Stora problem med magarna

[Fåraherden]

Absolut, gutegänget har dragit igång i natt, det var en hel drös små, aldeles friska lamm i morse. 5 tackor hade lammat. Tackorna knorrade, buttade, och grejade med sina lamm och såg aldeles friska ut i magen. Kändes bra efter allt skit.

4 med 2 lamm och en med ett, pyttelitet, men friskt, varmt och piggt, trots kylan.

[javill]

Trist med din tacka Fåraherden men, härligt att det kommit ett helt gäng nya småttingar.  Jag går och lurar på när den första dyker upp här. Borde inte bli än på en vecka men, en av tackorna ser ut att kanske lamma tidigare.

[Angelika]

Druvsocker har ingen som helst effekt på en idisslare

Varför 

och
Det tycks Erik Sjödin inte veta, eftersom han rekommenderar det själv till svaga lamm,
i sin bok Får ...   sidan 259

Vi har utgåvan från 1994 -är den för gammal ? stämmer mycket i den inte ?

[Angelika]

En regel jag fått från min gamla fårmentor är att inte ge kraftfoder alls till tackan första dygnet efter lamning.
Nu vet jag ju inte om din tacka ätit något alls, men jag antar att det är på "förekommen anledning" som jag fått den rekommendationen. Och visst, innan jag började tillämpa detta så var det alltid någon tacka som hade taskig aptit just efter lamning, och då var min reaktion att inte ge något alls utan bara grovfoder tills aptiten var tillbaka.

Jag skulle satsa på stabilisering av magen, troligt är väl att magen stannade iom förlossningen och sedan startade med explosion........Stabilisera med PRO kol pasta från Granngården, eller kanske avdödad jäst.

Jag hittar den rekommendationen inte alls i någon bok -vilket ju inte betyder at det inte är bra att göra så...
Men i dom flesta böcker står det att tackan behöver mer kraftfoder i hödräktigheten för att hon kan annars inte ta upp lika mycket energi ur fordret eftersom våmmen har krympt eftersom forstret tar all plats. Så då är hon ju upp i en relativt högt kraftfodergiva precis vid lammning...

Är det likadant för getter ? Vi har alltid gett våra getter lika mycket kraftfoder efter killning som innan. Och inga problem där.
(Vi ska ha får ochså därför läser jag redan lite här ibland.. )

[ulfg]

Fåraherden, det var roligt att höra att den tråkiga historien ändå fick ett slags lyckligt slut. Gutar är sådana tuffa och fina djur. Som djurägare gör man vad man kan, men hjälper ingenting skall man klippa av historien och förkorta lidandet för djuret. Alla fårägare bör ha en slaktpistol och kunna använda den, det ingår tyvärr i "paketet". I Sjödin läser jag att det är acceptabelt att ha en dödlighet på upp till 20 % i en besättning får.

[vallhunden]

Varför druvsocker inte fungerar:

Saxat ur Svenska Djurhälsovårdens hemsida, gå in på Får, Artiklar, "Håll våmmen i trim", om ni vill läsa allt ihop!

"Av det här förstår vi också varför vi inte kan ge en idisslare druvsocker när vi tycker djuret behöver extra energi. Druvsockret bryts i våmmen snabbt ner till fettsyror, och kan då genom pH-sänkningen t.o.m. göra större skada än nytta. Vill vi av någon anledning höja blodsockerhalten på en vuxen idisslare, t.ex. vid acetonämi eller acidos, måste vi ge något som idisslaren kan omvandlas till druvsocker. Vanligast är propylenglykol, som av våmfloran bryts ner till propionsyra, och som efter uppsugning genom våmväggen till blodet kan omvandlas till glykos."

[fårmamma]

Varför druvsocker inte fungerar:

Saxat ur Svenska Djurhälsovårdens hemsida, gå in på Får, Artiklar, "Håll våmmen i trim", om ni vill läsa allt ihop!

"Av det här förstår vi också varför vi inte kan ge en idisslare druvsocker när vi tycker djuret behöver extra energi. Druvsockret bryts i våmmen snabbt ner till fettsyror, och kan då genom pH-sänkningen t.o.m. göra större skada än nytta. Vill vi av någon anledning höja blodsockerhalten på en vuxen idisslare, t.ex. vid acetonämi eller acidos, måste vi ge något som idisslaren kan omvandlas till druvsocker. Vanligast är propylenglykol, som av våmfloran bryts ner till propionsyra, och som efter uppsugning genom våmväggen till blodet kan omvandlas till glykos."

om man nu vill vara petig: gäller det ochså för en icke vuxen (lamm) idisslare -eller ska man ta nåt annat då ?
Vad kallar man propylenglykol på svenska och var få man tag i det ?

[javill]

Vad kallar man propylenglykol på svenska och var få man tag i det ?

Du kallar det propylenglykol och köper det på apoteket.

[gimskogen]

Druvsocker fungerar på smålamm o kalvar o killingar som inte utvecklat sina magar ännu.. då de föds har de bara löpmagen so är utvecklad... så de föds enkelmagade kan man säga... sen efter som de äter mer stråfoder utveckals magarna... så när de börjar idissla så har de ju börjat använda vommen...
så druvsocker eller tex honungs vatten fungerar till små lamm...

och propylenglykol preparat är de bästa till större idisslare.. tex Acetona, energibalans, glyckotopp osv.. som finns hos foder firmor eller fråga om du har en snäll mjölkbonde för de har nästan alltid sånt hemma.

[gimskogen]

Propylenglykol är bra till forderleda.. dålig aptit..


och som jag skrev tidigare i tråden stimulex är JÄTTE BRA om de har diarre o mag störningar... de vuxna alltså...
sen måste man ju ta reda på varför de har de... kan ju vara parasiter tex o då behöver de ju avmaskas...

[Fåraherden]

Fåraherden, det var roligt att höra att den tråkiga historien ändå fick ett slags lyckligt slut. Gutar är sådana tuffa och fina djur. Som djurägare gör man vad man kan, men hjälper ingenting skall man klippa av historien och förkorta lidandet för djuret. Alla fårägare bör ha en slaktpistol och kunna använda den, det ingår tyvärr i "paketet". I Sjödin läser jag att det är acceptabelt att ha en dödlighet på upp till 20 % i en besättning får.

[Birgit]

Att ha en dödlighet på upp till 20% tycker inte jag kan anses ok. Det tyder ju på att man har problem i besättningen.
När jag hade finull, fick jag veta att det var en normal lammdödlighet hos finull. Var femte lamm dör alltså!!!!
Då gör man något fel. Min lammdödlighet minskade rejält när jag lade om finullen till extensivt och ute lammning.
Hos gutarna och roslagsfåren rör det sig inte ens om 5%.
Man bör ju sträva efter att få ner dödligheten, inte acceptera.
Sedan kan ju vissa år vara sämre än andra, men generellt bör dödligheten inte ligga på sådana summor.

[ulfg]

Jag håller naturligtvis med Birgit om att det inte är något vidare kul med en permanent dödlighet på 20 % i en besättning med får. Skulle dödligheten vara så hög  flera år i  rad har man normalt sett starka skäl till att undersöka vad det är fel i besättningen. Vad jag menade är helt enkelt att ibland är det inte han däruppe utan snarare han därnere som bestämmer. Det kan få ganska brutala konsekvenser just i små besättningar med får. Har man 15 livdjur och en tacka går ner sig i bäcken och drunknar, en annan bryter benet och två bagglamm knäcker nackarna när de stångas ute på sommarbetet. Så har man plötsligt en ganska hög dödlighet det året. Nästa år händer ingenting. Osv...