Alternativ.nu

Djur => Kor => Ämnet startat av: kexchoklad skrivet 19 okt-10 kl 21:16

Titel: Projekt. kornas välfärd! vad tycker ni!
Skrivet av: kexchoklad skrivet 19 okt-10 kl 21:16
Hej

jag håller på med ett projekt. det handlar om kornas välfärd, den bästa produktionsformen för kon att kunna leva så naturligt som möjligt.!

jag undrar hur ni ställer er till att kor och kalvar separeras från sina mödrar antingen inom ett dygn (konventionellt) eller efter 3-4 dagar (ekologiskt)

Korna tar lättare en seperation vid ett dygn men en kalv som får gå hos sin mor får många fler fördelar ex: bättre tillväxt, socialt, lär sig äta foder snabbare.

Hur länge tycker ni en kalv ska gå hos sin mor?
I naturen är kalven avvänjd vid 8 - 11 mån

Amko, bra eller dåligt? Varför?

Vilken produktionsform föredrar ni: Ekologiskt, konventionell eller KRAV. Varför?

Lösdrift eller uppbundet?
Kall eller varm stall?

Tacksam för svar.  :)
Titel: SV: Projekt. kornas välfärd! vad tycker ni!
Skrivet av: mazze skrivet 19 okt-10 kl 22:03
Jag tar bort kalven efter hon slickat den ren. Att ha kalven gående hos kon i 3-4 dygn och sen ta bort kalven är mycket stressande både för ko och kalv(dålig tillväxt, sjukdomar mm)

Det absolut bästa systemet för mjölkkor är att ha dem uppbundna med betesgång och rastning på vintern (vanligt i nordamerika). Finns undersökningar som visar på att uppbundna kor lever längre än de i lösdrift.
Stallttempraturen mer mot det kalla hållet och god tillgång på frisk luft.
Titel: SV: Projekt. kornas välfärd! vad tycker ni!
Skrivet av: Tjalve skrivet 19 okt-10 kl 22:22
Detta kan lätt förvandlas till ett flame war men jag svarar på några frågor.
Jag sysslar med konventionell mjölkproduktion, ca 20 uppbundna kor. Vi tar kalven från ko så snabbt som möjligt. Detta gör att kalven präglas på oss människor snabbt och förknippar oss mig mat och glädje. Kalven lär sig då lätt att dricka ur spann, om kalven gått med kon kan den bli svår att lära - mycket frustration och arbete. Jag tycker också att de suger mindre på varandra om kalvarna inte gått med kon.

Har bara sporadiskt med amkor. Tycker i regel att kalvarna inte är så lätthanterliga efter ett halvårs diande och endast begränsad kontakt med människor. Går nog att få tamare kalvar om man har ett fåtal kalvar som föds inne och arbetar mer intensivt med de i början.

Ekologisk kontra konventionell produktion handlar mer än bara konstgödsel och sprutning. Det är framför att att i ekologiskproduktion skall/bör man odla stor del av fodret på gården. Detta låter sig inte alltid göras. Många mjölkproducenter är nog nöjda med att vara självförsörjande på grovfoder och köper in kraftfoder. Den ekonomiska situationen gör att man måste maximera antalet kor på bekostnad av självförsörjning av spannmål och proteinfoder.

Alla stallsystem har sina för- och nackdelar. Är nöjd med uppbundet för tillfället men hade byggt lösdrift vid nybygge. Har ungdjur i lösdrift där de går ute hela året.
I uppbundetsystem har alla korna tillgång till mat utan att blir undanskuffade av rangstarkare kor. Det är lätt att se om alla äter som de ska. Klövarna är oftast bättre.
Lösdriftskor får röra sig och få motion som är bra. Oftast större stall som är lättskötta. Troligen lättare att se brunst.
Det är säkert massa fler för- och nackdelar med de olika systemen som jag inte kommer på nu. Inga system är riktigt naturliga.
Lycka till med projektet.
Titel: SV: Projekt. kornas välfärd! vad tycker ni!
Skrivet av: Ursus skrivet 21 okt-10 kl 14:42
Skiljer ifrån kalvarna efter ca en vecka (uppbundna KRAV-mjölkkor). Upplever att korna råmar mycket när juvren är stinna, men att de lugnar sig efter mjölkning. Tycker att unkor är enklare att mjölka in när de får ha kalven hos sig under mjölkningen.

