Dela detta:
Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Ditt boendes historia.  (läst 24249 gånger)

Luff

  • Inlägg: 1010
    • Västergötland
Ditt boendes historia.
« skrivet: 20 jun-09 kl 15:23 »
Vet ni någor om era hus o gårdars historia?
Jag hittar lite här o där på forumet små "blänk" men i den här tråden vill jag läsa mer.

Vårt hus byggdes på 1880-talet av min fars farmors bror - enligt pappa murades den gamla skorstenen 1884 - den var "folkpensionär" då han lät mura om den 1951. Vid ett arvskifte ca 1880 blev byggaren och 2 syskon - varav min fars farmor var ett - "kvar" i det ursprungliga huset som låg ca 150 m härifrån. Byggaren som enligt "di gamle" var en duktig snickare tillverkade traktens likkistor och det var inte ovanligt att han tog sig en lur i snickarboden - i en kista.
Det syns tydligt att vedskjulet/snickarboden är återanvända stockar då det är hål efter gamla timmerknutar här o var.
Från början hade huset måtten 9X6 m och 3 rum o kök. När min far var liten bodde här han och hans far o mor och farmor. Då han var 5 dog hans far och en morbror flyttade in. Det största rummet var finrum. I en mindre kammare bodde mor, pappa delade kökssoffan m morbror och farmor hade ett eget rum. Underlig disponering av dem lilla yta som fanns.
//Luff

Fröken Nässla

  • Inlägg: 633
    • Skåne
SV: Ditt boendes historia.
« Svar #1 skrivet: 09 jul-09 kl 18:58 »
Vilken rolig trådidé! Jag är nördigt intresserad av sådant! ;D

Vårt hus köptes av min farmors farföräldrar. Farmors far tog över stället, och hans mor bodde kvar tillsammans med son, sonhustru och deras åtta barn (varav sju blev vuxna). Min farmors yngste bror gifte sig aldrig, men bodde kvar i huset och stod som ägare fram till sin död 2005. Vi köpte det av dödsboet 2006. Hur gammalt huset faktiskt är tvistas det om, men bebyggelseantikvarien vi hade på besök sa "inte nyare än från 1800-talets första decennier". I trakten sägs det allmänt "1700-tal" och att det är bygdens äldsta hus.

Det lär ha funnits en bakugn, som i alla traditionella skånelängor, men nu finns bara fundamentet kvar, och på det står ett platsbyggt teakskåp från 50-talet. Murstocken är gedigen och bör vara original. Man kan öppna en dörr och gå rakt in i den, som i gamla tiders "illare" (traditionellt i skånelängor). Krokar för att röka kött och fisk finns kvar inuti murstocken. Huset hade en ladugårdslänga i vinkel, och det har varit putsat och med halmtak. Nu plockar vi av träfasaden och putsar, men eternittaket får ligga kvar. Det låg en jordkällare där garaget är idag, där farmors mor tvättade kläder. Skafferiet (som en källare fast ovan jord) byggdes i början på 30-talet.

Farmors farmor bodde i rummet innanför köket, "mors stua", medan hela familjen sov i "rummet", som sedan renoverades på 60-talet. Ett rum kallas för "kistehuset" och där hade man förvaringsplats. Vad jag har förstått på farmor användes inte det rummet till sovrum eller dylikt, vilket kan tyckas märkligt i ett hus på 56 kvm med så många boende. Vinden är oinredd, men där finns något som liknar spiltor och man kan se att gnagmärken på träet, så jag skulle tro att man har haft någon form av djur däruppe, kanske över vintern.

Hoppas fler berättar om sina bostäders historia!
Koloniodlande fd lantis som brinner för återbruk, skapande och riktig mat.

Mårten Swärd

  • Gäst
SV: Ditt boendes historia.
« Svar #2 skrivet: 09 jul-09 kl 19:21 »
Då den här gården som vi äger inte är någon släktgård så har jag inte så mkt muntliga uppgifter tyvärr.. Har kollat i kyrkoböcker och lantmäterihandlingar och kommit tillbaka till 1832, men enligt grannen som är en betydligt säkrare släktforskare än jag så är gården äldre än så.. Ska knalla över till honom någon dag och kolla upp det.

