Tankar till grund för en lönsam biodling

[Fesoj]

Jag läser dina inlägg med glädje Sten-Åke! Dina tankar har hjälpt mig i min biodling (och jag är säker på att det är många som tycker det är spännande med någon som satsar på sin biodling och samtidigt gärna delar med sig av sina erfarenheter).

[Jano]

Det räcker med att du köper allt du behöver till avtäckning, personskydd, slungning, brukning, plasthinkar & kranar, silar, burkar, varroa bekämpning, invintring (typ socker) samt etiketter och lock för att du skall få kostnader.

Detta skall du kanske ha med under några år. Kanske 3.000 SEK under 3 år.
Du får 25 kg per kupa, med 4 kupor ca 100 kg. Du säljer hälften och burkar hälften.
50 * 35 SEK = 1.750 SEK. Burkarna säljer du hälften och behåller hälften.
Man ger bort en del honung till nära och kära. Alla förväntar sig honung när du kommer.
25 kg brukat, 50 burkar à 50 SEK = 2.500 SEK.

Utgifter ca 3000 SEK, intäkter ca 4.000 SEK. 5 timmar per kupa, 10 timmar med honungen.
Timlön 4.000 - 3.000 = 1.000 SEK / 15 timmar blir kanske 50 SEK i timmen.

Skall en biodling bli lönsam måste den vara produktiv, man måste räkna och se vad som händer bortom några år. Vill man ha ut 300.000 så måste man dra in en hel del honung och få avsättning.
Allt detta ser man i affärsplan och budget.

En biodlare som är nöjd med den skörd som statistiken visar har inte sitt fokus på lönsamhet.

[Jano]

 Hej igen.
 Här kommer fortsättning på mitt sätt att sköta mina bin.
 I mitt förra inlägg hade jag delat samhället i två delar. Nu ska vi se vad som händer i modersamhället. Efter delningen finns här ingen drottning. Nästan omgående sätter bina igång med att bygga drottningceller runt några späda larver, på yngelramen som lämnades kvar och specialmatar dessa.
 Efter fem-sex dagar kollas yngelrummet och alla täckta drottningceller rivs och jag sparar bara en stor välbyggd på gränsen till täckning. Efter denna operation behövs inte yngellådan kollas mera förrän den nya drottningen är parad och äggläggande efter ca. en månad eller något mer. Den nu fulla skattlådan skattas, slungas och sätts tillbaka med nyslungade ramar och mellanväggar för utbyggnad. Denna låda sätts närmast yngelrummet över spärrgallret och den befintliga, ännu ej fyllda, lådan ställs överst.
 Modersamhället står nu med ett yngelrum och två skattlådor. Alla dragbin, som samhället hade  vid delningen, finns nu här och har bara att tänka på nektarinsamling eftersom det inom kort inte finns något yngel att mata. De arbetslösa ambina får gå en snabbkurs i nektarsamlandets ädla konst och kommer härefter att jobba i denna bransch.
 En vecka efter delningen har varroan inte något öppet yngel att föröka sig i på över en månad.
 Sedan gäller bara att skatta och varva dessa två skattlådor så länge draget varar. Eftersom all energi läggs på att dra in så mycket nektar söm möjligt, utan att behöva mata yngel, finns en full skattlåda att ta hand om varannan vecka och höjden på samhället är bara tre LN-lådor i mitt fall.
Det blir väldigt lättjobbat och nu på äldre dar när krafterna sviker orkar jag kanske inte lyfta hela lådan, men kan med lätthet plocka ram efter ram till en transportlåda. En fördel med att slunga ofta är att kunna hålla isär de olika dragen. Det blir heller inte tjatigt med en slungdag då och då istället för allt på en gång. Den allra största fördelen är att det blir mycket mera honung.

