Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Förklara frost för mig...  (läst 5874 gånger)

supertramp

  • Inlägg: 57
    • Södermanland
    • Min blogg
Förklara frost för mig...
« skrivet: 26 maj-11 kl 08:26 »
Frosten är den största fasan för våra planteringar. O inte vill man dallta med plantorna heller. Härdade o tuffa ska dom bli!   
Som jag förstått det så uppkommer frost när fukt blir till is. Men frågan är ju då om jag genom att kolla kommande lägstatemperatur inför natten kan säkerställa om det blir frost eller inte. Så länge det inte går under nollan är allt utom fara. Eller? Vilka parametrar spelar in vid frostbildning?

Utanför Trosa med en dröm om ett självförsörjande sätt att leva. En lång och fantastisk stig att vandra. http://grogrund.wordpress.com

Suresh

  • Inlägg: 14101
    • -
SV: Förklara frost för mig...
« Svar #1 skrivet: 26 maj-11 kl 08:46 »
Vad kan spela in? Lufttemperaturen och luftfuktigheten skulle jag tro. Kall, fuktig luft bildar frost, men varm, torr gör det inte. Sen är marken mer skyddad om marktemperaturen är hög sedan tidigare, Längden på temperaturdippen är nog viktig med. En halvtimme med en minusgrad gör inte mycket skada

Cyklisten

  • Gäst
SV: Förklara frost för mig...
« Svar #2 skrivet: 26 maj-11 kl 09:03 »
Det är inte frosten i sig som skadar växterna utan att växtens temperatur blir för låg.

Om det är en klar natt strålar marken/växterna ut värme i rymden och då kan deras temperatur sjunka till fem-tio grader kallare än lufttemperaturen. Om då luftfuktigheten är tillräckligt hög så kan den kondensera på marken/växterna som dagg och möjligen frysa till frost. Frosten blir alltså ett tecken på låg temperatur.

Om luftfuktigheten är lägre får man ingen dagg eller frost men växterna kan ändå skadas av frysning.

Existens?

  • Gäst
SV: Förklara frost för mig...
« Svar #3 skrivet: 26 maj-11 kl 09:06 »
Ja, så länge temperaturen håller sig över noll så är det ju ingen fara, så det gäller ju att ha lite koll, speciellt nu i början på Juni. Frost i en bärblomma förstör den, det går inte att härda bort.
Höga fria lägen där det kan blåsa lite är ett bra sätt. Aldrig frostkänsliga grödor i en skuggig svacka. I nödfall kan man hyra in en helikopter som blandar om luftlagren... ;)
Annars är ett billigare sätt att vattna stilla hela tiden som det finns risk för frost, då fryser inte blommorna.

ChristinaR

  • Inlägg: 5562
    • Västergötland
    • Elins trädgård
SV: Förklara frost för mig...
« Svar #4 skrivet: 26 maj-11 kl 09:21 »
Och fiberduk, så klart, om man har mindre ytor. Eller att lägga på det som är mest känsligt.

supertramp

  • Inlägg: 57
    • Södermanland
    • Min blogg
SV: Förklara frost för mig...
« Svar #5 skrivet: 26 maj-11 kl 09:44 »
Ja fiberduken är på plats över de mesta. bondbönor , sockerärtor, lök och persilja. O ingen har dött än :)
Utanför Trosa med en dröm om ett självförsörjande sätt att leva. En lång och fantastisk stig att vandra. http://grogrund.wordpress.com

Körven

  • Inlägg: 1199
    • Värmland
SV: Förklara frost för mig...
« Svar #6 skrivet: 26 maj-11 kl 09:56 »
Man kan säga såhär ju varmare luften är ju mer vatten kan den innehålla utan att det blir dimma eller att daggen faller.När detta fenomen uppstår kallas det för daggpunkt eller när luften är mättad med vatten 100% relativ luftfuktighet då blir det dimma.Det beror i sin tur på att temperaturen sjunker och kan följdakligen inte behålla vattnet.En kall vinterdag så ryker det ur munnen av den varma utandningsluften,eller att andas mot ett kallt fönster så blir det "dagg"på rutan.Man kan mäta detta genom att ha en torr och en fuktig termometer och sedan jämnföra temperatur skilnaden,och sedan gå in i en daggpunktstabell,då får man fram den relativa luftfuktigheten.Att få fram den absoluta fuktmängden som finns i luften är betydligt svårare.Är det då minusgrader då blir det frost.
Agent i underlättelsetjänsten.
Lurar aldrig den fattige eller förför gammla kärringar.

Soshila

  • Inlägg: 2468
    • Småland
    • Alchemilla Trädgårdshäxa
SV: Förklara frost för mig...
« Svar #7 skrivet: 26 maj-11 kl 22:44 »
Det är ju ganska olika hur frostkänsliga olika växter är. Ärtor och morötter överlever lite frost, medan gurka väl inte ens behöver minusgrader för att kunna få köldskador.

Anders S

  • Inlägg: 6171
    • -
    • Fröodling.se
SV: Förklara frost för mig...
« Svar #8 skrivet: 28 maj-11 kl 12:05 »
Som jag uppfattar det är definitionen på frost att det tillfälligt blir temperatur under noll. Om det sen finns fukt kan den också frysa, i olika former.
Den uppfattningen verkar också SMHI ha i följande delvis bra artikel:
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/frost-1.2789

Också viktigt att tänka på som Soshila sa att den känsliga gränsen är olika för olika växter, och även beroende på fuktighet, temperaturväxlingar och växternas utvecklingsstadium.

En grundläggande sak som är bra att ha med sig i bagaget om man vill förstå hur temperaturen varierar i odlingarna och landskapet:
Värme överförs genom strålning (solsken, värmeutstrålning), strömning (varma och kalla luft- och vattenmassor rör sig) och ledning (de flesta naturliga material har ganska liten värmeledningsförmåga, men sten och vatten har nog bättre ledningsförmåga än de flesta andra naturmaterial).

När det gäller orsaker till frost så tycker SMHIs artikel nämner några (utstrålning av värme till atmosfären, vindstilla) men utelämnar en del. Jag ska här försöka komplettera och kommentera, men detta är inte enkelt och jag greppar långtifrån allt. Jag hoppas därför att ni kan hjälpa till att öka kunskapen om och förståelsen av denna viktiga fråga!

Det blir lätt frost efter regn. Varför? Jag tror det är för att vatten avdunstar från fuktiga ytor (jag tror i synnerhet fuktig vegetation). Avdunstningen kräver värme. Det sker ju alltid en viss avdunstning även vid låga temperaturer, och denna gynnas av att fukten är utbredd över stora ytor.

Varför blir det lättare frost vid vindstilla? För att avkylningen är störst vid markytan. Blåser det så blandas luften där med luft högre upp som inte är lika kall. (SMHI förklarar detta.)

Varför är avkylningen störst vid markytan? Detta är konstigt, då marken magasinerar värme. Men den leder den inte särskilt bra, så ytan kan bli avkyld ganska snabbt. Men luften är så lätt så den borde kylas av snabbare. Är utstrålningen större från markytan än från luften? Troligen spelar avdunstning av fukt från markytan in. Dessutom sker nog en alltid en viss omblandning av luft i högre luftlager även vid vindstilla, men just vid markytan begränsas denna av marken och vegetationen, som dämpar luftrörelserna.

Varför blir det frost i öppningar i sluten terräng? SMHI förklarar detta delvis: vindstilla plus utstrålning. Men varför sjunker inte temperaturen inne i skog och annan mer eller mindre trädbevuxen mark? Träden hindrar värmeutstrålningen (förmodar jag).

