Odla så att det räcker året runt?

[kackelmann]

Du använder bara ditt eget urin och dina egna fekalier

Hur mycket är det?
Räknar jag rätt enligt en uppgift så skiter du ungefär 50 kilo varje år. Vad det blir komposterat vet jag inte men inte mer än så i varje fall.. Att detta skulle räcka som gödsling till några större ytor, ens 100 kvadrat, känns som lite önsketänkande för mig.

[Malines här igen]

Hur mycket är det?
Räknar jag rätt enligt en uppgift så skiter du ungefär 50 kilo varje år. Vad det blir komposterat vet jag inte men inte mer än så i varje fall.. Att detta skulle räcka som gödsling till några större ytor, ens 100 kvadrat, känns som lite önsketänkande för mig.

Det är urinen som är intressant ur gödselsynpunkt. Och urinen använder man ju direkt. Fekalier används endast som jordförbättring.

[Broberg]

Hur mycket är det?
Räknar jag rätt enligt en uppgift så skiter du ungefär 50 kilo varje år. Vad det blir komposterat vet jag inte men inte mer än så i varje fall.. Att detta skulle räcka som gödsling till några större ytor, ens 100 kvadrat, känns som lite önsketänkande för mig.

Nä, man behöver annat också. Kroppen tar ju åt sig grejer också. Nytt måste tillföras. "äng är åkers moder" som de sa. Det tänket måste vara med i allt.

[sɹǝpuɐ]

Hur mycket är det?
Räknar jag rätt enligt en uppgift så skiter du ungefär 50 kilo varje år. Vad det blir komposterat vet jag inte men inte mer än så i varje fall.. Att detta skulle räcka som gödsling till några större ytor, ens 100 kvadrat, känns som lite önsketänkande för mig.

Precis som redan sagts så är det näringen i urinen som är det viktigaste att ta tillvara. Så länge du inte pissar och skiter annat än hemma och inte skickar iväg något, och tillför lite vedaska, så blir det nog bara bättre och bättre jord med tiden. Det blir ju ett kretslopp där näringen inte försvinner utan hela tiden cirkulerar. Det är ju det som är den stora finessen med självförsörjande odling jämfört med industriell. Eventuellt kan du tillföra lite stenmjöl för att bättra på lite. Sedan kan ju löv och annat från omgivningen också tillföras systemet.

Om man cirkulerar näringen på detta viset så räcker vittring av berggrunden och sten för att tillföra fosfor och kalium via ved man eldar.

Om du inte har ett väl slutet kretslopp så lakas naturligtvis jorden ut med tiden. Du måste då tillföra gödsel utifrån.

[Jonas från Backfors]

Det största problemet med så passa "små" ytor om man nu enbart ska leva på veg kost är fortafarande att det alltid uppstår problem i odlingen på något sätt. Om man inte har några marginaler blir det stora problem under vintern skulle jag vilja säga. Man bör nog odla nästan det dubbla av sånt som man ska livnära sig på vintertid för att vara på den säkra sidan.

[christelle]

Hej alla,

hur mycket odlingsbar jord man måste ha för att kunna försörja sig året runt?

Om jag vill odla en del köksgrönsaker (gurka, tomat, bönor, vitkål, lök, rabarber) och bär (hallon, vinbär) men även potatis. Alltså hur stor yta behövs det för att ge mat till en person så att det räcker mellan odlingssäsongerna?


/Andreas

Det är nog svårt att i längden leva endast på de grödor du beskriver men du kanske menar att det är bara dessa grödor du vill vara självförsörjande på? Du behöver tex fett för att kroppen ska fungera optimalt. Minsta yta Seymour anger i sin "bibel" är ett tunnland och då menar han att man även ska ha en tjudrad ko och flyttbara höns på den ytan.
Ska man vara/bli självförsörjande helt måste man nog ha ett oerhört stort engagemang, massor av tid och ork och perfekta förvaringsmöjligheter. Ett delmål kan vara att satsa på att vara självförsörjande under växtperioden och en bit in mot vintern, kanske runt halva året till att börja med - då kan man få en uppfattning om vad och hur mycket som går åt, lagringsförhållanden etc.

[kbh]

Den där Semour bibeln  får man väll ta med en bra nypa salt  dels för att den är skriven för engelskt klimat  sen så får man ju inte ha djur  på sånt vis så som han beskriver det i Sverige  .   Läste boken för många åsen  och den är både bra och läsvärd på måna vis . Men hur stor yta det beror nog mycket på var i landet och vad jord man har som är nog så viktigt  men det där finns det anda som kar kunskapen om .

[Malines här igen]

Den där Semour bibeln  får man väll ta med en bra nypa salt  dels för att den är skriven för engelskt klimat  sen så får man ju inte ha djur  på sånt vis så som han beskriver det i Sverige  .   Läste boken för många åsen  och den är både bra och läsvärd på måna vis . Men hur stor yta det beror nog mycket på var i landet och vad jord man har som är nog så viktigt  men det där finns det anda som kar kunskapen om .

Håller med.

[Kawachi]

Minsta yta Seymour anger i sin "bibel" är ett tunnland

Var detta beräknat för en person? Avsåg inte hans beräkningar en liten familj?

[christelle]

det är nog till en familj om jag inte minns fel. (Så ts får dela ett tunnland med fyra). Seymours "bibel" är kanske inte perfekt i många avseenden men man kan ändå få en hum om vad som behövs för att vara självhushållande både när det gäller yta och sammansättningen av vad man ska odla tex när det gäller växtföljder och vilka djur som är lämpliga till ett litet självhushåll. Ska man leva på bara frukt, bär, bönor etc måste man ju även skaffa sig kunskap nånstans ifrån avseende vilken föda som ger essentiella fetter och proteiner etc och så sett så har nog Seymour tänkt över även det, tror jag.

[Menlös]

OJ! vilka ytor det är fråga om. Jag som läste någonstans att en person ska kunna vara självförsörjande på grönsaker på en yta av 9kvm om odlingsbädden är mycket upphöjd. Det var nog i Stefan Sundströms bok. Det fattar man ju i och för sig att det inte kan stämma, men jag tänkte att kanske 84kvm upphöjda bäddar med prima matjord (som jag kommer att få tillgång till) kunde räcka. Men när man läser den här tråden så verkar det ju inte så ...

[Henrik Penrik Filivilivenrik]

Det skulle vara lite intressant att jämföra ytan som krävs för olika nivåer av självförsörjning, med arbetstimmarna man måste lägga ner. Om man måste jobba så mycket med maten så man inte har tid att tjäna pengar, så känns det liksom inte lönt...

[ChristinaR]

OJ! vilka ytor det är fråga om. Jag som läste någonstans att en person ska kunna vara självförsörjande på grönsaker på en yta av 9kvm om odlingsbädden är mycket upphöjd. Det var nog i Stefan Sundströms bok. Det fattar man ju i och för sig att det inte kan stämma, men jag tänkte att kanske 84kvm upphöjda bäddar med prima matjord (som jag kommer att få tillgång till) kunde räcka. Men när man läser den här tråden så verkar det ju inte så ...

Här nånstans får man ju också fråga sig vad man egentligen menar med självförsörjande. Man kan säkert odla massor på 9 kvm upphöjd bädd, men då får man ju också tillsätta massor av gödsel och annat organiskt för att hålla igång produktionen. Varifrån ska den näringen tas? Gräsklipp - men då måste man ju en bit gräsmatta också. Egna djur - ja, då går där också åt kvadratmetrar. Grannens gräsklipp eller hästskit - javisst, men då är men ju inte självförsörjande i strikt mening (sen är det ju förstås jättebra att ta vara på sånt som grannarna inte vill ha, men då måste man ju räkna med deras kvm-yta också i ekvationen).

Det blir också svårt att ha en vettig växtföljd, så det blir svårt att odla t.ex. kålväxter. Inte heller får man plats med perenner, som rabarber, jordärtskockor eller sparris.

Rapport från verkligheten: Jag har ungefär 250-300 kvm köksland, plus ett litet jordgubbsland, några stånd rabarber och diverse bärbuskar. Därtill svamp- och bärskog och snälla grannar som delar med sig av gräsklipp. hästskit, skräpull till marktäckning och fallfrukt till mos. Det blir massor av mat, men vi (1 vuxen, 2 tonåringar) är inte självförsörjande året runt på grönt. I runda slängar halva året klarar vi utan att egentligen köpa varken grönsaker eller potatis. Andra halvan använder vi lagrat, torkat och fryst, kompletterat med en del köpe. Sylt och saft brukar ta slut nångång i början av året. Eftersom jag inte fått ordning på växthuset än, så blir det inga större mängder tomater och ingen paprika, aubergine eller annat värmekrävande.

[Skytten]

Att var och en skall vara atomistiskt självförsörjande, är mycket svårt, och förenat med osäkerhet, och ibland tom ibland  slöseri, med t.ex  lagerskador överskott/underskott. Svårt att beräkna utfall, mm problem. Däremot kan man säkert utan alltför stor specialisering kunna öka försörjningsgraden i sitt närområde. Viss nära utbyte och handel, har man nog dessutom alltid haft.
I vilket fall som helst kan i stort sätt varje trädgård, producera en stor del. Grönsaker för nästan hela året, rotfrukter för hela året. Frukt och bär för hela året, om man inte ska ha alla importfrukter. Ägg är lätt och en del kött också. Men i praktiken har man olika förutsättningar, kunskaper och intressen, så kan man producera för, och även köpa på en lokal marknad, blir det mycket smidigare, och säkrare. 

[sɹǝpuɐ]

Det skulle vara lite intressant att jämföra ytan som krävs för olika nivåer av självförsörjning, med arbetstimmarna man måste lägga ner. Om man måste jobba så mycket med maten så man inte har tid att tjäna pengar, så känns det liksom inte lönt...

Det hela är två funktioner som får ett maximum tillsammans någonstans i mitten. Exakt var beror på hur just du gör skalorna. För olika personer blir skalorna helt olika.

Värde producerat genom arbete åt andra, respektive värde producerat genom odling åt sig själv. Om du gillar att odla så sker det en förskjutning åt att det blir lämpligt att odla mer. Om du har ett roligt jobb och inte gillar att odla så blir det optimalt att arbeta mer. Värdet på maten i sig är bara en del av kalkylen.

Om man måste jobba så mycket för pengar så man inte har tid att odla, så känns det liksom inte lönt...

[ChristinaR]

Att var och en skall vara atomistiskt självförsörjande, är mycket svårt, och förenat med osäkerhet, och ibland tom ibland  slöseri, med t.ex  lagerskador överskott/underskott. Svårt att beräkna utfall, mm problem. Däremot kan man säkert utan alltför stor specialisering kunna öka försörjningsgraden i sitt närområde. Viss nära utbyte och handel, har man nog dessutom alltid haft.
I vilket fall som helst kan i stort sätt varje trädgård, producera en stor del. Grönsaker för nästan hela året, rotfrukter för hela året. Frukt och bär för hela året, om man inte ska ha alla importfrukter. Ägg är lätt och en del kött också. Men i praktiken har man olika förutsättningar, kunskaper och intressen, så kan man producera för, och även köpa på en lokal marknad, blir det mycket smidigare, och säkrare.

Visst är det så! Jag har lite svårt att förstå den där idén om att vara helt självförsörjande, det är som du säger inte alls säkert att det är det bästa. Historiskt sett är det inte särskilt vanligt heller. Varor och tjänster har alltid bytts.

Nej, samarbete är modellen. Tjänster och gentjänster. Fallfrukt i massor i utbyte mot några burkar äppelmos. Några lass hästskit som gengäldas med färskpotatis till midsommer. Ett knippe palsternackor till finska granntanten som älskar rotfrukter men inte riktigt orkar odla längre mot lite fika i gengäld. Ull mot barnpassning. O.s.v. Självförsörjning ska tänkas på by-nivå, inte på individnivå.

[Jonas från Backfors]

Om man måste jobba så mycket för pengar så man inte har tid att odla, så känns det liksom inte lönt...

 

[Jonas från Backfors]

OJ! vilka ytor det är fråga om. Jag som läste någonstans att en person ska kunna vara självförsörjande på grönsaker på en yta av 9kvm om odlingsbädden är mycket upphöjd. Det var nog i Stefan Sundströms bok. Det fattar man ju i och för sig att det inte kan stämma, men jag tänkte att kanske 84kvm upphöjda bäddar med prima matjord (som jag kommer att få tillgång till) kunde räcka. Men när man läser den här tråden så verkar det ju inte så ...

Ja inte räcker 9 kvm till nån självförsörjning. Möjligen till sallad under sommaren, eller till vinterns morötter om man lyckas VÄLDIGT BRA! Men nu är väl kanske inte Stefan Sundsröm någon direkt guru inom självhushållningen heller

Sen beror det ju som sagt hur man menar med självförsörjande också. Om man som vi försöker vara helt självförsörjande på mat och inte ska behöva köpa något av maten så behövs stora arealer, så är det bara. Sen är et ju som vissa sagt också av stor vikt hur mycket tid det tar. Tex så sköter sig våra får väldigt bra själva utan massa skötsel. Vi får av dem kött, ull, skinn och gödsel. Sen betar de marker som vi inte skulle kunna odla på då de är alltför eländiga med stenar, kuperade och i kallhål där inga grönsaker skulle vilja växa.

Vi har tittat på vilken arbetsinsats som skulle krävas för att äta enbart veg mat och den blir helt enkelt för stor just nu för oss(2 vuxna, 2 barn). Skulle vi leva helt off grid och inte behöva pengar kanske ett helvegitariskt alt skulle vara möjligt, men nu har vi inte tid med det då vi jobbar på gården för att dra in lite pengar också. Möjligen skulle vi kunna utöka odlingarna för att sälja överskottet och få i pengar på det sättet. Men den arbetsinsatsen blir ändå större än vad vi gör idag. Eller så måste vi låna upp massa pengar för att köpa in traktorer och diverse saker för att sköta stora odlingsarealer och det vill vi absolut inte göra.

Sen tror vi också att vi gynnar den biologiska mångfalden bäst genom att variera vår kost å att vi inte enbart äter veg. Där fåren betar växer tex många växter som annars skulle trängas undan och även fåglar, insekter och annat gynnas av det varierade landskapet.

Men nu snöar vi(jag) ju in på en helt annan debatt, förlåt! Bara att det är så komplicerat detta med hur olika begreppet "självförsörjande"kan te sig för olika människor.

[sɹǝpuɐ]

Det är lite lustigt att nu, när många inte måste odla själva för att överleva, så är de växter som finns tillgängliga för odling oerhört mycket bättre än när människan först började odla. Så det är mycket mindre jobb med att bli delvis självförsörjande med odling idag, än vad det var förr, då egen odling var nödvändigt för att överleva.

[Skytten]

100% egenframställd mat är inte en framkomlig väg. Hur skulle jag då klara av att skörda och tröska några 100 kvm spannmål. Teoretiskt möjligt, men knappast genomförbart. Sen lever vi inte bara av mat, utan vi måste värma huset, skaffa kläder mm. För mig har det de sista åren varit fördelaktigare att skaffa värme än all mat. Två säckar potatis från en gård i närheten är fördelaktigare än ett potatisland för mig, undantaget midsommarpotatis som odlas i spann.

Om man sen byter eller går "omvägen" med pengar, saknar all betydelse, fråga de fiskala makthavarna.

Idag nöjer man sig inte med att överleva som förr hellre, att vara fet var ett tecken på rikedom, mycket mat och lite fysiskt arbete. Idag är det närmast tvärtom, åtminstone i västvärlden. Inga bananer eller annat exotiskt. Det bör vara lätt att avstå från flygimporterade  vindruvor från Indien, för 20 kronor, räknar man baklänges fick odlaren högst 20 öre.

Vissa saker som persilja är alltid lönsamt att odla och vem som helst har plats.

De nationer som är folkrika idag, har haft förutsättningar att försörja fler på mindre yta, i Asien har man kunnat försörja en familj på 10 personer på 15000 kvm. Hushållen har varit nästan helt självförsörjande, men givetvis också levererat en del överskott för att betala feodalherrar eller staten. Kosten har alltid i dessa sammanhang varit ensidig, baserat på t.ex. ris, vete eller bönor.

Ju mer norr man kommer, krävs större yta och mer animalier.

Pengar behövs, om inte så till skatter, sopavgifter mm. Av de ca 100000 som jag drar in om året, går mer än 80% till sådana kostnader(det finns moms i detta). Värdet på det jag producerar är större och där finns "självförsörjningsgraden".

De självförsörjande invånarna i Södra Afrika påtvingades en "hyttskatt" för att de skulle behöva pengar, och därmed fås att krypa ner i gruvorna.  Vid allt för stort motstånd mot rådande förhållanden, kommer reaktioner även här.