renovera gammal smedja

[hanzzon]

hej
vi har en gammal smedja från början av 1800-talet på tomten.
vi vill nu sätta igång att renovera den. får man göra det, eller är den k-märkt?
huset är helt oisolerat. innertak saknas. yttertaket är gammalt, enkupigt tegel som ligger lösa på läkten.
väggarna ser ut att vara timmer, men när man tittar närmare ser man att det är kluvet timmer. (ca 6 - 7 cm tjockt).
vi har funderat på att lägga näver och mossa på taket. hur gör man? var får man mossa och näver ifrån? vilken sorts mossa använder man? vad kostar det?
hur isolerar vi väggarna? på vissa ställen är det ganska stora glipor.
smedjan skall i framtiden bli bostad åt två getter.
tacksam för svar!  

[manna]

Byggnader blir inte k-märkta bara för att de är gamla. Kolla med din kommun om din smedja är av kulturhistoriskt intresse, annars är det nog bara att renovera med liv och lust.

Vad gäller takbeläggningen så är det kanske inte så lätt att byta från tegel till "grönt" tak. Taklutningen måste ha en del att säga till om där... För att inte tala om takstolarna.

[hasteus]

Nej för att din smedja skall bli maxskyddad via KM så krävs att den är "synnerligen märklig" genom sitt kulturhistoriska värde och detta görs genom en utredning.

Men svensk praxis är oxå att byggnader "före 1900-t och oförändrade" SKALL bevaras och er beskrivning låter ju som den är i huvudsak orörd, och för alla byggnader gäller för övrigt varsamhetsprincipen så ni skulle nog kunna få bidrag för era överkostnader ändå, 50% isåfall tror jag. (KM är 90%)

Detta naturligtvis om ni hade för avsikt att varsamt restaurera och bruka byggnaden, men med de totalingrepp ni nämner får ni egentligen INTE göra, om ni nu vill veta, spec de yttre som takbytet, så byggnadskulturvård är de ju knappast frågan om.

Innan ni "river" smedjan så låna gärna och läs ett par (tunna) böcker om byggnadskulturmiljövård så ni gör era renoveringar med varsamhet och inte gör ingrepp som ni ångrar sedare.

Lite grinig då jag oxå är historisk smed på fritiden och skulle gråta av lycka om jag hade er snart f.d. smedja, så om ni önskar skänka eller sälja lite av verktygen i smedjan så är jag villig mottagare.

     Lycka till iallafall, Mikael
     (pluggar arkeologi och byggnadnadsvård bla)


Fem pelare - en vägledning för god byggnadsvård
91-7029-246-7
Kulturhistorisk värdering av byggnader
91-7029-251-3

Den praktiska "Så renoveras torp och gårdar", här i boklådan rekomenderas varmt att ni köper.

pss med "överkostnader" menas de extra kostnader som härör till kulturvårdshänsyn och inte de som höjer bruksvärdet.

[Attis]

Detta naturligtvis om ni hade för avsikt att varsamt restaurera och bruka byggnaden, men med de totalingrepp ni nämner får ni egentligen INTE göra, om ni nu vill veta, spec de yttre som takbytet, så byggnadskulturvård är de ju knappast frågan om.

Visst skulle det kunna vara byggnadsvård eller i alla fall befogat att byta till torvtak om det går att påvisa att byggnaden haft det tidigare. Tex väldigt breda vindskivor, den taggiga brädan som finns på torvtak som sitter i nederkant på taket (så överflödigt vatten försvinner) kan finnas kvar. Antingen på orginalplats eller använt som råspont eller på annan del i bygget av tegeltaket. Vinkeln på taket kan ju också vitna om torvtak.

Hur som helst har du för övrigt rätt  Hasteus! Och Hanzzon, kolla med "experterna" på länsmuseet, dom har bra koll på lokal byggnadskultur m.m. (kostar inget).

[hasteus]

Tackar     Jo helt sant, utifall man kan påvisa ett tidigare torvtak kan man ju göra en sk stilrestaurering, dvs välja ut en tidigare period i hustets historia och riva alla kulturlager som huset genomgått efter denna period  och återskapa just den där ljusgröna färgnyansen fönsterlisterna hade under våren 1754...    T.ex. revs ju halva domkyrkan i Lund på 30-talet och man återuppbyggde den "i den ursprungliga stil arkitekten hade velat men den aldrig byggdes i...."  

Nu när man börjat plugga ämnet måste jag erkänna att kulturvården är både mer komplicerad och mycket mindre flummig än vad jag trodde innan. Har oxå upptäckt att jag varit både naiv och "naturromantisk" i mina egna restuareringdrömmar av mitt egna soldattorp.    Bara för att jag tycker att kökets 70-tals inredning är hiskelig innebär ju inte att mina framtida barn kommer tycka det, utan dom kanske kommer sucka över "när pappa var ung" precis som jag suckar över idioterna som rev bakugnen.....

Lycka till med er getahus!

    Mikael

[manna]

   Bara för att jag tycker att kökets 70-tals inredning är hiskelig innebär ju inte att mina framtida barn kommer tycka det, utan dom kanske kommer sucka över "när pappa var ung" precis som jag suckar över idioterna som rev bakugnen.....

Just så! Vem ska bevara 50-talets eternitplattor t ex? Kan ju säga som så, att det kommer inte att vara jag i alla fall...   Fattiglapparna på mitt hus åker nästa år och ersätts med hederlig panel - men den som är intresserad av eternit får gärna komma och hämta!

Bor i ett 1800-talshus som, enligt min mening, har blivit "sönderrenoverat" under 50- och 70-tal. Eternit, masonit, heltäcknings- och plastmattor, fönster stora som logportar, villaytterdörrar och gulnad furu. Man kräks.

Försöker renovera/restaurera i en egenmixad stil; varmt vatten i kranen och modernt badrum, men plankgolv, spröjsade fönster och putsade väggar. Någon renovering a la "våren 1754" är det alltså inte tal om, men jag känner mig ändå ganska duktig.

[hasteus]

  jojo, den förhatliga eterniten har redan börjat få sina beundrare, en på min kurs och jag har för mig att det stod något om det i ett temanummer av byggnadskultur för ett tag sedan. Är annars helt på din sida och har liknande tankar till torpet, fast rinnande varmvatten ingår inte (inte ens kallt), har en massa termosar istället. Varje gång det blir lite varmvatten över, ner i en termos, jösses, vår generation tar varmvatten för självklart. Om du frågar ungar så vet dom inte riktigt vad varmavattenberedare är, varmvattnet bara kommer varmt utifrån.....

Dessa 50 -70 tals renoveringar var hänsynslösa! fast det är vad vi tycker idag, då tyckte dom dom gjorde helt rätt, min poäng är bara att var försiktig nu så vi nu inte gör en variant på samma misstag igen.

[manna]

min poäng är bara att var försiktig nu så vi nu inte gör en variant på samma misstag igen.

Åååh... varför kan det aldrig vara enkelt...?

[hanzzon]

tack för alla bra svar !!
jag ska göra som ni säger & gå lugnt & stilla till väga, så att inga förhastade åtgärder utföres.  
det som är lite tråkigt är att murstocken inte finns kvar. bara resterna av grunden till den. vi har massor av redskap som hör till smedjan & två av våra minigrisar hittar hela tiden nya saker i backen. mestadels hästskor, smidda spikar & olika beslag. men även gamla leksaker & lite porslin. allt sparas & läggs i lådor. jag har även sparat alla djurrester som vi hittat. man känner sig lite som en hobbyarkeolog.             städet finns kvar det med. det vore kanske roligare att "bygga upp" smedjan som en smedja, men vi är inte så intresserade av att smida själva.
en intressant sak är att vi bor på gränsen till vad som en gång var salas gamla gruvby.
kanske bodde här en av alla alkoholiserade gruvmän, med sin familj, & hade smidet som extrakinkomst.  
synd att inte boningshuset står kvar från den tiden.
vilka hade annars en smedja av den här storleken??
den är ju väldigt liten. ca: 5x3 meter.
jag har kollat i stadshusets arkiv efter min smedja, men inte hittat något om den.
nej nu har jag suttit här alldeles för länge. måste till jobbet.
ha en bra måndag allesammans !!
(ska försöka att lägga upp bilder på smedjan senare)

[Attis]

Det var nog en "helt vanlig" gårdssmedja. För en person med dräng behövdes inte mer yta. Det var bara ässja, städ och lite avläggningsbord.
Bra att ni sparar grejerna, nästa person som tar över gården kanske är mer intresserad än vad ni är?

[charlotta]

varfør vill du isolera  smian din ?
beroende på hur stor gliporna ær skulle jag bara driva dem med tjærad hampa/lin eller anvænda mossa!

[hanzzon]

vi vill isolera smedjan pga att vi i framtiden vill ha två getter boende i den.

[charlotta]

vad sægs om lerklinade væggar? - halm isolerar nog tillræckligt bra før getter !?!(har ju dugit åt mænniskor førr , så...

[hanzzon]

hejsan
det här är den enda bild jag hade på smedjan tyvärr.

[hanzzon]

varför fungerar det inte??

[admin]

Bilden kanske är för stor. Max tillåtna filstorlek är 50 kb. Prova att minska den och lägg in igen!

[jivan]

Tips: Da jeg renoverte min smie fikk jeg tak i torv til mitt torvtak fra denne producenten. Se link.

Vennlig hilsen, Jivan

Jivan

[hanzzon]

bild

[Filip Skräplund]

Fick just syn på den här tråden så jag kommer lite sent med några oombedda synpunkter:

Varför byta ut ett fint tegeltak mot ett av mossa och näver?
Det är svårt att få tag på material, svårt att få tätt och besvärligt att underhålla.
Förresten har väl mossa aldrig använts i nån vidare omfattning som takmaterial, det suger ju åt sig vatten som en svamp.
Antar att du menar grästorvtak.
Det ska i så fall vara 4-5 lager näver för att hålla tätt, det blir en h-tes massa björkar det. Det duger inte med vilken björk som helst heller.

Mitt förslag: fixa undertak av härdad masonit, ny läkt och lägg på det fina gamla teglet igen.
Om det är vanliga uppochnervända pannor uppe på nocken, så är det kanske bättre att spika ihop några nockbrädor (två i bredd på varje takhalva) och behandla dom med tjära, eller eventellt klä dom med takpapp.
Riktiga nockpannor är förstås snyggt men tror inte det nånsin har varit tänkt att användas tillsammans med enkupigt tegel (tätar för dåligt).
Vindskivor och vattbrädor rödfärgas eller tjäras.
Allt detta blir rätt billigt om du gör det själv, och definitivt mycket billigare och effektivare än att lägga på torvtak.

Isolering för några getter är också helt onödigt.
Boden verkar väl så tät som den är.
Tycker egentligen att den är för fin för att användas som getstall, men det är ju ditt val förstås.