Sjöar hindrar frost. Varför? De magasinerar värme i vattnet. Vattnet avger sen en del värme under natten. Hur avges värmen? Jag vet inte. Tippar på mest strålning. Uppvärmning av luften närmast vattenytan (genom ledning) plus att denna luft sen stiger (strömning) plus att denna luftrörelse då gör att lufthavet rörs om en del även kring sjön är också tänkbart.

Varför hindrar sjöar frost mer än mark? Vatten kan magasinera mer värme än mark (mer än något annat ämne om jag inte minns fel). Tydligen är vatten också ganska bra på att avge denna värme, samt att tillföra mer värme till vattenytan, som annars skulle avkylas ganska snabbt. Om vattenytan blev för kall för snabbt så skulle den avge mindre värme och kunde t o m frysa, men det sker inte så lätt, som bekant. Värmen tillförs alltså förmodligen vattenytan från underliggande vattenskikt relativt effektivt. Olika sätt är tänkbara: genom strömning (det avkylda vattnet sjunker och varmare stiger istället), ledning (i princip från vattenmolekyl till vattenmolekyl) och kanske strålning (som dock inte når så långt som i luft). Vad som dominerar vet jag inte. Tippar på strömning.

Närliggande sankmarker är en riskfaktor. Det är lite förbryllande, då sjöar är gynnsamma. Varför? Jag tror att det är så här: Avdunstningen är en negativ faktor för både sankmarker och sjöar, på samma sätt som för fuktig mark (se ovan). För sjöarnas del är dock deras stora vattenmagasin (läs värmemagasin) en fördel som med råga uppväger denna nackdel. En sankmark har inte lika mycket vatten och vattnet är dessutom uppblandat med vegetation och mark, som isolerar bättre än vatten och därmed hindrar värmetillförsel till ytan. Den kyls därför av.
« Senast ändrad: 28 maj-11 kl 12:10 av Anders Skarlind »

Huggorm

  • Gäst
SV: Förklara frost för mig...
« Svar #9 skrivet: 28 maj-11 kl 12:12 »
Det är ju ganska olika hur frostkänsliga olika växter är. Ärtor och morötter överlever lite frost, medan gurka väl inte ens behöver minusgrader för att kunna få köldskador.
Precis, det är ett missförstånd att gränsen för skador är exakt vid fryspunkten. Det varierar en hel del från art till art.

Anders S

  • Inlägg: 6171
    • -
    • Fröodling.se
SV: Förklara frost för mig...
« Svar #10 skrivet: 28 maj-11 kl 12:18 »
Precis, det är ett missförstånd att gränsen för skador är exakt vid fryspunkten. Det varierar en hel del från art till art.

Eller som jag skrev före dig:
Också viktigt att tänka på som Soshila sa att den känsliga gränsen är olika för olika växter, och även beroende på fuktighet, temperaturväxlingar och växternas utvecklingsstadium.

Anders S

  • Inlägg: 6171
    • -
    • Fröodling.se
SV: Förklara frost för mig...
« Svar #11 skrivet: 29 maj-11 kl 10:58 »
När det gäller orsaker till frost så tycker SMHIs artikel nämner några (utstrålning av värme till atmosfären, vindstilla) men utelämnar en del. Jag ska här försöka komplettera och kommentera, men detta är inte enkelt och jag greppar långtifrån allt. Jag hoppas därför att ni kan hjälpa till att öka kunskapen om och förståelsen av denna viktiga fråga!

Nå? Vad har ni att komma med?

Existens?

  • Gäst
SV: Förklara frost för mig...
« Svar #12 skrivet: 30 maj-11 kl 07:00 »
Nå? Vad har ni att komma med?

Är det nåt slags förhör?

De kunskaper jag har bygger på praktisk odling och inte teoretiska resonemang, och jag har redovisat dom tidigare i tråden.

Anders S

  • Inlägg: 6171
    • -
    • Fröodling.se
SV: Förklara frost för mig...
« Svar #13 skrivet: 30 maj-11 kl 21:11 »
Är det nåt slags förhör?

Nej, jag blev bara otålig på respons eftersom jag är intresserad av frågan.