1832 köptes i.a.f. gården av en glasblåsaränka, och den stannade i samma släkt i omkring 100 år. Omkring 1880 så skiftades den gamla bykärnan upp och vår gård flyttades till sin nuvarande plats, ung. 200-300 meter från det ursprungliga stället.
1927 såldes gården på exekutiv auktion, gården var svårsåld och köptes till slut av de två bröder som ägde mäklarfirman som skulle sälja gården. Gården var i denna släkts ägo fram till 2007, de har dock aldrig bott här permanent utan använt den som sommarbostad när de skulle jaga o.s.v.  2007 såldes gården åter på exekutiv auktion. Nästa ägare var ett privat skogsbolag som styckade av större delen av skogen och sålde av gårdens byggnader och 20 hektar mark till oss 2008

Tuve

  • Inlägg: 791
    • Skåne
SV: Ditt boendes historia.
« Svar #3 skrivet: 09 jul-09 kl 20:59 »
Min gård är från 1880-talet, ungefär. En liten historiesnutt vet jag om den, som jag tycker är kul. Nuvarande grannen är en gård som funnits sen byn skiftades. Dottern i den familjen blev med barn med drängen. Han var ju jordlös, men en duktig kille, så familjen beslöt stycka av en bit mark där de två kunde sätta bo. Därför finns mitt hus! I övrigt har det en väldigt skiftande ägarhistoria, och jag har bara haft det i drygt två år.

yrian

  • Inlägg: 1499
    • Skåne
    • Hannasgården
SV: Ditt boendes historia.
« Svar #4 skrivet: 09 jul-09 kl 23:55 »
Vår lilla gård är belägen i den lilla byn Hannas, Ingelstads härad i Skåne. Man kan läsa lite om den i Gods&Gårdar, minns inte vilket år dock. Där står hursomhelst att mangårdsbyggnaden är uppförd 1885, det är den vi bor i nu. Men den ursprungliga gården är från mitten av 1800-talet och består av ett litet hus med en ladugård i vinkel. Det lilla huset har förutom bostad även varit timmermansverkstad. Ladugården har hyst två kor (det finns rester av spiltor) samt grisar och höns. Numera har vi café i det lilla huset och i ladugården har vi lite av varje...  ::)

Vi köpte gården i juli år 2007 av ett par från Uppsala som haft den som sommarställe i över 20 år. Så den är ganska orörd, dvs. inte helt sönderrenoverad, vilket jag är glad för (är lätt hänt annars här nere på Österlen). Innan dem ägdes den av timmerman Olin Palfrid Johansson och hans hustru Anna. Historien innan dem vet jag inte, men det ska jag försöka ta reda på har jag tänkt.

Här är en bild på gården, inbäddad i rapsfält!

« Senast ändrad: 09 jul-09 kl 23:58 av yrian »
Höns, stickning och pelargoner

Huggorm

  • Gäst
SV: Ditt boendes historia.
« Svar #5 skrivet: 10 jul-09 kl 00:44 »
Mitt torp är det ena av två överlevande på ett bergigt och sandigt näs vid en sjö. Ursprungligen var det runt femton stycken torp fördelade på tre gårdar, men nu är bara två torp och två av gårdarna kvar, resten återstår som stengrunder i skogens mörker.
Den historia kring torpet som jag hittat har funnits i kyrkböckerna. Där kan man läsa om alla fattigare stackare som bebott torpet under främst artonhundratalet. Torpare, backstugesittare, avskedad soldat, fattighjon, oäktingar och inhyses änkor. Många dog väldigt unga, det var nog inte så lätt på den tiden.
Efter en tvist mellan arvingar till den avlidna ägaren såldes torpet i början på nittiotalet och fungerade som sällan besökt fritidshus tills jag tog över. Nu är det ett ofta besökt sommarställe i stället. Kanske flyttar jag dit helt och hållet så småningom, men först måste jag få upp standarden en aning.

sɹǝpuɐ

  • Inlägg: 5876
  • Vad händer om du tänker tvärtom? Vänder på det?
    • -
SV: Ditt boendes historia.
« Svar #6 skrivet: 26 jul-09 kl 21:59 »
Jag bor på en skogsgård i småland. Gislagård. Gislagård var en av de "ursprungliga" gårdarna i byn och finns med på riktigt gamla kartor. Sedan dess har har det tillkommit många fler gårdar och hus i byn. Mitt hus ligger på den "urspungliga" platsen för Gislagård, men är byggt någon gång sent 1800-tal skulle jag tro.