Ja vad är maximalt naturligt för korna? Skulle man hårddra det så skulle man väl ha alla kalvningar på betet, låta kalven gå med kon i ett halvår, och sen ha djuren på djupströbädd i kall ligghall på vintern.

Av olika anledningar (främst ekonomiska) är det inte ett alternativ att göra så. Är man specialiserad på mjölkkor så vill man bara ha kvar en tredjedel av kalvarna till rekrytering av nya kor, och skulle gissa att en kalv som fritt får dia sin mor i ett halvår  skulle dricka mjölk för ett försäljningsvärde av närmare 10000 kr.

Kanske kunde man sätta BH på korna under natten och bara mjölka en gång om dagen på morgonen, men det skulle vara ganska opraktiskt att göra så.
Titel: SV: Projekt. kornas välfärd! vad tycker ni!
Skrivet av: Mata skrivet 21 okt-10 kl 21:14
Vi har kor för i självhushållningssyfte och låter kalvarna dricka från sin mamma ca 7-12 månader (olika beroende på att en del kalvar själva glömmer bort diandet efter ett tag gradvist, medan andra håller på längre.
Vi låter de vara helt tillsammans första 2 veckorna, men sen separat på nätterna (kalven då i box bredvid mamma, men med mellanrum så kalven inte diar på natten).
Sen avvänjer vi kalven mycket gradvis så att det inte vid någon tid blir så att mamman eller kalven blir ledsen.
När vi avvänjer helt så får de ändå gå i box/hage bredvid varandra så det vet var de har varandra. (Ingen av dem går ensamma, vi har våra kor och oxar uppdelade i 2 grupper).

Skulle vi inte avvänja alls är jag tveksam till att kalven slutar självmant. I så fall måste det vara mamman som protesterar, vilket de inte alltid gör. Jag har sett fullvuxna oxar dia från en liten dam! Det finns ju t o m med kossor som dricker upp sin egen mjölk, haha!

Kor har ju präglats efter årtusenden i människors sällskap, så det är inte så lätt att tala om naturliga beteenden alltid.

I Mongoliet och i Indien sköter de ibland korna fortfarande på sätt som känns mycket sunda tycker jag.

Jag gillar inga "produktionsformer" som har med levande varelser att göra. :)

Föredrar lösdrift med möjlighet till utegång året runt. Lösdrift i lada med god ventilation. Vi har ingen uppvärmning, men det brukar inte bli så kallt inne.

Det vi gör är inte lönsamt kanske, men vi förlorar inte på det i alla fall. Vansinne att mjölk är billigare än juice eller t o m mineralvatten förresten!



Titel: SV: Projekt. kornas välfärd! vad tycker ni!
Skrivet av: skiesabove skrivet 31 okt-10 kl 01:14
Jag har inte själv kor men jag kan inte förstå hur man kan berättiga att separera ungar från sina mammor innan dom har lärt sig äta fast föda... Visst att man separerar dom under en del av dygnet, de flesta djur diar inte särskilt ofta ändå. Avvänjning kan ske några veckor efter att ungarna slutat vara beroende av mjölken och bara "tröstsnuttar", men dom sista veckorna är viktiga dom med. Låt mor och ungar ha en naturlig relation... Men det går ju inte ihop med produktionseffektivitet, speciellt inte när mjölkpriset är sjukt lågt...