Citera
De kunskaper jag har bygger på praktisk odling och inte teoretiska resonemang, och jag har redovisat dom tidigare i tråden.

Konsten är att kunna kombinera teori och praktik.

Anders S

  • Inlägg: 6171
    • -
    • Fröodling.se
SV: Förklara frost för mig...
« Svar #14 skrivet: 30 maj-11 kl 21:16 »
Höga fria lägen där det kan blåsa lite är ett bra sätt.

Ibland rekommenderas främst sluttningar (där luften rör sig som mest). I finnmarkerna placerades dock rågodlingarna på åsryggar (alltså högst upp) för att om möjligt slippa frosten när rågen blommade. Kanske är det olika i olika klimatlägen och olika tider på året vad som är bäst.


Bo

  • Inlägg: 4238
SV: Förklara frost för mig...
« Svar #15 skrivet: 31 maj-11 kl 05:46 »
Ytor som vätter mot en klar natthimmel utstrålar det starkast från och om det inte hinner strömma till värme underifrån i samma takt, kan temperaturen lätt sjunka under noll. Om man täckodlar med torrt hö, ökar alltså frostskaderisken starkt för det som sticker upp ovanför höet.

 

christinag

  • Inlägg: 1912
  • Täljstenfantast
    • Västmanland
SV: Förklara frost för mig...
« Svar #16 skrivet: 31 maj-11 kl 06:54 »
En välkänd princip är väl att vattenhaltigt fryser lättare än sockerhaltigt. Ärtor och morötter som nämndes tidigare i tråden innehåller en hel del socker, gurka däremot mycket vatten. Vattnet kristalliserar och utvidgar sig, kristallerna har sönder cellstrukturerna hos växten/frukten.

Det som skyddar vissa djurarter från nedfrysning är just sockerhaltiga äggviteämnen i blodet.

Det här med vatten i sjöarna: Vatten har sin största täthet (=tyngd) vid fyra plusgrader. Vid högre eller lägre temperaturer avtar tätheten. Som en följd av detta sjunker fyragradigt vatten ned mot bottnen av sjön och när det avkyls ännu mera stiger vattnet igen = så småningom kan ett isberg bildas, ett sådant flyter ju som bekant i ytan. På bottnen av sjön befinner sig ett lager av konstant fyragradigt vatten.

Vatten är ganska egenartat för att vara en vätska egentligen. Rätt ovanligt att det utvidgar sig i den kristallina fasen. Annars skulle isarna ramla ihop i en stor hög på sjöarnas botten och kväva allt liv där. Vore vattnet som en "normal" vätska så skulle först bottnen frysa vid noll grader, sen resten av sjön.

Vattnets temperaturledande förmåga gör att varmare vatten ständigt åker upp mot ytan. Det är hela tiden en frågan om jämvikter som förändras. I ett akvarium tex kan man mäta varmare ytvatten än jämfört med bottnen, om pumprörelse saknas och volymen är tillräckligt stor. Det är naturligtvis inte önskvärt, så därför har man cirkulationspumpar i stora anläggningar och även hemma förståss. Det är hela tiden olika principer som inverkar och motverkar varandra. Ute på havet är situationen en annan, vågrörelser och droppstorlekar, dusch nedåt och uppåt inverkar på olika sätt.
Demokrati: 2 vargar och 1 lamm röstar om lunchmenyn.
Frihet: Ett väl beväpnat lamm opponerar sig mot omröstningen.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

604 gäster, 0 användare

* Forum

* Om tidningen Åter



- Så mysig, inspirerande och härlig tidning! Sätter igång en känsla av att allt är möjligt. Vill bli självhushållare nu! I framtiden ska vi ha våran gård och Jag längtar så! Livet kan vara bra underbart och det är värt att kämpa för sin dröm så vi kan leva på riktigt. Inte i samhällets ekorrhjul utan ta tillvara på livet till fullo.
/ Linda

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser