Gengas av gräs?

[nordictinkerer]

Nu i dessa tider, när energibrist närmar sig, och våra allierade verkar vända ryggen till, så kanske det skulle vara säkra att vända sig till fordonsdrift av någon lokal vara, gengas först och främst. Men jag är ingen skogsägare, så ved kan bli en större kostnad för mig om jag skulle köra en bil på gengas.

Så tanken slog mig, något som folk bara vill bli av med och som produceras i mängder här i sverige är ju klippt gräs! Många samlar ihop det och lägger det på komposthögen alternativt åker med det till kommunens återvinningscentral, så det är nog något som man kan ta gratis/väldigt billigt.

Någon som har provat att använda gräs i ett gengasaggregat, eller iallafall lekt med tanken?

Och sen en fråga till, har inte lyckats utröna vad som är bättre, kolgas eller vedgas. Vad tjänar man på att kola innan man hivar det i aggregatet, och vad förlorar man på det?

[Berberis]

Produktionen av gengas måste ske under mycket kontrollerade former: Under andra världskriget producerades en hel del gengas, men alltför många människor (mest män) blev skadade av den giftiga gasen. Inte förrän år 1944 blev problemet uppmärksammat av riksdagen. Som ett resultat av diskussionen inrättades i Stockholm en klinik som skulle hjälpa gengasskadade. Det var en liten klinik med en enda anställd: en kvinnlig läkare som skötte precis allting. Sedan tog kriget slut och kliniken med den. (Källa: Riksdagstrycket 1944)
Om jag förstått det rätt, finns det fortfarande gengas-entusiaster, som är mycket kunniga och som vet hur man handskas med denna gas.

[kretslopp]

 Av gräs kan man göra biogas.

[nordictinkerer]

Produktionen av gengas måste ske under mycket kontrollerade former: Under andra världskriget producerades en hel del gengas, men alltför många människor (mest män) blev skadade av den giftiga gasen. Inte förrän år 1944 blev problemet uppmärksammat av riksdagen. Som ett resultat av diskussionen inrättades i Stockholm en klinik som skulle hjälpa gengasskadade. Det var en liten klinik med en enda anställd: en kvinnlig läkare som skötte precis allting. Sedan tog kriget slut och kliniken med den. (Källa: Riksdagstrycket 1944)
Om jag förstått det rätt, finns det fortfarande gengas-entusiaster, som är mycket kunniga och som vet hur man handskas med denna gas.

Jo, så långt är jag med att gengas kan vara mycket farligt, men har man god försiktighetsåtgärder kan man nog minska chansen att något allvarligt händer

[nordictinkerer]

Av gräs kan man göra biogas.

Jo, men för att kunna driva ett fordon på biogas krävs det väll att man måste trycksätta det till ganska höga tryck? Det känns än mindre säkert än kolmonoxid förgifting som är risken vid gengas, speciellt om fordonet är tänkt att användas under en längre tid.

[torbjorn]

En stor fördel med gengas är ju att det aldrig finns någon gas lagrad under tryck utan gasen produceras i samma takt som motorn förbrukar den. Stänger man av motorn, kommer gasgeneratorn att stå och osa några timmar tills den har självslocknat, som vilken vedeldad eldstad som helst. Men riskmomenten är ju välkända sedan många år tillbaka, och om man är noga med att följa de säkerhetsföreskrifter som finns, både vid konstruktion av anläggningen och drift, så går det lätt att undvika riskerna.

Men att elda gräs i ett gengasaggregat tror jag inte på. Det har alldeles för låg densitet för att vara ett rimligt bilbränsle, balarna med gräs kommer att ta alldeles för stor plats att ha med ombord på fordonet.  Dessutom misstänker jag att man får samma problem som är vanliga om man har vanligt träbränsle som innehåller mycket stickor och spån, nämligen att små stickor och andra partiklar rasar ner förbi kolningszonen utan att hinna kolas ordentligt, och så får man tjärhaltig gas som kletar igen motorn.

Ska man ändå finfördela veden till kubb eller flis för att driva ett vanligt gengasaggregat, så krävs ju ingen förstklassig ved, det går utmärkt att utgå från skogsavfall, grot, gallringsvirke och annat som man ofta kan få komma överens med skogsägare om att plocka gratis. Likaså går det utmärkt att utgå från t ex rivningsvirke eller sågverksavfall.

[von tratt]

Det kanske skulle fungera att pressa briketter / pellets av gräs? Men trä är ju ett fungerande, beprövat och tillgängligt bränsle.

(Med tanke på det, att trä finns nästan överallt hos oss, och är omöjligt att slå ut, funderar jag på om det inte vore lite smart att se till att ha gengasaggregat i beredskap (och grundkunskap om användning) som komplement i händelse av brist på drivmedel.)

[torbjorn]

Även träbriketter/pellets fungerar dåligt i gengassammanhang. De faller sönder så att okolat spån rasar ner för långt i gasgeneratorn, som jag beskrev tidigare. Det har också förekommit att pelletsen bakar ihop sig av kombinationen av värme och fukt i bränslemagasinet när gasgeneratorn står och kallnar efter körning, så att man står där med en enda stor pellet som måste spettas sönder och tas bort inför nästa start. En finne som körde på pellets för 20-25 år sedan var tvungen att vara noga med att fylla ved vid dagens sista fyllning, så att ingen pellets var kvar i gasgeneratorn över natten. Det är knappast troligt att gräspellets skulle sköta sig bättre.

[ab]

I min gröna ungdom testade jag detta, försökte köra en traktor på hö som vi matade ett gengasaggregat med, hö därför att det måste vara extremt torrt bränsle för att framställa gengas.  Det bildades INTE ens tendens till gas med hö som bränsle. ,
Ska du köra gengas och få det så funktionellt som möjligt med en fin gas så är det snuskigt torr alved som gäller, rent utan en massa bark och spån i och med en torrhalt av 12%. Visst går det att få fram funktionell gas av de flesta trädslag men al tjärar inte som andra trädslag och ger en fin gas. En kubbstorlek ungefär som tändsticksaskar är idealiskt.

[nordictinkerer]

En stor fördel med gengas är ju att det aldrig finns någon gas lagrad under tryck utan gasen produceras i samma takt som motorn förbrukar den. Stänger man av motorn, kommer gasgeneratorn att stå och osa några timmar tills den har självslocknat, som vilken vedeldad eldstad som helst. Men riskmomenten är ju välkända sedan många år tillbaka, och om man är noga med att följa de säkerhetsföreskrifter som finns, både vid konstruktion av anläggningen och drift, så går det lätt att undvika riskerna.

Men att elda gräs i ett gengasaggregat tror jag inte på. Det har alldeles för låg densitet för att vara ett rimligt bilbränsle, balarna med gräs kommer att ta alldeles för stor plats att ha med ombord på fordonet.  Dessutom misstänker jag att man får samma problem som är vanliga om man har vanligt träbränsle som innehåller mycket stickor och spån, nämligen att små stickor och andra partiklar rasar ner förbi kolningszonen utan att hinna kolas ordentligt, och så får man tjärhaltig gas som kletar igen motorn.

Ska man ändå finfördela veden till kubb eller flis för att driva ett vanligt gengasaggregat, så krävs ju ingen förstklassig ved, det går utmärkt att utgå från skogsavfall, grot, gallringsvirke och annat som man ofta kan få komma överens med skogsägare om att plocka gratis. Likaså går det utmärkt att utgå från t ex rivningsvirke eller sågverksavfall.

Jo, så är det ju, men hur fint kan det va? Jag kan nog få tag på skogsavfall såsom bark och grot för billiga summor, (har känningar på sågverk) men det är ganska fint de som jag kan få tag på.

Sen, du som verkar vara väldigt kunnig torbjörn, vilken vinning kan man få på att kola innan och köra på kolgas, verkar gå väldigt bra för vissa, men vad vinner/förlorar man i processen, jämnfört med att köra på vedkubb?

[nordictinkerer]

I min gröna ungdom testade jag detta, försökte köra en traktor på hö som vi matade ett gengasaggregat med, hö därför att det måste vara extremt torrt bränsle för att framställa gengas.  Det bildades INTE ens tendens till gas med hö som bränsle. ,
Ska du köra gengas och få det så funktionellt som möjligt med en fin gas så är det snuskigt torr alved som gäller, rent utan en massa bark och spån i och med en torrhalt av 12%. Visst går det att få fram funktionell gas av de flesta trädslag men al tjärar inte som andra trädslag och ger en fin gas. En kubbstorlek ungefär som tändsticksaskar är idealiskt.

Kul att höra att det testats! Även om det inte funka så är jag alltså inte ensam i att gå i dem tankebanorna

[torbjorn]

Sen, du som verkar vara väldigt kunnig torbjörn, vilken vinning kan man få på att kola innan och köra på kolgas, verkar gå väldigt bra för vissa, men vad vinner/förlorar man i processen, jämnfört med att köra på vedkubb?

Det man vinner med kolgas är att det blir mindre noga med hur gasgeneratorn konstrueras, och att kolgasen är friare från fukt, syror mm än vedgas så man kan bygga hela gengasverket lättare och billigare (billigare material, tunnare godstjocklekar, enklare gasrenare, inget behov av kondensavskiljare osv) och ändå få acceptabel livslängd.
Nackdelen med kolgas är att bränslet blir mycket dyrare än ved om man ska köpa färdigt träkol, respektive att utbytet blir mycket mindre och förarbetet med bränslet mycket jobbigare om man ska kola all ved själv innan den går att använda.  Träkolet blir ju också mycket mer fuktkänsligt än ved.
I början av gengastiden på 1940-talet, var kolgasen populär i synnerhet på små personbilar, innan vedgastekniken var tillräckligt utvecklad. Men mot slutet av kriget nytillverkades praktiskt taget inget annat än vedgasaggregat.

De enda fall där jag kan tänka mig att kolgas är den bästa lösningen idag är om man antingen kräver ett extremt lätt gengasaggregat och där man kan acceptera ett lätt men skrymmande och fuktkänsligt bränsle (t ex motorcyklar), eller om man har tillgång till praktiskt taget gratis träkol, t ex om man sysslar med tjärbränning och får kol som oönskad biprodukt.

[nordictinkerer]

Det man vinner med kolgas är att det blir mindre noga med hur gasgeneratorn konstrueras, och att kolgasen är friare från fukt, syror mm än vedgas så man kan bygga hela gengasverket lättare och billigare (billigare material, tunnare godstjocklekar, enklare gasrenare, inget behov av kondensavskiljare osv) och ändå få acceptabel livslängd.
Nackdelen med kolgas är att bränslet blir mycket dyrare än ved om man ska köpa färdigt träkol, respektive att utbytet blir mycket mindre och förarbetet med bränslet mycket jobbigare om man ska kola all ved själv innan den går att använda.  Träkolet blir ju också mycket mer fuktkänsligt än ved.
I början av gengastiden på 1940-talet, var kolgasen populär i synnerhet på små personbilar, innan vedgastekniken var tillräckligt utvecklad. Men mot slutet av kriget nytillverkades praktiskt taget inget annat än vedgasaggregat.

De enda fall där jag kan tänka mig att kolgas är den bästa lösningen idag är om man antingen kräver ett extremt lätt gengasaggregat och där man kan acceptera ett lätt men skrymmande och fuktkänsligt bränsle (t ex motorcyklar), eller om man har tillgång till praktiskt taget gratis träkol, t ex om man sysslar med tjärbränning och får kol som oönskad biprodukt.

Så det är bättre att försöka satsa på ett vedgasaggregat, har hittat något aggregat som använder "stratified downdraft" principen som verkar vara hyffsat enkelt, men hittils inte sett detta använt för fordonsbruk.

Tanken är att bygga en bil helt från grunden, och då bygga in ett gengasaggregat i själva karossen, tanken var att använda en 20 hästars bensinmotor för drivning, placerat framför bakaxeln, med själva bränslemagasinet och reaktor bakomför den, och kondensor samt filter längst fram, med ett bagageutrymme mellan detta och kupen där man kan ha extra bränsle, helst flis.

Skulle va kul att ha en bil som går på trä utan att det är rör hit och dit, fick lite inspiration av några tidiga bubblor som byggdes under kriget i tyskland där man hadde generator fram, inbyggd så att den var osynlig i bilen, men dessa hadde inget bagageutrymme, vilket vore trevligt att ha, de kördes nog på brunkol också.

[torbjorn]

Det har byggts stratified downdraft-generatorer för bilbruk, se t ex http://www.gengas.nu/bilder/kalle_nogemyr.shtml , men de har nackdelen att de har svårt att anpassa sig efter snabba ändringar i gaspådrag och varvtal, så de passar bättre i tillämpningar med mer konstant belastning. Har för mig att någon av dem som som låg bakom stratified downdraft-principen (gissningsvis Tom Reed eller Harry LaFontaine) , senare har vidareutvecklat den med bl a en munstyckskrans för att få de olika zonerna i härden att ligga mer stilla och inte behöva flytta på sig efter belastningen.
En annan besvärande sak med stratified downdraft är att härden och därmed hela gasgeneratorn blir så hög, det kan vara opraktiskt i personbilssammanhang att behöva klättra på bilen eller ta fram stege vid varje bränslefyllning.

Ska man bygga en vedgasgenerator för bilbruk själv och inte har någon tidigare gengaserfarenhet, så är det nog säkrast att hålla sig till de konstruktioner som SMP tog fram av beredskapsskäl på 1970-talet, ett kompendium om dem finns på http://www.gengas.nu/byggbeskrivningar/smp/index.shtml . Tror att en del ritningar ska ligga ute någonstans också.