Alternativ.nu
Djur => Får => Övrigt om får => Ämnet startat av: purex skrivet 05 nov-10 kl 00:29
-
Jag har några frågor till er som kan får.
Funderar lite på att byta inriktning i mitt liv. Står nu på en industri hela dagarna och drömmer om att skaffa en gård.
Funderar på får som huvudnäring, men vet inte vilken ras som är mest lönsam. Vilken ras ska man satsa på?
Jag efterlyser en fin mentor som man kan bolla idéer med också, ta det som PM till mig då.
-
Vet inte var du bor, men mitt tips är att ta kontakt med Birgit Fag på Hushållningsällskapet, Jönköping. Hon besitter mycket kunskap och brinner för fårnäringen. De har också kurser.
-
En liten snabb fråga bara som är relevant ifall man vill ha ett gårdskoncept flera inkomstkällor.
Hur tidskrävande är får?
Lycka till med gården vårlängtan! Vart har du tänkt dig?
-
Saxat från experterna...
Vårlamm - en lönsam produktion (http://www.lst.se/jonkoping/amnen/Lantbruk/Forvetet/Forvetet_2005/varlamm_en_lonsam_produktion.htm) - Länsstyrelsen i Jönköpings län
(med tanke på referensen ovan i tråden)
"Den som klarar att sköta 300 tackor på halvtid, har 30 hektar bete och lika mycket åker, bör kunna uppnå en arbetsersättning på 200 kronor/timme. Har man tilläggsersättning för betesmarken förbättras ekonomin ytterligare."
..."Lammen hålls inomhus under hela uppfödningstiden och lever till största delen på kraftfoder och tackans mjölk."...
Hur känns detta?
Jag har läst allt jag funnit för att hitta en modell som kan rättfärdiga tid/kostnad för att ha en flock på 15-20 Gutar på ett naturligt sätt.
Det ser mörkt ut men det SKA gå!
-
Vad menas med "en modell som kan rättfärdiga tid/kostnad"?
Vad är det du vill ha ut?
-
Gångtrött: Jag vill få igen kostnaderna som fåren för med sig.
På plus-sidan räknar jag även in att fåren sköter slyet i skogsplätten jag har (va 5 ½ha) samt att mina gäster på B&B tycker det är fint så de väljer oss och kommer tillbaka. Värderar det till ca 5000 + 10000 per år.
Kostnader är foder, byggnationer, försäkring, hälsa & utrustning.
Jag hoppas lite på skinn / ull (tovade tofflor etc) men det är tveksamt om det blir något verkligt plus i slutändan.
-
Ja.. Det är ju en komplicerad sak det där.. Och VÄLDIGT avhängigt av vad man räknar in för kostnader som man har på dem..
Jag räknar så här:
Foder: (diesel för traktorn) c:a 1000 kronor
Veterinär: 1000 kronor om året
Kornkross: c:a 400 kronor om året.
That´s it.. :)
Räknar man på det sättet är det enklare att få ihop kostnaderna för dem.. :)
-
Idag fick jag pärmen som Birgit Fag på Hushållningsällskapet har skrivit. Handlar om lönsam lammproduktion.
Så jag får titta lite i den och se om man kan få ihop någon ekonomi där ifrån. ::)
-
Ska jag vara helt ärlig (och tråkig jag veeeeet) så tror jag att det är nästan helt omöjligt att köpa en gård (med lånade pengar) och få ut så pass mkt att det går att betala ränta/amortering och sedan leva på det.. Och det oavsett vad man har för inriktning på gården.
Den enda möjlighet jag ser är att komplettera det hela med något annat, icke-traditionellt jordbrukande.. Typ att kombinera fåruppfödning med en gårdsbutik där man kan sälja köttet (och gärna förädlade köttprodukter), pälsarna + andra matvaror och hantverk. Eller gårdsmejeri med ung. samma upplägg.. Men det kräver ju att en hel del andra saker ska funka.. Man måste ju ha en ganska charmig gårdsmiljö, få ut ett gott rykte, skapligt nära till kunderna o.s.v..