På 20-talet hade huset en skorsten med ett centralt kök. Mannen på bilden är drängen. En avlägsen ingift släkting till mig, har jag fått höra. Jag har ingen gammal anknytning till gården i övrigt. Trevliga utsmyckningar ovanför dörren och på knutarna. Stenen med grinden finns kvar. Finns med på följande bilder. Det fanns gott om döttrar, men inga söner. Julia, Selma, Matilda och deras mor Sara. Flera av mina grannar i byn är ättlingar till Julia och Selma.



En skåning, Hans-Petter, gifte in sig och det började renoveras och byggas om. Han var inhyrd förman på en mosse i närheten. Han visste hur en modern gård skulle se ut och drivas. Taket på nedervåningen höjdes. Köket flyttades och en extra skorsten, med en bakugn i källaren, byggdes. Två kakelugnar anslöts till den gamla skorstenen istället för den gamla köksspisen. Vet inte vad det var för eldstad i övrigt tidigare. En veranda byggdes och en flaggstång sattes upp framför huset.  Det fanns fler planer, men ladugården brann och man fick lägga pengar på att återuppbygga den. Luften gick nog ur lite. Gården blev i alla fall kringbyggd med tillbyggnad på ladugården och en vedbod så att det blev en skyddad gårdsplan, lite på skånskt manér. Huset hade en riktigt kaxig pistage-grön färg! Så här såg huset ut 1956(?)



Strax efter att bilden ovan togs så övergavs huset, utom sommartid. Det blev troligen för arbetskrävande att hålla huset varmt, och för dyrt för att sätta in centralvärme. Ett annat hus, på en skiftad tomt var modernare, med centralvärme och inomhustoalett, och det var där man bodde. Huset, och gården, ägdes tillsammans av flera syskon och även om gården drevs så var det ingen som tog hand om huset. Stora rummet användes som spannmålsmagasin och man fodrade djur genom ett fönster. Djuren hade fått gå fritt in/ut i ladugården och man strödde bara på ett nytt lager halm då och då, utan att mocka ut. Det var en halv meter tjock lager hårt packat med "årsringar" att gräva ut och köra ut med skottkärra. Men nu växer ogräset också friskt i trädgården! Så här såg det ut 2000:



Den pistage-gröna färgen har blekts till en behaglig grå-grön nyans. Man kan här se vedboden till vänster och ladugården till höger. Baksidan, bilden tagen från gårdsplanen:



Det var ett rejält Eternit-tak pålagt. Det var nog räddningen för huset. Annars hade det inte varit mycket kvar att renovera. Men ingen i byn trodde jag skulle försöka renovera, utan bara riva och bygga nytt. Huset var värderat till 0:- men det var värde i ladugården. Och skogen. Huset följde bara med "på köpet".

Jag hittade en massa intressanta eternit-prover lite här och där på gården. Så jag misstänker att någon med anknytning till gården var representant/säljare. Och såg till att det lades på ett nytt tak i alla fall. Timmerstommarna under flera av fönstren fick bytas ut helt. Det gick att gå ut/in genom ett av dem, utan större ansträngning....

Efter ett par års renovering (2004) såg det ut så här:



Det finns fortfarande kvar en hel del att göra. Men det finns centralvärme och inomhustoalett, men kakelugnar och vedeldad köksspis finns kvar. Jobbar nu heltid för att få ihop pengar till att gå vidare. Vill göra iordning bakugnen och lägga in nya trägolv, bygga bastu i vedboden. Kanske solvärme. Men känner ingen större brådska....

A.
« Senast ändrad: 04 jan-10 kl 16:58 av (sɹǝpuɐ) »

Huggorm

  • Gäst
SV: Ditt boendes historia.
« Svar #7 skrivet: 26 jul-09 kl 22:09 »
Anders: Imponerande research och kul att du kunnat hitta gamla foton. Det ser ut som om taket var ganska fräscht innan renoveringen, det är kanske därför det fortfarande var i renoveringsbart skick?

