Nyliga inlägg

Sidor: [1] 2 ... 10
1
Frukt & bär / SV: Hjärtnöt (juglans ailanthifolia var. cordiformis)
« Senaste inlägg av Ett svart får skrivet Idag kl. 13:23 »
Detta ska jag prova! Minns att jag filade lite på ginkonöten innan den lades i ett vattenbad i kylen. Utan resultat, låg i krukan över ett år.
Har en Catalpa med en hel del långa fröskidor på. Är även det något som kräver stratifiering?
Catalpa behöver normalt sett inte stratifiering, de gror direkt. Sedan är det inte säkert att frön från träd i Sverige är grobara, men prova kan man. När jag provade catalpa gjorde jag som jag alltid gör med träd ur ärtfamiljen. Fröerna lägges i ett glas med det varmaste kranvatten man har. Sedan får det stå över natten, och på morgonen har vissa frön svällt och sjunkit. De stoppar man i jord och sedan gror inom någon vecka eller två. De som inte svällt får man vänta lite till på. Annars sväller de väl i jorden när de blir våta, men det går fortare med varmt vatten.
2
Ja, under skall det stå. Ibland kopplar det konstigt mellan hjärna och fingrar ???

Hur hårt likstelheten sitter beror på bland annat hur aktivt djuret var precis innan avlivningen. Sedan underlättar värme den kemiska processen.

De där 40 dygnsgraderna är inget heligt, och olika djur mognar olika. Och 4 dagar x 10 grader ger inte samma smak som 10 dagar x 4 grader. När det gäller själva mörningen så behöver unga djur inte hänga lika länge som gamla djur, och som nämnts är halvåriga tamgrisar inte i behov av mörning för att bli bra i köttet. Jag har inte slaktat så många svin, men när jag testat på får så kan lamm bli för möra i min smak, vet ej om det händer om man hänger unggris för länge.

Se upp med jordkällaren! Den är jättebra, men du måste sätta in en avfuktare om du skall hänga kött där. En billig kompressoravfuktare fungerar fint, men ta en med automatisk fuktstyrning. Och starta den en vecka innan du skall hänga kött, för källaren tar ett bra tag att torka ur när den stått utan avfuktare. Första lammet jag hängde i min jordkällare surnade fort. Sedan satte jag in en avfuktare och har den står på 45-50% relativ luftfuktighet och har nu en jättebra lokal. Lite lågt i tak, 190cm, men det fungerar. 80-90 dygnsgrader på gamla tackor och köttet blir kanon.
3
Grisar / SV: Hur länge ska/måste en gris hänga för mörning?
« Senaste inlägg av kallekula skrivet Idag kl. 09:03 »
Läser man tipsen i jakttidningar så är det 40-60 dygnsgrader och inte över 10 grader de första 10 timmarna för att undvika kylsammandragning.

Jag tror att det där med graderna är tilltaget lite i överkant, för där har jag slarvat och inte märkt någon skillnad. Men jag har nog inte hängt kropparna kallare än 7-8 grader och det är ju lite värme kvar i dem. Det skall ju bara räcka till att få likstelheten att släppa. Tänk också på att köttet inte mognar så lätt nere vid nollan (vilket dygnsgraderna i och för sig tar hänsyn till, 40 dygn vid 1 grad). Men jag har inte märkt någon nytta med att hänga gris länge.

Hänger du i ladan kan du ju dra en viltpåse över kropparna så behåller du lite värme och slipper bös på köttet. Lögar du grisarna så har du ju mer värmeisolering kvar också.

Jag misstänker att du menar inte under 10 grader de 10 första timmarna?

Om jag förstår det rätt har hängningen två syften; släppa likstelheten (vilket släpper efter 10-24 timmar, beroende på vem man frågar) och få köttet mört (vilket sker efter 40 dygnsgrader)? Jag tänkte mäta fukthalten i jordkällaren för att se om jag kan hänga dem där, men då är frågan om det är tillräckligt högt i tak för att det ska gå. Man vill väl gärna ha åtminstone 2,5 meter takhöjd för att medelstora grisar ska få plats?
4
Frukt & bär / SV: Hjärtnöt (juglans ailanthifolia var. cordiformis)
« Senaste inlägg av Jacobski skrivet Idag kl. 03:02 »
Detta ska jag prova! Minns att jag filade lite på ginkonöten innan den lades i ett vattenbad i kylen. Utan resultat, låg i krukan över ett år.
Har en Catalpa med en hel del långa fröskidor på. Är även det något som kräver stratifiering?
Kan inte säga att detta gäller för alla växter som annars behöver stratifiering men det verkar funka på en hel del. Ett problem jag har märkt med att försöka ta bort yttre skal på vissa frön är att det blir lätt att delen där grodden sitter går sönder när man tar bort skalet då en del av fröet sitter nästan ihopklistrad med skalet som då kan följa med och få fröet att dela på sig/gå sönder när man lyfter av skalet, så med vissa frön bör man inte ta bort mer än delen av skalet där grodden på fröet sitter som t ex på valnöt och redan det kan vara ganska trixigt på känsliga frön. Sen finns det frön som är så små att det inte riktigt går att pilla på dem såklart, men då finns det en chans att låta fröna dra i vinäger eller ättika kan hjälpa. Vissa frön med tjockt skal kan ta mer än ett år på sig att gro, t ex plommonfrön är kända för att kunna ta upp till 18 månader att gro, om man inte hjälper till med att knäcka/ta bort skalet vilket de då kan gro nästan omedelbart. Fila hjälper ju lite men bäst är det om man kan knäcka skalet. Men många stora frö som stratifieras utomhus utan skalet kvar kan lätt falla byte till möss och fåglar om man inte täcker dem!