Som sagt, att köpa en gård och driva ett traditioellt jordbruk är nog nästan helt omöjligt, man måste nog hitta kombinationer och specialtillämpningar för att få det att gå runt och ge pengar över.
-
Ja, det låter rätt tråkigt. Jag skulle t.ex. kunna få starta-eget-stöd på upp till 250 000 och sedan något som jag har för mig kallas för investeringsstöd som är upp till 500 000. Beroende på storlek på gården osv kan man också söka andra former av stöd.
Sen kanske leader är värt att kolla upp?
Du får tro vad du vill Gångtrött. Men jag tror att det går och det ser ut som om man kan få rätt mycket hjälp på traven ifall man är ung (under ~40) och driftig. Utöver eget kapital, vid-sidan-om-arbete och lån alltså.
-
Ja, det låter rätt tråkigt. Jag skulle t.ex. kunna få starta-eget-stöd på upp till 250 000 och sedan något som jag har för mig kallas för investeringsstöd som är upp till 500 000. Beroende på storlek på gården osv kan man också söka andra former av stöd.
Sen kanske leader är värt att kolla upp?
Du får tro vad du vill Gångtrött. Men jag tror att det går och det ser ut som om man kan få rätt mycket hjälp på traven ifall man är ung (under ~40) och driftig. Utöver eget kapital, vid-sidan-om-arbete och lån alltså.
Jag hoppas för fulla muggar! Är det något som behövs på landsbygden är det fler entreprenörer och lönsamma företag!
Men jag tror nog ändå att om man ska satsa på jordbruket (på en mindre gård) så ska man satsa på traditionellt lantbruk med tillägget vidareförädling av sina "råvaror". Att bara föda upp köttdjur och skeppa iväg till slakteriet ger allt för lite tillbaka om man kör i liten skala, oavsett hur mkt investeringsbidrag man får..
-
Ja, det har du nog rätt i. Traditionellt innebär väl allt som oftast också småskaligt. I större skala behövs ofta moderniteter för att hinna med.
Något som jag läst lite här och där och som jag tror politikerna på olika sätt vill gynna är grön turism.
Att ha någon slags djurhållning på kontrakt och skeppa iväg som du sa är nog svårt ekonomiskt. Då är det nog bättre att komplettera och specialinrikta verksamheten.
Du fick det att låta som om att det är helt omöjligt bara. Det var därför jag reagerade :)
-
Om man ser det ur en annan synvinkel så;
Mycket beror på dina kunskaper, din gård och vad som är tillåtet i lag.
Läs mycket för att lotsa dig fram och ta dina beslut baserat på fakta.
En affärsplan är i detta läget guld värt och ett måste om du vill söka stöd och finansiering (läs bank, almi etc.).
Affärsplan är inget hokus pokus utan i korthet;
1 vad är det du skall ta betalt för, läs: vad skall det stå på kvittot du ger till kunden.
2 Vem är kunden.
3 Hur får du kunden att komma till just dig.
En bra gratishjälp är Vismas program för affärsplan, där fyller du i uppgifter och svarar på frågor. Du får har även en möjlighet att budgetera utifrån olika förutsättningar och över olika tidsperioder.
Länk; Visma Affärsplan (http://www.vismaspcs.se/produkter/fler-produkter/visma-affarsplan).
Jag tycker det är en bra sak som Visma och Nyföretagarcentrum skapat.
Tycker det är bra om du kan acceptera att du blir en jordnära entreprenör på landsbygden. Man kan ha en annan roll, idealist tex, men det handlar till slut om att få det att gå ihop.
Vilka kunskaper har du om får? Läs, läs och läs allt du kan få tag i.
Skaffat minimun djur för en flock (3 till 5) och tränat?
Kontaktat någon existerande fårgård och bett om praktik / lärling / jobb?
