Till Handbokens förstasida
HANDBOK FÖR
VARDAGSEKOLOGI
Boende
Djur
Ekologi
Ekonomi
Energi
Fritid
Handel
Hantverk
Hushåll
Hälsovård
Idéer
»Humanekologi
»Ekosofi
»Ekologi och
  andlighet
»New Age
»Esséerna
»Miljöpsykologi
»Samhällsförändring
»Civil olydnad
»Grön politik
»Ekologisk teknik
»Forntida teknik
»Minska
  sårbarheten

Kultur
Livsmedel
Odling
Transporter
Återbruk
 
Om handboken

 

 
»Till alternativ.nu

EKOSOFI

Ekosofi är en del av den djupa ekologiska rörelsen och står för en helhetssyn på människans förhållande till naturen. Ordet Ekosofi kommer av de grekiska orden "oikos" - hus eller hushållning och "sofia" - vishet och kan uttydas som "visheten om huset" eller "visheten om naturens hushållning".
 
Ekologi och ekosofi
Skillnaden mellan ekosofi och ekologi är snarast att den senare inte är tillräcklig för att tala om hur vi ska handla , då den bara ger fakta. Den talar inte om vad som är viktigt och måste därför kompletteras med ekosofi. Ekosofin riskerar dock att fungera som stöd för det nuvarande samhället då den använder ett ekologiskt språkbruk för att förmedla idéer som i praktiken medför en fortsatt tillväxt och utsugning av naturen. Några viktiga värderingar behövs i bagaget för att avgränsa ekosofin från tillväxtvänliga idéströmningar.
 
Skapande mångsidighet
Alla skall få möjlighet att leva ett mångsidigt och skapande liv. Det innebär också att de skall få ägna sig åt skapande aktiviteter och lära sig ta ansvar. Kombinationen mellan skapande aktivitet och ökat ansvarstagande leder till krav på ett demokratiskt samhälle där besluten fattas i den miljön där de berörda människorna befinner sig.
 
Universell medkänsla
Vi får inte sätta gränser för medkänslan. Vi måste motarbeta olika former av egoism. Vi måste vända oss mot olika former av förtryck av ickemänskliga varelser som t ex plågsamma djurförsök och djurfabriker. Strävan efter universell medkänsla är drivkraften som stimulerar till ett samhälle där alla människoliv, djur och växter är lika värda.
 
Ekologisk balans
Vi måste värna om den livsgrundval som är nödvändig för vår existens. Vi måste inse att vi inte står över naturen utan ingår i den. Som en del av naturen måste vi skaffa oss en ny livsinriktning som bygger på de kunskaper vi får från modern ekologi, i kombination med erfarenhet och vishet som generationer före oss har vunnit genom arbete och tänkande.
 
Helhetstänkande
Vi måste inse att helheten ofta är mer än delarna, man kan t ex inte förklara hur en människa fungerar genom att bara studera hennes celler. Och dessa celler kan man inte förstå, om man bara ser till hur de ingående ämnena är uppbyggda.
 
Ömsesidigt orsaksammanhang
Det råder ständig växelverkan mellan föremålen i världen. De olika delarna i t ex ett ekologiskt system påverkar varandra på många olika sätt, vilket gör det mycket svårt att förutse konsekvenserna av olika ingrepp i ekosystemet. För att öka förståelsen för orsakssammanhang bör vi låta våra medmänniskor uppleva naturen. Naturen är fylld av gestalter (helheter) vilka vi upplever långt innan de olika delarna.
 
Arne Naess (norsk ekosof) menar att dessa gestalter också bygger upp var och ens identitet, känslan av att jag är något. Identitet är nämligen något som utvecklas i samspel och växelverkan med miljön. Identitet utvecklas i ett sammanhang. På samma sätt som barnets identitet utvecklas i samspel med dess miljö, med hemmet, föräldrarna och naturen, kan vår identitet senare i livet växa och mogna i samspel i en känsla av samhörighet med naturen.
 
Ekosofin är ett försök att skildra naturen på ett helare och fullständigare sätt. Den är ett växande dels hos oss som individer (ett slags självförverkligande) som bara kan ske i samspel med en växande omgivning med ödmjukhet inför livet och i mötet med såväl människor och natur. Detta borde leda till att man inte söker svaret på frågan förrän man förstått den.
 
Marcus Samuelsson
 
Kommentera gärna artikeln

Copyright © Tidningen Åter / Petter Bergström samt respektive författare