Jag tror ändå man har större chans att lyckas genom att knäcka/ta bort skalen på många frön än att vänta på att naturen själv gör det på ½ - 1 ½ år, många gånger så har nog fröet innanför skalet redan ruttnat när skalet är tillräckligt nedbrutet för att fröet inuti ska kunna växa igenom det.
5
Ekonomi / SV: JAK banken
« Senaste inlägg av getalina skrivet Idag kl. 00:25 »
Läste på deras fejsbook, fler som är missnöjda. Jag som fetat meningarna.


Urban

JAK Medlemsbank en del av mina pengar är ju fast hos er i form av en låneinsats som ni har nyttjat i snart 5 år utan att betala mig någon ränta för.

När kommer ni ta tag i er usla ekonomi och ersätta oss som väntar? Skrämmande att ni får fortsätta vara bank när ni inte har medel att betala era skulder. Skulle ändra stadgar eller något för att lösa det hela, har det gjorts? Så otroligt dålig information till oss som väntar på att få tillbaka våra pengar. Kan inte rekommendera någon att låta er handa deras ekonomi, då är pengarna säkrare i madrassen.

Författare
JAK Medlemsbank

Hallå Urban, ja det stämmer att vi arbetar på flera fronter för att kunna skynda på utbetalningen av de låneinsatser som är försenade. När något händer i frågan så uppdaterar vi vårat foruminlägg(https://forum.jak.se/.../jakf.../d/aktuellt-om-laneinsatser/) samt informera i de digitala nyhetsbrev som går ut var tredjemånad. Vad gäller stadgeändringen, där insatser ska kunna överlåtas från medlem till medlem, så har förening tagit beslut om stadgeändringen och skickat in den för godkännande av Finansinspektionen.

Hos Finansinspektionen ligger även en ansökan om att återbetala låneinsatser för de lån som slutbetalas innan november 2016 som vi skickade in i juli i år.

Vi arbetar ständigt med att öka vår utlåningen genom tex lanseringen av nya bolån tidigare i år. Vi har förståelse för din frustration och vi arbetar som sagt med detta varje dag. MVH/JAK Medlemsbank

6
Ekonomi / SV: JAK banken
« Senaste inlägg av getalina skrivet Igår kl. 23:24 »
Fy faan säger jag bara  >:(

    
Zozan Mohammad 2021-10-19 09:42

Hej!

Låneinsatser återbetalas som regel 7–13 månader efter att lånet slutbetalats. Innan vi kan återbetala låneinsatsen måste vi få tillstånd från Finansinspektionen. Aktuell information om återbetalning av låneinsatser finns på vårt forum via länken:

https://forum.jak.se/org/jakforum/d/aktuellt-om-laneinsatser/

När vi har fått tillstånd från Finansinspektionen att återbetala en låntagares insats så skickar vi ut denna information per brev till låntagaren.

MVH

Många år sedan detta lånet var betalt.
7
Grönsaker, vegetariskt / SV: Vad äter ni idag? Vegetarisk version.
« Senaste inlägg av LimJans skrivet Igår kl. 22:43 »
Klyftpotatis, pannbiff och sås. :)
8
Växthusodling / SV: Potatisbladmögel på tomater i växthus
« Senaste inlägg av Skogsvilde skrivet Igår kl. 20:12 »
Skönt att höra att det finns andra som inte överdriver och tramsar med att bränna, slänga bort plantor och jord etc som drabbats av potatisbladmögel. Som du sa dessa sporer finns ÖVERALLT i luften och i all jord, det går inte att undvika att potatisbladmögelsporer hamnar på ens plantor och i jorden hur man än gör med andra ord. Sporer kan till och med blåsa in över havet från andra halvan av kontinenten i Europa. Jag har märkt att så länge det finns gott om näring, vatten, sol och plats etc för tomaterna så brukar de växa och förnya ny blast snabbare än vad bladen hinner mögla. Det tråkigaste är väl att ibland så förstörs en del av frukten men vill man inte bespruta tomaterna så får man leva med den förlusten.

