Alternativ.nu
Djur => Höns => Höns: Raser => Ämnet startat av: yezzika skrivet 06 jul-08 kl 19:32
-
Ja, det finns ju flera raser som är framavlade för både det ena och det andra ;)
När jag sitter här och läser i boken "hönsraser" så verkar bl.a
Dorking vara bra.
Det här anses vara en av de bästa raser som finns när det gäller köttproduktion. Kroppen är stor och fyllig, det här är en av det tyngsta raserna. Köttet är vitt och av hög kvalitet.
Sen har vi Faverolle (stor)
Det är en utmärkt värpare, även vintertid, men det är framför allt som köttras som den har blivit mest känd. Köttet är vitt och av hög kvalitet. I Frankrike fins en maträtt, "petit poussin", som tillagas av just Faverolle.
Och vidare finns det Maran, Rhode Island red, Amrocks, Sussex, Wyandotte, Houdan, New Hampshire.
Dessa som jag nämnt är kombinationsraser, alltså ska de både värpa bra & vara bra köttdjur.
Sen finns det såklart ännu flera, ovanstående var bara ett litet axplock :o
-
Faverolle och Sussex är bra. En gång köpte jag åttaveckors broilerkycklingar av en som födde upp sådana. Sedan hade jag dem åtta veckor till. De vägde mellan 3,5 och 4 kilo när jag slaktade dem sedan. Smarrigt!
-
Jag tycker också om mörkare kött. Köpte för länge sedan slaktade försökskycklingar från SLU som dom testat olika foder på. Och ett par av dom smakade mer som kalkon, mums! Men lite mörkare kött borde man väl få då djuren fått växa långsamt? Av alla raser som nämnts ovan vilken/vilka är snällast? Har lite tråkiga erfarenheter av argsinta tuppar.
-
Av alla raser som nämnts ovan vilken/vilka är snällast? Har lite tråkiga erfarenheter av argsinta tuppar.
Jag har Maraner och Faverolle, men har inte haft dem så länge. Min första Marantupp blev riktigt elak och ligger i frysn nu! Före det har jag slaktat och ätit upp 2 Faverolle tuppar (övertaliga) Jag upplever Faverolle som lugna, blyga men nyfikna. Köttet var otroligt gott. Den första blev kokad i vin och den andra kokad med apelsin, jag gillade apelsin varianten bäst!
-
Vad bra, det är dom raserna jag fundeat på.
-
For dere som liker mørkere kjøtt: Prøv Svarthøns!
Jeg synes de har en mer viltaktig smak. Har også krysset med Marans, og etterhvert med Jersey Kjempe for å få større dyr med mer kjøttfylde. Genet for svart kjøtt (Fm) er dominant og dermed lett å overføre, men vær obs på at dominant hvitt, tverrstriping, lyse bein og blå fjørfarge innvirker negativt på den mørke kjøttfargen.
-
Håller med föregående: svarthöns kan jag rekommendera, köttet är mörkt nog, det är bara blodet som är rött på dessa höns.
Gigant Jersy har jag försökt få tag på, Får nog ta mig till Helsingör för detta!
-
Smakar svarthönskött mer också? Eller är det mestfärgen som skiljer?
-
Jeg synes de smaker litt mer.
Omtrent som sau i forhold til geit - som jo ikke smaker så mye.
-
Jag har Maraner och Faverolle, men har inte haft dem så länge. Min första Marantupp blev riktigt elak och ligger i frysn nu! Före det har jag slaktat och ätit upp 2 Faverolle tuppar (övertaliga) Jag upplever Faverolle som lugna, blyga men nyfikna. Köttet var otroligt gott. Den första blev kokad i vin och den andra kokad med apelsin, jag gillade apelsin varianten bäst!
Recepten tack. Apelsin kokt tupp lät gott. :P
-
Har hållit på och mixtrat en del med att få fram en bra slaktkyckling. Tycker att man får bäst köttproduktion om man korsar en snabbväxande med en normalväxande köttig/tung.
Smaken varierar en del beroende på ras men främst är det strukturen på köttet som är olika mellan de olika raserna, skiljer sig givetvis mer ju äldre fågeln är.
Favoritkombinationer för den som har tid att vänta +3 månader innan slakt:
Ixworth-Sussex = otroligt välsmakande lite lättare ungtupp, vitt skinn och kött.
New Hampshire Red-Dark Indian Game = biffig broilerliknande när det gäller bröstköttet men tunnare lår.
Orpington-Indian Game = Långsammare tillväxt än ovanstående men bra massa även på låren.