Stanna kvar o leva billigt eller köpa nytt boende o tvingas arbeta mer?

[frökenfräken]

Usch va svårt - vill gärna ha lite input om följande dilemma:

Vi har fått erbjudande om att köpa nytt boende, släkt"gård", till förmånliga villkor eftersom det är inom släkten. Problemet är att huset är värt ganska mycket och säljarna behöver ha ut en hel del för det, även om det är inom familjen.

Idag har vi ett ganska billigt boende vilket gör att jag börjat drömma om att gå ner i arbetstid eller helt sluta nuvarande jobb och försöka driva annan verksamhet baserat hemifrån. Till saken hör också att vi nyss blivit barnfamilj o att nuvarande boende är ok men inte helt optimalt för ett barn att växa upp i, medans det ev nya är en fantastisk miljö för en liten en, lantligt, tryggt, kreativt. Vi har båda fasta jobb med rimlig lön o jag driver lite verksamhet vid sidan om som jag hoppas kunna utöka.

Alternativen är alltså: Flytta o få ett fantastiskt boende för familjen, till extra förmånliga villkor, där man i teorin också skulle kunna ha mer verksamhet hemma typ odlingar, gårdscafé o.s.v. Men som vi kanske måste fortsätta jobba heltid eller åtminstone mycket för att bekosta, med allt vad det innebär av långa dagar på dagis o.s.v. (vilket jag hade hoppas att vi skulle slippa  ). Eller bo kvar, i en inte lika härlig miljö men till en lägre kostnad och rå mer över vår egen tid. Jag har tidigare alltid tyckt att det verkar bättre att bo billigt o inte vara så pressad ekonomiskt, men nu är jag inte lika säker...

Det går förstås inte att tycka till fullt ut om detta, utan att veta en massa detaljer som jag inte vill lämna ut, men kanske har någon några kloka generella synpunkter eller egna erfarenheter? Lånet vi måste ta om vi ska flytta är i storleksordningen 2 milj. 

[Sjaunja]

Jag röstar för att bo kvar. Nu när ni har barn så är det ju fint att ha gott om tid att spendera hemma med dem. Det är nog mer värt för barnet än det stora huset, trots att du skriver att miljön för ett barn är bättre där. Ostressade och förnöjda föräldrar är en utrotningshotad art, så våga vara kvar i det ni redan har.

[Skogsstjärna]

Av erfarenhet,vill jag mena att storleken på huset man bor i inte är det viktigaste.istället är det vad man gör i och omkring huset.Med det menar jag att man kan leva ett vardagsliv som man trivs med och får att fungera rent praktiskt.Jag menar också att barn mår bäst av att få vara med sina föräldrar och sin familj och i sitt eget hem  där de kan styra sin dag utan alla tider och allt stress som de hinner med senare i skolåldern.

[Huggorm]

En kompromiss kan vara att behålla nuvarande boende så länge, och hoppas på att det kommer något annat hus på marknaden snart som är både billigt och barnvänligt

[Existens!]

Efter att ha hyrt min gård av banken i 6 år nu så börjar jag också fundera på om det verkligen är värt det..

Men det finns ett par skatteregler jag gärna vill påminna om, även om ni säkert har koll på det.

Vet ju inte vad du menar med förmånligt, men jag gissar att det då är i närheten av taxeringsvärdet. och då kan det bli rätt dramatisk effekter om gården funnits länge i släkten.

Köper ni för över taxeringsvärdet så räknas det som ett vanligt köp, och reavinstskatten löser ut för de förra ägarna. Och här kan det handla om stora belopp ifall dom ägt gården länge. Så om man säger att säljaren vill ha ut t.ex 2 miljoner och det visar sig att 700 000 försvinner i skatt, så kanske man inte blir så överlycklig.

Köper ni däremot för under taxeringsvärdet, så räknas det som en gåva, och reavinstskatten löser inte ut.

Däremot kommer den att göra det ifall ni en dag säljer stället för över taxeringsvärdet.  Ni blir alltså lite låsta inför framtiden.

[frökenfräken]

Hej!

Tack för input! Ni verkar ganska ense... Vill dock påpeka att storleken inte är avgörande här 

Samtidigt måste det ju finnas många forummedlemmar som köpt hus o gårdar o tvingats låna för att bekosta köpen tänker jag, alla kan ju inte ha en fömögenhet på banken. Och då hamnar man ju i "skuldfällan" o måste dra in mer pengar på något sätt...

Exisens - jag förstår inte ditt inlägg helt o hållet men ska absolut kolla upp detta! Tack!

[Huggorm]

Hej!

Tack för input! Ni verkar ganska ense... Vill dock påpeka att storleken inte är avgörande här 

Samtidigt måste det ju finnas många forummedlemmar som köpt hus o gårdar o tvingats låna för att bekosta köpen tänker jag, alla kan ju inte ha en fömögenhet på banken. Och då hamnar man ju i "skuldfällan" o måste dra in mer pengar på något sätt...

Exisens - jag förstår inte ditt inlägg helt o hållet men ska absolut kolla upp detta! Tack!

De allra flesta har nog fått ta lån för att kunna köpa sitt ställe, så också jag. Det gäller bara att inte ta mer lån än att man klarar ha ett bra liv under tiden man betalar ammorteringarna och räntan.

[nittonhundranittiosex]

Är det mark till huset ni funderar på att köpa? Ni kan ju prova att bo där i en månad för att se hur ni trivs?

[Snickan]

Jag köpte släktgård på samma sätt, förmånligt men ändå för rätt mycket pengar. Det finns inte en chans att kunna gå ner i arbetstid, däremot finns här möjligheter till andra jobb/inkomster som jag inte hade haft om jag köpt ett billigt torp med lite mark tex.
Även om jag inte är förtjust i att ha lån i den här storleken så är det värt det för mig, det är här jag vill bo och är det lån som krävs... ja då har jag lån. Tror man måste känna efter vad man vill ha och hur mycket man vill "offra" för att få det så man hittar någon slags balans.

[ieenilorac]

2 miljoner är ju inget jättelån, det har många för en vanlig villa. Kan man få en gård, men uthus och bostadshus i hyfsat skick, och hyfsat mycket mark till för den pengen, då är det väl en bra deal?

Är ni två personer med hyfsad lön, som är duktiga på att leva billigt, händiga nog att fixa mycket själva och lite driftiga så att ni kan dra in extra pengar, så borde ni kunna amortera ner det lånet hyfsat snabbt, på sisådär 15-20 år i alla fall.

Jag och pojkvännen har nyligen köpt "min" släktgård, betalat drygt 1,5 miljoner, men den är i ganska dåligt skick. Vi räknar med att ha alla byggnader och marken i väldigt bra skick, och i princip inga lån när pojkvännen går i pension, om 20 år. Och då är jag långtidssjukskriven, pojkvännen tjänar hyfsat, kör lastbil. Vi räknar med att kunna odla, hålla djur, snickra och allt annat på-landet-relaterat som vi tycker är roligt, och leva ett liv vi trivs med, men utan överflöd, och kunna amortera av lånen. Men det bygger ju på att man trivs med det livet, och inte vill lägga pengarna på dyra resor, eller annat som förbrukar pengarna, utan att man verkligen tycker att det är gården som är det viktiga, och låter alla pengar gå till den.

[TiB]

De allra flesta har nog fått ta lån för att kunna köpa sitt ställe, så också jag. Det gäller bara att inte ta mer lån än att man klarar ha ett bra liv under tiden man betalar ammorteringarna och räntan.

Samma här, en herrans massa när jag byggt både hus och verkstad. Ung och rask och full av ambitioner. En del har infriats, andra inte, och jävligt har det varit och är fortfarande nån period ibland.

Något man ska ha i tankarna numera är att det är inte som för 35 år sen, att man kan skaffa sig ett nytt jobb vilken dag som helst.
Nästa sak, vad händer om man blir sjuk?
Å så en sak till, är man mer än en och inte villfortsätta tillsammans så måste man kunna lösa det också.

Så idag skulle jag aldrig veckla in mig i så stora affärer som då, och det som lånas ska förr eller senare betalas tillbaka. Under tiden kan banken ensidigt ändra villkoren och världsbilden förändras.

[krikav]

Jag tror att både bostäder och mark är extremt övervärderat i dagsläget, så jag skulle inte råda någon att skuldsätta sig för mark eller bostad.

Krisen som vi ser i södra europa idag, smyger sig så sakteliga upp till oss med.
Skulle verklingen inte vara kul att sitta med ett tvåmiljonerslån om arbetsmarknaden krashar ihop.

[Huggorm]

Jag tror att både bostäder och mark är extremt övervärderat i dagsläget, så jag skulle inte råda någon att skuldsätta sig för mark eller bostad.

Krisen som vi ser i södra europa idag, smyger sig så sakteliga upp till oss med.
Skulle verklingen inte vara kul att sitta med ett tvåmiljonerslån om arbetsmarknaden krashar ihop.

Men frågan är vad som händer vid en riktig finanskris med extrem arbetslöshet, då kanske små gårdar på landet blir mer eftertraktade och till och med stiger i värde?

[skräptanten]

Se in i framtiden kan ingen. Och de som ändå tror att de kan det ser bevisligen helt olika saker.

De där 2 miljonerna kan ses som ett bra lån eller ett dåligt lån, beroende på vad ni får för pengarna. Innebär det att ni köper en liten gård med byggnader, odlingsmark, beten och skog är det inte så farligt med 2 miljoner, då kan gården faktiskt ge intäkter så att ni inte behöver lönearbeta så mycket. Betalar ni däremot 2 miljoner för 1,5 ha där tidigare släktägarna lånat massa pengar, lyxrenoverat boningshuset och byggt ett stall med hästboxar och en tjusig paddock - är det kanske inte så kul (om ni inte gillar hästar).

[Lycka]

Vi lämnade ett tip top hus i stan och köpte ett hus på landet.
Vi bestämde att vi bara skulle bo och inte börja renovera.
nu är vi 60+ .
Vi har bott i 10 år underbara år och billigt boende.
jag har haft mina höns och hundar.
Nära skog och natur men mycket bilåkande till jobbet i stan och hämtande/skjutsande av
barn.
Men jag ångrar mig inte ett dugg men pga ohälsa måste vi flytta.
Nu är det bara att hoppas på att ngn vill köpa vårt hus.
Verkar som om om alla ska ha tip top från början.
Jag skulle bo kvar i det mindre huset , jobba mindre borta
det är livskvalitet och barnet kommer att må mycket bättre.
Lev lyckliga i ert lilla hus och njut av alla dagar utan stress.

[Existens!]

Är det nån gång man ska låna så är det ju å andra sidan nu...

Med den krisen som finns i Europa så är knappast några höjda räntor aktuellt på 10 år framåt.  Lågkonjunktur och arbetslöshet håller ju nere räntor.

[christelle]

Pruta ner, försök i alla fall och köp släktstället. Kolla med lån på flera ställen och gör en ekonomisk plan. Två miljoner är väl ingen jättesumma idag? Med tiden kan ni odla egen mat och få ner omkostnaderna.
Bland det dyraste och mest tidskrävande (förutom lån och investeringar) när man flyttar ut är tranporterna till och från arbeten, möten, aktiviteter för barnen etc så räkna på det extra noga tex två bilar kontra kanske ingen bil alls nu?

[krikav]

Men frågan är vad som händer vid en riktig finanskris med extrem arbetslöshet, då kanske små gårdar på landet blir mer eftertraktade och till och med stiger i värde?

Vid extrem arbetslöshet så tvivlar jag verkligen på att det finns folk nog att få små gårdars pris att öka.

Självfallet kommer det vara fler som VILL köpa.
Men priset hänger alltid på förmåga, inte vilja.

[Broberg]

Ska man undvika varenda, eventuell, tänkbar risk? Köp ett tält för tusan och smygodla en planta här och var på annans mark.