Mårten Swärd

  • Gäst
SV: Ditt boendes historia.
« Svar #8 skrivet: 27 jul-09 kl 19:33 »
Snygg renovering Anders!
Men beträffande den första fotografiet, jag tycker att det ser ut som om de rivit det gamla huset, återanvänt grunden och byggt upp ett nytt.. Eller är det så att man lurar sig på att fönstren på det äldsta fotot är mindre..?

sɹǝpuɐ

  • Inlägg: 5876
  • Vad händer om du tänker tvärtom? Vänder på det?
    • -
SV: Ditt boendes historia.
« Svar #9 skrivet: 27 jul-09 kl 20:41 »
Snygg renovering Anders!
Men beträffande den första fotografiet, jag tycker att det ser ut som om de rivit det gamla huset, återanvänt grunden och byggt upp ett nytt.. Eller är det så att man lurar sig på att fönstren på det äldsta fotot är mindre..?

Tackar!

Jag har sett "lappningarna" i timmerstommen efter de gamla fönstren i gavlarna. Så det är nog samma hus, trots allt. Men i samband med att takhöjden ändrades så byttes iofs en del timmer. Takkonstruktionen är också gammal med tre genomgående rundvirkesbjälkar, som går genom hela huset. En på nocken och två halvägs ned på sidorna. Så jag tror inte heller att de "plockat ner" huset och satt tillbaka det. Vet inte riktigt vad den konstruktionen kallas? Det ligger sticke-spån och näver kvar på taket, under pannorna...

Sedan har det sagts mig, av de gamla, att det är samma hus, som bara byggdes om. Men helt säker kan man ju inte vara.

A.

jenses

  • Gäst
SV: Ditt boendes historia.
« Svar #10 skrivet: 27 jul-09 kl 20:49 »
Vet inte riktigt vad den konstruktionen kallas? Det ligger sticke-spån och näver kvar på taket, under pannorna...
Ryggåstak låter passande, eller?

Brukspatronen

  • Inlägg: 775
  • Bakåtsträvande Dåtidsromantiker
    • Hälsingland
SV: Ditt boendes historia.
« Svar #11 skrivet: 27 jul-09 kl 21:03 »
Vårt torp har två historier som jag precis har försökt sätta mig in i historien om - mycket återstår dock att utforska.

Den ena historien tar sig början i slutet av 1600-talet när ett soldattorp för Roten nr 83 vid Helsinge regementes lifkompani anläggs i Byn Herte i Hälsingland. Den utgör den första bebyggelsen vid denna del av byn, ganska långt ifrån den gamla bykärnan.

Den andra historien börjar 1838 då ett skräddartorp styckas av från Herte no6, "Jönses" - en bit norr om det gamla soldattorpet. Mer och mer mark bryts undan för undan och till slut så gränsar torpets uppodlade jord till det gamla soldattorpets.

Så 1875 förenas de två historierna iom att rotebönderna köper till skräddartorpet och slår ihop det med soldattorpet under Laga Skiftet som håller på att verkställas i byn. Skräddartorpets byggnader tas nu i anspråk av soldaten och de gamla byggnaderna antingen överges eller återanvändes till diverse "nya" byggnader. Denna soldat var min sambos Farfars Far, Jonas "Näs" Näslund, och det är första gången hennes släkt "äger" gården. Nu någon gång före sekelskiftet byggs huset om och ladugården byggs ut kraftigt, om det är Jonas eller nästa soldat (den sista) Hans Jonsson som gör det vet jag inte.

Därefter vet jag inte riktigt vad som händer med huset fram till mitten av 1930-talet då min sambos Farfar (som också heter Jonas Näslund) tar över gården. Han renoverar den ganska hårt och okänsligt 1946 till sitt nuvarande utseende som bäst kan beskrivas som "Funkis möter Parstuga". Jonas dör 1990 var efter hans fru Gunhild bor i gården fram till i April i år då jag och min sambo köper gården av henne. Hon har gjort det bra att bo där ensam till 86-års ålder!

