Hur länge skär ni drönarvax? Behandlar ni på andra sätt på sommaren?

[wictor]

Apistan på våren och/eller sommaren är ingen bra idé...
Men då får du tveksam bekämpningseffekt men kraftigt ökad risk för bekämpningsmedel i din honung - är det värt det? Att skattlådorna inte blir kontaminerade tror jag är fel då bekämpningsmedel kommer lagras såväl i vax som i pollen och ev nektar bina drar in, och sedan spridas i hela kupan, även skattlådorna.
Är det ens tillåtet att använda apistan under dragperiod föresten??

Apistan innehåller fluvalinat.

Jag har de flesta av mina samhällen på rapsen just nu. Och alla rapsbönder sprutar med Mavrik mot rapsbaggen. Den verksamma beståndsdelen är i Mavrik är just fluvalinat, alltså exakt samma beståndsdel som Apistan innehåller.

De som har Varroakvalster upplever alltid ett ökat nedfall under rapsperioden.

Så vem kan säga att vaxet inte blir kontaminerat? Och varför skulle möjligen Apistan vara förbjudet under en dragperiod?

Jag har många gånger rekommenderat dem som haft dålig eller ingen Varroabehandling alls på hösten att tidigt på våren (15 Mars - sista April ungefär) sätta in ett par Apistanremsor.
Skillnaden brukar vara som mellan en gammal trött Trabant jämfört med en Ferrari på sådana samhällen - hos de som jämfört.

Vad vill vi ha?
Många bin, ja då måste vi effektivt bekämpa Varroa.
Honung, ja då gäller detsamma.

För de som nöjer sig med lite bin och knappt någon honung alls gäller ju givetvis helt andra regler.

Det blir ju tyvärr synd om oss andra som behandlar effektivt. Vi får ju ta del av kvalstret bakvägen, pga dålig behandling hos grannarna. Tyvärr!

Det GÅR att behandla effektivt hela året. Det finns många olika behandlingsmetoder att tillgå, flera av dem är fullt verksamma även mitt under den viktigaste perioden, dragtiden.

[wictor]

Till drönarsamhällen borde man väl kunna tillföra drönarramar från andra samhällen? Boosta upp dem rejält med drönare och kompensera med pollenramar och foder. Låta drönarna kläckas och ha en apistanremsa i kupan på sommaren? Då får man behandlingseffekten av drönarramarna i modersamhällena och drönarna går ändå ej till spillo. Alternativt myrsyrabehandla drönarramarna i en separat låda en timme. Kan ju inte göra detta med allt för många samhällen naturligtvis men man har ju några guldkornssamhällen man gärna vill ska få sprida sina gener lite extra.

Vargalyster, detta var en kanonidé. Varför har jag ej tänkt den innan... men jag gör som vanligt, skyller på hög ålder precis som mina barn gör när de resonerar med mig...

Bra då att ha koll på vilka drottningar som kommer från vem...

Har man haft en kanondrottning som gett upphov till nya kanondrottningar, vilken idé för hemmaparningen.

Låt två, tre systrar härstammande från en kanonmamma stå för drönarna, den ursprungliga drottningen blir väl då mormor till dessa drönare, samtidigt som hon är mamma? Och låt bara den ena utgöra fostermamma, alltså bygga mängder med
egna drönarramar och flytta över drönarramar från hennes systrar också. Vilken kanonidé. Det är ju inga problem att få bina att bygga två fulla ramar drönarbygge, detta ihopflyttat fyller lätt 6-8 ramar drönarbygge och så är hela traktens drönartillgång säkrad.
Men givetvis måste ett sådant konstigt samhälle fodras. Och Varroabehandlas hela tiden, här är nog Apistan mycket lämpligt. Och honung kan man nog glömma här, å andra sidan blir det nog mängder med honung från avkomlingarna så småningom...

Skall jag prova genast!

[Gideon i Roslagen]

När det gäller drönarutskärning var 20 dag så är det så här att det gäller att hålla koll på tiden så att inte en hel ram drönare kläcks. Drönare har en tid från ägg till kläckning på 24 dagar om jag nu minns rätt. (Kolla är ni snälla). Det kan bli någon dag mindre om temperaturen i kupan är högre. Så bara man ligger inom den ramen så går det bra.

Viktor!! Ursäkta att jag lägger mej i utan att vara inbjuden. Men det är så här att om det finns en parad drottning i kupan så sparkar dom ut drönare om det blir allt för många. Det är bara i en drönaravläggare med en drottningcell som det skeva fenomenet med många drönare godtas. Samtidigt så är det vad jag tror mej observerat så att ju bättre drottning du har i en kupa ju mindre drönare behöver dom.
Eller har du en annan uppfattning?

Mvh
Gideon

[Lars i skogen]

Wictor: Du behöver inte komma till ett stort försvar för hela användningen fluvalinat/apistan, jag är bara väldigt skeptiskt till att använda det på våren, höstbehandling skrev jag inget om.

