Gamla frysar suger ström!!

[ensamhet]

Jag har en 175 cm hög Elektro Helios kyl som varit igång från 1/4 till idag.
Det är ca 4+ i den och den har varit fylld till en 1/4 i snitt.
Jag har även haft några 60 watts glödlampor tända ibland och laddat batteriet ca 10 gånger till traktorn.
Jag har även kört en stor rondell lite grann.
Totala förbrukningen under den perioden för allt är 102 kWh enligt elmätaren.

Kylen är nog från slutet av 90-talet och i nyskick. Jag fick 500 kr för att jag tog emot den med tillhörande frys.
Jag passerade i ett annat ärende, så det medförde ingen kostnad för mig.

Jag finner ingen anledning att byta upp mig.

[Gilbert]

Nu har tråden totalt spårat ur av en massa meningslöst tyckande igen. En del inlägg visar att ett gammalt skitskåp är energisnålare än ett nytt. Det finns lixom ingen vettig vetenskaplig information som bidrar till lägre energiförbrukning längre.

Vi har en separat elektronisk elmätare och ser skillnaden i olika förbrukare. När vi mäter en frys drar vi el från en annan central till de övriga frysarna och ser förbrukningen på enskilda förbrukare eller två lika dana år gången, det blir överskådligt och korrekt. Det är den elen man betalar för och det är den riktiga energiförbrukningen.

Sänkningen nu med nya frysarna är predikterad till ca 80 SEK per månad, det blir runt 800 SEK per år och 8000 på 10 år med "oförändrat" elpris, det blir sannolikt mera då vi har ett förhållandevist lågt elpris just nu. Frysarna kostade 7.540 SEK och betalar sig på mindre än 10 år.

Den specade förbrukningen på A+ och A++ stämmer riktigt bra och det skiljer kanske 5% med vår förbrukning nu på sommaren, den kommer att minska beroende på vädret (kallare omgivning) och då kommer det att bli nästan samma.

Så certifieringen (A+ resp A++) stämmer bättre än väntat.

[Skogsvilde]

Det är ganska säkert att ett äldre kylskåp/frys drar mer ström, men samtidigt så kan det vara bättre isolerat än ett modernt.  Och på sätt bli mer ekonomiskt ändå.
Sedan har vi miljövinsten i att byta ett fullt fungerande skåp till ett med bättre klassning. Den är tveksam.
Bästa är enligt min mening om det inte är ett urbota gammalt skåp att köra på till det visar dödstemdenser och då byta till ett med en kvalitet som uppfyller då rådande normer och förväntad möjlig livslängd.

[torbjorn]

Nu har tråden totalt spårat ur av en massa meningslöst tyckande igen. En del inlägg visar att ett gammalt skitskåp är energisnålare än ett nytt. Det finns lixom ingen vettig vetenskaplig information som bidrar till lägre energiförbrukning längre.

Vi har en separat elektronisk elmätare och ser skillnaden i olika förbrukare. När vi mäter en frys drar vi el från en annan central till de övriga frysarna och ser förbrukningen på enskilda förbrukare eller två lika dana år gången, det blir överskådligt och korrekt. Det är den elen man betalar för och det är den riktiga energiförbrukningen.

Sänkningen nu med nya frysarna är predikterad till ca 80 SEK per månad, det blir runt 800 SEK per år och 8000 på 10 år med "oförändrat" elpris, det blir sannolikt mera då vi har ett förhållandevist lågt elpris just nu. Frysarna kostade 7.540 SEK och betalar sig på mindre än 10 år.

Den specade förbrukningen på A+ och A++ stämmer riktigt bra och det skiljer kanske 5% med vår förbrukning nu på sommaren, den kommer att minska beroende på vädret (kallare omgivning) och då kommer det att bli nästan samma.

Så certifieringen (A+ resp A++) stämmer bättre än väntat.

Men vi har fortfarande inte sett några siffror på medeleffekt mätt över t ex några dygn, separerat för var och en av dina frysar?

[Tännlappen]

Nu har tråden totalt spårat ur av en massa meningslöst tyckande igen. En del inlägg visar att ett gammalt skitskåp är energisnålare än ett nytt. Det finns lixom ingen vettig vetenskaplig information som bidrar till lägre energiförbrukning längre.

Vi har en separat elektronisk elmätare och ser skillnaden i olika förbrukare. När vi mäter en frys drar vi el från en annan central till de övriga frysarna och ser förbrukningen på enskilda förbrukare eller två lika dana år gången, det blir överskådligt och korrekt. Det är den elen man betalar för och det är den riktiga energiförbrukningen.