Våra planer med huset är att försöka återskapa så mycket som möjligt  av husets utseende före 1946. Vi har tur då inte mycket har kastats, t.ex. finns alla gamla fönster kvar ute i ladan. Men vi jäktar inte, vi vill försöka njuta av livet lite också...  ;D

Månskensodlaren

  • Inlägg: 96
    • Hälsingland
SV: Ditt boendes historia.
« Svar #12 skrivet: 21 aug-09 kl 16:10 »
Mitt lilla hus ligger i Norsta en mil norr om Hudiksvall.  Huset var från början en vedbod, men 1959 så byggdes den om till bostadshus och såldes till en gammal gubbe. Han bodde där till 1979 när han avled, efter det så var det en tant från Sundsvall som köpte det och hade det som sommarställe/kolonilott,  det enda hon riktigt brydde sig i var trädgården, resten var hon inte så noga med.  sen 2005 så dog hon. Å i april i år så köpte jag huset av hennes dödsbo. Huset är på 67 m2 å tomten på 2200m2 mer lr mindre igenvuxen trädgård.
Bilder kommer senare. sitter på jobbet nu.

Huggorm

  • Gäst
SV: Ditt boendes historia.
« Svar #13 skrivet: 21 aug-09 kl 16:42 »
Mitt lilla hus ligger i Norsta en mil norr om Hudiksvall.  Huset var från början en vedbod, men 1959 så byggdes den om till bostadshus och såldes till en gammal gubbe. Han bodde där till 1979 när han avled, efter det så var det en tant från Sundsvall som köpte det och hade det som sommarställe/kolonilott,  det enda hon riktigt brydde sig i var trädgården, resten var hon inte så noga med.  sen 2005 så dog hon. Å i april i år så köpte jag huset av hennes dödsbo. Huset är på 67 m2 å tomten på 2200m2 mer lr mindre igenvuxen trädgård.
Bilder kommer senare. sitter på jobbet nu.


Ni har redigt stora vedbodar där i timmerindustrins södra norrland  ;D

torbjorn

  • Inlägg: 10190
    • Medelpad
SV: Ditt boendes historia.
« Svar #14 skrivet: 21 aug-09 kl 20:57 »
Jag kan ju berätta en del om mitt hus också. Det ligger på Alnön utanför Sundsvall, alltså mitt i ett sågverksdistrikt. Byggt troligen på 1920-talet, det finns uppgifter om både 1922, 1927 och 1928. Men å andra sidan har jag hittat tidningar (borgerliga/liberala sådana, inga med arbetarrörelseanknytning) och knäckebrödskartonger från 1931-32 i vad som borde vara ursprungliga väggar. Huset var från början på ett rum och kök, ca 30 m², och uppenbarligen till största delen byggt av billigt avfallsvirke från närbelägna sågverk.

Omkring 1950 köptes det av en man som hette Wisten och var någon slags lagerförman på en järnaffär/byggvarugrossist. Han hade huset som sommarstuga, och under den tiden byggdes det ut gradvis till nuvarande storlek, ca 70 m². Uppenbarligen började utbyggnaden med att det gjordes en stabil veranda längs med ena långsidan av huset men ca 30-40 cm under golvnivån (huset står på sluttande mark). Sedan tillkom ett ungefär kvadratiskt rum mitt för det gamla köket, så att huset blev L-format. Det rummet är numera vardagsrum. På dess yttervägg (inåt i L:et) byggdes ett toarum, som alltså från början har haft ingång utifrån. Det är numera duschrum. Till sist byggdes hela L:et in så att huset blev rektangulärt igen, den sista delen är numera hall. Det verkar som om den här Wisten var snål och tog rätt på allt möjligt överblivet byggmaterial på jobbet när han byggde ut stugan. Flera av fönstren är såna här svängbara panoramafönster av 40-50-talstyp, men det finns inte två likadana. Väggar, golvbjälklag och vind var isolerade med lite av varje. I den äldsta delen av huset var det naturligtvis sågspån, i vardagsrummet hittade jag mycket tunn mineralull (olika tjocklekar överallt, ner till 25 mm) i ytterväggarna, golvet var delvis isolerat med mineralull, delvis med sågspån och delvis inte alls. På vinden över vardagsrummet låg det löst utslängt 500 x 500 mm plattor av 45 mm tjock mineralull, uppenbarligen av andrasortering. Det fanns småsten, glaskross, grova glastrådar och lite av varje med i den.  Hallen var i alla fall isolerad med 100 mm mineralull överallt, det stora problemet där var att golvet var lagt med skräpbitar av golvspånskiva utan spont, så det var mycket mjukt på sina ställen. En något märklig sak är att huset har tre lager ytterpanel, och det yttersta är tryckimpregnerat.

