Alternativ.nu
Djur => Biodling => Ämnet startat av: Betula_Pendula skrivet 16 okt-10 kl 20:07
-
Efter diskussionen om Naturliga material nyligen funderar jag lite på hur ni som har endast träkupor har era biodlingar...
Tråden är inte tänkt att diskutera EPS vs TRÄ !
Ni som har rena träkupor kanske kan svara på...
Hur ser dom ut, material, tjocklek mm ?
% vinterdöda över åren ?
Vart i landet har ni era bin ?
Biras ?
Det vore en otrolig hjälp med lite erfarenheter kring detta !
/ Jonas
-
Vi är ganska nya men kör enbart med trälådor. Använder isolerade träkupor, ca 30mm stenull i väggarna, välventilerad trådbotten och 2-5 cm frigolit i sargen på toppen som packning.
Vi har både buckfast och ligustica och hittills har vi haft 0% vinterdödlighet.
På hösten behandlar vi dem både med myrsyra och oxalsyra.
Bina har vi i huvudsak på Småländska höglandet vars klimatzon motsvarar Sundsvall!
I år invintrade vi 8 samhällen.
-
Var och köpte bi grejar av en farbror som hade gått bort .
Han hade kört med egnabyggda trä lådor. Till dessa hade han en vinter topp luva.
Den bestod av en frigolitlåda som han trädde på den ordinarie trälådan , den täckte ner till 4/5 delar av den ordinarie särg , tror att det var svea.
Den hade plåt upptill och sidorna var täckt med masonit , tjockleken kan har varit ca 5 cm+
Mestadels så hade han dem i ett mindre skjul/frigebod/paviljong söder om stan i stockholm.
Mvh edward :P
-
Kör med farsans egensnickrade lådor. De är byggda efter OGTs ritning för vandringskupa. Innerväggar är plywood, isolering stenull tror jag, och ytskikt stående pärlspont :). Tak av galvad plåt över träram med ca 30 mm cellplast i. Botten är numera bytt till modell "Bi alive".
När farsan hade bin i dem från ca 1980-1987 hörde jag aldrig att något dog under vintern. Han hade 5-10 smh. Hemmagjorda skattlådor av cellplast. Har kvar 3 st 30-åriga frigolitlådor med girade golvlister uppe och nere som förstärkning.
Han hade liguatica.
Själv har jag buckfast, 100 % dödlighet i fjol (möss).
Göteborgatrakten.
/Michailov
-
Han hade nog inget varoa eller CCD ;)
-
100% dödlighet på två kupor kanske inte skall räknas som statistik!
Vi har ett problem som syns t ex här dagligen, de som har 0% i allt utom skörd, då är det typ 212 kg i snitt.
På matematikens vägnar och på statistisk trovärdighet så bör man hänvisa till den statistik som samlas in via våra organisationer. De försöker verkligen kartlägga med enkäter och frågeformulär. Ändå svarar bara knappt 50% och det finns en stor rädsla för att svara anonymt med ett ärligt svar på t ex skörd och vinterdödlighet.
Det jag läser här bryr jag mig inte om, det är upp till bevis som gäller för allas bästa. Det är faktiskt för allas bästa om man svarar på en enkät, dessa svar är viktiga för att på sikt komma tillrätta med problem man ser ur trender. Om Varroa problemen ökar/minskar kopplat till ökad/minskad vinterdödlighet, behandlingsformer, stöd i form av anslag och utredningar, utbildning och litteratur att tillgå som dessutom är fakta och oftast gratis.
Odlare som inte svarar samt mytomaner bidrar 0!
-
På lådsamhällena använder jag LN-lådor Av 22mm trä både till yngelrum och skattlådor samt ytterlådor av träpanel. Botten är nät över hela ytan med en nedfallsskiva under efter rensningsflygningen då det även läggs en 50mm EPS-skiva över täckplatsen. Efter infodringen på hösten tas nedfallsskivan bort och EPS-skivan bytes mot en dagstidning. Samhällena invintras på detta sätt på två LN-lådor. Med detta invintringssätt har vinterförlusterna varit 0% de sista åtta vintrarna, sen får såna som Sten-Åke tro vad de vill för de tror bara på sig själva.
Jag har mina bin i Halland.
Alla biodlare borde komma till insikt om att det är insekter och inte däggdjur vi invintrar.
Jag har även använt EPS- lådor med samma resultat, men gillar inte ömtåligheten i materialet. Huvudsaken inför vintern är att få bina att sluta yngla och istället gå i viterklot med minsta möjliga aktivitet och sitta lungt till rensningen och det får man inte med en massa isolering och dålig ventilation.
Men det finns mycket mer än lådtyp som påverkar övervintringen.
-
Jag har 100% på övervintring i trälåda, 1 av 1 möjliga. ;D Samhället i mitten.
-
100% dödlighet på två kupor kanske inte skall räknas som statistik!
Vi har ett problem som syns t ex här dagligen, de som har 0% i allt utom skörd, då är det typ 212 kg i snitt.
På matematikens vägnar och på statistisk trovärdighet så bör man hänvisa till den statistik som samlas in via våra organisationer. De försöker verkligen kartlägga med enkäter och frågeformulär. Ändå svarar bara knappt 50% och det finns en stor rädsla för att svara anonymt med ett ärligt svar på t ex skörd och vinterdödlighet.
Det jag läser här bryr jag mig inte om, det är upp till bevis som gäller för allas bästa. Det är faktiskt för allas bästa om man svarar på en enkät, dessa svar är viktiga för att på sikt komma tillrätta med problem man ser ur trender. Om Varroa problemen ökar/minskar kopplat till ökad/minskad vinterdödlighet, behandlingsformer, stöd i form av anslag och utredningar, utbildning och litteratur att tillgå som dessutom är fakta och oftast gratis.
Odlare som inte svarar samt mytomaner bidrar 0!
Varför utgår du från att dom som hävdar 0 % vinterdödlighet ljuger !
Borde du inte istället fråga mera ingående hur dom bedriver sin biodling med så gott resultat, kanske något som du missat och kan lära dig av.
Deras resultat kanske beror på att dom har "endast" 10 samhällen som dom har 100 % koll på och kan sätta in åtgärder om något verkar fel tidigt, det är inte möjligt om man har 1000 samhällen som man endast besöker 5-7 gånger per år.
Detta innebär att om man vill bedriva en större biodling med +100 samhällen kanske man får acceptera vinterdödlighet med X % som en omkostnad istället.
Medans man kan vara "Curling" biodlare med 10 stycken och erhålla 0 % vinterdödlighet.
Du måste hålla med om att om man lägger 10 timmar per samhälle i omvårdnad eller 100 timmar har betydelse för hur bina mår eller ?
Lite tråkigt att du anklagar folk att ljuga utan att ha belägg !
/ Jonas
-
Jonas
Tyvärr blir en del experter via böcker och inte genom erfarenheter....
Men de brukar avslöja sig förr eller senare.
Synd bara att inte ingår en smula ödmjukhet i böckerna också ;)
Sedan kan man ju fundera på vad vedebörande får ut av att finnas här om man ändå inte bryr sig om det som finns här att läsa, eller det kanske mest handlar om att hävda sig själv.
-
Jag har ju haft bin i trälådor.
Ibland trälådor i ytterhus, uppstapling.
Ibland bara enkla trälådor.
Nu har jag alla bin i plastlådor. Jag kanske inte är nån jätteodlare, men kanske inte alldeles liten heller om man utgår från ett svenskt perspektiv, jag har runt 40 invintrade samhällen i år. Vissa år mer, andra mindre. I år har jag ju sålt undan en del till nybörjare som vill ha samhällen.
Men under alla år så har jag märkt att det finns en viss vinterdödlighet. Oavsett. Och varken mer eller mindre oavsett vilket material bina suttit i.
Vissa år har vinterdödligheten varit 0%, vissa andra 4-5%. Alla har vintrats in på samma sätt, alla har getts samma mängd foder.
Och jag har haft bin långt innan det fanns Varroa i Sverige, och mina erfarenheter är desamma oavsett.
Så jag tror inte att lådan spelar någon roll. Huvudsaken att de har foder och torrt om fötterna.
-
Liten fråga om ventilationsgallret. Tanken - som jag förstått - med plastkupor är att de är täta upptill och att all ventilation sker genom fluster och gallret. Om detta är i metall så torde det ju vara ett effektivt sätt att få fukten att fall ut då vattnet kondenserar på gallret. Men om man använder plastgaller så torde ju det inte bli riktigt lika effektivt - eller? ???
-
Man får gratulera alla som har 0% vinter dödlighet !
För att vi andra ska kunna dra egna slutsatser , om hur vi skulle vilja bedriva våra bi odling behövs lite mer info
; hur många samhällen man har , var bor man , sjukdoms bild i omgivningen , bi ras ,
Min första vår som bi odlare var jag på bi odlings möte och när alla skulle redovisa vinter förluster och om man hade varoa kunde jag som nybörjare glatt kostatera att , tidsskillnad från alla gamla rävar fårstå sig påare , att jag som nybörjare hade inget varoa och inga vinter förluster , för den del hade jag inte ens hunnit att skaffa några samhällen 8)
0% till 100% betyder inget utan allt info
mvh edward :P
-
Man får gratulera alla som har 0% vinter dödlighet !
För att vi andra ska kunna dra egna slutsatser , om hur vi skulle vilja bedriva våra bi odling behövs lite mer info
; hur många samhällen man har , var bor man , sjukdoms bild i omgivningen , bi ras ,
Min första vår som bi odlare var jag på bi odlings möte och när alla skulle redovisa vinter förluster och om man hade varoa kunde jag som nybörjare glatt kostatera att , tidsskillnad från alla gamla rävar fårstå sig påare , att jag som nybörjare hade inget varoa och inga vinter förluster , för den del hade jag inte ens hunnit att skaffa några samhällen 8)
0% till 100% betyder inget utan allt info
mvh edward :P
Är det inte precis vad jag frågar efter i min första fråga ?
-
Vissa verka har glömt vad de har läst ;) mvh edward :P
-
Vissa verka har glömt vad de har läst ;) mvh edward :P
Det var bara birasen jag glömde. Det är blandrasbin jag har italienska och buckfast som friparas i omgivningen. Antalet invintrade samhällen varierar beroende på om jag säljer avläggare på hösten eller våren. I höst har jag invintrat 12 så det är ju inte så stort antal, men hade jag invintrat flera så hade det skett på samma sätt.
-
Tack för den påfyllnad av info :) mvh edward :P
-
Den konstruktion som jag är inne på är någon form av "huvkupa"...
En träkupa med en mössa som det beskrevs ovan, är det någon som har sådan kupa, bilder, erfarenheter och ritningar ??
Håller på att skissa lite i CADen får se vad jag kommer fram till...
/ Jonas
-
Valter Rutgersson som är borta sedan flera år arbetade med huvkupor och tror jag med HLS lådor. Jag har själv en del av hans kupor som fungerar bra i kombinatilon med min egen botten. Tyvärr har jag inga bilder att bjuda på.
Huven bör vara så hög att den täcker ner mot botten vintertid Men med ventilationsspalt.
Spalt max 7 millimeter= mustätt.
En ganska så bra kupkonstruktion.
-
Valter Rutgersson som är borta sedan flera år arbetade med huvkupor och tror jag med HLS lådor. Jag har själv en del av hans kupor som fungerar bra i kombinatilon med min egen botten. Tyvärr har jag inga bilder att bjuda på.
Huven bör vara så hög att den täcker ner mot botten vintertid Men med ventilationsspalt.
Spalt max 7 millimeter= mustätt.
En ganska så bra kupkonstruktion.
Synd att du inte har några bilder... :(
Vad är huvarna gjorda av, är dom isolerade eller endast till för extra vindskydd ?
Vist är det Carnica som du har i dina kupor, vi bor inte så långt ifrån varandra, (Uppsala - Roslagen) så vi borde ha ungefär samma klimat och vi kommer ha samma ras så då är dina erfarenheter guld värda !!
/ Jonas
-
Taket är gjort av lackad stålplåt. Invändigt isolerad med aspaboard. Huvmaterial handmålad masonit. Obs in och utvändigt och kanter.
Hörnen på huven så kallad sprutad aluminiumlist. Nedtill invändig trälist som förstärkning.
Taket kan du ocså göra av offsettplåt men glöm inte isoleringen. Hörnen kan kläs/förstäkas med enkla vinkellister. Popnitade! Oisolerat utom taket.
Låt mej ta det elementära.
Bin värmer bara det som dom behöver värma. Sommar som vinter men främst på vintern. Detta innebär att bara vinterklotet värms. I mitten omkring 30 i ytterkant omkring 4 grader. Energiåtgång omkring lika mycket som en ficklampsglödlampa.
Foderåtgång från invintring till rensninsflykt 9-12 kilogram. Den fodermängden ger omkring 6-7 liter vatten och för min del så använder jag toppventilation för att förbättra ventilation. Helt i enligt det jag skrev -96 och som forskare nu har betonat. Men det har biodlare vetat sen 1800 kallt!!
-
Taket är gjort av lackad stålplåt. Invändigt isolerad med aspaboard. Huvmaterial handmålad masonit. Obs in och utvändigt och kanter.
Hörnen på huven så kallad sprutad aluminiumlist. Nedtill invändig trälist som förstärkning.
Taket kan du ocså göra av offsettplåt men glöm inte isoleringen. Hörnen kan kläs/förstäkas med enkla vinkellister. Popnitade! Oisolerat utom taket.
Låt mej ta det elementära.
Bin värmer bara det som dom behöver värma. Sommar som vinter men främst på vintern. Detta innebär att bara vinterklotet värms. I mitten omkring 30 i ytterkant omkring 4 grader. Energiåtgång omkring lika mycket som en ficklampsglödlampa.
Foderåtgång från invintring till rensninsflykt 9-12 kilogram. Den fodermängden ger omkring 6-7 liter vatten och för min del så använder jag toppventilation för att förbättra ventilation. Helt i enligt det jag skrev -96 och som forskare nu har betonat. Men det har biodlare vetat sen 1800 kallt!!
Tack Gideon för beskrivningen !
Tänkte göra en ritning enligt din beskrivning och lägga upp i mitten av nästa vecka här, du kanske kan titta på den när jag lagt upp den, så att jag har förstått din beskrivning rätt...
Är helt inne på din linje och är tacksam för alla tips !
/ Jonas
-
Om du har eller kan låna Bitidningen mars 2005, så har du både ritning och byggbeskrivning till huven. Den är ritad för 1/2 LS, men det är ju inga problem att konvertera till vilket format som helst.
-
Om du har eller kan låna Bitidningen mars 2005, så har du både ritning och byggbeskrivning till huven. Den är ritad för 1/2 LS, men det är ju inga problem att konvertera till vilket format som helst.
Har tyvärr inte tillgång till den... :-\
Kanske någon här som kan fotografera eller scanna dom aktuella sidorna och skicka till mig som PM eller lägga här i tråden...
/ Jonas
-
Artikeln fanns även i Gadden nr 2-1997:
http://www.biodlingsforetagarna.nu/files/huv.pdf (http://www.biodlingsforetagarna.nu/files/huv.pdf)
Visste jag sett det någonstans-tog ett tag för polletten att trilla ned bara.
/Michailov
-
Artikeln fanns även i Gadden nr 2-1997:
[url]http://www.biodlingsforetagarna.nu/files/huv.pdf[/url] ([url]http://www.biodlingsforetagarna.nu/files/huv.pdf[/url])
Visste jag sett det någonstans-tog ett tag för polletten att trilla ned bara.
/Michailov
Det är inte samma artikel, men den är användbar den också. En del av poängen är hörnlisten av aluminium. Den säljs av SAPA och har artikelnummer 930-3544-10.
-
Han hade kört med egnabyggda trä lådor. Till dessa hade han en vinter topp luva.
Den bestod av en frigolitlåda som han trädde på den ordinarie trälådan , den täckte ner till 4/5 delar av den ordinarie särg , tror att det var svea.
Den hade plåt upptill och sidorna var täckt med masonit , tjockleken kan har varit ca 5 cm+
Bilder på en liknande huva/ system finns i den nya bi tidningen.
mvh edward :P
-
Vad är det som gör trälådor speciella att övervintra i? För kalla om det är tunt trä?
-
För andra vintern har jag övervintrat samhällen i trälådor av 22 mm gran.
I fjol valde jag två starka samhällen, 2 lådor LN men använde vanliga ventilerade EPS-bottnar (Skälderhus) och tak med EPS-skivor i. Som täckskivor använde jag 6 mm polykarbonat (spill från jobbet) De samhällena var mina bästa 2015.
För innevarande vinter invintrade jag fyra samhällen på 22 mm trälådor. De två från förra vintern och två årsavläggare som var lite svagare. De första på två LN-lådor och de senare på en LN och en HLS. Täckskivorna på de senare är vanlig talloljehärdad masonite.
Alla fyra samhällena lever, har varit ute, men gått i klot igen. Om nu inte fodret tar slut, eller något annat slår till, får jag konstatera att så här långt har det gått bra.
Mina andra samhällen, i EPS-kupor, ser också ut att må bra, om än med varierande bistyrka. Jag hoppas att det fungerar även i framtiden särskilt som jag har byggt ganska många enkla trälådor i vinter.
På min Facebooksida, Kronkvist KB, kan man skymta några av mina trälådor på några bilder.
Gert
-
Har i 4år invintrat mina bin i oisolerade träkupor. Förra vintern hade jag mina första vinterförluster. 1 liten avläggare samt ett samhälle somej hittade övre lådan med vinterfoder.dött av svält i nedre vad jag kunnat se. Bina finns i Dalarna.
-
Hej
Andra vinter med enbart trädkupor i 20 mm gran (nästan) bakom mig
Hitintills inga förlustar (vilket säkert även beror på många andra faktorer)...jag har tagit del av många andras erfarenheter, läst en hel del studier, följd Janos tråd...min slutsats: bisamhället isolerar sig självt bara det får en någorlunda tätt kupa.
Visst, hade jag haft bi i tex Alaska, så kanske 20 mm inte hade räckt...men då hade jag skyfflad snö rund kuporna, haft en toppöppning och därmed nog.
Typ igloo!