Vad är det för fel på jorden

[Wisteria]

Ja jag vet att jag bor på Gotland och att vi har hårt vatten, iallafall där jag bor och att vi har kalkrik mark!
Rekomenderar en bok som heter växtodlingens grunder av Bengt Weidow

[Anders S]

Jag tycker jag är väldigt halvbra på odling, men i mina trädgårdsland växer nästan ingenting. Är det någon som vet vad som kan vara fel?

Men i perennrabatten och i kryddträdgårdern växer det offantligt. Okej potatisen växer också och bärbuskar.

Fastlagt fosfor kan frigöras av mykorrhizasvampar. Dessa kommer till sin rätt i perenna kulturer men inte i mark som bearbetas årligen eller ännu oftare, då bearbetningen hugger av svamptrådarna (hyferna). Det växer bra i dina perenna kulturer men inte i frilandskulturerna.

Ett tänkbart sätt att hantera detta är att odla i ca meterbreda bäddar med permanenta gräsgångar mellan. Mykorrhizasvamparna ska kunna överleva i gräsgångarna. Avståndet till dem från bäddarna ska bli överkomligt om bäddarna inte är för breda. Troligen värt att pröva.

[Anders S]

Ett förtydligande, Wisteria
Du skrev "Det är där du har ditt problem". Då undrade jag: Hur vet du det?

Yngve har inte talat om höga kalkhalter. Men han har talat om höga järnhalter, åtminstone i brunnsvattnet. Yngve bor inte på Gotland, han bor i Ångermanland.

[Wisteria]

Nej det vet jag ju förstås inte, men det låter som om att växterna inte kommer åt näringsämnena. Lerjord ska ju vara näringsrik! Å då är fastläggning mitt enda alternativ. Frågan är hur man kommer åt det och frigör näringsämnena, tillsätta något? Gräva vid rätt tidpunkt, gödsla vid rätt tidpunkt? Använda sig av vad heter det nu igen "förfrukt"? så något på hösten som hämtar upp näringen tills våren då du ska så den verkliga grödan. Ja den här ideén var riktigt grym, så en sk gröngödslings gröda som hämtar upp näringen på hösten som du sen sår i på våren! Prova det!

[Yngve-Frej]

Tackar för alla svar. Intressant. Jag kände inte till att lerjordar även kan binda näring utan att kunna släppa ifrån sig det. Gissar att det har med kolloider att göra om jag förstått rätt.

Jag hade helt enkelt antagit att lerjordar är näringsrika, och att förekomsten av brännässlor som ogräs "bevisade" att det var gott om näring. Men växterna ser ut som de led av kvävebrist (ljusgrön färg) trots gödsling. Inte ens att täckodla med gräsklipp verkar ge någon effekt. Men om det handlar om att växterna inte kommer åt näringen så förklarar det saken.

Det där med svamptrådar i jorden som klipps av vid bearbetning men stannar kvar i perenna rabatter förklarar varför det växter så bra bland blommor och kryddörter. Det är klippt gräsmatta mot odlingen men det växer inte bra vid kanten heller.

Vet inte om fosfor, men eftersom jag använt även algomin borde fosfor tillförts som skulle ge effekt. Vattenprovet (kommer från ytlig källåder) visar normala värden av fosfor, allt är normalt förutom väldigt höga värden järn. Ph-värdet om jag tittar på omgivande signalväxter visar på normal-neutral nivå. Vattenprovet visade på 6,8 tror jag. Men jag kan också konstatera att jordgubbar och rabarber växer bra. Men å andra sidan så bearbetas inte jorden.

Även om få har trädgårdsland i omgivningen så kan det i och för sig visa på att det inte är värt mödan. Men det är ändå gammal jordbruksmark. Han som arrenderade jorden odlade korn och potatis fram till 50-talet och säger att jorden var bördig.

Jag har gjort som så att jag sått och på hälften strött ut salt. Det är ingen påvisbar skillnad oavsett vad jag sått - utan det har växt lika dåligt. Med dåligt menar jag att ex v bladsalladen och rödbetor kommit upp max 3-4 cm, isbergssallad och portlak har inte kommit upp alls.

[Anders S]

Jag kände inte till att lerjordar även kan binda näring utan att kunna släppa ifrån sig det. Gissar att det har med kolloider att göra om jag förstått rätt.

Positiva joner binds löst till kolloiderna. Det gäller främst kalcium, magnesium, kalium, natrium, väte och en del spårämnen. Det gäller inte fosfat eller nitrat. De förekommer i markvätskan som negativa joner och binds på annat sätt. Vet inte så mycket hur. Men fosfat kan bindas hårt med järn till ett mineral. Apatit heter det visst. Det kan också finnas som kalciumfosfat. Dessutom är tillgängligheten för fosfor pH-beroende. Men om det ser ut som kvävebrist så kanske det inte handlar om fosfor. Kvävet finns i marken i mull, annan organisk substans och levande organismer. Hur är det med mullhalten? Hur är färgen och strukturen på matjorden och alven?

Det finns indikationer på att jordbearbetning inte är bra på din jord. Hur mycket bearbetar du? Kan du minska/minimera bearbetning och täckodla mer?

[Yngve-Frej]

Om man löser upp jorden i vatten och låter den sjunka till botten så visar det sig att den enbart består av lera som är mörkt gråbrunsvart i färgen, matjordslagret är endast några decimeter och alven under är även den mörk i färgen men något ljusare. Det är gammal älvbotten, en flodarm till Ångermanälven som gissningsvis försvann på bronsåldern och blen en dalgång.

Jag har tillfört stora mängder mull i form av gräsklipp, kompost, barkmull och komposterade sågspån etc.

Jo det kanske är så att det kan vara ett tillfälle att prova på odling utan markbearbetning och täcka med gräsklipp.

[Anders S]

Ja men hur är matjordens och alvens struktur i det skick den är?

Var sågspånen väl förmultnade? Annars kan du få fastläggning av kväve när de bryts ned.

[Yngve-Frej]

Jo jag känner till att omvandlingen till mull kräver kväve och har kompenserat för det.

Jag är inte riktigt säker på att jag förstår frågan om matjorden och alvens struktur? Den djupgrävdes till två spadtags djup ungefär.

[Anders S]

Jo jag känner till att omvandlingen till mull kräver kväve och har kompenserat för det.

Du har alltså satt till något kvavehaltigt gödselmedel. Om du överkompenserar (=ger ännu mer kväve) på en liten yta, hur går det då jämfört med resten?

Jag är inte riktigt säker på att jag förstår frågan om matjorden och alvens struktur? Den djupgrävdes till två spadtags djup ungefär.

Är jorden smulig/klumpig/hård/mjuk/smetig/etc när det är vått/lagom fuktigt/torrt?

[Yngve-Frej]

Jag har inte märkt någon skillnad beroende på mänden gödning. Jag har provat att odla på flera ställen. Genom att jorden är djupgrävd så är den lucker, den blir inte hård när det regnar utan behåller sin fluffighet, det går alltså bra att sticka ner några fingrar utan att möta motstånd. Jag har även provat att odla på en del som är gammal åker, som har sandjord, men inte heller där kommer det upp något.

[Lyckero]

Ingen som kommit på om det kan vara något annat som är fel än jorden. Torka? Skugga? Gift? Har läst igenom allt som är gjort med den här jorden och det låter hellustigt om trots allt inget växer. Växer inte ens ogräset? Något brukar väl kunna växa i alla jordar.

[Yngve-Frej]

Jo det är ju klart att det kan finnas saker man inte tänkt på, men jag har flyttat trädgårdslanden runt om på flera ställen utan större skillnad. Men alla fleråriga växter växer utmärkt bra. Visst kommer det upp ogräs. Tittar jag på sorterna så signalerar de inte att det skulle vara något väsentligt som saknas, men det är inte mycket; mest våtarv och en och annan brännässla.

Jag tror nästan jag ska ta kort på eländet och lägga ut, efter 14 års försök är jag definitivt på väg att ge upp.

[Wisteria]

Jag tror du måste få en bättre relation till gårdstomten Ställ ut lite gröt!

[Luffsen]

Jag tror du måste få en bättre relation till gårdstomten Ställ ut lite gröt!

Tänk bara på, att om du lägger en sked av metall att äta gröten med, DÅ har du bjudit på dig själv... jisses...

*hukar mig*

[Johannes i Stavre]

jag har gödslat med algomin, stallgödsel, gräsklipp, tillfört mullämnen, kompost och sand under 12 år.

Hur mycket stallgödsle eller kompost har du lagt på och hur stor är ytan?

[Yngve-Frej]

Det är nog lite svårt att svara på. Men när jag känner mig riktigt mallig brukar jag skryta med att jag skördat sallad i kallväxthus redan i april. Med det menar jag att jag är halvbra på odling och tycker mig gjort allting rätt, mer rätt än jag brukat göra - men att det ändå inte vill växa. Sen har jag provat att ha landen på olika ställen utan att det gör någon skillnad. Blodmjöl, algomin, benmjöl och sånt har jag använt enligt instruktionerna på förpackningarna. Gräsklipp brukar jag lägga på ca 10 cm. Stallgödsel efter tillgång.

Jag har bifogat en bild där bondbönor, brytbönor, sockerärt, sandsenap, senapskål, bladsallad och isbergssallad trängs med varandra. Bilden är tagen nu i augusti.

Jo, jag har provat att strö ut salt på halva odlingsbäddarna, jag använde grovt havssalt - ungefär en näve per m2. Och det ger ett lite bättre resultat, men inte mycket.

Nu tror jag det blir jordgubbar på allting. Jag får nog helt enkelt konstatera att alla jordar inte funkar att odla på. Men jag gillar inte att ge upp. Som ett sista försök har jag lagt på ett lager mull och ett lager matjord från en gammal gödselstack.

[Johannes i Stavre]

Enligt förra ägarn är en del av vårt trädgårdslandet (20x20 mtr.) blandat med drygt 30 m3. myrjord. Även efter 25 år finns det ingen liknande jord i byn. Delen som var inte blandad med myrjord blir stenhård om det är torrt och allt växer betydligt sämre.

Om du har fortfarande lust att prova ngt, blanda i rätt mycket myrjord om du kan få tag på det. Läg inte bara någonting på marken men blanda i med en grep. Jorden ska känna mer som kompost än lera. Efter det är det bara underhåll med stallgödsle.
Och visst finns det mycket andra sätt att förbättra jorden. Man ska bara hitta rätt sättet 
Ovanstående funkade i alla fall för oss.

Lycka till!

[Yngve-Frej]

Tack för tipset, kan vara värt att prova åtminstone på en bit.

[Jan lindgren]

Hej!
Det enklaste sättet att prova om det är näringsbrist är att ge en rejäl giva Osmocote. Välj en sort som har alla näringsämnen. Jag odlar allt i torv, sand och osmocote. Du kan också vattna med flytande gödsel. Använd halv koncentration och vattna ofta. Du har gödslat fullkomligt okontrollerat. Du har ingen aning om vad du tillfört för näringsämnen. Troligen är det dessutom som det framförts tidigare för mycket organiskt material i förhållande till kvävetillförseln.
Det vore intressant att få en redogörelse hur klorjonerna plötsligt blir klorgas. Det går toligen inte att odla bär och andra klorkänsliga växter där du strött ut natriumklorid.
MVH
Jan Lindgren