1989-90 köpte mina föräldrar huset, deras förstahandstanke var att de skulle ha en sommarstuga till. Nu blev det inte så utan min bror flyttade in här ganska omgående och byggde ett stort garage på tomten, han tänkte sig en framtid som billackerare. Dock kom han på bättre tankar och började läsa på universitet istället, sedan flyttade jag in här 1993, återvände in till stan när det var som kallast under vintern 1993-94 men sedan våren '94 har jag bott här permanent. Något år senare tog jag över ägandet formellt.

Under alla år sedan dess har det pågått renovering, ibland med god fart och ibland på sparlåga. Det första som gjordes var att riva det gamla köket, det var odrägligt dåligt isolerat. I samband med köksrenoveringen tog jag hit sotare för att provtrycka skorstenen, han nöjde sig med att titta på den, sätta eldningsförbud och förklara att han var förvånad över att huset stod kvar. Så jag rev den gamla skorstenen inklusive en misslyckad öppenspis i vardagsrummet, sedan blev det en monteringsfärdig blockskorsten och ny kamin. Den halvgamla vedspisen finns kvar i köket. Övriga renoveringar är det väl inget särskilt att nämna om annat än att de har blivit grundligare än man hade tänkt sig från början.

idawedin

  • Inlägg: 20
SV: Ditt boendes historia.
« Svar #15 skrivet: 07 okt-09 kl 20:06 »

VI har tagit över ett torp utanför Tidaholm. Stugan är en enkelstuga med litet kök, liten hall och en oinredd sne-taksvind.  Den äldre damen vi köpte torpet av hade själv vuxit upp i torpet.  Stugan, sa hon, var ditflyttad på 1800-talet från en annan by i närheten. I hennes bbarndom var stugan bara ett enda rum med jordgolv! Där växte hon och hennes 8 syskon upp. Minstingen förfrös fötterna när han lärde sig gå. Man levde väl mest av tjuvfiske och tjuvjakt samt odling på den lilla tomten. En av släktingarna bodde som lite enstöring i stugan året om tills 70-talet. Sedan har den varit sommarbostad. Med en sådan historia vill man inte peta mycket i huset. Som en av husägarna sa: "om detta hus kunde berätta skulle jag sitta här i femton dagar och bara lyssna".

/ida Wedin

http://www.byggnadsvardstorget.se

idawedin

  • Inlägg: 20
SV: Ditt boendes historia.
« Svar #16 skrivet: 07 okt-09 kl 20:11 »
Jo och så måste jag tillägga att huset aldrig varit målat. och självklart ska det inte heller målas:)

LottaLuvin

  • Gäst
SV: Ditt boendes historia.
« Svar #17 skrivet: 07 okt-09 kl 20:21 »
Jag bor på en skogsgård i småland. Gislagård. Gislagård var en av de "ursprungliga" gårdarna i byn och finns med på riktigt gamla kartor. Sedan dess har har det tillkommit många fler gårdar och hus i byn. Mitt hus ligger på den "urspungliga" platsen för Gislagård, men är byggt någon gång sent 1800-tal skulle jag tro.

På 20-talet hade huset en skorsten med ett centralt kök. Mannen på bilden är drängen. En avlägsen ingift släkting till mig, har jag fått höra. Jag har ingen gammal anknytning till gården i övrigt. Trevliga utsmyckningar ovanför dörren och på knutarna. Stenen med grinden finns kvar. Finns med på följande bilder. Det fanns gott om döttrar, men inga söner. Julia, Selma, Matilda och deras mor Sara. Flera av mina grannar i byn är ättlingar till Julia och Selma.