Precis.
Men givetvis kan man agera på ett säker sätt för att minska riskerna.
Det jag främst gör är att städa ur och sedan lägger jag sådant som är smittat på delar av odlingen där jag inte kommer odla tomater och så täcker jag med gräsklipp. Den översta tomatjorden som ändå sk bort för att göra plats till ny gödsel hamnar på samma ställa under det nya täcket...
får jag säga att blommorna trivs där.

Det jag tror är viktigt är att tänka på mikroklimatet.
Potatsbladmögel trivs när det är varmt och rejält fuktigt.
Ta bort den ena eller andra komponenten så trivs den inte.
Även god luftväxling är viktig.

Mitt växthus är inte alls tätt itanndet kan blåsa in fritt mellan väggen och taket.
Jag vattnar med blumats system som ger vatten när det är torrt i lådan och så lägger jag på gräsklipp som täcke vilket gör att fukten stannar kvar i jorden.
9
Klippning & ullhantering / SV: Missfärgning av tovad ull
« Senaste inlägg av Daniel Sivertsson skrivet Igår kl. 18:49 »
Hej,
Min flickvän tovar ull var och varannan dag vilket är lite av en ny hobby för henne. Hon tvättar sin ull i ljummet/varmt vatten samt med grönsåpa innan hon vaskar ur såpan  med vatten igen, sedan kardar hon ullen samt tovar.
Hon har nu dock börjat få bruna färgskiftningar i flera av hennes tovningar. Vi har läst efter det på internet men hittar inget som kan hjälpa så jag frågar åt henne här istället..
Är det någon som har erfarenhet av missfärgningar av ullen och kan beskriva lite varför de uppkommer eller hur man kan undvika dem?
Tack på förhand för svar

Jag vet inte hur man svarar på ämnet så jag citerar mig själv...
Tjejen provade att blanda ättika med vatten och blöta ner de tovade sakerna och då försvann det mesta av missfärgningarna.
Hon har ullen i pappsäckar. Tar ut och tar bort smuts. Lägger ullen i blöt i ljummet vatten med grönsåpa i nån timme. Häller ut vattnet. Fyller med vatten ett par gånger och handvaskar försiktigt bort såpan. Häller ut vattnet. Lägger ullen på tidningar/kartong eller hänger för att torka.
När det är torrt kardar hon det och förvarar i pappsäck. Sedan tovar hom det och när det är färdigtovat låter hon saken stå framme. Först då uppkommer bruna fläckar här och var på tovningen.
Ullen är mestadels vit/grå. Ull från får. Lite gotlandsfår o lite annat som jag inte minns namnet på.

Tack för ditt svar torbjörn, där fanns en del tankvärt.
Kan bero på det mesta du nämner.
10
Växthusodling / SV: Potatisbladmögel på tomater i växthus
« Senaste inlägg av Jacobski skrivet Igår kl. 18:43 »
Jag skulle vända ned blasten i komposten. Vi får bladmögel på potatisblasten varje år och vi klipper bara av den och komposterar den. Den komposten använder vi till tomater nästa år. Funkat utmärkt i runt 10 år.

Slipper du hålla på att lägga all blast i sopsäckar och köra bil för att någon annan ska bränna det.

Sporerna är redan i luften på din gård så det spelar ingen roll om du har lite liggandes i komposten.

Tror att det kommer funka ypperligt att odla tomater i växthuset nästa år också. Kan vara värt att städa ur växthuset inför nästa säsong med lite såpa.
Skönt att höra att det finns andra som inte överdriver och tramsar med att bränna, slänga bort plantor och jord etc som drabbats av potatisbladmögel. Som du sa dessa sporer finns ÖVERALLT i luften och i all jord, det går inte att undvika att potatisbladmögelsporer hamnar på ens plantor och i jorden hur man än gör med andra ord. Sporer kan till och med blåsa in över havet från andra halvan av kontinenten i Europa. Jag har märkt att så länge det finns gott om näring, vatten, sol och plats etc för tomaterna så brukar de växa och förnya ny blast snabbare än vad bladen hinner mögla. Det tråkigaste är väl att ibland så förstörs en del av frukten men vill man inte bespruta tomaterna så får man leva med den förlusten.
Sidor: [1] 2 ... 10

Dela detta:

* Inloggade just nu

432 gäster, 5 användare
Johanna-Marie, addebadde, Mattias, alternaiv, Numera

* Forum

* Om tidningen Åter



- Tidningen åter har jag läst i några år som prenumerant innan dess läste jag hos vänner. Genom åren har jag utvecklats det har även tidningen och att ledaren skrivs av en så härlig och äkta människa som erkänner att man ibland får ge upp och tänka om. ALLA borde ha tidningen!
/ Maria

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser