Alternativ.nu
Djur => Får => Utfodring av får => Ämnet startat av: Jenny på Björkkulla skrivet 17 aug-10 kl 14:31
-
Sitter och studerar min bok "Får" av Sjödin, den är ju väl produktionsinriktad och inte alltid lätt att applicera på mina fyra tackor eller att förstå för en amatör så jag skulle behöva litet hjälp! Jag har 2 unga (varav en något mager) Helsingetackor och två feta blandras tackor.
1. Jag vet att några av er inte ger spannmål över huvud taget men jag antar att detta kräver ett perfekt och analyserat hö? Mitt hö är inte analyserat, från första skörden, grönt och ganska örtigt men även delvis väl grovt.
2. Bör jag flusha, jag har ingen strävan att få många lamm? Eller ska unga och magra tackor flushas?
3. Bör baggen få kraftfoder under betäckningen, förstår inte varför men i Sjödins bok står att "baggen ska ha samma mat som tackorna under betäckningen"? Om nu tackorna ska flushas...
4. I vilka mängder ska proteinfodermedel ges om man kombinerar med spannmål och och har hö (under ev. flushing, högdräktighet och digivning)
5. Förslag på lämpligt proteinfodermedel?
6. Vilket är lämpligaste sädesslaget under högdräktighet och digivning om man har hö enligt ovan?
Många frågor blev det! Hoppas på svar. Stort tack. / Jenny
-
1. Jag vet att några av er inte ger spannmål över huvud taget men jag antar att detta kräver ett perfekt och analyserat hö? Eller hur tänker ni?
Det finns några här som inte ger kraftfoder, de flesta gör det. Vill man inte ge kraftfoder måste man ha ett mycket bra hö och verkligen hålla koll på tackornas hull.
2. Bör även feta tackor flushas inför betäckning? Eller bör jag flusha över huvudtaget, jag har ingen strävan att få många lamm?
Vill du inte ha många lamm ska du inte flusha alls. Det innebär att du inte ska börja ge dem kraftfoder eller extra mycket mat just före eller runt betäckningen. Det är skillnaden i fodertillgång som ger flushingeffekten, inte tackornas hull.
3. Bör baggen få kraftfoder under betäckningen?
Om baggen är mager kan han behöva kraftfoder/extra grovfoder före och under betäckningen. Jag har själv aldrig behövt ge det, baggen brukar vara i gott hull efter sommarbetet.
4. I vilka mängder ska proteinfodermedel ges om man kombinerar med spannmål och och har hö av första skörden (under ev. flushing, högdräktighet och digivning)
Det går inte att svara på generellt, man får prova sig fram, hålla noga koll på hullet och anpassa foderstaten därefter. Jag har aprillamning och brukar börja ge mina tackor lite spannmål runt nyår. Sedan ökar jag successivt och kompletterar med lite proteinfoder de sista sex veckorna av beräknad dräktighet samt in i digivningen tills gräset kommer igång. Det handlar då om 50-200g/djur och dag av Lantmännens Gullviva, efter en fodestatsberäkning jag gjort. (Jag har nog kvar excelarket om du vill räkna själv)
6. Vilket är lämpligaste sädesslaget under högdräktighet och digivning?
Vete, havre, korn och rågvete går bra, råg är sämre men kan ingå till viss del. Själv använder jag havre, den ger mer fett.
Hoppas detta var till någon hjälp!
-
Om du inte har någon uttalad "produktionsinriktning" tycker jag du kan ta det lugnt med kraftfoder utöver ett bra hö eller ensilage. Flusha gör man för att få två eller flera lamm. Din bagge behöver inte heller något extra. Han har inte 30 tackor att betäcka utan bara 4...
Ha ändå en säck proteinfoder typ Fårfor eller hel havre för att kunna ge dem lite godis då och då och för att lära dem att följa dig och hinken med godis. De skall bli tama för att vara lätta att hantera och kunna följa dig när du skall flytta runt dem mellan betena. Lägg ditt krut på utbildning på att lära dig hur ett bra grovfoder ser ut och kan analyseras, samt att alltid ha friskt vatten, salt och mineral framme åt djuren. Viktigt också att verka klövar regelbundet tycker jag.
-
Hoppas detta var till någon hjälp!
Superbra! Stort tack!
-
Lägg ditt krut på utbildning på att lära dig hur ett bra grovfoder ser ut och kan analyseras.
Tack Ulfg!
Tama är de och redan vana att få havre som godis :)
Räknas havre som ett proteinfoder? ???
Just det, hur ser ett bra fårhö ut? Vad hästar vill ha har jag god koll på men vad gäller fårhö är det mycket svårare framför allt därför att bönderna som säljer oftast inte har en aning om vad får vill ha. Om jag förstått rätt ska det vara tidigt skördat, grönt och med mycket örter i. Det har jag i alla fall bett om i år men det jag fått ser oroväckande grovt ut tycker jag men friskt grönt och en hel del örter.
-
Just det, hur ser ett bra fårhö ut?
Framförallt spätt. Fåren sorterar bra så det gör inget om det finns grova strån också, bara det finns späda växter också (men det går åt mer då förstås). Grönt är alltid bra, det är ju tecken på att det dels är årshö och dels inte blivit regnat på. Och, som sagt, gärna mycket örter (inte ogräs typ smörblomma utan foderörter) och klöver. I hö är det ingen fara, men köper du ensilage ska det vara utan rödklöver som kan påverka brunst och dräktighet hos tackorna.
-
Framförallt spätt.
Vilket är bäst första eller andra skörd?
-
Vilket är bäst första eller andra skörd?
Det har ingen betydelse för sprödheten... huvudsaken är att grödan inte är för gammal när den skördas, exempelvis timotej som börjat mogna är ingen höjdare, passar då bättre till hästar. Men är det däremot skördat skapligt tidigt så det inte hunnit bli så grova stjälkar är det kalas. Men det är ju som tidigare sagts... fåren är duktiga på att sortera, men det blir ju mer spill och dyrare grovfoder om det är för grovt.
-
Med risken för att tråden spårar ut totalt: Här kommer mitt ganska enkla svar...
Jag ger bara hö. Inget analyserat hö. Bara helt vanligt hö i fri tillgång. Det ska räcka till mina roslagstackor :- X. Utöver detta får de vatten, torkat löv i den mån det finns samt mineraler. Det har alltid räckt förr och det räcker nu också. Givetvis får man vidta åtgärder om någon tacka är väldigt liten eller klen.
Observera att mina får är en liten ras och oftast får ett eller MAX två lamm. Har man finull eller köttraser och skall maxa ut allt ur fåren så är situationen givetvis annorlunda.
Till gamla fårraser (speciellt sådana som enligt beslut från högsta ort skall bevaras ( utan att förändras) för framtiden) skall man vara försiktig med produktionsinriktade foderstatsförslag.
Självklart måste man tillgodose fårens behov, men behoven är för min ras ungefär som det jag nämnt!
-
1. Jag vet att några av er inte ger spannmål över huvud taget men jag antar att detta kräver ett perfekt och analyserat hö? Eller hur tänker ni?
Det finns några här som inte ger kraftfoder, de flesta gör det. Vill man inte ge kraftfoder måste man ha ett mycket bra hö och verkligen hålla koll på tackornas hull.
2. Bör även feta tackor flushas inför betäckning? Eller bör jag flusha över huvudtaget, jag har ingen strävan att få många lamm?
Vill du inte ha många lamm ska du inte flusha alls. Det innebär att du inte ska börja ge dem kraftfoder eller extra mycket mat just före eller runt betäckningen. Det är skillnaden i fodertillgång som ger flushingeffekten, inte tackornas hull.
3. Bör baggen få kraftfoder under betäckningen?
Om baggen är mager kan han behöva kraftfoder/extra grovfoder före och under betäckningen. Jag har själv aldrig behövt ge det, baggen brukar vara i gott hull efter sommarbetet.
4. I vilka mängder ska proteinfodermedel ges om man kombinerar med spannmål och och har hö av första skörden (under ev. flushing, högdräktighet och digivning)
Det går inte att svara på generellt, man får prova sig fram, hålla noga koll på hullet och anpassa foderstaten därefter. Jag har aprillamning och brukar börja ge mina tackor lite spannmål runt nyår. Sedan ökar jag successivt och kompletterar med lite proteinfoder de sista sex veckorna av beräknad dräktighet samt in i digivningen tills gräset kommer igång. Det handlar då om 50-200g/djur och dag av Lantmännens Gullviva, efter en fodestatsberäkning jag gjort. (Jag har nog kvar excelarket om du vill räkna själv)
6. Vilket är lämpligaste sädesslaget under högdräktighet och digivning?
Vete, havre, korn och rågvete går bra, råg är sämre men kan ingå till viss del. Själv använder jag havre, den ger mer fett.
Hoppas detta var till någon hjälp!
tänk såhär:
-förr hade de inget som analyserade höet...
gör det inte för krångligt.
-
tänk såhär:
-förr hade de inget som analyserade höet...
gör det inte för krångligt.
Man ska inte krångla till det i onödan, nej. Men förr analyserade man definitivt fodret, men inte med moderna kemiska metoder, utan med erfarenhet, kunskap och genom att använda sina sinnen, syn, lukt, smak, känsel och t o m hörsel. Jag tror att många gamla bönder som lärt sig av tidigare generationer, är väldigt duktiga på att bedöma vad som är ett bra hö till de djurslag den har erfarenhet av.
Många som håller djur idag saknar den kunskapen, de har inte lärt sedan barnsben och genom att iaktta, härma och fråga, utan genom att läsa en bok. Jag är helt för böcker, lär mig oändligt mycket av dem, men det ersätter inte den egna erfarenheten, och kunskapen man får genom att iaktta någon som kan.
-
Om du ska analysera fodret så kommer kostnaden att bli 50% dyrare minst, eftersom du har så liten åtgågn på hö! Vanan att analysera höet innan det säljs, har nästan bara de som säljer till hästfolk. Det höet ska du INTE köpa. Hästar tarvar grovt hö, får ratar grovt hö... Fel sorts hö, men andra ord = dålig ekonomi även utan analyskostnaden. Köp inte kohö heller! Om det finns mycket "sugrör" i höet, så kan du räkna bort dom med en gång för de äts inte. (och om de äts så får dina får för lite mat ;-) ) Det går åt mer energi att idissla och smälta dom än vad fåret får ut av det.
Du ska leta efter finstråigt hö, som har en hel del bladmassa i sig. Tidig skörd på gammal vall, kan vara bra. Annars är det andraskörd som gäller. (inte sent förstagångsskördat hö från mitten av juli)
Titta/känn istället på om några av dina tackor är magra (steg 1 ). Vänta med att de dem något tillskott med kraftfoder tills tackorna är betäckta. Ca 3 veckor efter baggsläppet. (Om det är brunstsäsong) Därefter (steg 2) fodrar du upp tackorna i det hullet du vill ha dom, men hjälp av 1hg och sedan 2 hg kraftfoder/får - 1 gg/dag
Det brukar räcka med 3 veckors kraftfodergiva. Dra inte ut det över hela vintern, jag misstänker att de lättare får kalkbrist då.
Havre är INTE en kraftfodergiva som bygger hull, det behövs ett proteinfoder och havre kan vara en liten del av det. Om du ska kombinera ihop eget kraftfoder så blir det dyrare och antagligen mycket sämre än det som finns att köpa hos foderfirmor. Köp Tackfor, Lammfor 500 el dyl
Dessa råd gäller för djur på stall, om de fortfarande går på bete, så är avskiljningen ett bra sätt att få upp hullet på tackorna igen innan betäckningssäsongen.
-
Kan bara instämma med JBF och Den lilla röda stugan! Får behöver grovfoder, salt, mineraler (vilka kan bestå i färskt eller torkat löv) och gärna örtrikt bete.
Allt annat har tillkommit för att öka tillväxt och lammningsresultat. Alltså åtgärder som är till för att "förbättra" djuren. Något som också sliter hårdare på dem, då de tvingas prestera mer.
-
Allt annat har tillkommit för att öka tillväxt och lammningsresultat. Alltså åtgärder som är till för att "förbättra" djuren. Något som också sliter hårdare på dem, då de tvingas prestera mer.
Kan du förklara för mig, Birgit, hur du kan anse att en tacka som hjälps upp i normalhull under lågdräktigheten, är att tvinga henne att producera mer? Och framförallt HUR det kan slita hårdare på henne :o :o
Vi hamnar i detta diket varje gång Birgit, och vi vet alla att du inte ger kraftfoder till dina djur! Och det är ju jättebra, eftersom det finns folk som är spannmålsallergiker och inte kan äta kött som har varit ens i närheten av spannmål i sitt liv!! (Hoppas att du kunde sälja rejält med kött till familjen med det problemet!!)
Däremot har inte jag någon lust med att gå och titta på magra tackor över vintern!!!
Och jag tror att det är ett tunnt försvar till Djurskyddsinspektören (om de vill undersöka om det går några magra djur på gården) att man anser att djuren far illa av att äta kraftfoder, för att de då drivs för hårt!!! Det kommer inte att hjälpa alls i rätten ;D
Kraftfoder just när de är nybetäckta är just den perioden på året, då man kan endast korrigerar hull utan att det påverkar produktionen på något sätt....
Jag skulle uppskatta om du skrev ut de fårraser som du anser ska ha endast grovfoder varje gång du argumenterar, Birgit. Det finns så många fårraser och alla passar inte att hålla extensivt som du förespråkar!
Det finns så många nybörjare här och det är så lätt att de tar till sig dina råd och får ett katastrofalt resultat!! Det krävs ditt kunnande och erfarenhet för att kunna sköta fåren som du gör, och det har inte de som är nya i fårägandet!!!
-
Däremot har inte jag någon lust med att gå och titta på magra tackor över vintern!!!
Och jag tror att det är ett tunnt försvar till Djurskyddsinspektören (om de vill undersöka om det går några magra djur på gården) att man anser att djuren far illa av att äta kraftfoder, för att de då drivs för hårt!!!
Det är ju bara den gamla vanliga fördomen, vallhunden, att djuren inte klarar sig utan kraftfoder och måste ha det för att komma i hull. Om djuret är friskt, men har lite dåligt hull (nu talar vi om enstaka djur antar jag?) så brukar de med rejäl grovfodergiva, salt, mineraler och löv/bark, kunna växa på sig ordentligt över vintern. Annars är det något fel på henne.
Tur vi inte tänker likadant om människor >:D "Du är mager, så du måste gödas och bli lika tjock som din granne". Djur är olika också, bara det att vi verkar ha väldigt svårt att förstå det.
Genom att alltid se till att tackan är i "för" bra hull, så ger du signaler till henne att satsa mer på produktiviteten på sikt. Så fungerar de flesta djur, tills de blir för feta, då minskar fertiliteten snabbt.
Mitt största argument mot kraftfoder är ju inte att de drivs för hårt, även om jag anser det också, utan att man förstör deras nyttiga fettsyror.
Vi mår bra av att ha bra fettsyra balans, det gör djuren också. Kanske det blir en ond cirkel annars? De producerar mer lamm, mera mjölk men sämre kvalité, lammen behöver mer för att växa bra eftersom fettsyra balansen i mjölken inte är rätt och tackan lakar ur sig för att hon mjölkar för mycket och är i obalans?
Då hinner hon kanske inte komma igen inför nästa parning och behöver då "gödas"?
Är tackan också i för god kondition vid betessläpp, kanske hon inte kan tillgodogöra sig gräset på bästa sätt?
Ja, jag spekulerar, men jag är inte ensam om det och samtidigt är det just dessa tendenser jag såg på mina finull när jag gick över till att enbart utfodra dem med grovfoder. De var lite tunna första året, men kom igen och var friskare än någonsin de sista åren jag hade dem. Men de fick inte "för många" lamm.
-
Går du inte på lite för hårt nu Vallhunden? Om jag ger hur lite spannmål som helst till en betäckt tacka så "slits" hon ju mer eftersom hon "producerar" mer. Jag tolkar inte Birgits inlägg som att någon tvingar tackorna att föda fram tre mammutlamm per år ???
Du säger att du inte vill titta på magra tackor över vintern, och det vill inte jag heller (och ingen annan heller för den delen), men det är väl lite det som är grejen, att de inte magrar av så fruktansvärt som vissa vill göra gällande.
Jag har sett både mina egna höutfodrade tackor på vintern, och andras kraftfodermatade tackor över vintern, i vissa fall såg jag ingen skillnad alls (och varför då kasta pengar i sjön på kraftfoder ???), i andra fall verkade tackorna feta. Men ägarna har ju givetvis köpt ett par säckar på Granngården i tron om att tackorna MÅSTE ha kraftfoder.
Jag skulle vilja säga att vi alltid hamnar i samma dike även pga andra än Birgit (och mig själv ;)). Vi får väl alla framföra våra idéer? Att rekommendera 1-2 hg kraftfoder för att få upp hullet på allmogefår är ganska dumt att säga, för mina allmogefår skulle nog bli smällfeta på det t o m under högdräktigheten... Det vore kanske bra ifall även du Vallhunden skrev ut vilka raser dina utfodringsrekommendationer gällde, för att undvika missförstånd! :-[
Du har rätt i att det finns många nybörjare här på forumet, som verkligen börjar från scratch. Du och många andra är väldigt duktiga på att ge råd, och det säger jag utan ironi! Du verkar heller inte ha någon extrem kraftoderpippi.. Men att påstå att man bör=måste utfodra tackorna redan inför betäckning, och som vissa säger: att det behövs si och så (inte just du Vallis i detta fallet) många hg kraftfoder per lamm under högdräktighet/efter lamning ger nog också en del problem i nybörjarbesättningar. Det får vi inte glömma.
-
Går du inte på lite för hårt nu Vallhunden? Om jag ger hur lite spannmål som helst till en betäckt tacka så "slits" hon ju mer eftersom hon producerar mer. Jag tolkar inte Birgits inlägg som att någon tvingar tackorna att föda fram tre mammutlamm per år ???
Jag tror att vi pratar förbi varandra... JFB, du pratar om allmogefår, eller hur? Det är just det jag efterlyser, att rasen specifiseras. Jag har full respekt för att allmogefår föds upp på ett annat sätt, de ska inte bli för stora etc.
Birgit har Gutefår, också en härdig ras som inte är högproducerande och därför inte tarvar så mycket kraftfoder (inget?)
Jag har Gotlandsfår, det har en tendens att producera massor med mjölk under digivningen. Precis allt de stoppar in i munnen kommer ut som mjölk till lammen, så att säga. Mina tackor ser ut som totala benrangel i maj/juni när de mjölkar som mest :-[ jag skäms och hoppas att ingen okunnig ska komma och göra en hullbedömning på dom då!!! :o
Jag skiljer av lammen rätt så tidigt, tackorna får i allafall minst 2 månaders bete ensamma innan installningen. Sen har de fri tillgång på rundbalat, fint hö, men alla tackorna återhämtar sig i allafall inte riktigt. Enstaka individer ligger på hull 1,5-2. Jag vill inte ge något som flushar dom innan betäckningen, eftersom jag har fått trillinglamm och tycker att det är jäkligt onödigt!!!
Jag vill inte heller ge dom för mycket kraftfoder innan lammningen, eftersom jag inte vill ha för stora lamm, med lammningsproblem som följd.