En skåning, Hans-Petter, gifte in sig och det började renoveras och byggas om. Han var inhyrd förman på en mosse i närheten. Han visste ur en modern gård skulle se ut och drivas. Taket på nedervåningen höjdes. Köket flyttades och en extra skorsten, med en bakugn i källaren, byggdes. Två kakelugnar anslöts till den gamla skorstenen istället för den gamla köksspisen. Vet inte vad det var för eldstad i övrigt tidigare. En veranda byggdes och en flaggstång sattes upp framför huset.  Det fanns fler planer, men ladugården brann och man fick lägga pengar på att återuppbygga den. Luften gick nog ur lite. Gården blev i alla fall kringbyggd med tillbyggnad på ladugården och en vedbod så att det blev en skyddad gårdsplan, lite på skånskt manér. Huset hade en riktigt kaxig pistage-grön färg! Så här såg huset ut 1956(?)



Strax efter att bilden ovan togs så övergavs huset, utom sommartid. Det blev troligen för arbetskrävande att hålla huset varmt, och för dyrt för att sätta in centralvärme. Ett annat hus, på en skiftad tomt var modernare, med centralvärme och inomhustoalett, och det var där man bodde. Huset, och gården, ägdes tillsammans av flera syskon och även om gården drevs så var det ingen som tog hand om huset. Stora rummet användes som spannmålsmagasin och man fodrade djur genom ett fönster. Djuren hade fått gå fritt in/ut i ladugården och man strödde bara på ett nytt lager halm då och då, utan att mocka ut. Det var en halv meter tjock lager hårt packat med "årsringar" att gräva ut och köra ut med skottkärra. Men nu växer ogräset också friskt i trädgården! Så här såg det ut 2000:



Den pistage-gröna färgen har blekts till en behaglig grå-grön nyans. Man kan här se vedboden till vänster och ladugården till höger. Baksidan, bilden tagen från gårdsplanen:



Det var ett rejält Eternit-tak pålagt. Det var nog räddningen för huset. Annars hade det inte varit mycket kvar att renovera. Men ingen i byn trodde jag skulle försöka renovera, utan bara riva och bygga nytt. Huset var värderat till 0:- men det var värde i ladugården. Och skogen. Huset följde bara med "på köpet".

Jag hittade en massa intressanta eternit-prover lite här och där på gården. Så jag misstänker att någon med anknytning till gården var representant/säljare. Och såg till att det lades på ett nytt tak i alla fall. Timmerstommarna under flera av fönstren fick bytas ut helt. Det gick att gå ut/in genom ett av dem, utan större ansträngning....

Efter ett par års renovering (2004) såg det ut så här:



Det finns fortfarande kvar en hel del att göra. Men det finns centralvärme och inomhustoalett, men kakelugnar och vedeldad köksspis finns kvar. Jobbar nu heltid för att få ihop pengar till att gå vidare. Vill göra iordning bakugnen och lägga in nya trägolv, bygga bastu i vedboden. Kanske solvärme. Men känner ingen större brådska....

A.


Superfint, Anders. Jag är en sucker för hus som behöver räddas.  :-[
Och du har uppenbarligen sett till att jag har ett hus mindre att rädda.  ;D

Daaniel

  • Gäst
SV: Ditt boendes historia.
« Svar #18 skrivet: 07 okt-09 kl 20:37 »
Här har det varit ett barnhem med barn från tyskland tror jag.
det är det enda jag vet om huset. :)
men vi är ganska nyinfyttade så....;)

« Senast ändrad: 07 okt-09 kl 20:39 av Daaniel »

Bullerybo

  • Inlägg: 673
    • Närke
SV: Ditt boendes historia.
« Svar #19 skrivet: 01 jan-10 kl 16:53 »
Visste ni om att i princip alla större fastigheter i sverge finns fotograferade och registrerade i uppslagsverken "Sveriges bebyggelse" resp. "Gods och gårdar" ? Där kan man hitta information om bla byggår, ägare och när huset renoverats eller olika uthus tillkommit osv. Mycket värdefull information.

Går att läsa i och kopiera ur på biblioteket.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

* Forum

* Nyheter

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser