En bot för inflationen

[Bo]

kan man då enkelt få fram den reala värdeökning som bör vara skatteunderlag. Som det är nu, kan man få betala dryg skatt på en nominell värdeökning som i realiteten kan vara en förlust.

Själv sålde jag ett hus köpt på tidigt 60-tal för ungefär samma reala värde som inköpspriset men fick ändå betala runt 100 000 i reavinstskatt eftersom det nominella värdet 7-faldigats p g a inflationen.

[Jerker Nordlund]

Riksbanken höjer nu räntan för att sänka inflationen.

Detta kommer på sikt öka inflationen, tvinga fram mer arbetslöshet, lönesänkningar - eller alltsammans på en gång...

[Bo]

genom att dra in köpkraft som istället går till att betala räntor.

Ett bättre instrument för riksbankens inflationskontroll vore ett omräkningstal mellan lönevaluta och kronor och en tillräckligt stor skattedifferentiering mellan dem som vill ha sin lön avtalad i kronor och dem som nöjer sig med att få den uttryckt i lönevaluta.

Man kunde då anpassa löntagarnas köpkraft fortlöpande så att den överensstämde med det tillgängliga utrymmet och att man träffar rätt, visar sig i att penningvärdet bevaras konstant.

[Bo]

Det kan ha handlat om ett gemensamt sädesmagasin för traktens odlare där föreståndaren lämnade ut enhetliga tillgodohavandebevis efter antal säckar man levererat. Dessa fungerade sedan utmärkt som valuta för varuutbyte i området och papperssedeln var född.

Nu omformulerades texten till: Mot denna sedel utlämnar jag en säck säd eller något annat av motsvarande värde och sedan började magasinsföreståndaren ge ut sedlar även mot andra säkerheter. - Även fastigheter, boskap och annat som var kvar hos låntagaren.

Fortfarande kvar inom ramarna för sund bankverksamhet, lånade han sedan ut sedlar utan säkerhet till folk med väldigt bra idéer till lönsamma projekt men då mot en ränta som skulle kompensera för bortfall genom smitning, sjukdom, dödsfall eller fiasko.

Då är vi redan inne i fractional reserve banking eftersom det inte finns säkerheter för alla utgivna sedlar.

Man kan lätt se att även en sådan sund bankverksamhet kan hamna i kris om det uppstår farhågor och folk samtidigt vill lösa in sina sedlar mot realvärden. Det finns alltså ett behov av en pålitlig garant i bakgrunden, gemensam för en massa sådana banker och som har kontrollbefogenheter i proportion till sitt ekonomiska risktagande.

Papperssedeln började då som ett tillgodohavandebevis men var ju samtidigt en skuldsedel från utgivarens perspektiv. Bönderna lämnade säd mot sedlar i utbyte och låntagarna lämnade sina egna skuldsedlar mot standardiserade skuldsedlar som fungerade att handla med.

Har alltså omprövat denna ståndpunkt.

[Bo]

av ett tänkt primitivt finans- och valuta-system, inser man också att problemen vi har skulle finnas även med genomhederliga aktörer på alla nivåer.

Problemets kärna är obetänksam kreditgivning och incitament som resulterar i sådan och alltså dålig kontroll och dåligt utformade spelregler från garanten som måste täcka förlusterna efter en krasch.

[Bo]

som lett till en oseriös kreditgivning och den slapphet som gjort det möjligt att sälja vidare de osäkra fordringarna eller att få dem försäkrade, borde ju vara lösbara problem.

T ex att etablera kännbara ekonomiska konsekvenser för anställda inom bank- och finans-väsendet som beter sig oansvarigt.

Som nya politiskt tillsatta aktörer i ledande positioner i USA bör man nu utse sådana som redan tidigt varnat för kraschen och varit träffsäkra i problemdiagnosen.

[Bo]

Fortfarande kvar inom ramarna för sund bankverksamhet, lånade han sedan ut sedlar utan säkerhet till folk med väldigt bra idéer till lönsamma projekt men då mot en ränta som skulle kompensera för bortfall genom smitning, sjukdom, dödsfall eller fiasko.

Då är vi redan inne i fractional reserve banking eftersom det inte finns säkerheter för alla utgivna sedlar.

För att det inte skall bli en urholkning av pengars värde, måste någras skuldsättning motsvaras fullt ut av andras sparande. - För att några skjuter upp produktionen som skall betala deras konsumtion, måste andra i samma mån skjuta upp sin konsumtion utan att sluta producera.

[Bo]

i form av sedlar, pengar på ett konto, aktier eller andras skuldförbindelser av andra slag, skjuter ju upp sin konsumtion till senare. - Utgivarna av dessa sedlar och skuldförbindelser tar då i anspråk andras produktion i förskott mot löften om att själv prestera senare.

Inflation är väl då ett tecken på, att det ges ut sedlar utan täckning.

[Bo]

http://www.e24.se/samhallsekonomi/varlden/artikel_1074847.e24

[Westan]

Inom en snar framtid kommer arbetslöshet och social oro placera frågan om inflation i källaren.

Inflationen som smörjmedel för ekonomin kommer då att lovprisas av alla fd. marknandliberala ekonomer.
Politikerna som fått ordenligt sin i sina peningkistor kommer att ge stora kramen till att råd som tillåter
peningpressen att gå.

Inflationen kommer att på ett relativt skonsamt sätt avskriva det gigantiska skuldberget vilket är en
förutsättning för att det gamla vasinnet skall få ny fart under galoscherna.

[Bo]

Inflationen hör samman med en ordning som gynnat skuldsättning och straffat sparande. Det du föreslår är det som skapat krisen.

[Bo]

Om man ger riksbanken makten att bestämma bankernas inlåningsränta, har man då inte allt som behövs för att bevara prisstabilitet och hålla rätt nivå på kreditgivningen? - Hotar inflation, höjer man räntan och bankerna måste höja utlåningsräntan för att kompensera sig.

[Westan]

Inflationen hör samman med en ordning som gynnat skuldsättning och straffat sparande. Det du föreslår är det som skapat krisen.

Menar du på allvar att det är inflationen varit huvudorsak till den skulddrivna ekonomin?
Om det hade varit 1970-80 talet då inflationen ibland nådde 2-siffriga tal så har du en poäng
men 2000-talet?

Inflation är inget som jag förespråkar jag försöker bara för en diskussion kring hur makthavare kommer att
hantera den kommande politiska krisen - om de inte vill riskera ett politiskt sammanbrottet för de västerländska ekonomierna.

[Skytten]

Om det blir inflation eller ej i samband med en finanskris, beror på metoden för att bekämpa den och den för stunden härskande ideologin.  Ett kraftigt valutafall brukar skapa en oundviklig inflation i ett land som inte kan producera det mesta av sina behov från hemmamarknad.

[Bo]

Krisen är ju en finans- och valuta-kris som vi fått för att det finns en fatal bugg i systemet.

Jag är övertygad om, att inflationen har en nyckelroll i denna bugg som gjort det lönsamt att ta lån på allt man äger och leva upp nu, det man eventuellt kommer att tjäna i framtiden.

Det behövs nya regler för bankerna och jag menar att det handlar om att göra det lönsammare att spara i förhållande till att skuldsätta sig.

[Ulric Eriksson]

Inflationen kan knappast skyllas för den nuvarande krisen, då det knappast varit någon inflation på många år. Däremot har utväxlingen i lånemaskineriet ökat och därmed penningmängden som måste sugas upp någonstans. Det ger förr eller senare inflation.

Edit: den fatala buggen är alltså den höga utväxlingen.

[Bo]

Visst har inflationen fortsatt oavbrutet ända till kraschen nyligen. Just nu är det väl fallande priser.

[Bo]

Tänker man sig en ö med en massa verksamma människor som handlar av varandra med papperspengar med hövdingens underskrift på, så kan det bland dem finnas några som vill ta ut konsumtion i förskott mot löfte om betalning senare. - De skuldsätter sig och att de får det, kan bero på att de har säkerheter i form av odlingsjord eller barn som kan överta deras betalningsansvar om de faller från. En kassör håller koll och delar ut betalningsmedel till låntagarna.

Tänk nu att uppemot hälften gör likadant. Men produktionen är inte högre än förr och låntagarnas ökade köpkraft måste alltså ske på de övrigas bekostnad. - Allt blir dubbelt så dyrt.

Då blir fastigheternas nominella värde också fördubblat och låntagarna inser att de kan göra om tricket. De belånar sina kapitalvärden igen upp till taket och kan dra ner på jobbandet.

De som jobbar som förut får jobba dubbelt för samma utbyte som under en ordning utan skuldsättning.

[Westan]

Tänk nu att uppemot hälften gör likadant. Men produktionen är inte högre än förr och låntagarnas ökade köpkraft måste alltså ske på de övrigas bekostnad. - Allt blir dubbelt så dyrt.

Då blir fastigheternas nominella värde också fördubblat och låntagarna inser att de kan göra om tricket. De belånar sina kapitalvärden igen upp till taket och kan dra ner på jobbandet.

De som jobbar som förut får jobba dubbelt för samma utbyte som under en ordning utan skuldsättning.

Den mest grundläggande  orsaken till krisen ligger i det Marx beskrev som överproduktionskris. Dvs produktionskapaciteten stiger i en
högre takt än vad de avlönades inkomster gör. Det uppstår ett glapp mellan dessa två poler, produktionskapacitet och konsumtionstryck.
Genom frikostiga lån har konsumtionen upprätthållits på ett konstlat sätt. Men skuldsättningen leder bara till att problemen skjuts på
framtiden, men till slut brakar det lös.  Ju större skuldsättningen hunnit bli dess djupare blir krisen.

[Bo]

Tänker man sig en ö med en massa verksamma människor som handlar av varandra med papperspengar med hövdingens underskrift på, så kan det bland dem finnas några som vill ta ut konsumtion i förskott mot löfte om betalning senare. - De skuldsätter sig och att de får det, kan bero på att de har säkerheter i form av odlingsjord eller barn som kan överta deras betalningsansvar om de faller från. En kassör håller koll och delar ut betalningsmedel till låntagarna.

Tänk nu att uppemot hälften gör likadant. Men produktionen är inte högre än förr och låntagarnas ökade köpkraft måste alltså ske på de övrigas bekostnad. - Allt blir dubbelt så dyrt.

Då blir fastigheternas nominella värde också fördubblat och låntagarna inser att de kan göra om tricket. De belånar sina kapitalvärden igen upp till taket och kan dra ner på jobbandet.

De som jobbar som förut får jobba dubbelt för samma utbyte som under en ordning utan skuldsättning.

Nu tänker vi att alla utnyttjar möjligheten att låna på allt de äger vilket efter hand kommer att resultera i att banken äger allt av värde alternativt att man är skyldig banken allt av värde.

Tänk istället att det från början fanns en valuta som hette kronor och som fungerat trots att den inte var knuten till realvärde och individer sedan hade börjat ge ut privata skuldsedlar mätta i kronor. - Och med sina realvärden som säkerhet. Detta hade lett till smygande inflation som sedan tilltagit efter hand som allt fler på detta sätt belånade sina tillgångar. Om nu alla gjorde likadant och hade lika mycket att belåna, skulle läget bli detsamma som om ingen från början belånat något alls: Det skulle funnits mycket mer pengar i omlopp och om de vore jämnt spridda, skulle man bara vara skyldiga varandra sina realvärden.

I ena fallet blev alltså alla skyldiga banken allt man ägde men i det andra fallet var man lika rik som från början trots att man inte konsumerat mindre.

Kontenta: Vi är offer för en jättebluff som går ut på att beröva oss allt vi äger. Det kan vara en omedveten lapsus men det kan också handla om en konspiration.