När man läser ditt inlägg får man känslan av att du resonerar "bra varroabekämpning = behandling med apistan". Det finns många alternativ, och det vet du och de flesta andra. Du behöver inte påskina att vem som helst som inte gillar apistan skulle göra en dålig varroabekämpning, för det är naturligvis inte sant.

Vad gäller argumenten: Att rapsbönderna besprutar och och att bekämpningsmedel hamnar i bikupan ger inte skäl till att hänga in ännu mer av samma gift i kupan. Men att det är förbjudet med apistan under dragperiod var bara en känsla/tanke hos mig, jag har kanske fel.

En bra varroabekämpning på hösten (oavsett metod) och ev drönutskärning på försommaren är fullt tillräckligt för att hålla nere kvalstermängden. Att börja pratat om att en allmän bekämpning med apistan på våren känns oerhört onödigt, det är precis sådana beteenden som snabbt leder till ökad resistens hos kvalstren. Detsamma gäller för syror såklart, jag säger inget annat.

Nödsituationer är förstås något annat, men vårbehandling ska aldrig vara ett riktmärke!

[Kålrabbis Mamma]

Nybörjare som jag är måste jag fråga om du menar att det är tillräckligt med drönarutskärning på våren och apistanremsor på hösten??

[Sten-Åke Lindell]

Här är ett illustrativt dokument godkänt av bisjukdomskonsulenten.

http://www.768.se/biodlarna/DOKUMENT/Preben_20030503.pdf

Det är förvisso från 2003 med tiden har tyvärr stått stilla.

Detta dokument borde alla läsa antingen man använder syror eller annat.
http://www2.sjv.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/JO01_10.pdf

[Lars i skogen]

Nybörjare som jag är måste jag fråga om du menar att det är tillräckligt med drönarutskärning på våren och apistanremsor på hösten??

Ja det menar jag. Sen kan man aldrig vara helt säker från reinvasion, om det finns samhällen i närheten som inte behandlats tillräckligt och därför kollapsat kan stora mängder kvalster spridas även till dina välbehandlade samhällen. Därför är det säkrast att kompletera med nedfallskontroll i juni för att försäkra sig om att kvalstermängden inte är för stor.

[Lars i skogen]

Här är ett illustrativt dokument godkänt av bisjukdomskonsulenten.

http://www.768.se/biodlarna/DOKUMENT/Preben_20030503.pdf

Det är förvisso från 2003 med tiden har tyvärr stått stilla.

Detta dokument borde alla läsa antingen man använder syror eller annat.
http://www2.sjv.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/JO01_10.pdf

Jag förstår inte riktigt vad du har att invända mot den första pdf:en. "tiden har tyvärr stått stilla" ?

[Sten-Åke Lindell]

Jag avsåg att dokumentet står sig än trots att det är från 2003. Det har inte hänt något väsentligt sedan dess. Vi behandlar på samma sätt idag.

[wictor]

Wictor: Du behöver inte komma till ett stort försvar för hela användningen fluvalinat/apistan, jag är bara väldigt skeptiskt till att använda det på våren, höstbehandling skrev jag inget om.

När man läser ditt inlägg får man känslan av att du resonerar "bra varroabekämpning = behandling med apistan". Det finns många alternativ, och det vet du och de flesta andra. Du behöver inte påskina att vem som helst som inte gillar apistan skulle göra en dålig varroabekämpning, för det är naturligvis inte sant.

Vad gäller argumenten: Att rapsbönderna besprutar och och att bekämpningsmedel hamnar i bikupan ger inte skäl till att hänga in ännu mer av samma gift i kupan. Men att det är förbjudet med apistan under dragperiod var bara en känsla/tanke hos mig, jag har kanske fel.

En bra varroabekämpning på hösten (oavsett metod) och ev drönutskärning på försommaren är fullt tillräckligt för att hålla nere kvalstermängden. Att börja pratat om att en allmän bekämpning med apistan på våren känns oerhört onödigt, det är precis sådana beteenden som snabbt leder till ökad resistens hos kvalstren. Detsamma gäller för syror såklart, jag säger inget annat.

Nödsituationer är förstås något annat, men vårbehandling ska aldrig vara ett riktmärke!

Och det jag skrev om var ju just nödsituationer. Jag har många gånger varit hos de som gjort en medioker om ens någon höstbehandling mot Varroa. När våren kommer står samhället och stampar på samma fläck, inget händer.
Då hänger man in ett par remsor Apistan så repar sig det hela väldigt snabbt och lätt.

Och det jag talade om fluvalinatet är att eftersom det redan finns i naturen genom bönders besprutning så skall man inte tro att man inte får in det i sitt samhälle - för det får man.

Sen är jag givetvis av den uppfattningen att effektiva höstbehandlingar är att föredra. Och effektiva behandlingar kan man göra på många olika sätt.

[Georgisten]

Wictor: Gideons drottningcell kanske är värd att ta i beaktning? Berätta gärna hur det gick sen?