Vill gärna ge ett annat litet råd som lyder "gräv där du står", mao använd dina egna styrkor och egenskaper tillsammans med det som redan finns i form av "gratis" resurser på (framtida-)gården . Alla gårdar har sina styrkor och svagheter där lösningen på svagheterna alltid heter kunskap.
Nu kan man inte kunna, eller läsa sig till allt om allt, så se till att du kan skaffa hjälp om något händer, man kan också bli sjuk eller "kalva sta" med motorsågen...
Att vara självverksam på en gård är farligt!
Tja, jag kan fortsätta länge med sånt här skitprat... Det är en yrkesskada (kvalitets och miljöledning) men läs en gång till och ta ut de viktiga saker som du själv tycker, och kör sen.
Lycka till.
-
Tack för alla svar!
Jag ska läsa och ta till mig det jag läser och se om jag kan komma fram till något vettigt.
-
Va snabb du va på att fixa pärmen! Vill gärna hålla kontakt, för det är ett kul projekt och vi håller sakta på att lära oss det här med att skicka till slakt och hur man håller koll på lammens vikter osv för att få bra betalt. Bara det är en grej som vissa uppfödare verkar ha dålig koll på. Kunskap är aldrig fel.
Att föda upp lamm under vintern känns väl inte så kul, man får väl också räkna noga på kostnader och så. Än så länge vill vi hålla fåren så naturligt och så mycket ute som möjligt. Men ok, man får väl ta hänsyn till vilka marker och byggnader man har. En familj vi var hos på klippkurs hade fem ! lamningar per år. Ja, det gäller att vara kreativ och hitta lösningar som passar sej själv.
Vi försöker också utveckla alla fyra benen, livdjur, kött, ull och skinn. Alla fyra kräver vissa förutsättningar, som är bra tt ha koll på innan du köper djur osv.
-
Med de priser som slakteriet här betalar så finns det inte en chans i -'¨-¨att få vinterlamm att bära sig ekonomiskt, fodret till lamm och "mjölkande" tackor kostar helt enkelt för mycket.
Så även om man får en 20-lapp mer per kg för dessa lamm så måste den "selman" sättas i relation till ökade maskinkostnader (det går åt mer grovfoder vilket kräver större och effektivare maskinpark !) och att det går åt mera byggnadsyta och bördig åkermark.
När jag har räknat lite så har det mest lönsamma varit att lammen föds i skiftet april/maj så att de mjölkproducerande tackorna (som har det dubbla näringsbehovet jämfört med annars) snabbt kan komma ut på det tidiga späda betet då är som mest "krut" i gräset.
Slaktlammen kan dessutom snabbt komma igång med att beta och växa på sig rejält under sommaren, bete är ju faktiskt det absolut mest ekonomiska sättet att skörda vallgröda på, samtidigt som kraven på byggnadsyta minskar väsentligt.
Detta ger också att kravet på högkvalitativ åkermark minskar då betesmark kan frigöras från tex skogsavverkning (jodå, det är ofta bättre ekonomi i att göra om kalhygget till betesmark än att plantera ny skog där...), svårbrukade åkrar med dålig arrondering och övrig mark som är svår att odla upp med dagens moderna teknik istället kan användas för att "tillverka" lammkött.
Fö tror jag öht inte på den heliga stordriftsmodellen - om priset på en producerad vara är låg så är inte alltid den bästa lösningen att producera ännu mer så att varan blir ännu billigare ???
Då är snarare Italien ett föregångsland där man istället producerar mindre mängder av högkvalitativa delikatesser istället för producera skitkass hushållsost till lägsta kostnad >:D
Då är det nog bättre att försöka ta fram egna högförädlade delikatesser etc. som kan säljas till lokala restauranger och att kanske kombinera detta med turism... kanske man rentav kan lyckas att framställa en lokal variant på peccorino ?
-
Min före detta hyresvärd ca 200 tackor. För honom lönar det sig med vinterlamm. Jag har aldrig sett hans kalkyl, men några fakta. Han hade redan rejält stora byggnader på gården och en rejäl maskinpark innan han började med fåren. Bördig odlingsmark och så arrenderar han en hel del betesmark. Han ultraljudsundersöker tackorna för att se vilka som är dräktiga, men också hur många foster som dom har. Dom delas sedan in i grupper efter hur många lamm som dom bär. Fåren var "EU-ekologiska", eller vad det nu kallas. Inte KRAV men gården odlas ekologisk. Fåren klarar sig på det gården har att ge. Dom börjar lamma på jul och sedan är det väldigt intensivt i en månad. Hitintills så har det gått bra.
-
Med födsel i början på maj och med redan befintliga hus och maskiner så får du lönsamhet vid 50 tackor...
Men det blir fel att räkna på befintliga maskiner som att dom är "gratis", en dag ska dom ersättas och allihop ska underhållas - ju större och mera avancerad en maskin är ju dyrare blir underhållet så det är inte bara inköpet som kostar... och ju större installad besättning desto större och komplicerade maskiner krävs för att du ska hinna med att få fram tillräckligt med foder och för att fördela detta foder till djuren.
En stor installad besättning blir väldigt kapitalintensiv - dvs det krävs bandfoderfördelare för att klara av och hinna med utfodringen, det krävs nya större traktorer och större redskap för att hinna med att odla upp tillräckligt stor areal för att få fram foder i tillräckliga mängder etc.
I de flesta fall tror jag att det räcker med något sådant futtigt som att man bor i skogsbygd och därmed har några km längre att köra med traktorn för att en sån produktionsmodell inte ska fungera tillfredställande.
Jag säger inte att det inte finns dom som absolut inte kan få lönsamhet med den sortens uppfödning, men det kräver att man har tillgång till mycket bördig åkermark i slättbygd till låga kostnader :-X och redan där skiter det sig för de flesta...
-
Jag är inne på Tacitus tankar. Att utnyttja det goda i betet under den gröna delen av året. Det ger också många mervärden i öppna landskap, betande djur (friskare?) och ett kött från utegångsdjur. Tror det märks i smaken.
Förstår att kunder efterfrågar färskt kött även på våren, men det har ju sitt pris på flera sätt.
Nu arbetar ju Lrf för att lammproducenterna ska komma igång och få lönsamhet, vet inget mer om deras satsning.
Men att det finns mycket okunskap kan jag berätta om i ett exempel. Vi skickade 7 bagglamm i oktober till KLS, det var första gången. Vi vägde och kollade mot slakteriets avräkningslistor för att få fram när det va dags att skicka. Nu blev det så att vi tog återtag på dem allihop och fick det styckat och sålde lammlådor. MEN. Alla sju var sk butikslamm = mycket god kvalite och storlek. Tre var lite väl feta, vilket vi hade kunnat förhindra om vi planerat bättre och skickat tidigare ( och sluppit ge hö ett antal veckor).
På styckeriet sa de till oss att våra var väldigt fina. Bredvid hängde ett antal lammkroppar från en mer väletablerad uppfödare. De var små och magra. Han tycker det är dålig lönsamhet på får "man får inget för köttet" !!!
Så har jag hört från annat håll med. Folk har får, skickar lamm på gehör och klagar sen på att de får dåligt betalt. Hallå!?
Inget går väl av sej självt, lite planering och arbete behövs.
Nästa år ska vi ha bättre våg och bättre framförhållning. Vi kommer slakta lammen i september eller början av okt. Inte kul att behöva stycka när de har fullt upp med älg. Samma med skinnen, har Tranås dem före v39 så får man dem till jul.
-
Men att det finns mycket okunskap kan jag berätta om i ett exempel. Vi skickade 7 bagglamm i oktober till KLS, det var första gången. Vi vägde och kollade mot slakteriets avräkningslistor för att få fram när det va dags att skicka. Nu blev det så att vi tog återtag på dem allihop och fick det styckat och sålde lammlådor. MEN. Alla sju var sk butikslamm = mycket god kvalite och storlek. Tre var lite väl feta, vilket vi hade kunnat förhindra om vi planerat bättre och skickat tidigare ( och sluppit ge hö ett antal veckor).
På styckeriet sa de till oss att våra var väldigt fina. Bredvid hängde ett antal lammkroppar från en mer väletablerad uppfödare. De var små och magra. Han tycker det är dålig lönsamhet på får "man får inget för köttet" !!!
Så har jag hört från annat håll med. Folk har får, skickar lamm på gehör och klagar sen på att de får dåligt betalt. Hallå!?
Inget går väl av sej självt, lite planering och arbete behövs.
Nästa år ska vi ha bättre våg och bättre framförhållning. Vi kommer slakta lammen i september eller början av okt. Inte kul att behöva stycka när de har fullt upp med älg. Samma med skinnen, har Tranås dem före v39 så får man dem till jul.
Inte nödvändigtvis bara kunskap... det är mycket lättare att hålla koll på 7 lamm än 50. Både vad gäller utfodring, betetsbyte, när det är dags att skicka m m. Jobbar själv minst 50 tim/vecka med annat jobb och hinner därmed inte planera så väl som jag skulle vilja för mina 50 lamm. Ska man bli lönsam måste man, enl mig, ha så några så att man kan ha full koll. Ska man ha några och leva på blir det svårt, då lär man jobba med annat och då får man mindre tid till planeringen. Det är inte utan att det blir lite moment22 av det hela...
-
Jag är med inne på den modellen som Tacitus skriver om. Föda upp lamm på det mest naturliga sättet, lammar på våren och slaktar till hösten.
Jag får för mig att det borde gå att få ihop den ekonomiska kalkylen lättare då, om man har rätt sorts får.
Funderar lite på Gotlandsfår om inte det skulle vara en bra sort att satsa på?
Och vårlängtan - jag beställde pärmen förra veckan ;D
Mycket intressant läsning måste jag säga, det finns ekonomiska kalkyler och en mängd olika räknesätt på olika produktionsmodeller.
Ett tips till alla som håller på med får, och har som mig en mängd frågor :D
-
Det har bedrivits forskning på nöt, där syns det på köttets sammansätning skillnader hos djur som har betat mycket jämfört med de som har stått på stall och "intensivodlats"... de djur som hade betat mycket fick nyttigare sammansättning på köttet och jag personligen inbillar mig att det köttet även smakar bättre.
När jag själv har handlat kött så har ofta betesgående djur haft mörare och godare kött, så betesgående djur som hängmöras ger ju en helt annan kvalité på köttet jämfört med "fabriksuppfödda" som man har tryckt i massor av kraftfoder och styckat direkt efter slakt - det är ju som att jämföra ett årgångsvin med mäsk ungefär ;D
Nu skulle väl ICA komma igång med flera olika klassningar på köttet så att det går att köpa riktigt kött, inte bara billigaste möjliga - tack för det !
Fö så har det ju tidigare tittats även på hur stress hos slaktsvin påverkar köttkvalité och även där syns det ju tydliga skillnader - kanske dags att överge skräpmaten till förmån för kött och grönsaker som faktiskt smakar bästa möjliga istället för att bara vara billigaste möjliga.
-
En redan etablerad bonde med bra marker, stallar och maskinpark kan säkert få lönsamhet i vårlammsproduktion. För andra blir ingångskostnaderna för höga.
Som jag ser det finns det bara två vägar till lönsamhet: vara stor eller muta in en kvalitetsnisch. I det här fallet tror jag att det är det senare alternativet som är huvudspåret. Då gäller det att inte bara tänka på produktion utan på marknadsföringen. Hur tänker man hitta fram till sina kunder som vill ha det särskilda, fina lammköttet man vill producera och som kommer att kosta 90-120 kr/kg:t? Den frågan, besvarad i en affärsplan, är viktigare än vilken ras eller produktionsmodell man tänker välja. Det är frågor som kommer senare.
