Skånegäss

Brokiga lantrasgäss samlades in under slutet av 1800-talet från några sydskånska byar. De gavs en standardkostym, precis som alla djurpopulationer vid den tiden skulle ha för att få kallas ras och ställas ut. Första gången detta skedde var i Köpenhamn 1911. Numera bevaras skånegåsen som en betydligt mer variabel lantras inom en genbank. År 2002 startades ett WWF-stött projekt för att försöka uppföröka den och rädda den undan utrotning. Det är en stor gåsras med hanar upp mot 10 kg. Den är lättgödd och används fortfarande på sina håll som faderras i korsningsavel.

En gåsarad med Åke i spetsen

Gåsen är ett utpräglat betesdjur. Att låta gäss beta på ett gammalt fårbete tar effektivt död på fårens inälvsparasiter. Gården vaktar de effektivt genom att trumpeta och föra oväsen om någon kommer.

Att äta knaperstekt gås till Mårten är en tradition som många skåningar värnar om. Men kanske inte alla är lika matglada som han som menade att en gås är "för möd för en - men för lide för två!"