Varför har man inte kor som man har hästar? Ute på dagen och en skön stor box på kvällen, alternativ lösdrift med ligghall. Om vi snackar självhushållning så behöver man ju knappast mer än 2 kossor per familj, kanske fler om man har tonårspojkar :P...
Titel: SV: Projekt. kornas välfärd! vad tycker ni!
Skrivet av: Uddabudda skrivet 02 nov-10 kl 15:51
Är inte så insatt i stordriftssystemen, vi har vår lilla flock (just nu 3 kor och 3 kvigkalvar från i år) som betesdjur på naturbetesmarker och en ko mjölkas för husbehov, kvigorna ska också mjölkas in.

Våra kalvar får i alla fall gå med sina mammor fram tills det är dags att sina kossorna innan nästa kalvning, nu när kalvarna är så stora ligger kalven till den som mjölkas i eget bås över natten (mjölkar bara på morgonen just nu så får kalven snutta bäst den vill dagtid). Tycker det fungerar jättebra att ha denna väldigt långsamma, gradvisa, avskiljning. Har också tidigt regelbundet haft isär de andra kalvarna och korna från varandra för att vänja dem vid det korta stunder. 

Om några veckor är planen att få upp grindar inne i lösdriften så får kalvarna först vara själva nattetid och sedan på heltid fram tills nästa omgång kalvar är ute. Tror inte det blir någon större dramatik då de både kan se och nosa på varandra.

Titel: SV: Projekt. kornas välfärd! vad tycker ni!
Skrivet av: Nina W skrivet 24 nov-10 kl 06:56
I en jätte-ladugård med 190 högavkastande mjökkor, där jag jobbat för länge sedan, så har man ett rätt speciellt diko-system. Kalven skilj från sin mor efter 2-3 dagar. Men en del av de äldsta korna får gå som amkor. Alltid då dom går på sista versen inför slakt och är ungefär halvvägs i sista lactationen. Varje "fostermamma" får en grupp med ca 5 små kalvar. Om hon inte gillar sin nya roll så tar man bara en annan. På kvällen får kon gå tillbaks till sin kogrupp. Då kommer hon åt kraftfoder i "holken". (Datautfodring) och får dessutom vara i fred. På morgonen har hon bråttom tillbaks till sina kalvar! Kalvarna ser henne dricka vatten och lär sig det också. Kalvarna blir friskare och växer bättre då dom får dia, jämfört med tidigare då dom fick pulvermjölk. Kalvar som får pulvermjölk brukar bara få två gånger om dagen. Jag har en idé om att dom mår bättre om dom får lite och ofta, speciellt i början.
Titel: SV: Projekt. kornas välfärd! vad tycker ni!
Skrivet av: Uddabudda skrivet 24 nov-10 kl 13:56
Ja, varför inte!?

Det är väl en lite praktisk fråga...har man många djur så är de kanske sällan så tama så man kan leda och/eller få tag i dem i hagen varje dag...men med hushållsdjur, ja varför inte? Om jag får våra kvigor ledtama så kanske man skulle göra ett försök att släppa ut dem i hage dagtid nästa vinter? Funderar bara hur bra det är att släppa ut en lakterande/digivande mjölkko i hage hela dagen utan tillgång till torr liggplats, kor ligger ju ner betydligt mer än hästar. Utelösdrift däremot så de kan gå ut och in som de vill vore ju en annan sak.

Jag har inte själv kor men jag kan inte förstå hur man kan berättiga att separera ungar från sina mammor innan dom har lärt sig äta fast föda... Visst att man separerar dom under en del av dygnet, de flesta djur diar inte särskilt ofta ändå. Avvänjning kan ske några veckor efter att ungarna slutat vara beroende av mjölken och bara "tröstsnuttar", men dom sista veckorna är viktiga dom med. Låt mor och ungar ha en naturlig relation... Men det går ju inte ihop med produktionseffektivitet, speciellt inte när mjölkpriset är sjukt lågt...

Varför har man inte kor som man har hästar? Ute på dagen och en skön stor box på kvällen, alternativ lösdrift med ligghall. Om vi snackar självhushållning så behöver man ju knappast mer än 2 kossor per familj, kanske fler om man har tonårspojkar :P...
Titel: SV: Projekt. kornas välfärd! vad tycker ni!
Skrivet av: pålle skrivet 24 nov-10 kl 14:12
Ler och kliar mig i huvudet och undrar vad han som har 700 kor skulle säga om era resonemang :)?
Titel: SV: Projekt. kornas välfärd! vad tycker ni!
Skrivet av: skiesabove skrivet 24 nov-10 kl 19:52
Ja, varför inte!?

Det är väl en lite praktisk fråga...har man många djur så är de kanske sällan så tama så man kan leda och/eller få tag i dem i hagen varje dag...men med hushållsdjur, ja varför inte? Om jag får våra kvigor ledtama så kanske man skulle göra ett försök att släppa ut dem i hage dagtid nästa vinter? Funderar bara hur bra det är att släppa ut en lakterande/digivande mjölkko i hage hela dagen utan tillgång till torr liggplats, kor ligger ju ner betydligt mer än hästar. Utelösdrift däremot så de kan gå ut och in som de vill vore ju en annan sak.

Tillgång till en torr liggplats är ju inte så svårt att ordna ( skjul med tre väggar och tak och halm på golvet).
Titel: SV: Projekt. kornas välfärd! vad tycker ni!
Skrivet av: marie_c skrivet 24 nov-10 kl 21:11
I en jätte-ladugård med 190 högavkastande mjökkor, där jag jobbat för länge sedan, så har man ett rätt speciellt diko-system. Kalven skilj från sin mor efter 2-3 dagar. Men en del av de äldsta korna får gå som amkor. Alltid då dom går på sista versen inför slakt och är ungefär halvvägs i sista lactationen. Varje "fostermamma" får en grupp med ca 5 små kalvar. Om hon inte gillar sin nya roll så tar man bara en annan. På kvällen får kon gå tillbaks till sin kogrupp. Då kommer hon åt kraftfoder i "holken". (Datautfodring) och får dessutom vara i fred. På morgonen har hon bråttom tillbaks till sina kalvar! Kalvarna ser henne dricka vatten och lär sig det också. Kalvarna blir friskare och växer bättre då dom får dia, jämfört med tidigare då dom fick pulvermjölk. Kalvar som får pulvermjölk brukar bara få två gånger om dagen. Jag har en idé om att dom mår bättre om dom får lite och ofta, speciellt i början.

Tycker inte alls om amkosystem, har också jobbat på en gård med det men vi slutade med det medan jag jobbade där. Svårare att hålla koll, kalvarna blir inte lika tama. Ger man varje kalv för sig ser man direkt om någon inte dricker upp och kan sätta in åtgärder snabbare. Napphinkar tycker jag är det bästa!
Titel: SV: Projekt. kornas välfärd! vad tycker ni!
Skrivet av: Uddabudda skrivet 07 dec-10 kl 22:39
Ja, alltså...vi har som sagt ingen lösdrift för tillfället. Står med på projektlistan men inte direkt allra högst upp...

Tillgång till en torr liggplats är ju inte så svårt att ordna ( skjul med tre väggar och tak och halm på golvet).
Titel: SV: Projekt. kornas välfärd! vad tycker ni!
Skrivet av: Neinor skrivet 07 dec-10 kl 22:48
Jag svarar fast jag inte har några kor själv, men jag hoppas frågan var öppen för alla, även för oss kogröngölingar :)

Jag som konsument (om jag nu åt kött) skulle gärna främja en produktion som var så naturlig som möjlig. Jag personligen skulle lägga en extra slant på det som var bäst anpassat för djuret.
Det vill säga en kobonde som inte hade mer kor än vad denne kan hantera. Gärna en åretrunt lösdrift med stora marker och skydd med fri tillgång på mat och vatten. Kalvarna ska få gå i alla fall med mamman så länge som de gör i naturen, jag antar att avvänjningen sker någonstanns mellan 6-8 mån (?). Fodret skulle gärna få vara ekologiskt.

En sådan skötsel antar jag kräver en del av bonden och jag antar att det är svårt att gå med någon större vinst om man inte kan massproducera och effektivisera djurhållningen.

Men om jag fick nys om en sådanhär uppfödning med djur som får vara just djur så skulle till och med jag som är vegetarian drista mig till att stötta den bonden/gården med att köpa kött därifrån.

Sen finns det ju en massa andra problem, som hur ska en storfamilj på säg 7 pers ha råd att äta sådant kött eller dricka sådan mjölk osv. men drömma kan man väl få i alla fall ?

 :)
Titel: SV: Projekt. kornas välfärd! vad tycker ni!
Skrivet av: Mushi skrivet 08 dec-10 kl 11:14
Jag svarar fast jag inte har några kor själv, men jag hoppas frågan var öppen för alla, även för oss kogröngölingar :)

Jag som konsument (om jag nu åt kött) skulle gärna främja en produktion som var så naturlig som möjlig. Jag personligen skulle lägga en extra slant på det som var bäst anpassat för djuret.
Det vill säga en kobonde som inte hade mer kor än vad denne kan hantera. Gärna en åretrunt lösdrift med stora marker och skydd med fri tillgång på mat och vatten. Kalvarna ska få gå i alla fall med mamman så länge som de gör i naturen, jag antar att avvänjningen sker någonstanns mellan 6-8 mån (?). Fodret skulle gärna få vara ekologiskt.

En sådan skötsel antar jag kräver en del av bonden och jag antar att det är svårt att gå med någon större vinst om man inte kan massproducera och effektivisera djurhållningen.

Men om jag fick nys om en sådanhär uppfödning med djur som får vara just djur så skulle till och med jag som är vegetarian drista mig till att stötta den bonden/gården med att köpa kött därifrån.

Sen finns det ju en massa andra problem, som hur ska en storfamilj på säg 7 pers ha råd att äta sådant kött eller dricka sådan mjölk osv. men drömma kan man väl få i alla fall ?

 :)

Ungefär sådär går det till på de flesta diko-gårdar. Leta upp en gård i närheten som säljer kött-lådor, besök dem och be dem berätta hur produktionen ser ut, det bör inte vara något problem. Det är inte dyrare än dussin-köttet i affären.

Att producera mjölk samtidigt som man ger kor och kalvar ett naturligt liv är dock svårt i större skala än hushållsproduktion, eller möjligen i en mycket småskalig gårdsmejeriverksamhet.

Att äta nötkött producerat med dikor är inget större problem om det är djurens rätt till bra liv man vill värna om. Genom att konsumera mejeriprodukter stödjer man däremot, som jag ser det, en mycket djurovänlig produktion. Något som laktovegetarianer borde tänka mer på.
Titel: SV: Projekt. kornas välfärd! vad tycker ni!
Skrivet av: Neinor skrivet 08 dec-10 kl 12:29
Tack för ditt informationsrika svar, det är ju jättekul att det finns sådana gårdar runt om. Jag trodde i min villfarelse att det var ett drömupplägg.

Vet du om några sådana gårdar i sthlm norrortstrakten kanske du kan pma mig? Jag vet inte riktigt vart juag ska leta  ???
Titel: SV: Projekt. kornas välfärd! vad tycker ni!
Skrivet av: Falin skrivet 14 dec-10 kl 19:38

Det absolut bästa systemet för mjölkkor är att ha dem uppbundna med betesgång och rastning på vintern (vanligt i nordamerika). Finns undersökningar som visar på att uppbundna kor lever längre än de i lösdrift.

Menar du att de rastas även vintertid? Alltså uppbundna under mjölkning, gissar jag, och sedan i någon slags fålla?
Titel: SV: Projekt. kornas välfärd! vad tycker ni!
Skrivet av: mazze skrivet 14 dec-10 kl 22:16
Menar du att de rastas även vintertid? Alltså uppbundna under mjölkning, gissar jag, och sedan i någon slags fålla?