-
Enligt min lilla pärm som jag läser så är dom ekonomiska kalkylerna på + sidan. Inte med mycket men ändå på +. Sedan är det väll som ulfg skriver att man måste hitta andra försäljningskanaler och profilera sig till den bästa fårbonden i staden ;D
Har lite kontakter i den "muslimska världen" inte al qaida nu utan andra som gillar lamm ;)
Sen får jag ta gumman här hemma och sätta henne på att göra fårtofflor på dom skinn som inte säljs.
Idéerna är det mycket av, det är bara gården och lite mer kunskap som fattas 8)
-
Citat:Inte nödvändigtvis bara kunskap... det är mycket lättare att hålla koll på 7 lamm än 50."
Det andra fårbonden hade typ 20 lamm, det ska inte vara någon svårighet att ha koll på!
Och kan man inte ha koll på storleken på lammen för att man har många så är det ju helt bortkastat!
Visst är det inte bara kunskap, tid är en faktor. Men det måste man ju kunna lösa. Om jag har förstått det rätt så väger man ofta lamm vid viss ålder. Man behöver ju inte väga alla kanske, men så att man får ett "hum".
Den tiden man lägger på planering får man igen! Det ska jag satsa på framöver i alla fall, och det beslutet grundar sej
på erfarenheter och kunskap. Inte många företag går runt på att man gör lite grejer på gehör. . .tror jag, då.
-
Det andra fårbonden hade typ 20 lamm, det ska inte vara någon svårighet att ha koll på!
Och kan man inte ha koll på storleken på lammen för att man har många så är det ju helt bortkastat!
Visst är det inte bara kunskap, tid är en faktor. Men det måste man ju kunna lösa. Om jag har förstått det rätt så väger man ofta lamm vid viss ålder. Man behöver ju inte väga alla kanske, men så att man får ett "hum".
Den tiden man lägger på planering får man igen! Det ska jag satsa på framöver i alla fall, och det beslutet grundar sej
på erfarenheter och kunskap. Inte många företag går runt på att man gör lite grejer på gehör. . .tror jag, då.
Jo, som jag skriver så bygger lönsamhet på att man har koll. Annars blir det kvantitet istf kvalitet. Men ofta börjar man med att komplettera fårskötseln med annat jobb och då kan det vara svårt att kombinera, det gäller att man kan gå runt på lite pengar inledningsvis, man kan ju inte jobba så mycket med annat som jag gör om man har för avsikt att leva på det. Men jag har ju dem bara för skojs skull. Skulle gärna vilja försöka leva på det, men jag är inte beredd att ge upp mitt andra företag. Nej, man kan inte göra som jag... hoppas på tur när det närmar sig slakt. Har aldrig vägt ett enda lamm. Har haft en sabla tur... medelvikter på 21 kg på 6 mån lammen. I år vart det avsevärt sämre... men det är ju så... vissa år har man tur och andra inte.
Vill inte verka negativ i mina inlägg. Tycker det är kul att folk vill satsa, det behövs fler bönder!
Läste i förra Land ett reportage om en kvinna i jämtland som gick runt på 20 mjölkande getter... specifika, eftertraktade produkter (som tidigare skrivits i denna tråd) är vad man bör försöka inrikta sig på. Men det är inte lätt att vara företagare. Man ska vara om sig och kring sig, man ska kunna prata för sin vara och vara observant på trenderna.
-
Jag väger mina lamm var fjortonde dag. Utan att väga lammen regelbundet är det en omöjlighet att sälja lammen till slakteriet. Man måste väga och känna på dom för att veta när det är dags att skicka. Om man missar tidpunkten för slakt så blir lammen en ren förlustaffär!
-
Vad jag har förstått så är det riktigt marigt med fodret till fåren och lammen. Det är både rätt mängd grovfoder , kraftfoder, vitaminer och saltstenar osv.