Sänkningen nu med nya frysarna är predikterad till ca 80 SEK per månad, det blir runt 800 SEK per år och 8000 på 10 år med "oförändrat" elpris, det blir sannolikt mera då vi har ett förhållandevist lågt elpris just nu. Frysarna kostade 7.540 SEK och betalar sig på mindre än 10 år.

Den specade förbrukningen på A+ och A++ stämmer riktigt bra och det skiljer kanske 5% med vår förbrukning nu på sommaren, den kommer att minska beroende på vädret (kallare omgivning) och då kommer det att bli nästan samma.

Så certifieringen (A+ resp A++) stämmer bättre än väntat.

Kanske också meningslöst räknande isåfall ...Liksom 12-månader på ett år tror inte man ändrat på det och då blir summan 960 kr, på tio år 9600kr om priset står still...Sedan kostnad för dom gamla då till tippen vet vi inget om... Om miljön där dom nya frysarna ska stå ligger under specc blir livslängden troligtvis lidande...Ett generalfel många gör är att dom glädjeräknar för att motivera sina köp  ...Där får man växa upp och våga se verkligheten i vitögat...

[Gilbert]

Det är ganska säkert att ett äldre kylskåp/frys drar mer ström, men samtidigt så kan det vara bättre isolerat än ett modernt.  Och på sätt bli mer ekonomiskt ändå.
Sedan har vi miljövinsten i att byta ett fullt fungerande skåp till ett med bättre klassning. Den är tveksam.
Bästa är enligt min mening om det inte är ett urbota gammalt skåp att köra på till det visar dödstemdenser och då byta till ett med en kvalitet som uppfyller då rådande normer och förväntad möjlig livslängd.

Större delen av effektiviseringen av frysar sedan 1990 är just effektivare isoleringsmaterial som dessutom är tunnare än de gamla materialen.

Vanlig billig typ av uretan 30mm kan vara effektivare än 110mm mineralull. Idag finns ännu effektivare material i de mest energisnålaste frysarna.

[Skogsvilde]

Större delen av effektiviseringen av frysar sedan 1990 är just effektivare isoleringsmaterial som dessutom är tunnare än de gamla materialen.

Vanlig billig typ av uretan 30mm kan vara effektivare än 110mm mineralull. Idag finns ännu effektivare material i de mest energisnålaste frysarna.

Helt rätt så är uretan effektivare än mineralull. Finns inget att diskutera om det.
Men det är fortfarande så att man måste räkna hem vinsten på något sätt om man funderar på att byta upp sig.
Min åsikt är att om en fungerande frys inte drar iväg enormt mot en ny supereffektiv så är det svårt att räkna hem en ekonomisk vinst.

[torbjorn]

Större delen av effektiviseringen av frysar sedan 1990 är just effektivare isoleringsmaterial som dessutom är tunnare än de gamla materialen.

Vanlig billig typ av uretan 30mm kan vara effektivare än 110mm mineralull. Idag finns ännu effektivare material i de mest energisnålaste frysarna.

Nja. Uretanskum har använts som isolering i frysar åtminstone sedan 70-talet. Äldre typer av uretanskum skrumpnade ihop med tiden och förlorade sina isolerande egenskaper, men tillverkarna har väl lärt sig med åren.  Mineralull är ytterst sällsynt, man upptäckte redan på 60-talet att den drog åt sig för mycket fukt och var i praktiken oanvändbar.  En del gamla Electrolux-frysar (och kylskåp) hade på 60-talet en mycket effektiv, men dyr, isolering av många lager paraffinerad wellpapp.

Jag skulle vilja påstå att de saker som har gjort frysar mer energieffektiva framför allt är följande:
1) Tidiga missbildade automatavfrostningsanordningar med elektriska värmeelement har avskaffats.
2) När man gick över från det gamla kylmediet R12 till R134 omkring 1992-93, så fick hela kylmediekretsen en uppryckning och omdimensionering som förbättrade verkningsgraden en hel del. Samma sak har skett en gång till på senare år när en del tillverkare har gått över till R600a.
3) Kompressormotorer med ständigt inkopplad driftkondensator utöver den startlindning som användes sedan tidigare, infördes i mitten av 90-talet. Ger dels bättre verkningsgrad hos motorn tack vare lägre järnförluster i statorn (roterande magnetfält istället för pulserande) och dels bättre effektfaktor.
4) Elektroniska termostater som ger bättre kontroll på drift- och paustider, det ger mindre risk att vissa exemplar av frysar startar och stoppar med alltför korta intervall som det kan bli med mekaniska termostater där varje exemplar har sina individuella egenheter, som kanske blir ännu värre efter ett antal års åldring. Började införas på 90-talet men så sent som omkring 2008 fanns det fortfarande kyl och frys - som regel billiga modeller - med mekanisk termostat.
5) Mer avancerad kompressor- och kylteknik övertagen från luftvärmepumpsbranschen, t ex frekvensstyrd kompressor och elektroniskt styrd expansionsventil istället för det gamla kapillärröret. Sådan teknik hittar man i de dyra och bra energiklassade frysarna idag, men inte i billiga modeller.

[Gilbert]

Detta är en polyuretanhybrid som används i frysbilar. Jag har fått några pallar sådant att bygga ett kylrum till hängmörat vilt eftersom det cirkulerar en del vilt kött här.

35 mm plattor som jag tänker limma med konstruktionslim "omlott" i skarvarna och få ut ca 70 mm isolering i väggarna.
Till tak och golv har jag helplattor på 95 mm.

Det är ungefär denna typ av skumhybrid som man fyller nya lågenergifrysar med. Några fabrikat lägger dit 4 delar som formgjutits och limmar ihop. Hörn för sig och olika långa långsidor beroende på frysvariant.

Jag har fått ett renoverat Norcool aggregat till kylrummet.

[Själv är bäste dräng]

Kylrum är ju kanon att ha om man måste slakta på sommaren, eller när det blivit för kallt att hänga kött. Ett sådant aggregat går ju heller inte så många timmar om året. Ett problem kan vara att de långa tider aggregatet inte används gör att det inte startar när det väl behövs.

Grannen har ett, så fast jag tycker om att bygga och gärna vill lösa problem med egna grejer så kan jag inte motivera ett bygge. Och så har jag min omgjorda jordkällare som klarar 4 hängande får.

[Gilbert]

Vårt "skafferi" eller vinkällare för att spetsa till det lite (alltid retar det någon) har haft 11-12 grader de senaste dygnen, kallare nätter och inte så varma dagar påverkar klimatet.

Man kan i princip hänga hjort där nu.

[Gilbert]

Hade 4 olika sorters termometrar i frysarna, men bara den från Electrolux visade rätt i de olika frysarna. Mätt med 0.1 grad upplösning.

Köpte 6 st lika termometrar att ha som referens på Temp i frysarna.
En gammal termometer visade t ex 2.6 grader fel.

[Själv är bäste dräng]

Sådär är det med mätinstrument, har man ett så tror man på det, har man fler så ser man att det finns en anledning att kalibrera mot ett säkert. Temperatur är ju ändå en relativt billig och enkel parameter att mäta. Sätt upp 4 olika RH-mätare så slår det mer.

[Gilbert]

Oavsett förbrukning så betyder varje onödig grad runt 5% mer energi.

[torbjorn]

Om man har gott om frysar kan det vara intressant att ordna temperaturloggning på dem.

[Gilbert]

Jag har en logger som finns i en av de nya frysarna, tar den om en vecka. En Testo från Nordic Instruments och får fram kurvor.

[Gilbert]

Någon frågade efter bild på kylrumsaggregatet, suck!

Här är det mera verkstad!! Allt fixas.

Ett CU 900 aggregat som har allt man behöver, tar hand om avfrostning och kondens automatiskt. Min kondensslang kommer att gå ut genom väggen till en behållare.
Fördelen med ett modell större aggregat är att det blir kyla fortare och att gångtiderna blir kortare.

[Gilbert]

Referens termometrarna har kommit!

Alla har varit i samma frys ett dygn och visat lika och rätt!

Rätt -grad.

[Själv är bäste dräng]

Plockade bort energimätaren från den ena frysen och läste då av. Den traditionella boxen ligger efter 12 dygn på en förväntad förbrukning av 301 kWh/år, medan den med självavfrostning ligger på 270 kWh/år. Lite förvånad att den med avfrostning är snålare, men på det stora hela så har jag bara blivit än mer bestämd i min uppfattning att skall här sparas på ström genom investering i något nytt så är det inte frysarna som står på tur. Men så är mina med ca 13 år på nacken nästan nya

[andtol]

Våra två mindre frysar i källaren har på 10 dagar gjort av med 18,45 kWh enligt den mätare jag har. 336 kWh per år per frys. Så på 15-20 år skulle vi tjäna på att skaffa en stor frys som ersätter båda. Nja.

Däremot har vi funderat på att köpa en frys till...