintliga jordtaget.  Kortslut (tillfälligt) stängslet till en pålitlig jord,  t ex någon lång nergrävd vattenledning av metall, åskledare eller elnätets skyddsjord.  Mät spänningen mellan stängselapparatens jordtag och en hjälpjord (typ skruvmejsel nerstucken i marken 20 meter därifrån) med en stängselvoltmeter eller nån sån där testpryl med glimlampa. Om spänningen på jordtaget inte är mer än på sin höjd 1 kV, så duger det.  Utan stängselvoltmeter kan man känna (försiktigt) om man får stötar när man tar på ett jordspett och ledningen till hjälpjordtaget samtidigt.

Ett tips är att INTE blanda material i jordtaget. Om man t ex har både stål- och koppardelar där, så kommer ståldelarna att frätas bort (galvanisk korrosion) och koppardelarna får en isolerande beläggning så de inte heller gör någon nytta.  Det i praktiken bästa brukar vara om både jordspett, ledningar och skruvklämmor mm är av galvat stål.  Man ska inte heller blanda vanligt stål och rostfritt.

[Själv är bäste dräng]

Det här med att den oädla metallen fräts bort är jag helt med på, men att den ädla skulle få en sådan beläggning att den inte klarar att leda ström till fuktig mark längre, det tvivlar jag på.

När det är riktigt svårt att få ned jorden till elstängslet så lägger jag med en galvad stängseltråd antingen på backen vid stolparna eller som en extra tråd riktigt lågt så den växer in i gräset. Då jordar det där det behövs. Lägger jag på backen så räcker det med 50-100 meter åt det hållet det är saftigast från aggregatet.


Ett riktigt kraftigt aggregat det där, Javill. Borde avskräcka får... Här har jag ett rätt klent i en av hagarna (3 Joule) och det är några strån som jordar, så det är bara 3-4 000 Vi tråden. Där börjar de tappa respekten för el. Till hästarna räcker det nästan med ett ficklampsbatteri...

[torbjorn]

Just ja, en sak till beträffande jordspett som man bör komma ihåg är, att det inte är någon mening att slå ner en massa jordspett tätt i en liten klunga, då gör de inte mer nytta än ett spett på samma ställe. Det bör vara några meter mellan dem, längre avstånd ju sämre ledningsförmåga marken är.

När jag tittar lite närmare på specarna för stängselapparaten så ser man att de nästan måste vara lite "sockrade".
Föreskrifterna tillåter inte att en stängselapparat någonsin ger ifrån sig mer än 10 kV (detta är inte av direkta säkerhetsskäl, utan för att tillverkarna av kablar, isolatorer, yttre åskskydd mm ska veta vilka spänningar de har att räkna med). Och åtminstone förr fanns det ett krav att den inte fick ge mer än 5 kV i 500 ohms last (motsvarar 10 A toppström, detta krav finns för att inte ett väl jordat djur ska kunna få en så kraftig stöt att t ex senor eller muskelfästen slits av).
Om nu laddenergin är 20 J och apparaten lämnar en puls per sekund, så kommer det att gå åt 20 W bara till att ladda upp kondensatorerna. Nu påstås apparaten dra bara 18 W från elnätet. De stängselapparater jag har haft att göra med som har haft 20 J laddenergi, har typiskt dragit ca 45 W.

[Själv är bäste dräng]

Det verkar vara svårt att navigera i reglerna och vad aggregaten på marknaden faktiskt levererar.

När man googlar lite snabbt så verkar regeln max 5 J vid 50-500 ohm belastning vara den som gäller. Så levererar aggregatet 14,8 J så måste det ske vid annan belastning.

[Själv är bäste dräng]

Tips generellt när det gäller får och elstängsel. Eftersom får är ulliga så krävs hög spänning för att nå in till dem, så gärna uppemot 10 000 volt. Sedan har vi det där med pris och åskan, rätt vad det är kan det bli ett nytt aggregat... Jag tycker att de som är på 5 Joule är mest prisvärda eftersom de inte har en massa finesser för att bränna gräs under tråden och så vidare.

Vi blandar permanenta stängsel med tillfälliga (och vissa som är däremellan). De flesta hagarna kopplar vi på två aggregat som har bra jord, det ena genom galvade vattenledningsrör under ett dike, det andra också med galvade rör men under takdroppet från ladan. När vi haft problem har det oftast berott på avbrott i de vita band som vi använder tillfälligt. De fungerar bra till hästarna, men bara som övertråd till fåren (rätt bra så älgen inte snubblar också).

[skogaliten]

Jordning är svårt.

Vi har nu  totalt ca 9000 meter fem- eller sextrådiga elstängsel RAS-stängsel.

Dessa stängsel finns runt totalt ca 25 hektar, och är uppdelat på en flertal olika hagar, där delar är naturbetesmark, och annat är beten  på fd åkermark, och en del är vallar som skördas med en eller två skördar och där en möjlig tredje skörd betas. Det finns också skogspartier, mellan betesområdena.

Vi har delat upp marken på två elaggregat ett på ena sidan vägen som går igenom vår fastighet, och ett aggregat på andra sidan vägen.

Våra aggregat har ungefär samma specifikation som TS aggregat. Det ena har ett fuktigt och utmärkt lågt liggande dike att jorda i, det andra elaggregatet har vi tvingats flytta runt för att kunna hitta ett vettigt ställe att jorda på. Numera så finns det nere vid en sjö, där det finns en el framdraget till en pump för bevattning. Och vi jordar i fuktig mark längs sjön, med 12 jordspett. Nackdelen är att det är över hundra meter att gå om man vill titta på aggregatets status eller stänga av det.

Innan vi flyttade aggregatet, så hade vi jätte problem med jordningen så snart det blev lite torrt. Jordtråd löste en del av problemet, men inte allt.

TS: kan du flytta aggregatet till annan plats, eller ha en lång matarledning till ett fuktigare ställe, där det går att få ner ett tiotal jordspett minst tre meter från varandra?

Har du funderat på att gräva ett par gropar och använda bentonit som kan vattnas runt några av jordspetten?

[von tratt]

Ev. finns det något matnyttigt i den här tråden: https://www.alternativ.nu/index.php?topic=112237.0