Inte det lättaste sätta sig in i MJ / ts på det foder som man ska ge dom?! Ska man behöva analysera var enda grässtrå som man ska ge lammen och fåren? :-\
Men på nästa blad som man läser så står det att dom kan ha fri tillgång till både kraft och grovfoder?! Då verkar det inte så noga vad dom petar i sig och när ???
-
Vad jag har förstått så är det riktigt marigt med fodret till fåren och lammen. Det är både rätt mängd grovfoder , kraftfoder, vitaminer och saltstenar osv.
Inte det lättaste sätta sig in i MJ / ts på det foder som man ska ge dom?! Ska man behöva analysera var enda grässtrå som man ska ge lammen och fåren? :-\
Men på nästa blad som man läser så står det att dom kan ha fri tillgång till både kraft och grovfoder?! Då verkar det inte så noga vad dom petar i sig och när ???
Ju mer man vet, desto knivigare är det ;)... men fri tillgång på grovfoder är optimalt. Säg att du har ett bra grovfoder, 11 MJ, så tillgodoses näringsbehovet hos en tacka med 2 lamm på fri tillgång, om jag får generalisera, genom hela dräktigheten. Dock lite knapert vid digivning. 11 MJ är dock ett väldigt bra foder och långt ifrån allt grovfoder uppnår denna nivå.
Fri tillgång på kraftfoder känns inte som någon bra lösning med tanke på alla problem med magen detta kan medföra.
-
Citat från vallhunden: "Jag väger mina lamm var fjortonde dag. Utan att väga lammen regelbundet är det en omöjlighet att sälja lammen till slakteriet. Man måste väga och känna på dom för att veta när det är dags att skicka. Om man missar tidpunkten för slakt så blir lammen en ren förlustaffär!"
Ja, det va väl det jag anade! Det gäller att hitta en smidig lösning bara. Vi började att lägga dem i en Ikea-kasse och hängde den på vågen, lite knixigt om man säger så. Det ska inköpas en sk vågbåge, det verkar som en bra billig lösning. Vågbur är ju ultimat, men kostar därefter.
-
Jag väger mina lamm var fjortonde dag. Utan att väga lammen regelbundet är det en omöjlighet att sälja lammen till slakteriet. Man måste väga och känna på dom för att veta när det är dags att skicka. Om man missar tidpunkten för slakt så blir lammen en ren förlustaffär!
Med hur lång framförhållning kontaktar du slakteriet?
Är det svårt att hitta slakteri som tar lamm och får på ett "rimligt" avstånd från din gård?
Hur mycket kan du styra när slaktbilen kommer?
Om jag förstår mina grannar som skickar sina lamm (vilket jag inte gör) så är det för det första svårt att få slakterierna att över huvud taget ta emot lamm och får som annat än biprodukter från gris/nöt producenter och för det andra är det väldigt slumpartat när slaktbilen behagar komma. Kan slå på månader hit eller dit.... Nu är detta inte mina erfarenheter utan baseras på vad jag hört mina grannar och jaktkamrater beklaga sig över. De vill sälja sin djur till slakt, inte legoslakta och sköta försäljningen själva.
-
skriv kontrakt med slakteri, då hämtar dom så gladeligen. Det har vi och det funkar hyfsat, förutom nu när alla ska ha in sina lamm på samma gång och det
är sovjetisk kö till slakteriet. Men i vanliga fall så meddelar man några veckor innan, slakteriet hör av sig tebax ca två veckor innan dom kommer så då är det lagom att sätta in kraftfoder el. spannmål.
-
skriv kontrakt med slakteri, då hämtar dom så gladeligen. Det har vi och det funkar hyfsat, förutom nu när alla ska ha in sina lamm på samma gång och det
är sovjetisk kö till slakteriet. Men i vanliga fall så meddelar man några veckor innan, slakteriet hör av sig tebax ca två veckor innan dom kommer så då är det lagom att sätta in kraftfoder el. spannmål.
Så låter det inte på mina grannar. De samlar ihop sina djur från fyra olika gårdar för att slaktbilen inte skall behöva köra in på varenda lite småväg för att samla in totalt kanske 30 djur. I fjor togs kontakt vid midsommar, utlovad hämtning före älgjakten i oktober. Bilen kom vid jul...... I år funkade det bättre.
-
Men i vanliga fall så meddelar man några veckor innan, slakteriet hör av sig tebax ca två veckor innan dom kommer så då är det lagom att sätta in kraftfoder el. spannmål.
Jag vet att jag svajar lite från ämnet här, men att sätta in kraftfoder 2 veckor innan slaktbilen kommer, är väl inte stor idé? Det tar ju 7-10 dagar innan magarna har ställt om sig till att kunna tillgodogöra sig näringen i kraftfodret...
Nej, lång framförhållning behövs i slaktplaneringen >:D
Jag planeringsanmäler lammen lååångt iförväg och korrigerar anmälan 1 vecka innan hämtning. Då har jag vägt lammen minst 3 gånger innan de första är redo att gå till slakt. Sen väger jag dom var 14:de dag som sagt. Jag behöver veta hur mycket de ökar i snitt och fånga upp de enskilda lammen som slutar att öka i vikt. Då är det något som jag har missat och får snabbt korrigera det.
(Jag har en vågbur och hanteringsränna + bra Border Collie. Väger 50 lamm på en timme första gången. Sen går det snabbare ;D)
-
Hei.
Har egentligen lite reda på lönsamheten i lantbruket, men vill endå posta ett litet innlegg på tråden:
Jag var innom en läderhandlare här om dagen för att kjöpa en fårfäll till att sitta på för min dotter i skolan. Läderhandlaren viste då frem sina finaste fäller av Gotlandsfår, pris? 6500,- !!!
Blev ingen handel för min del, men hadde en lång prat med handlaren. Han kunne förtelle att efterfrågan efter nettop gotlandsfårens spesiella finkrulliga pels betingade ett så högt pris för dom besta kvaliteterna. Min tanke är derför som så; om man har en mindre hjord på bete man kan hålla uppsyn med, och försöker sköta fåren lite extra och hålla ullen fin, kan man möjligtvis få mycket bra betaldt för skinnen och behålla köttet själva som köttmat från egen gård där man vet att djuren har levd ett bra liv och kan ätas med bra samvete.
Mvh. Egil Alv
-
det där med kraftfoder är bara vad jag hört, du har säkert rätt. :)
Innan man säljer fårskinn bör man nog kolla vad gårdarna runtomkring tar för sina fällar, det är vanligtvis inte 6500...
-
Jag har lammskinn av hög kvalité, men har då aldrig kommit i närheten av några 6,500:- :o
Det skinnet har säkert gått genom ett antal mellanhänder och säljs i en exklusiv affär där kunderna är beredda att betala vad som helst. En del av mina kunder kommer och säger att dom ska ha ett skinn till grabbens moped och höjer på ögonbrynen när jag rekommenderar dom att åka till Ikea för att köpa det :)
Allvarligt talat, det är problem att få avsättning för dyra skinn om man har många!
-
Rett så exklusiv affär ja. Var hos http://www.begeskinn.se/ (http://www.begeskinn.se/) i Simrishamn.
Ägaren sa at alla hans fårskinn var från svenska får, beredda i Tranås. Antar at afären beräknar en hög vinst på sin försäljning, men med sånna priser måste vel också bonden få ganska bra betaldt ???
-
det beror väl på om han köpt skinnen av fårfarmare eller från garveriet. Om det är från garveriet så har farmaren fått ett par hundralappar.
Dom dyraste, finaste skinnen jag har sett häromkring kostar ca 3500 under turistsäsongen.
-
Vad innebär det att skriva kontrakt med ett slakteri? Jag förstår att man ingår ett avtal att skicka dit, men måsta man binda upp sej på ett visst antal, tänker att det kan va lite svårt. . .