Ja även vintertid. Det härstammar ifrån tiden då det inte fanns vattenledning inne i ladugården. Då släpptes alla kor ut på förmiddagen för att gå till brunnen att dricka. Detta har levt kvar i stor utsträckning bland uppbundna besättningar i nordamerika och då synnerhet Kanada då de har fler uppbundna ladugårdar kvar. Under tiden korna är ute så rengör man båsen och lägger dit nytt strö. De är ute ett par timmar sen är de inne resten av dygnet.
Titel: SV: Projekt. kornas välfärd! vad tycker ni!
Skrivet av: gimskogen skrivet 19 dec-10 kl 20:08
Korna har varit domesticerade av oss människor i många tusen år.. jag sen stenålder skulle jag tro.. Och vi har hållit dem för mjölken skull och köttet och skinn..
Så att mjölka sina mjölkraskor de är nåt vi gjort i 1000 tals år..

Så att man tar undan kalven,  mjölkar lite till sig själv o sen ger kalven vad den behöver är nåt helt naturligt.
Så har våras mjölkande kor hållits under mycket lång tid. de får vi inte glömma bort.

Våra lantraser är mycket trevliga djur, men de har hållit ofta mycket nära människan och i små besättningar där man levt av vad djuren producerat och då präglas på människor redan som små då de är vi som ger dem mat morgon och kväll..
De är mycket kloka och intligenta.
Men om man låter dem gå "naturligt" vidförvåg o sköta sig själva (kon med kalven)kan blir halvvilda och mycket svårhanterliga..

Att ha mjölkkoraser som dikor är ett nytt "påfund" de blev inte vanligt förrän vi gick med i EU i början av -90talet. Innan dess så var de köttras djur man hade som dikor eller korsningar med dem.
Och "en riktig" diko bonde hanterar sina dikor och kalvar ganska mycket. Man väger, dem regelbundet, klipper dem, verkar klövar, behandlar mot kanske parasiter osv.. bl a vägs ofta växande djur minst en gång i månaden för o se hur de växer..
de gör att dessa djur blir van att man hanterar dem..
 medans många som kanske har bara några stycken dikor låter kalvarna gå hela sommaren och kanske till de blir flera år gamla utan att göra nånting med dem  mer än att fodra och byta hage vid behov.. dessa djur är då mycket ohanterade.. och skulle man sen behöva hjälpa till vid tex en svår förlossning eller behandla med vetrinär så kan de bli rena cirkusen.. med stora vuxna djur som inte är hanterade.

OCh att säga att lösdrift alltid är mycket bättre än uppbundet är ju så klart inte sant.. de beror ju lite på gården förutsättningar osv..
skall du tex ströa med halm i djupströ bädd men måste köpa in halm så kan de ju bli dyrt.. o börjar man snåla med halm så funkar inte bädden o den blir blöt osv.. då kanske de varit bättre med en uppbunden besättning och ströa med spå.. .

de kan man tex fråga de som jobbar mycket med djur.. tex semin, klövverkare osv.. min klövverkare säga att många med lösdrift har mycket problem med ben o klövar än dem med uppbundna djur, samt andra sjukdomar som kan vara svårt i lösdrift tex mastiter o problem med resista bakterier..

Och att ha djuren uppbundna fungerar ofta mycket bra om man har bås som är anpassade till just din storlek på djuren.
problemet i dag är ju att många raser blir större o större tex SLB och SRB vilket gör att om du har små kor i bås för de störra så blir de små korna lätt smutsiga..
De som också är bra om man inte har så många är ju att man hanterar djuren coh de blir lugnare . Vill man kan man ju ha ungdjuren uppbundna och sinkorna på lösdrift..  sin kor behöver ju inte så mycket foder medans de yngre kan behöva lite mer.
Tycker du så klart även skall kontakta de vanliga rasföreningarna för att få input till ditt projekt..  OCh hör med bönder,lantarbetare, bönder klövverkare och seminörer de är dem som jobbar dagligen med djur o har mycket erfarenheter som de gärna delar med sig av. :-[
Titel: SV: Projekt. kornas välfärd! vad tycker ni!
Skrivet av: gimskogen skrivet 19 dec-10 kl 20:12
Ja även vintertid. Det härstammar ifrån tiden då det inte fanns vattenledning inne i ladugården. Då släpptes alla kor ut på förmiddagen för att gå till brunnen att dricka. Detta har levt kvar i stor utsträckning bland uppbundna besättningar i nordamerika och då synnerhet Kanada då de har fler uppbundna ladugårdar kvar. Under tiden korna är ute så rengör man båsen och lägger dit nytt strö. De är ute ett par timmar sen är de inne resten av dygnet.
Så gjorde man även i sverige ända fram till kriget på 40 talet.. där jag kommer i från i skärgården högg de upp en vak i isen viken nedanför lagårn och korna fick gå ut en gång om dan o dricka vatten... sen gick de in igen...

Känner även dem som fodrar med ensilage ute..  släpper ut korna varje dag på gårdsplanen där ensilage balen står, sen gör hon rent i lagårn  ströar,lägger kraftfoder o båsen och sen då korna ätit sig mätta efter ett par timmar så släpper hon i korna igen bara öppnar dörren o de ställer sig snällt i båsen  så hon kan haka fastdem.. sen får de lite kvälls hö och halm...  :-[
Titel: SV: Projekt. kornas välfärd! vad tycker ni!
Skrivet av: Mata skrivet 19 dec-10 kl 21:18
Intressant att läsa vad ni skriver.  :)

Vi låter ungefär hälften av våra att kunna gå in och ut som de vill genom plastridå. De väljer att vara ute rätt mycket och skojar runt i snön.

Andra hälften (3 av dem ger mjölk) får komma ut en valfri stund (de står uppbundna på gummimatta med strö resten av tiden vintertid men vi planerar lösdrift med djupströbädd för dem med). Då brukar de vara så glada att komma ut, och sen är de lika glada att komma in igen efter ett tag (längden varierar efter hur vädret är och om de själva visar att de vill in igen).

Vi tvättar deras bås då de är ute också.

Det finns en avhandling från en på SLU som jag har läst av Evgenij (Zjenja) Telezhenko, där de jämfört hälsa (klövar, ben och övrigt) mellan kor under olika förhållanden. Kor som gick i lösdrift med olika sorters gummi-underlag hade oftare skador än kor som stod uppbundna.
 Vilket berodde bland annat på halkningar. Men han sa till mig (jag var tvungen att ringa och fråga frågor för att kunna ta ställning till vilken stil vi skulle ha här... :)) att lösdrift med djupströbädd är det absolut bästa. Men det funkar ju bara i små besättningar där man kan underhålla bädden (ta bort kodynga och se till att det inte blir för djupt och bulligt, det är ju lite jobb). Inte så lätt om man har 574 stycken kanske...

(http://)
Här är intressant läsning om underlag för den intresserade:

http://194.47.52.48/publikationer/misc_pub/KULMgolv.pdf (http://194.47.52.48/publikationer/misc_pub/KULMgolv.pdf)

Det här är intressant i sammanhanget:

Citera
Vikten av golv för beteende
Vikten av att röra sig
Korna i stallet måste gå för att ta sig till
vattentråg, foderbord, liggbås, för att ha
kontakt eller för att fly från andra kor, samt
att visa brunst genom sitt beteende. Mjölkkor
har en inbyggd motivation för att röra
på sig, denna motivation ökar med tiden
som ett djur hålls kvar på en viss plats. Kor
kan röra sig över mycket stora områden om
de är i sin naturliga miljö.

 Men även
mjölkkor behöver gå mellan 2-4 kilometer
per dag för att bibehålla god hälsa [1, 46].
Kor i lösdrift kan gå dessa 2-4 kilometer
[54]. Framförallt kor som är låga i rang går
mycket när det finns färre liggbås än kor
[46].
En studie från Danmark visar att kor går
2,5 kilometer under sommaren och endast
0,8 kilometer under vintern [32]. Liknande
resultat redovisar en annan studie [46] som
också rapporterar att kor går mest dagtid,
och då framförallt i gryningen och skymningen.
Individuella egenskaper såsom
ålder, kön, ras och brunst påverkar också
hur mycket kon går på en dag [46].
Golv i lösdriftstall är idag nästan uteslutande
gjorda i betong. I Sverige och större
delar av övriga Europa är dränerande golv i
form av betongspaltgolv en mycket vanlig
6
golvtyp. Golvens egenskaper har stor inverkan
på kornas rörelsemönster. Hala
golv gör att kor går saktare och att de tar
färre steg [47].
Kor som går i lösdrift har mycket oftare
problem med klövar än kor som går ute på
bete [4, 11]. Det är dock inte bara problemet
med hälta som står i fokus idag. Också
det ofta mycket begränsade utrymme som
står till förfogande för korna och att betongspaltgolv
begränsar kornas naturliga
rörelser och aktivitetsnivå [77]. Man har
visat att kor som hålls bundna eller som
går på spaltgolv i lösdrift utan tillgång till
bete får ett stört rörelsebeteende [18].


Kor i lösdrift har fler skador i klövar och uppbundna kor fler skador i benen än kor i lösdrift sägs det ofta (bl a här: http://www.svdhv.org/Artiklar/080325amklov.pdf (http://www.svdhv.org/Artiklar/080325amklov.pdf))


Denna artikel går igenom en del av de slutsatser Evgenij kom fram till:

Citera
Mjölkkor i lösdriftssystem trivs bäst att stå och gå på elastiska gummimattor. Då rör de sig naturligt som om de gick ute på betesmarken och om de är halta får de mindre ont. Hårda, grova golv ger bättre grepp och slitage men kan också öka risken för klövskador.

Mjölkkors rörelsefrihet är en viktig del av deras naturliga beteende och tillfredställs av naturliga skäl bättre i lösdriftssystem än i uppbundna system. Även om kor i lösdriftstall har större möjlighet till fria rörelser än uppbundna kor, kan lösdrift innebära en större påfrestning på klövar och ben, varför utformningen av gångytorna är av största betydelse.

 
Läs resten: http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2007/10/mjuka-golv-battre-for-kor-i-losdrift/ (http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2007/10/mjuka-golv-battre-for-kor-i-losdrift/)

Hela hans avhandling finns här:

http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00001558/01/ET_thesis.pdf (http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00001558/01/ET_thesis.pdf)

Jag gillar hans citat i början av avvhandlingen:

Citera
“Cow protection to me is one of the most wonderful phenomena in human
evolution. It takes the human being beyond this species. The cow to me
means the entire sub-human world. Man through the cow is enjoined to
realize his identity with all that lives.”
Mahatma Gandhi, Young India, October 6, 1921


Citera
(“General principles, as to the cow being a machine for the production of milk,
she looked on with suspicion. It seemed to her that such principles could only be a
hindrance in farm management”. Leo Tolstoy, Anna Karenina, 1878, translated
by Constance Garnett)


 :)

Men fy så långt det blev, hoppas någon orkar läsa. God natt!

Titel: SV: Projekt. kornas välfärd! vad tycker ni!
Skrivet av: Uddabudda skrivet 19 dec-10 kl 22:15
Intressant, tack för info!
Titel: SV: Projekt. kornas välfärd! vad tycker ni!
Skrivet av: Falin skrivet 20 dec-10 kl 12:05
Intressant inlägg, Mata! Jag ska läsa igenom det igen och titta på länkarna lite noggrannare.

Jag tycker inte det är djurvälfärd att låta kor (eller några djur för den delen) stå uppbundna halva året utan att kunna röra sig mer än en halvmeter hit eller dit. Oavsett hur bra med strö de har och skötsel i övrigt. Kor behöver röra på sig.

Vi gick från uppbundet till lösdrift för några år sedan, med gladare och nöjdare djur som resultat. Att de dessutom är friskare och kalvar lättare ser jag som en bonus. Inte har de blivit förvildade heller, tvärtom faktiskt, nu när de vet att de kan gå undan om de vill är de mycket tamare och söker själva kontakt på ett annat sätt.