Nästa gång ska vi ägna oss åt drottningen i sin låda.
 Mvh. Jano
 

[Jano]

 Hej.
Samtidigt som övertaliga drottningceller rivs i modersamhället, tas en titt i drottninglådan för att se hur det står till där. Det har gått nästan en vecka sedan samhället delades och dragbin har börjat flyga så smått både ut och in. Om en foderram med vatten sattes in vid delningen tas nu denna bort och ersätts med en utbyggd ram för drottningens äggläggning. Efter ytterligare någon vecka sätts skattlåda på även här. Yngellådan räcker gott för den fortsatta ynglingen, men om det skulle behövas kan ytterligare en liten avläggare göras innan midsommar. Annars är det  bara skattning av honung som gäller, både i modersamhället och drottningavläggaren, under juni och hela juli. När vi kommer in i början på augusti kan det vara dags att slå ihop sahällsdelarna igen och minska ner till en skattlåda. Ska den nya drottningen behållas ställs denna låda överst när det gäller yngellådorna. Drottningarna behöver inte sökas upp, för den som finns i den övre lådan behålls  och den andra slängs ut.  Byte av drottning sköter bina perfekt själva.
 Nästa gång ska jag tala om hur bina invintras.
 Ha de bra så länge önskar Jano
 

[jacobfor]

Hej Jano,
Tack för att du delar med dig av din driftstrategi och dina tankar. Det är intressant för en nybörjare som jag att höra om olika sätt att sköta bina och läsa om hur ni som hållit på ett tag tänker.
Varför slår du ihop samhällena igen inför invintringen? Vilka fördelar finns det med det? Varför inte sprida risken med fler samhällen och ev sälja under våren?

Mvh,
Jacob

[knutte]

Tack Jano, för att du delar med dig om hantverket biodling. Jag läser med intresse och känner en bekräftelse på en del av mina egna funderingar, ser fram emot en fortsättning. Om jag blir modig kommer jag att säga och fråga...

Ett önskemål, Sten-Åke, jag uppskattar även din vilja att meddela dig. Jag ligger några år före dig men gillar att att du lägger ut din resa... Dock, du kör två trådar med slagsida mot ekonomi och prylar. Helt OK för mig. Men det räcker väl?

Låt Jano säga sitt om hantverket.

Fler sagesmän/kvinnor gagnar oss alla!

Fantastiskt med forum!

Ha det gott!

[tinna.m]

Jano, spännande det här.
Jag är nybörjare, gått lärling i sommar hos Olof här på forumet. Att få ta del av andras erfarenheter sparar många år av misstag. Att kunna fråga och tänka till och tänka om.
Ser fram emot resten. 
Ett bi var ute och flög här igår. Annars håller de sig mest hemma.
Hörby mitt i Skåne.

[Jano]

Hej Jano,
Tack för att du delar med dig av din driftstrategi och dina tankar. Det är intressant för en nybörjare som jag att höra om olika sätt att sköta bina och läsa om hur ni som hållit på ett tag tänker.
Varför slår du ihop samhällena igen inför invintringen? Vilka fördelar finns det med det? Varför inte sprida risken med fler samhällen och ev sälja under våren?

Mvh,
Jacob

Om drottningen ska bytas till den nya är det enkelt att bara slå ihop dem. Fördelen med att slå ihop är att samhället kommer igång väldigt tidigt på våren och kan ge bra skörd även på tidigt drag. Ska samhällsdelarna invintras var för sig kräver det mer planering på hösten beroende på väder och drag mm.
De tre senaste åren har varit väldigt gynnsamma och därför har jag invintrat delarna var för sig och haft bin till salu på våren. I april kommer jag att sälja fem samhällen men man måste som sagt veta vad det är som invintras för att lyckas.

[Jano]

 Hej i julstöket.
Ni hinner kanske inte läsa nu, men det är ju långt till nästa invintring. Nu ska jag tala om hur mina bin får den sista omvårdnaden innan vintervilan.
 Som jag påtalade i ett tidigare inlägg är det viktigt att veta vad det är som  invintras. Många tror att det är däggdjur som måste sitta varmt och skönt för att klara vintern men det är faktiskt insekter vi jobbar ihop med, och de har helt andra krav på tillvaron. Det är klart att de behöver värme för att kunna föda upp yngel men det ska de ju inte göra på vintern. Då bina sitter i vintervila sköter de sitt behov av luftfuktighet och värme helt på egen hand om de bara får de rätta förutsättningarna.
 Bina lagrar hela sommaren honungen över ynglet. Detta innebär att de vill ha sitt vinterförråd där och därför får jag se till att de får vintermaten på den platsen.
 Som en följd av yngeluppehållet i juni är de flesta bin som nu finns i samhället födda i senare delen av juli och i augusti. De är prima vinterbin nästan alla och risken att invintra gamla utslitna dragbin är nästan noll.
 Den sista veckan i augusti öppnas samhället och alla kakor med yngel samlas i den ena yngellådan samtidigt som det kollas att drottningen finns där. Alla täckta honungskakor tas bort tillsammans med tomma yngelkakor och överflödiga pollenkakor. De kakor som blir kvar sätts i en låda som utfylles med fina utbyggda kakor som det gärna får ha varit en omgång yngel i, för det verkar som bina trivs bäst på lite mörkare kakor under vintern. Denna låda ställs sedan upp på yngellådan med en foderlåda ovanpå och vinterfodring påbörjas när bina slutat flyga för dagen. Foder fylles på efterhand tills 16 kg socker löst i 11 liter vatten dragits ner. Yngla får de göra så länge de vill men eftersom isoleringen ska vara minimal, efter avslutad fodring , så slutar de med denna sysselsättning en bit in i september.
 Efter avslutad fodring tas foderlådan bort och bekämpning av varroa med myrsyra enligt den sk. tedbladsmetoden påbörjas. Burken får stå på tills inga kvalster längre ramlar ner på uppsamlingsskivan under nätbottnen.
 Sista kollen för året görs i slutet av september då lådan med vinterfoder lyfts av och jag tittar i yngellådan så att drottningen finns kvar och att fodret har täckts och hamnat på rätt ställe.  Skattlådan lyfts på igen och under täckskivorna läggs en  plexiskiva, Över detta läggs endast ett par gamla dagstidningar som enda isolering under yttertaket. Uppsamlingsskivan under nätbottnen tas bort så där ar helt öppet neråt hela vintern. Ventilation utan tvärdrag är det som gäller.
 Nu startar bina sin vintervila med att gå i klot runt det sista ynglet i den undre lådan och rör sig under vintern sakta uppåt. De riskerar inta att komma vid sidan av maten och kommer längre ifrån den öppna bottnen när kylan sätter in på allvar. Då är de redan på väg upp i överlådan med ett skyddande tomt kakverk under sig.
 Till våren sitter hela bimassan i övre lådan och drottningen börjar sin äggläggning där. Den undre lådan är nu tom på både bin och yngel och kan lätt tas bort för utbyte av vax.

Detta var en beskrivning av mitt sätt att bedriva en fungerande och lönsam biodling och testa gärna med något samhälle nästa gång. Man ska inte vara rädd för att prova, men man måste varje gång analysera både vad som gick fel och vad som fungerade.
Det vore kul om ni andra också vill beskriva ert sätt att umgås med de små liven. Man kan aldrig få för många tips när det gäller denna fantastiska hobby eller yrkesverksamhet.

Nu får ni ha en riktigt God Jul önskar Jano

[mwson]

God Jul Jano, Tack för intressanta råd

[tinna.m]

Tack Jano! God Jul på Dig! 

[Halte]

Stötte på en gammal text av Fakir Falstaff angående lönsam biodling..

Att odla bi är förenadt med så stora nöjen, att det
är rent af förunderligt att se, huru litet det lönar sig.
Den skicklige biodlaren förskaffar sig några kupor,
som han uppställer i sin rosengård. Härpå fångar han
på ängen ett tillräckligt antal bi (Apis meffica K.), hvar-
efter han af dessa bildar en svärm, under öfverinseende
af någon drottning. Inom kort får man se de flitiga
steklarne flyga sin väg till någon trädgård en half mil
derifrån, der de då infångas af denne trädgårds lycklige
ägare, och sålunda blifva hans egendom. Redan detta
är en stor fördel.
Hvarje höst tager man deras under sommarens lopp
mödosamt insamlade honung ifrån dem, hvarpå de för-
sjunka i en dyster dvala, för att först nästa vår åter be-
gynna sitt otacksamma arbete.
Af honung beredes mjöd – en dryck, som icke
drickes af någon nu lefvande menniska. Härpå kan den
skicklige biodlaren förtjena ända till två, ja, goda år in-
emot tre kronor.
Bålgetingen är det bästa biet. Tre à fyra sådana
kunna förkorta lifvets vedermödor för den skickligaste
biodlare.
Binas hemtrefliga surr väcker hos en idog biodlare
gerna tanken på att skaffa sig en violoncell eller ett po-
sitiv.

[Edward.]

  hAHAHAHAHAHAHA

var det bättre för 

mvh edward

[Lilla ja]

Svärmtiden för ett bisamhälle är från mitten av maj till mitten på juli, så nu är rätta tiden för delningen.

Hej Jano,

Funderar på ovanstående citat - Betyder det att samhället ska delas i mitten av maj, eller att det ska delas någon gång under perioden mitten av maj till mitten av juni? Hur kan man se att ett samhälle är moget för delning, eller om det behöver lite mer tid på sig?

Det var inte lätt att sortera ut dina inlägg bland all jämer och klagan, men jag tror jag har lyckats pussla ihop alla bitar Jag tycker att din metod verkar spännande och tänker testa under kommande säsong!

[Jano]

Hej Jano,

Funderar på ovanstående citat - Betyder det att samhället ska delas i mitten av maj, eller att det ska delas någon gång under perioden mitten av maj till mitten av juni? Hur kan man se att ett samhälle är moget för delning, eller om det behöver lite mer tid på sig?

Det var inte lätt att sortera ut dina inlägg bland all jämer och klagan, men jag tror jag har lyckats pussla ihop alla bitar Jag tycker att din metod verkar spännande och tänker testa under kommande säsong!

Hej.
Det är under tiden mitten av maj till mitten av juli som ett bisamhälle kan tänkas att svärma. Vitsen med det hela är att de inte skall få tillfälle att komma i svärmstämning. Ett bisamhälle som svärmar i maj har inte fått tillräckligt utrymme för sin verksamhet. Det är viktigt att hålla alla bin sysselsatta under våren , och detta gäller inte minst byggbina.
 Förhållandena för ett bisamhälles utveckling och tillväxt är väldigt olika beroende på dragförhållanden mm.. Därför går det inte att generellt säga att man ska göra si eller så.
 Det viktigaste är att bisamhället är starkt vid delningen utan att själv ha kommit på att behöva svärma. Det går ju visserligen att dela ändå, men syftet med en högre skörd är mindre, det blir ju i så fall en vanlig avläggare.
 De samhällen som jag delar i månadskiftet maj-juni har två LN-lådor med yngel och minst en skattlåda honung.
Alltså om delningen ska ge det utbyte som eftersträvas måste de delas innan bina själva kommer på att svärma samt att de efter delningen ska ha en låda yngel var och drottningen ska vara i den del som flyttas åt sidan.

Det bästa är att välja ett samhälle och prova under en säsong. Det gäller vid alla ändringar att prova sig fram på ort och ställe.
Mvh Jano
 

[Jano]

Nu är det dags att lyfta upp denna tråd igen.
Vintern håller på att släppa sitt grepp och när temperaturen kommer över 10 +grader, kan  det väntas att bina vill ut och lufta sig.
Därför var jag igår ute och bytte bottnarna på lådsamhällena. Det ger en tidig visning om hur bina haft det under vintern, Samtidigt flyttade jag en kupa ca 20 meter utan problem.
 I höstas invintrade jag även sveatrågen med vinterfodret i skattlådan, och som syns på bild har de inte kommit ända upp än. De sitter kvar i sitt klot en bit ner. Lågnormalkuporna har börjat känna av våren och börjat lösa upp klotet något.  Nu väntar jag på att det ska bli så varmt så de börjar flyga.

[Jano]

Här kommer de andra bilderna

[klarre]

Jano det var inte många döda bin du hade på dina bottnar, mina bin har redan börjat slänga ut döda bin, dina har kanske gjort det också?

[Jano]

Jano det var inte många döda bin du hade på dina bottnar, mina bin har redan börjat slänga ut döda bin, dina har kanske gjort det också?

Jag har mina 11 samhällen på villatomten,och har inte sett ett enda bi än mer än i de kupor jag öppnade, och där var de knappt vakna än.

[Lars i skogen]

Jag har mina 11 samhällen på villatomten,och har inte sett ett enda bi än mer än i de kupor jag öppnade, och där var de knappt vakna än.

Va, jag förstår inte. Menar du att du inte har fler döda bin än på den översta bilden på bottnarna efter hela vintern?