Sen det här med resistens, minns inte vem det var som skrev, och att man inte ska behandla med syror på våren. Syror ger inte resistens hos kvalstren så man kan visst vårbehandla med sådana. När det gäller gift så finns det, om man läser runt i lite andra trådar här på forumet, alternativ till fluvalinat utomlands som går att få tag på. Jag har inte gjort det själv men det är onekligen ett alternativ för dem som måste behandla på våren. Här nere är det många som använder bayvarol vilket är släkt med fluvalinatet och jag vet inte om det ger upphov till samma resistensform... men billigare giftbehandling, som jag vet om iaf, hittar man inte inom landets gränser!

[Gideon i Roslagen]

Vargalyster!  Vi håller på med den fortsatta utvecklingen vad det gäller drönaravläggare.
Om du vill läsa om den första delen så gå in på Carnica.se Det finns mycket inom biodling som kan förbättras men problemet är att biodlarna stannar upp och tror att dom funnit det stora målet.

När det gäller bekämpning så finns det en del fästingmedel som är synnerligen effektiva. Men.. i de flesta fall så är det fosfor som grundämne och det gör att medlet inte bryts ner och på det sättet så finns det kvar i kupan.
Så det vill jag verkligen varna för att använda!!!!!!!!

Ett medel som används i Tjeckien är Gabon det är bara en tiondel så giftigt som Apistan men ska enligt uppgift fungera mycket bra.
Men tyvärr inte godkänt i Sverige.

Gideon
 

[Georgisten]

Jag har inte funnit "det stora målet" än iaf.

[wictor]

Hej Vargalyster

Nej, det stora målet finner vi aldrig, det är lite som att leta efter regnbågens fot.
Det är likadant för mjölkbönderna... och grisbönderna...

Det vi biodlare måste syssla med hela tiden är att ständigt göra ett urval, bara odla efter det bästa, det sämsta skall avlägsnas.

Att ha bin är en Sisyfos-syssla. Och visst är det väl det som är det spännande med bina? Tycker i vart fall jag.

De som inte vill och vågar hitta sina fina bin, det är de som "tror" att genvägen import leder framåt. Knappast. Ett år eller två senare så är de tillbaka på samma fläck igen, kanske till och med ett steg bakåt om de fick oönskade importerade sjukdomar på kuppen...

Som idag gick jag ut bland bigårdarna och fann att 8 systrar beter sig olika. Givetvis beror detta på parningen. En har perfekt vaxbygge, en annan synnerligen vackert yngelklot, en tredje och även den fjärde hade redan viceceller på gång (knappast pga dålig drottning med för svag yngelsättning, tvärtom) fem och sex har redan två fulla skattlådor, sjuan lite svagt (hade musbesök i vintras) och åttan kan man nog kalla "normal"...
Dock vill jag säga att alla är "snälla", bara en enda skickade upp lite bin som cirkulerade runt mitt huvud, dock utan att sticka. De övriga är kakfasta och snälla. Och alla har städat och snyggt i sina kupor. Vad kan man mer begära?
Så nu är frågan vem man skall avla vidare efter? Ja inte den som visade det mista tecken på busighet i vart fall. Jag lutar lite åt den som har vackert vaxbygge. Skönt att slippa vildbygget mellan ramarna. Jag grubblar vidare. Få se om några veckor åt vilket håll skörden lutar, det är ju en intressant parameter.
 

[Georgisten]

Wictor: Vad menas med sisyfos?

Well, jag tror det är en bra grej att odla efter en tredjedel varje år helt enkelt. Varför inte ta både av dem som hade 2 lådor honung och det med fint yngelklot? Har man bra bin överlag som du kan man väl ta tillvara av så mycket som möjligt för att sprida generna. Med en omlarvningsnål är det ju bara att plocka som man känner för bland det man vill ha. Jag tror också att det är givande att ta larver från olika ramar och vid olika tider från samma samhälle för att komma åt olika fäder. Tror Nehman skrev om det i senaste Gadden om jag inte missminner mig.

[wictor]

Wikipedia skriver om Sisyfos: "Enligt mytologin hände detta: Kung Sisyfos av Korinth såg Zeus vara tillsammans med Egina. Han berättade vad han sett för sin far, kung Aeolos av Thessalien. Som straff skickade Zeus ner honom till sin bror Hades i dödsriket där han i dess djupaste grotta fick till uppgift att rulla ett stort stenblock uppför en kulle. Om Sisyfos lyckades med att få upp stenblocket på kullen skulle han bli fri. Varje gång han nästan var uppe på kullens topp, slant han dock med stenblocket som störtade ner i avgrunden så att han fick börja om från början. Han fortsätter ännu med detta meningslösa sisyfosarbete som aldrig tar slut."

Dock vill jag påpeka att det ständiga Sisyfosarbetet med biavel inte är meningslöst, det ger ganska omgående svar.

[Georgisten]

Jepps, håller med.

Själv är jag sugen på att inhandla ligusticadrottningar efter kollapsade bigårdar. Drottningar som producerar "överlevarsamhällen" med andra ord!