Vi skaffade höns förra våren. Vi bara fanns runt de, barnen klappade och kliade på de. De hade inget val.
Sen har vi skaffat fler efter hand och det har mest varit kycklingar. Det har inte varit några problem alls. Prata med de, mata de och klia de så blir de tama (iallafall de flesta - som tidigare sagts så är det ju itne så att alla är lika. Dels är de olika individer och sen är raserna lite olika också).
Alla våra hönor blev massakerade förra helgen så vi köpte nya vuxna djur. De har inte haft särskillt mycket kontakt med människor verkar det som. Tror knappt de varit ute i det fria så särskillt ofta heller. De första dagarna hoppade de för varenda litet ljud och var allmänt spattiga. Nu när de är här för fjärde dagen (?) så är de klart lugnare. Tittar lungt upp när jag kommer och pratar med de. Går inte längst bort i hönsgården nrä jag öppnar grinden och sätte rmig i dörröppningen, de tar några steg mot mig och tittar på mig och kluckar. De börjar lära känna mig helt enkelt. jag skulle tro att om några veckor så litar de på mig och vet att jag kommer med något gott allt som oftast och att det är skönt att bli kliad i nacken.
Så utrusta dig med tid, tålamod och så något som just dian höns tycker om kansek en falukorvsbit eller äppelskivor.