Trots det så vill jag att tackorna inte ska gå in i högdräktigheten med risk för acidos, om de är för magra. Därför tycker jag att det är en bra idé att "göda på" dom (upp till hull 2,5 eller 3) precis efter betäckingen, då påerkar det inte kullstorleken och det finns ingen risk för kalkbrist på grund av för stor giva lite senare i dräktigheten.
Det vara detta som var grunden till mitt uttalande...
-
Fast varken Sjödin eller någon annan jag har träffat på rekommenderar si eller så mycket kraftfoder någon gång under fåråret... Foderstats förslagen i boken och på alla kurser man går är just FÖRSLAG baserade på ett grovfoder av en viss kvalite´ och tackor som väger visst mycket. Har man ett bättre grovfoder så ger man mindre...
Om tackorna magrar av över vintern beror helt och hållet på vad man har för grovfoder, JBF, visst har du haft dina Roslagsfår en vinter? Då har du ett års grovfoder som referens... Jag tror det är tolv vintrar jag har haft mina allmogefår nu...
Det finns år då jag behöver ge kraftfoder ganska tidigt innan lamningen och det finns år då jag bara behöver ge lite invänjning innan, skulle jag ha senare lammning så behövde jag nog inte ge alls, men för mig är det en avvägningsfråga...
Jag vill ha Betesuppfödda lamm som belastat miljön lite genom att inte äta en massa foder som skördats med dieselförbrukande maskiner för att dom behöver växa en hel vinter till och ger tackorna en liten giva kraftfoder för att undvika det. Dessutom behöver jag lamm som kommer igång att beta på våren så att naturbetena inte förväxer...
Jag försöker att undvika att förmänskliga mina djur... Därför jämför jag inte med en människa som är smal och kan gå till kylen och ta sig en macka varje gång h*n han känner sig sugen, djuren är helt och hållet utelämnade till oss.
All utfodring ska ske med vett och sans :) På 60-70 talet hade man produktionsrådgivare som rekommenderade höga givor av relativt billigt kraftfoder och DÅ blev det i viss mån som Birgit beskriver... Men jag har gått en del kurser lite då och då sen 80 talet och jag känner faktiskt inte igen mig i beskrivningarna av modernt jordbruk som dyker upp här då och då ???
Att fettsyrorna blir nyttigare för oss om aldrig fåren känt lukten av kraftfoder är den forskning som är "På tapeten" just nu och det stämmer förmodligen... Men det finns vad jag vet ingen forskning som säger att lite spannmål/soja EFTER BEHOV skulle vara så skadligt för själva djuren, idisslare är idisslare och människor är människor...
Mvh
Charlotte
-
Ja, du har rätt i att det är stora skillnader i hurdan "produktion" man vill driva, och givetvis finns ju skillnader mellan raserna. "Skalar" man bort specialegenskaperna från de olika fårraserna så blir de ju dock tämligen likartade. (Såsom Birgit berättat om sin omläggning i produktionen med finullarna). Oftast brukar hobbyfårägare inte vara drivna av att maxa vinsterna, de/vi vill ha ett gott och billigt kött (Även om det tar många år innan man får sitt kött gratis ;D).
Det går ju troll i det här att man skall analysera sitt hö... Man blir ju mörkrädd snart. Inte ska väl varenda marsvinsägare behöva analysera sitt hö?
Hur kommer det sig att Gotlandstackorna ej återhämtar sig på ett par månaders semester? Det skulle vara intressant att veta, då rasen ju ändå är en lantras med många goda egenskaper kvar (tex att de ser ut som skinn och ben när de går med lamm :D)
Mycket nyttigt som du skriver Vallhunden. Det är nog ganska vanligt att det matas på med kraftfoder till förbannelse, med lamningsproblem till följd.
Själv har jag ju två grupper tackor med olika härkomst. Mina egna gick på enbart hö och mineraler i vintras och den andra gruppen utfodrades i stort sett enligt Sjödins "Får". Lammen var lika stora när de föddes, när jag fick hem de nya vid ca 4 veckors ålder var de lika stora och idag 5 månader senare är de lika stora. Nu har de nya tackorna gått ner en hel del i vikt. Mina egna hö-tackor är dock vid god vigör trots bristen på kraftfoder... Det visar ju att man i många fall klarar sig bra på ett basic-foder.
-
Om tackorna magrar av över vintern beror helt och hållet på vad man har för grovfoder, JBF, visst har du haft dina Roslagsfår en vinter? Då har du ett års grovfoder som referens... Jag tror det är tolv vintrar jag har haft mina allmogefår nu...
Det är knappt att jag vågar skriva det :-X, men det hö jag hade förra året skördades sent (mitten av juli), fick regn på sig under torkningen och vändes sedan ett par extra gånger innan det kunde köras in hos bonden jag köpte det av (som för övrigt saknar skulltork, alltså var höet tvunget att vara riktigt torrt..) Vid lamningen fick jag köpa annat hö, och då blev det rundbalat hö av förmodad bättre kvalité. Självklart har en gammal räv som du mer erfarenhet än vad jag har som är ganska nybliven (om än ny-gammal) fårägare. Men min erfarenhet säger i alla fall att det räcker gott med det fodret. Vidare kan ju ifrågasättas om annan utfodring bör förespråkas åtminstone för genbanker av allmogeraserna. (Men det får vi lufta i en annan tråd ;))
Gällande kraftfodermängden så har det ju åtminstone i denna tråden rekommenderats vissa mängder :-[.
Eller är ditt inlägg en pik till mig att jag inte bör uttala mig pga bristande erfarenhet Charlotte ;)
-
Eller är ditt inlägg en pik till mig att jag inte bör uttala mig pga bristande erfarenhet Charlotte ;)
Nä, det tror jag faktiskt att du förstår själv att det INTE är ;)
Men min erfarenhet av Grovfoderbaserad utfodring (det har vi hållit på med i över trettio år, det är fåren som är "nykomlingar" här på gården) säger att kvaliten växlar så det går inte att säga att man Aldrig behöver tillskottsfodra likväl som att det inte går att säga att man Alltid behöver det). Mycket kan man lösa genom att ge "rätt" kvalite´ under olika perioder av året, men jag tycker inte man kan säga Aldrig eller Alltid ändå ;)
Det finns egentligen inget som säger att ett hö skördat i juli (för övrigt den månad vi här uppe skördar Hö i) skulle vara så dåligt...
En äldre vall med örter växer mer sakta och blir inte förvuxen som en yngre, kanske gödslad, vall blir. Jag har en granne som analyserade sitt örtrika hö taget på urgamla vallar ett år, värdena (som jag inte kommer ihåg nu) var faktiskt Riktigt bra :)
Om du läser tex Sanos inlägg ser du att kraftfodergivan som h*n skriver om kommer från en foderstatsberäkning förmodligen baserad på vilket grovfoder som ges, alltså inte något generellt som "alla" får ska ha... Vallhunden skrev enkla rekommendationer och poängterade det viktiga i att känna på fåren och kolla hullet. Så jag uppfattar inte något av inläggen som en strikt rekommendation av hur mycket man SKA ge...
Mvh
Charlotte
-
Birgit har Gutefår, också en härdig ras som inte är högproducerande och därför inte tarvar så mycket kraftfoder (inget?)
Jag har Gutefår OCH Roslagsfår, vallhunden och ingen av dem "behöver" kraftfoder. Det gjorde inte finullsfåren heller visade det sig.
Charlotte, fattar inte varför du alltid slår ner alla jämförelser jag gör mellan oss och djuren? Antar att du ändå inser att även människan är en biologisk varelse?
Det är tämligen säkerställt att även djuren mår bäst med en bra fettsyra-balans.
Jag har inte skrivet något om att små givor är farliga, men de påverkar direkt fettsyrorna och hur det påverkar djurens hälsa på sikt har det ju inte forskats särskilt mycket i.
Men hur man kan hänvisa till att man ger kraftfoder till tackorna för att minska miljöbelastningen är för mig en gåta ??? Sojaprotein t.ex är en väldigt stor miljöbov. Odlar du ditt eget spannmål Charlotte? Annars är det kringfraktat också + att det går åt både det ena och det andra vad gäller diesel m.m. under den produktionen. Kanske mer miljövänligt om du hade tillräckligt med grovfoder istället? Jag vill ha Betesuppfödda lamm som belastat miljön lite genom att inte äta en massa foder som skördats med dieselförbrukande maskiner för att dom behöver växa en hel vinter till och ger tackorna en liten giva kraftfoder för att undvika det. Dessutom behöver jag lamm som kommer igång att beta på våren så att naturbetena inte förväxer..
Eller är det bara Jämtland som ska vara rent?
Det funkar att hålla, åtminstone lantrastackor i sådant hull att de mjölkar bra vid tidig lammning på enbart grovfoder.
-
Nä, det tror jag faktiskt att du förstår själv att det INTE är ;)
Men min erfarenhet av Grovfoderbaserad utfodring (det har vi hållit på med i över trettio år, det är fåren som är "nykomlingar" här på gården) säger att kvaliten växlar så det går inte att säga att man Aldrig behöver tillskottsfodra likväl som att det inte går att säga att man Alltid behöver det). Mycket kan man lösa genom att ge "rätt" kvalite´ under olika perioder av året, men jag tycker inte man kan säga Aldrig eller Alltid ändå ;)
Det finns egentligen inget som säger att ett hö skördat i juli (för övrigt den månad vi här uppe skördar Hö i) skulle vara så dåligt...
En äldre vall med örter växer mer sakta och blir inte förvuxen som en yngre, kanske gödslad, vall blir. Jag har en granne som analyserade sitt örtrika hö taget på urgamla vallar ett år, värdena (som jag inte kommer ihåg nu) var faktiskt Riktigt bra :)
Om du läser tex Sanos inlägg ser du att kraftfodergivan som h*n skriver om kommer från en foderstatsberäkning förmodligen baserad på vilket grovfoder som ges, alltså inte något generellt som "alla" får ska ha... Vallhunden skrev enkla rekommendationer och poängterade det viktiga i att känna på fåren och kolla hullet. Så jag uppfattar inte något av inläggen som en strikt rekommendation av hur mycket man SKA ge...
Mvh
Charlotte
Ja, Charlotte, jag förstår att det inte var menat som en pik...
Även jag som endast ger grovfoder känner ju givetvis på hullet på fåren, även om Roslagsfårens kroppsform inte direkt inbjuder till att följa vanliga hullbedömningar alla gånger ;)
Självklart växlar kvalitén på grovfoder, men härnere brukar förstaskörden/höskörden vara avklarad två tre veckor tidigare, minst, än vad mitt fjolårshö skördades.. Vidare var det från en gammal insådd vall, och inte det örtrika fårhö man drömmer om..
Det är viktigt att nybörjare får höra att det finns mer än en väg att gå. Därför ger även jag mina tips gällande utfodring. Eftersom jag även är envis som en åsna fortsätter jag att hävda att grovfoder-foderstat är ett bättre val, både för miljön, för plånboken och framförallt för tackan..
Kanske är vi lite till mans dåliga på att förklara att det inte alltid eller aldrig behövs kraftfoder. Jag tycker inte att det är så ofta folk skriver "det kan faktiskt hända att du inte behöver kraftfoder". Oftast är det bara citat från Sjödin som skrivs, utan påminnelse om att foderstatsförslaget är beroende av grovfoderkvalitén. Då blir det inte heller lätt för nybörjare....
Good morning!
/JBF
-
Oftast är det bara citat från Sjödin som skrivs, utan påminnelse om att foderstatsförslaget är beroende av grovfoderkvalitén. Då blir det inte heller lätt för nybörjare....
Good morning!
/JBF
Fast då läser vi helt olika ;) Jag kan inte komma på att jag hittat en massa såna inlägg...
Mvh
Charlotte
-
Sitter och studerar min bok "Får" av Sjödin, den är ju väl produktionsinriktad och inte alltid lätt att applicera på mina fyra tackor eller att förstå för en amatör så jag skulle behöva litet hjälp! Jag har 2 unga (varav en något mager) Helsingetackor och två feta blandras tackor.
1. Jag vet att några av er inte ger spannmål över huvud taget men jag antar att detta kräver ett perfekt och analyserat hö? Mitt hö är inte analyserat, från första skörden, grönt och ganska örtigt men även delvis väl grovt.
2. Bör jag flusha, jag har ingen strävan att få många lamm? Eller ska unga och magra tackor flushas?
3. Bör baggen få kraftfoder under betäckningen, förstår inte varför men i Sjödins bok står att "baggen ska ha samma mat som tackorna under betäckningen"? Om nu tackorna ska flushas...
Med en så liten besättning så är Sjödins bok inte den bästa litteraturen, välj istället Lars-Åke Fags bok som vänder sig till oss med ett mindre antal djur.
Att ditt hö innehåller en del grovt är inte hela världen, viktigare är att det innehåller en blandad flora av olika örter och gräs och att det är välbärgat (använd som Birgit nämnde dina sinnen, smaka, lukta, titta).
Vill du inte ha många lamm per tacka så skall du inte flusha, behöver du däremot ge nån tacka lite extra pga lågt hull så rekommenderar jag kornkross.
Är någon ungtacka mager efter sommaren så behöver hon kanske avmaskas, men istället för avmaskningsmedel från apoteket rekommenderar jag att du ger fåren lövträd, framför allt asp, att gnaga barken ifrån. Jag ger det till min lilla flock under hela året med undantag under sommaren så de istället tar allt sly som växer upp i hagen.
Tänk också på att får är individer precis som vi och olika raser kan se olika ut i jämförelse. Själv har jag en tacka som alltid är frodig och rund medan en annan är född karpryggad trots att hon har normalhull, men jämte varandra ser det ut som om en är mager.
Jag har, just som du, en liten flock (eller grupp) på bara 3-4 tackor + bagge (Roslagsfår) och då är det lättare att se och bedöma varje individs hull och hälsa än om man har många djur och kanske på olika platser. Du och jag kan lätt ägna varje djur i vår lilla flock en god stund varje dag och på så sätt upptäcka i god tid om någon faller av i hull eller hälsa. Vi behöver därför inte ge extra kraftfoder "utifall-att" utan bara när det verkligen behövs och då bara till den individ som behöver få det.
-
Jag har Gutefår OCH Roslagsfår, vallhunden och ingen av dem "behöver" kraftfoder. Det gjorde inte finullsfåren heller visade det sig.
Charlotte, fattar inte varför du alltid slår ner alla jämförelser jag gör mellan oss och djuren? Antar att du ändå inser att även människan är en biologisk varelse?
Det är tämligen säkerställt att även djuren mår bäst med en bra fettsyra-balans.
Jag har inte skrivet något om att små givor är farliga, men de påverkar direkt fettsyrorna och hur det påverkar djurens hälsa på sikt har det ju inte forskats särskilt mycket i.
Men hur man kan hänvisa till att man ger kraftfoder till tackorna för att minska miljöbelastningen är för mig en gåta ??? Sojaprotein t.ex är en väldigt stor miljöbov. Odlar du ditt eget spannmål Charlotte? Annars är det kringfraktat också + att det går åt både det ena och det andra vad gäller diesel m.m. under den produktionen. Kanske mer miljövänligt om du hade tillräckligt med grovfoder istället?
Eller är det bara Jämtland som ska vara rent?
Det funkar att hålla, åtminstone lantrastackor i sådant hull att de mjölkar bra vid tidig lammning på enbart grovfoder.
Ehh, det är inte Jag som brukar slå ner på förmänskligande av djur i alla lägen, men det gäller alltså bara i vissa situationer;D
Jag köper mitt spannmål från en granne som odlar det i sin Ekologiska växtföljd för att bryta vallen. Det fraktas Flera kilometer :o
Varför tror du att jag inte har tillräckligt med grovfoder ??? Däremot kanske det inte lyckas med att få den kvalite´som krävs för en vettig grovfoderuppfödning av får vartenda år...
För mig är det en högst intressant att inte stirra sig blind på vad Jag tror är ekologiskt bäst eller inte... Jag tycker att mat skulle klimatmärkas istället för KRAV-märkas om det är den globala uppvärmningen man är ute efter att stoppa... Men det är ju inte säkert att man själv gynnas då, det kan tom vara så att de stora effektiva konventionella gårdarna är bättre för miljön än vad man är själv när man sitter och gnider runt med sina halvgamla/gamla maskiner och spyr ut avgaser även om det låter bättre att slå sig för bröstet och säga att man minsann är en liten ekologisk producent...
Nu lämnar jag denna diskussion eftersom varenda tråd som efterfrågar något om utfodring halkar ner i detta dike som Vallhunden skrev, vi skulle kunna kopiera våra svar så slipper man sitta och skriva varje gång...
-
Jag vill ha Betesuppfödda lamm som belastat miljön lite genom att inte äta en massa foder som skördats med dieselförbrukande maskiner för att dom behöver växa en hel vinter till och ger tackorna en liten giva kraftfoder för att undvika det.
Härav min tolkning att du inte producerar tillräckligt med grovfoder. du vill ju på något sätt skynda på lammtillväxten, eller fattar jag helt fel?
Detta dike, vem skapar det? så fort jag tar upp min inställning får jag mothugg av bl.a dig Charlotte.
Jag har inte propagerat för KRAV-märkning, endast att man bör vara ekologisk och därmed minska på konstgödsel och bekämpningsmedel, som på sikt aldrig kan vara bra för vare sig miljön eller plånboken!
Däremot tycker jag också att man borde utveckla detta med klimatsmart produktion och det är ju bl.a att låta djuren gå ute på naturbeten under en lång säsong. Att låta djuren röja bland sly istället för att springa omkring med röjsåg i tid och otid osv.
-
Hur kommer det sig att Gotlandstackorna ej återhämtar sig på ett par månaders semester? Det skulle vara intressant att veta, då rasen ju ändå är en lantras med många goda egenskaper kvar (tex att de ser ut som skinn och ben när de går med lamm :D)
Mycket nyttigt som du skriver Vallhunden. Det är nog ganska vanligt att det matas på med kraftfoder till förbannelse, med lamningsproblem till följd.
/quote]
Ja, det kanske beror på att jag har magra naturbeten och sockerhalten sjunker mer i det betet än andra beten på vall ??? :o
Det beror också på varifrån dom startar när de ska äta upp sig ;D
Angående analyserat hö, så går väl det an om man tar sitt hö själv!! Då vet man ju var det är skördat och när och kan hålla ordning på balarna. Om man som jag köper in höet, så kan det variera väldigt mycket och det är inte möjligt att vare sig kräva analys, eller att skicka själv. Man får helt enkelt titta på smältbarheten på det och hoppas att det är bra. Sen är det att känna på tackorna och gissa!!! Då är det viktigt att de är i normalhull när man går in i en foderperiod, annars kan det hela sluta med katastrof... Därför vill jag att mina tackor ska vara i bra kondition. Om sedan andra tycker att det inte är så noga, eller vet exakt vad de petar i sina får, så är väl det bra för dom!!!
-
Tråkigt att det blev tråkig tongång i tråden. Det är väl intressant att diskutera skillnader i fårhållningen? Dikesnedfallningen får vi nog skylla på oss alla och inte bara på en... (:)
Jag vet inte riktigt hur jag skall tolka dina första två smilisar i ditt senaste svar Vallhunden, men min fråga var seriöst menad.
Som tillägg vill jag säga att även jag vill ha mina tackor i god kondition, det är väl inte det vi har diskuterat här, bara olika vägar att nå målet? Eller?
-
Jag skulle gärna hålla mina tackor med bara grovfoder och har haft den intentionen mer än fler gånger, men det hela fallerar varje gång. Jag kan inte hålla dem i hull med bara grovfoder. Vi har några allmoge, kött och finull/rya.
Funderar lite över detta som vallhunden skriver om hur tackorna ser ut under digivning, exakt så är det. Det är ju givetvis så att får naturligt skall pendla upp och ned under säsongen, det är deras livscykel (ger man mat åt andra så då tappar man själv, jag såg själv ut som ett benrangel när jag ammade mina barn), men frågan är vad en inspektör säger när han ser mina utmärglade får under digivning och när jag dessutom berättar att jag inte ger dem en gnutta kraftfoder... vi vet alla vad de lärda i böckerna säger om utfodring och jag tenderar att tro att det är dessa som inspektörerna till största delen lutar sig tillbaka mot när de ska bedöma óm jag sköter mina tackor som jag ska eller inte. Det smäller nog inte så högt att då försöka hävda att får mår bättre utan kraft.... Hur det nu än må vara.
-
Det var inte min mening att sprida någon tråkig ton! Jag ber om ursäkt om det uppfattats så!
Mina två första smiliesar antar jag är de som handlar om att naturbeten inte ger lika bra "hulluppgång" som vall?
Jag vet inte hur det är nämnligen, eftersom jag bara har naturbeten och inte har funderat på varför mina tackor inte får tillbaka sitt hull. Men om andra har vallåterväxt att beta, så kan det förklara saken, kanske?
Det är naturligtvis inte alla som inte repar sig, men som sagt, en del gör det inte. Och eftersom jag inte har koll på näringsvärdet i grovfodret, utan det visar sig undet vinterns gång, så vill jag har upp tackorna i hull innan vintern.
Jag förstår inte varför denna diskussion är ett problem, egentligen. Var och en gör det som passar den egna gårdens förutsättningar. Vad jag däremot hävdar är att man inte ska ge sig på en enbart grovfoderbaserad fårhållning om man är nybörjare! Det är så mycket annat som man måste lära sig först, innan man går in på finliret, så jag tycker bestämt att man ska vänta tills man har tränat upp sitt djuröga så pass att man ser om någonting inte står rätt till!
Först måste man lära sig vad som är normalt, innan man kan se om något inte är rätt. Så tycker jag.
Därför rekommenderar jag nybörjare att använda kraftfoder till att börja med, sen kan man göra annorlunda om det fungerar på den gården...
-
Nej, inte beskyller jag dig för att det blivit tråkig ton! Det är bara tråkigt att det blir tråkig ton när detta skall diskuteras. Jag håller med dig i det du skriver Vallhunden. Var och en gör så som den vill och så som det passar den egna djurhållningen. Och det är ändå bra att folk inser att det finns mer än en väg till Rom! Och alla stångar vi oss blodiga för vår egna väg dit.... ;D
Är det så att djuren är så urfallna och magra att man är rädd för en anmälan, då får man ju tänka om i sin utfodring. För en nybörjare kan det vara lika svårt att se om en tacka är fet eller om den är mager, alltså borde det vara lika "farligt" för en nybörjare att ge kraftfoder som att inte ge... Välfärdssjukdomar p g a överutfodring på kraftfoder är ju inte heller roligt för någon.
Lagom är bäst!
Mina var vid både gott hull och vid god vigör på min foderstat i vintras, och jag hoppas givetvis att alla andras får var det också!
//
-
Tack till er som gett som gett konkreta tips, jag tar till mig att man kan sköta detta på olika sätt, beställer hem havre (från grannen!) så har jag när det känns som att det behövs. Som någon skrev så har jag bara 4 tackor och jag har inga problem att i tid notera om någon av dem börjar magra. I övrigt har jag några kommentarer till debatten:
Birgit skrev:" De producerar mer lamm, mera mjölk men sämre kvalité, lammen behöver mer för att växa bra eftersom fettsyra balansen i mjölken inte är rätt och tackan lakar ur sig för att hon mjölkar för mycket och är i obalans?"
Jag har ingen aning om det stämmer men det jag VET är att kvinnors bröstmjölk är helt opåverkad av kvinnans närinsgstatus förutom om hon är helt utmagrad. Det tycker jag är häftigt och känner mig osäkert på att det skulla vara sämre löst hos våra vänner djuren. I övrigt Birigt så sympatiserar jag med din och JBF's filosofi som jag hoppas att med ytterligare kunskap kunna anamma så småning om.
Till er som är "kraftfoderförespråkare" så tror jag att kraftfoder i vissa fall har sin plats i fåruppfödningen men blir litet skrämd då flera av er tar upp rädslan för sjurskyddsinspektörer som ett skäl att ge kraftfoder. Jag är som sagt ny i branchen men om vi lever i ett samhälle där kompetenta och djurälskande människor riskerar att dras inför rätta stup i kvarten så är det chockerande!
Jag har inga planer på att analysera höet till mina fyra får, och det analyserade hö som finns på markanden här är hästhö. Själv köper jag mitt hö från en bonde i grannskapet som försöker ge mig det hö som passar får bäst.
Så tack en en gång för engagerade svar! / Jenny
-
Jag har suttit på facebook för länge nu, och kom på mig själv med att försöka "like" ditt inlägg ;D! Du har ditt på det torra Jenny! Lycka till med ulltottarna!
-
jag hade ett kanonförslag åt dig, men när jag läste ditt sista inlägg så föll allting på målsnöret lite grann eftersom din besättning var så liten som 4 tackor..
men jag kan väl skriva ner mina idéer i alla fall, en vacker dag kanske din skock har växt..
om jag skulle försöka mig på en kraftfoderfri uppfödning så skulle den inte vara helt fredad ifrån spannmål ändå..
jag skulle odla helsädesensilage innehållande både spannmål och baljväxter, t ex:
korn-ärter-vallinsådd
alternativt
vårvete-åkerböna-vallinsådd
detta foder skulle jag skörda vid spannmålens "mjölkmognad", sen kan man, de flesta åren hinna med att ta en vallskörd på återväxten som ger ett spätt och trevligt ensilage..
år 2 på denna vall skulle jag ta ett tidigt hö, innan axgång för att få ett spätt och attraktivt hö, sen skulle jag låta återväxten bli lite "gammal" för att få ett foder som kan vara lämpligt som sinfoder åt tackorna..
detta förutsätter ju visserligen att man odlar sitt eget foder och kan ha minst 2 olika skiften/bitar för att rotera odlingen på..
-
jag hade ett kanonförslag åt dig, men när jag läste ditt sista inlägg så föll allting på målsnöret lite grann eftersom din besättning var så liten som 4 tackor..men jag kan väl skriva ner mina idéer i alla fall, en vacker dag kanske din skock har växt..
Jag har tyvärr varken mark eller tid nog att odla eget foder.
Tack för att du försökte i alla fall!
-
Jag har tyvärr varken mark eller tid nog att odla eget foder.
Tack för att du försökte i alla fall!
misstänkte det men det kanske är någon annan som kan ha nytta av mina idéer och förslag, eller jag kanske blir sågad jäms med fotknölarna..
-
misstänkte det men det kanske är någon annan som kan ha nytta av mina idéer och förslag, eller jag kanske blir sågad jäms med fotknölarna..
;D ;D Ja, man får passa fotknölarna.. Men det är uppfriskande med lite diskussioner! Skönt att vi inte alla säger Ja tack amen till varandra!
-
Som nybörjare fick våra tackor lite foder ett par veckor efter betäckning plus ensilage fram till lammning. Men det slutade vi med eftersom vi fick lite problem med lammningen. Vår grupp är lite blandad, texel, mjölkfår, finull och blandras. Finullsfåren fick ofta tre/fyra stycken så vi ändrade på utfodringen. Nu får de ensilage om bete inte finns. När de lammat så får de liten skopa kornkross, pelets, morötter en gång dagligen de första 5-6veckorna. Hur länge de får extra foder beror på hur de ser ut. Nu är det vanligare att de får två, enstaka tre.
-
Som nybörjare fick våra tackor lite foder ett par veckor efter betäckning plus ensilage fram till lammning. Men det slutade vi med eftersom vi fick lite problem vid lammningen
Vad för storts problem? Menar du att de blev feta så att de hade svårt att föda?
-
Jag har ingen aning om det stämmer men det jag VET är att kvinnors bröstmjölk är helt opåverkad av kvinnans närinsgstatus förutom om hon är helt utmagrad.
Tror inte jag hört att de kollat fettsyrorna här, men jag kan ha fel. Det har ju analyserats mjölk från kor under dessa premisser och där märks det tydligt på mjölkens fettsyror.
Vad gäller helsädesensilage, så är det bättre än spannmål, men ska då helst skördas grönt.
Intressant Nina K om den ändrade foderstaten. Jag upplevde samma, men slutade ju helt med all spannmål.
Angående inspektörer, så har många av de som sitter i styrelserna för olika lantrasföreningar varit på Jordbruksverket att de måste se över hur direktiven ges åt Länsstyrelsens inspektörer. Det är inte ovanligt att folk med gutar t.ex får påpekande om att djuren bör få kraftfoder. En gute kan aldrig se ut som en texel om den är renrasig.
Man ska naturligtvis inte ge kraftfoder, för att göda djuren åt ev. inspektörer.
Skulle man få någon anmärkning på detta, kontaktar man den förening man tillhör, för att få support där.
-
Vill bara tillägga till denna debatt att havre är ett energifoder, men är inte det bästa komplementet under dräktighet och digivning. Då är det ett proteinrikare foder som gäller för mina djur.
-
...Vad gäller helsädesensilage, så är det bättre än spannmål, men ska då helst skördas grönt....Jag upplevde samma, men slutade ju helt med all spannmål...
En av världens främsta forskare i s.k. Stenålderskost, Dr Loren Cordain, hävdar i sina böcker - med stöd av åtskilliga vetenskapliga undersökningar - att fettsyrainnehållet hos djur som utfordras med grönbete och undvikande av spannmål och kraftfoder, är helt överlägset de som utfordras med dessa.
För varje vetenskaplig undersökning som hävdar det ena, finns en som förnekar det. Till syvende och sist så blir man mer eller mindre tvungen att bygga på egna iakttagelser och erfarenheter. Att det skulle finnas ekonomiska skäl till att någon förordar grönbete har jag svårt att tro dock. Även om man kan hävda saker för att man vill ha rätt... ::)
Att djurens kött blir hälsovådligt med en smula kraftfoder är väl inte heller så troligt. Själv tror jag mer på att det är viktigt att försöka använda obesprutat, vad det än rör sig om. Och på allra sista tiden har man ju kopplat en mängd sjukdomar - fetma och ADHD bl.a. - just till halten insektsgifter i folks blod. Usch...
-
Att det skulle finnas ekonomiska skäl till att någon förordar grönbete har jag svårt att tro dock.
Är det riktat till producent eller till forskare? Jag tolkar det sista, men kan ju inte läsa dina tankar ;)
Som producent ser jag bara fördelar. Låga foderkostnader, friska djur osv. Sedan är det ju frågan hur man löser det med lägre slaktvikter/längre uppfödningsperiod!
-
Är det riktat till producent eller till forskare? Jag tolkar det sista, men kan ju inte läsa dina tankar ;)
Som producent ser jag bara fördelar. Låga foderkostnader, friska djur osv. Sedan är det ju frågan hur man löser det med lägre slaktvikter/längre uppfödningsperiod!
Haha. Jo jag tänkte nog närmast på forskarna i detta fall. Det har ju förekommit mer än ett fall då enorma bidrag kommit under bordet av intressenter. Men är det ekonomiskt för dig också är det ju bara bra. Den lägre slaktvikten tolkar jag som att det är bättre kvalitet...
-
Till er som är "kraftfoderförespråkare" så tror jag att kraftfoder i vissa fall har sin plats i fåruppfödningen men blir litet skrämd då flera av er tar upp rädslan för sjurskyddsinspektörer som ett skäl att ge kraftfoder. Jag är som sagt ny i branchen men om vi lever i ett samhälle där kompetenta och djurälskande människor riskerar att dras inför rätta stup i kvarten så är det chockerande!
Som sagt... min intention att låta tackorna var utan kraftfoder fallerar p g a att de inte håller hullet enligt mitt önskemål, jag har inte hjärta att inte ge dem tillskott utifrån hur hullet ser ut under framförallt digivningen. Observera - enlig mitt önskemål. Det finns säkert massvis med olika tyckanden och tänkanden om normalt hull på en tacka under ex digivning.
Ang detta med inspektörer målade jag bara upp ett scenario om hur det skulle kunna arta sig... jag har hört nog många skräckhistorier om oförnuftiga inspektörer så jag skulle inte räkna med att de har förståelse för de olika rasernas betingelser. Jag tror fortfarande de utgår från vad en kunnig veterinär, som (iaf alla jag pratat med, läst om etc) rekommenderar att man ger kraftfoder under hela dräktigheten och digivningen. Vidare kan jag berätta att det är framförallt mina finullstackor som jag har svårt att hålla i hull.
Eftersom jag klipper mina tackor efter lammning under digivning får jag verkligen in i minsta millimeter både se och känna hur digivning påfrestar dem rent fysiskt.
Jag är skeptisk mot att ge för mycket kraftfoder, framförallt utifrån min rädsla att P konkurrerar ut Ca och man får kalkbrist som resultat. Hade själv för första gången ett par fall i år och jag sätter det i samband med att jag utökat utfodringsperioden av kraftfoder. Kommer att korta ned denna period detta år och, som tidigare, koncentrera mig på högdräkt och digivning. Det är inte helt enkelt detta...
Men du lär ju märka hur det går under vintern som kommer, Jenny, du verkar ju ha pejl på läget ;)
-
Vad för storts problem? Menar du att de blev feta så att de hade svårt att föda?
Nää.. problem fick finullsfåren och finulsblandning. Ett år så fick 4tackor 4st,2-3 tackor fick 3 st. De som fick fyra behövde hjälp allihop att få ut 2, 3 och 4:e lammet. Även någon av de som fick tre behövde hjälp med sista. De andra tackorna fick 1-2st utan problem. Vår vetrinär sa vid ett besök att han varit med om det tidigare, att får som lätt kan få flera lamm fått kraftfoder under betäcknings perioden och veckorna efter som ofta resultera i att de får mer foster. Ensilage, hö eller bete under betäckning och fram till lammning rekomendera han. Om det skulle visa sig att en dräktig tacka i slutet skulle behöva lite extra så var det okej.
De första fyra vi köppte var bara skinn och ben, de hade bara fått gå på bete på sommaren och vintertid bara ensilage. När de skulle klippas så kunde hon som klippte inte använda elsax för att reben och kotor stak ut och de fick klippas för hand. Blev långt ifrån släta, såg snarare ut som om någon blind klippt dem. Tog sin tid innan benen inte syndes.
Mina får ligger nära hjärtat och vill att de ska ha det bra. Lagom hull, inga revben som sticker ut och bra fysik och rörelseförmåga eftersträvar jag.
-
Tror inte jag hört att de kollat fettsyrorna här, men jag kan ha fel. Det har ju analyserats mjölk från kor under dessa premisser och där märks det tydligt på mjölkens fettsyror.
Det var intressant att höra! Kul att vi människor är bättre på något sådant. :)
-
Vill bara tillägga till denna debatt att havre är ett energifoder, men är inte det bästa komplementet under dräktighet och digivning. Då är det ett proteinrikare foder som gäller för mina djur.
Tex. vad då?! Enligt vad jag tänkt (och blivit rådd) så tänkte jag ge havre + något proteinkoncentrat från Lantmännen. Men finns det något bättre så är jag idel öra!
-
En av världens främsta forskare i s.k. Stenålderskost, Dr Loren Cordain, hävdar i sina böcker - med stöd av åtskilliga vetenskapliga undersökningar - att fettsyrainnehållet hos djur som utfordras med grönbete och undvikande av spannmål och kraftfoder, är helt överlägset de som utfordras med dessa.
Gäller det köttet (för det är ju inte så konstigt) eller menar du också mjölken?
-
Som sagt... min intention att låta tackorna var utan kraftfoder fallerar p g a att de inte håller hullet enligt mitt önskemål, jag har inte hjärta att inte ge dem tillskott utifrån hur hullet ser ut under framförallt digivningen. Observera - enlig mitt önskemål.
Det var skönt att höra, jag antog att det var så. Jag bara reagerade eftersom jag tyckte det var hemskt om det skulle vara någon djurskyddsinspektör som skulle råda över vad välmående djur äter. Ja, själv har jag också svårt att tolerera magra djur. Jag har som sagt ett tacklamm som verkar litet magert nu och jag är där och klämmer var och varannan dag för att bedömma om det går åt rätt håll. Ska klippa henne snart och har avmaskat så jag hoppas att det snart blir bättre. Svårt att stödutfodra bara en tacka som dessutom är ranglåg, tyvärr, men det kanske leder dit i alla fall.
-
Nää.. problem fick finullsfåren och finulsblandning. Ett år så fick 4tackor 4st,2-3 tackor fick 3 st. De som fick fyra behövde hjälp allihop att få ut 2, 3 och 4:e lammet. Även någon av de som fick tre behövde hjälp med sista. De andra tackorna fick 1-2st utan problem. Vår vetrinär sa vid ett besök att han varit med om det tidigare, att får som lätt kan få flera lamm fått kraftfoder under betäcknings perioden och veckorna efter som ofta reuldera i att de får mer foster. Ensilage, hö eller bete under betäckning och fram till lammning rekomendera han. Om det skulle visa sig att en dräktig tacka i slutet skulle behöva lite extra så var det okej.
Ja, kraftfoder under betäckningen ska de i alla fall inte få! Skrämmande att Sjödin rekommenderar detta som standard för att få fler lamm!
Mina får ligger nära hjärtat och vill att de ska ha det bra. Lagom hull, inga revben som sticker ut och bra fysik och rörelseförmåga eftersträvar jag.
Der håller jag verkligen med dig om!
-
Man får inte glömma att det finns olika raser får som är olika på mer än utseendet. Vad vi lärde oss av att fodra extra under betäckning var att finullsfår fick mer än två medan texel fick inte mer än två och att de är en kraftig ras som ofta får stora lamm (även utan kraftfoder under betäcktning och dräktighet). Vad jag tror är att vissa böcker ofta riktar sig till viss typ/ras av får och inte alltid passar det man har. Man bör läsa på hur ens fårras är, särskilt hur många lam de kan få, och fodra efter deras behov.
-
Det här med rätt foder till rätt får givet omständigheterna runtom fåren är svårt.
Vilken fårras? Vad för kvalitet på betet och grovfodret? Hur många lamm? Vilken fårägare - nybörjare eller proffs? Vilken ideologi och filosofi hos fårägaren? Osv.
Själv är jag en närig hallänning som bara tänker på att allt skall vara så billigt som möjligt - medan djuren fortfarande skall ha det bra. Så jag satsar på ett bra grovfoder
som aldrig är hö eftersom det knappt finns bra fårhö att få tag på. Djuren betar hårt på restaureringsbeten långt in på hösten för att jag skall få restaureringsbidrag. Så de får lite havre på slutet av hösten för att de skall fortsätta beta utan att börja magra. Sen måste jag börja ge dem ensilage en bit in i oktober för att det till slut verkligen är avbetat. Då är det finito med havregodiset. Ingen ideologi. Bara ekonomi och 1000 variationer på temat hur fåren föds upp eftersom 1000 gårdar har 1000 olika förutsättningar och omständigheter. Nybörjare skall göra det enkelt för sig och inte krångla till det i början. Man lär sig senare att variera och tänka utifrån sina egna förutsättningar allteftersom erfarenheten växer.
-
Med en så liten besättning så är Sjödins bok inte den bästa litteraturen, välj istället Lars-Åke Fags bok som vänder sig till oss med ett mindre antal djur.
Tack, ska genast låna hem den!
-
Gäller det köttet (för det är ju inte så konstigt) eller menar du också mjölken?
Han tar bara upp köttet - då han dissar mjölkprodukter totalt, eftersom det inte var möjligt att mjölka djur på stenåldern. Sen tror jag väl i och för sig att det inte vore konstigt om mjölken var nyttigare med bete också, men allt är ju alltid relativt. Ett djur på den svenska landsbygden som betar obesprutat gräs och som får i sig måttligt m kraftfoder är väl 'hälsosammare' än ett 'levande-föda-får' i Tjernobyl t.ex...om man nu ska hårddra det
Havre må vara ett energifoder, men är ändå ett jämförelsevis 'oförstört' sädesslag. Som ju blivit mer o mer uppskattat. Jag äter Raw (inkl rått kött, som en annan vilde) så jag äter bara sädesprodukter som uppblötta och groddar. Men jag skulle inte vilja vara utan havre, tycker man känner att det är nyttigt... o:)
-
det inte var möjligt att mjölka djur på stenåldern.
Här i norden har vi haft tamboskap sedan bondestenåldern. Getter och får först, men sedan även kor. Djuren har mjölkats.
Även renar och hästar lär ju på många håll i nordliga länder ha mjölkats under historiens gång.
Det finns som sagt analyser som påvisar att fettsyrorna påverkas även vad gäller mjölk, smör och ost!
Det finns en hel del forskningssidor man kan plöja igenom om man har lust!
-
Jag gör så att innan betäckning släpper jag dom på en bra vall. Utfodringen består sen av enbart grovfoder under förutsättning att jag har ett bra, annalys är inte ett måste men en stor hjälp för att kunna ge rätt foder under rätt tid,. Har kört detta system ett par år med bra resultat.
Vi har nu suffolk, päls och korsningar där emellan.
Även fri tillgång på salt och mineraler.
Men om man inte får in ett bra grovfoder är det nog en fördel att kompletera detta med ett proteinfoder av något slag.
-
Ja, kraftfoder under betäckningen ska de i alla fall inte få! Skrämmande att Sjödin rekommenderar detta som standard för att få fler lamm!
Fast var läser du det?
Boken tar upp olika får med olika fruktsamhet precis som alla fårmänniskor jag känner gör...
Tänk också på att ett bra återväxtbete/bra grovfoder till tackorna runt betäckningen (speciellt om dom gått på sämre bete innan, som det gärna kan bli på hösten) ger en flushingeffekt. Det är alltså inte några konstigheter i kraftfodret som gör att fler ägg släpps utan helt enkelt en ökad näringstillförsel oavsett näringskällan...
Mvh
Charlotte
-
Fast var läser du det?
Boken tar upp olika får med olika fruktsamhet precis som alla fårmänniskor jag känner gör...
Jag upplevde nog att han är ganska klar på den punkten men hoppas att jag har fel.
Tänk också på att ett bra återväxtbete/bra grovfoder till tackorna runt betäckningen (speciellt om dom gått på sämre bete innan, som det gärna kan bli på hösten) ger en flushingeffekt. Det är alltså inte några konstigheter i kraftfodret som gör att fler ägg släpps utan helt enkelt en ökad näringstillförsel oavsett näringskällan...
Nej det förstår jag att det inte är något konstigt men jag tycker att det känns sjukt att oreflekterat få fåren att bära fler foster som de kanske får svårt att föda fram eller ta hand om, på det sättet som någon tidigare i tråden hade erfarenhet av. Jag själv har som sagt ingen erfarenhet.
-
Jag upplevde nog att han är ganska klar på den punkten men hoppas att jag har fel. Nej det förstår jag att det inte är något konstigt men jag tycker att det känns sjukt att oreflekterat få fåren att bära fler foster som de kanske får svårt att föda fram eller ta hand om, på det sättet som någon tidigare i tråden hade erfarenhet av. Jag själv har som sagt ingen erfarenhet.
"För får med hög fruktsamhet som finull eller finullskorsningar är det inte lika givet med flushing då lammantalet ändå blir högt".
Om tackorna blir för feta så att lamningen skapar problem har dom helt enkelt fått för myckat mat oavsett om det är kraftfoder eller grovfoder, då får man kolla sin foderstat....
Mvh
Charlotte
-
"För får med hög fruktsamhet som finull eller finullskorsningar är det inte lika givet med flushing då lammantalet ändå blir högt".
Om tackorna blir för feta så att lamningen skapar problem har dom helt enkelt fått för myckat mat oavsett om det är kraftfoder eller grovfoder, då får man kolla sin foderstat....
Ok, jag läste väl inte den biten så´noga eftersom jag inte har finullsfår. :-[
Själv är jag i vart fall jättenöjd om mina tackor får ett lamm vardera så jag tänker undvika flushing.
En sista fråga, vilket proteinrikt kraftfoder är lämpligt att ge under högdräktighet och digiving om man som tex. Vallhunden tycker att havre innehåller för litet protein. Eller måste man kombinera säd med ett proteinkoncentrat?
Tack igen för alla svar!
-
Ok, jag läste väl inte den biten så´noga eftersom jag inte har finullsfår. :-[
Själv är jag i vart fall jättenöjd om mina tackor får ett lamm vardera så jag tänker undvika flushing.
En sista fråga, vilket proteinrikt kraftfoder är lämpligt att ge under högdräktighet och digiving om man som tex. Vallhunden tycker att havre innehåller för litet protein. Eller måste man kombinera säd med ett proteinkoncentrat?
Tack igen för alla svar!
Det är ju där det är bra att ha någon sorts hum om innehållet i grovfodret, annars är det svårt att avgöra vad man ska ska tillsätta...
Mvh
Charlotte
-
Om man inte har koll på sitt grovfoder, så att man kan räkna ut sin foderstat, så finns det färdigfoder för får som man kan köpa....
-
Om man inte har koll på sitt grovfoder, så att man kan räkna ut sin foderstat, så finns det färdigfoder för får som man kan köpa....
Pelleterat hö?
-
Pelleterat hö?
Nej, pelleterat kraftfoder...
-
Nej, pelleterat kraftfoder...
Men de måste ju ha grovfoder också. Charlotte menar (tror jag) att om man inte vet vad det är i grovfodret vet man inte vad de behöver ha i kraftfodret.
-
Men de måste ju ha grovfoder också. Charlotte menar (tror jag) att om man inte vet vad det är i grovfodret vet man inte vad de behöver ha i kraftfodret.
Ja, det menar jag.
Ett färdigfoder "slår" ju helt olika beroende på vilket grovfoder man har om man vill vara noga ;)
Och man betalar dyrt för tex Energidelen i fodret om det egentligen är ett proteinkoncentrat som fattas för att komplettera grovfodret samtidigt som man riskerar obalans i foderstaten.
Men om man inte har en susning om vad grovfodret innehåller så är det antagligen den smartaste lösningen...
Mvh
Charlotte
-
Här i norden har vi haft tamboskap sedan bondestenåldern. Getter och får först, men sedan även kor. Djuren har mjölkats.
Även renar och hästar lär ju på många håll i nordliga länder ha mjölkats under historiens gång.
Det finns som sagt analyser som påvisar att fettsyrorna påverkas även vad gäller mjölk, smör och ost!
Det finns en hel del forskningssidor man kan plöja igenom om man har lust!
Han utgår alltid från gamla fångstkulturer, innan man höll boskap. Men man får ju inte vara ologisk - visst måste det väl ha förekommit att även jaktkulturerna mjölkade ett vilt djur som dom lyckats övermanna! Jag tycker hans mejerihat är lite överdrivet. Han menar den enorma nuvarande smör/mjölk- tillförseln i västerlandet, men man behöver väl inte alltid springa från en ytterlighet till en annan. Om nu vi kanske ätit lite för mycket mjölkprodukter, så innebär det ju inte att en eller annan smörklick eller filbunke blir vår död...
Sen är hans spannmålshat också lite överdrivet, jo jag vet allt det där med lektiner etc, och att fullkorn innehåller fytinsyror som hämmar mineralupptaget. Men fytinsyrorna bryts ju ner av blötläggning, groddning eller långjäsning. Att sen lektinerna inte HELT försvinner - skulle inte våra jaktförfäder ha knaprat lite ax från viltväxande sädesslag? Men han verkar tycka att några sädeskorn är en ren katastrof.
Man får inte glömma att den fruktansvärda explosionen av kroniska sjukdomar som startade ca 1970-80 (Demens, ADHD, Autism, Glutenintolerans, Tinnitus, Allergier etc) och där ökningen är mellan 300-30.000% (!!!) inte alls kan ha att göra med vare sig spannmål eller mjölk. T.o.m diabetes var ju ovanligt fast vi åt så mycket mer vitt mjöl och socker då. Kemikalieindustrin och gifterna som hänsynslöst sköljs över oss är väl rents förnuftsmässigt mycket troligare som bovarna. Ursäkta utbrottet...
-
skulle inte våra jaktförfäder ha knaprat lite ax från viltväxande sädesslag
Det var just det de gjorde! Därför började de ju odla spannmål under bondejärnåldern.
Angående sjukdomar, så läste jag någon utredning om att just fallen av glutenintolerans ökat , skulle bero på boomen av vällinguppfödda barn, som startade på framförallt 70-talet och framåt. Spädbarns magar var inte utvecklade för detta.
ADHD påstår vissa har ett klart samband med minskat intag av omega 3.
Diabetes bland framförallt barn började skjuta i höjden på 80-talet och har sedan fortsatt. Det var framförallt under denna period läsk drickandet ökade, samtidigt som skräpmaten också fick större grepp om våra vanor. Vi äter t.ex avsevärt mycket mer pasta idag. Vilket är just "vitt bröd".
Betänk att de sädesslag som odlades före 1900-talet var mer ursprungliga och innehöll mer mineraler och vitaminer. Mjölk och kött var inte producerat på enorma spannmålstillsatser. Det var mer likt vilda djurs motsvarande produkter och hade en bra balans mellan fettsyrorna.
Säkert spelar gifter m.m. också in. Det är säkert som så att allt detta påverkar oss och troligen mer på sikt än för stunden. Genom att hålla djur på visst sätt, kan skynda på aveln i en viss riktning. Lite märkligt att människan inte tror det påverkar henne själv ::)
Till detta kommer allt genmodifierat. Vilka signaler skickar det till VÅR arvsmassa? "det finns inget som tyder på att det påverkar" säger man, men hur blir det med kommande generationer? Det kan vi inte veta än, då detta bara är i sin vagga.
Så, därför har jag tagit avstånd spannmål spannmål, sojaprotein och konventionella metoder i vårt lantbruk. Jag vill veta att mina djur mår bra, är nyttiga och lever ett förhållandevis naturligt liv, trots att de är "tamboskap". Fåren behöver inte spannmål och är inte direkt förtjusta i det heller om inte vi människor lär dem att äta det. Alltså inget de letat upp själva om annat funnits.
De klarar bra att hålla hullet också, men de växer normalt lite långsammare än spannmålsdjuren. Vilket jag tycker är bra, så skelettet hinner med!
-
Vilket jag tycker är bra, så skelettet hinner med!
Hmm.. hur tycker du dig se det ???
-
Detta såg jag framförallt på "finullstiden", då jag också från början använde kraftfoder (enligt Sjödins bok).
Lammen växte fortare, men blev oftare krokhasiga och hade benproblem. Dessutom blev klövarna oftare mjuka och överväxta. Nu verkar jag nästan aldrig klövarna på mina får, bara några enstaka äldre tackor o baggar. Då kunde man få verka lammen också. Dessutom rörde sig djuren mindre, verkade mer avtrubbade i fodersök osv. Detta bidrar säkert också till att de hade vekare kotor m.m.
Detta är ju allmänt känt inom bl.a kycklinguppfödningen, där djuren drivs stenhårt med mycket spannmåls baserat foder. EU vill ju bl.a förbjuda den uppfödningen och styra över på långsammare tillväxt just för att de får mycket kroppsliga problem.
Pratade med en kycklinguppfödare på ELMIA för några år sedan. Han sålde grillad kyckling m.m. till besökarna. Enligt honom måste kycklingarna slaktas på exakt rätt vecka, annars går benen av. De kan inte bära upp sin tyngd annars, då de har en storlek som motsvarar ett normal uppfött vuxet djur, medan dessa endast är ett tiotal veckor.
Det finns många sådana här exempel om man letar. Men det är ju upp till var och en att ta till sig!
Jag har sett och varit med om för mycket för att köpa spannmåls resonemanget!
-
Jag köper inte parallellen med kycklingarna... gödkycklingar proppas med foder för att växa och bli stor. Det är inte ovanligt att en kyckling inom den konventionella industrin slaktas när den är 40 dagar!!! När mina kycklingar är 40 dagar är de långt ifrån slaktmogna! Men det är så, kycklingarna stoppas fulla med foder tills de inte kan gå.
Att tillskottsutfodra en tacka för att den ska klara av att ge sina lamm näring är långt ifrån den groteska scenen inom kycklingindustrin. Om vi sedan pratar lammuppfödning på 3 månader, så blir det en annan femma...
Men till syvende och sist... varför har vi hamnat här??? Lantbrukarna överlever inte annars, ska vi få bort dessa "gödfabriker" måste det ske en förändring någon annanstanns först... (och nu halkar jag ifrån ämnet, lite lätt, känner jag... ;D)
-
Att tillskottsutfodra en tacka för att den ska klara av att ge sina lamm näring är långt ifrån den groteska scenen inom kycklingindustrin. Om vi sedan pratar lammuppfödning på 3 månader, så blir det en annan femma...
Problemet är väl att just detta ofta hänger ihop.
Dessutom, ger spannmålen fårmjölken sämre fettsyror, vilket forskningen tyder på, så skulle lammen må bättre utan att tackorna fått det.
Att tala om lönsamhet är lite bisarrt, för kraftfoder är inte gratis. Den ev. längre tiden en uppfödning utan tar, kanske inte förtar den ev. vinsten? Ser man det i ett större sammanhang är det minst lika bisarrt att producera mängder av spannmål och majs och sojaprotein på bästa åker mark för att trycka i djuren. När de är fullt nöjda med att äta grovfoder.
Problemet är ju att alla sväljer storslakterier och styckeriers önskemål om stora kroppar som kräver mindre hantering.
Allt ska helst vara närproducerat, men hur det produceras pratas väl lite om. (Importfoder från Sydamerikas f.d regnskogar t.ex. Gärna också genmodifierat, vilket både majs och soja ofta är.)
Naturligtvis dör inget får av lite kraftfoder, men att så många är så köpta av att man "måste" ge djuren det istället för att tänka själv är beklagligt, tycker jag!
-
Kan vi försöka hålla oss till ämnet: Utfodring av får, det finns andra trådar som handlar om Fettsyror, Stenålderskost osv.
Mvh
Moderator Charlotte
-
Förstår vinken Charlotte, ska hålla tyst :-X
-
Förstår vinken Charlotte, ska hålla tyst :-X
Diskussioner angående människans kosthållning och kostens påverkan på människan passar bättre under rubriken Hälsa.
Mvh
Moderator Charlotte
-
Problemet är ju att alla sväljer storslakterier och styckeriers önskemål om stora kroppar som kräver mindre hantering.
Jo... och vi måste börja i en annan ände. Konsumenternas ände.
Att tala om lönsamhet är lite bisarrt, för kraftfoder är inte gratis. Den ev. längre tiden en uppfödning utan tar, kanske inte förtar den ev. vinsten?
De som bedriver storskalig lammproduktion har nog förmodligen räknat på det ;). Även om man lägger mycket pengar på kraftfoder så kostar ju lammen de 3-4 extra månader man måste ha dem. Även om det bara handlar om bete. Sen kanske de maxar ut tackornas förmåga och låter dem lamma, säg 3 gånger på 2 år el så... allt för att försöka effektivisera och överleva.
Och i ett större sammanhang så hur vi än vänder och vrider på det har vi inte, på jordklotet, mark som skulle täcka allas (människors och djurs) behov av mat om vi bara bedriver ekologiskt jordbruk. Flera lamm som ska leva 3-4 mån till och ha mat dessa månader (1 ha spannmål föder ju fler lamm än 1 ha bete), mark som ger sämre avkastning per/ha etc etc. Jag försvarar inte 3 månders uppfödning, utan jag bara konstaterar att hur man än vänder och vrider på det så finns det problem att tampas med.
Vi kastar så otrolig mycket mat till ingen nytta... vi borde kunna återanvända en hel del av de vegetariska produkter som vi bortskämda människor ratar i uppfödning av djur. I viss mån görs ju detta redan. Köttbönder som hämtar ej brukad deg och brödspån från bagerier, kasserad potatis och så, men det borde kunna utvecklas och utnyttjas mycket mer. Vilket skulle innebära en mindre belastning på vår miljö trots att man tillskottsutfodrar. Gör bönderna så blir ju inte heller kostnaden för kraftfodret så hiskelig och ekvationen borde bli ännu enklare att få ihop.
-
Det där med att marken inte räcker, det handlar om markdisposition. Att odla djurfoder på fin åkermark är inte bra disposition t.ex.
Samtidigt är idag enorma ytor av vårt svenska jordbrukslandskap igenplanterat med skog, framförallt gran och tall. Marker som våra djur kunde nyttja en stor del av året.
Det krävs ett annorlunda tänkande på många ställen på vår jord om man ska få till det. Men mer intensivproduktion tror jag inte på. Det urlakar markerna också på näringsämnen.
Naturligtvis är det bra om man kan inrätta något kretslopp, så att restprodukter från andra håll kan gå tillbaka till naturen, eller jordbruket, bara det är BRA råvaror, annars kanske de skadar mer än gör nytta.
-
Om man inte har koll på sitt grovfoder, så att man kan räkna ut sin foderstat, så finns det färdigfoder för får som man kan köpa....
Du tycker alltså att jag inte borde ge havre alls utan färdigt foder från tex. Lantmännen? Det låter dyrt och innehåller säkert en massa besprutad soja från Brasilien ´som jag helst vill använda så litet som möjligt av. Jag Är beredd på att jag måste ge en del färdigmat men hade hoppats att det skulle gå att komplettera med säd.
-
Om man absolut anser sig nödd och tvungen att ge någon form av spannmål, så går det alldeles utmärkt att ge hel havre.
Antar att du inte är ute efter någon "förbättring" av dina djur, då du ju har en ras som endast ska bevaras så ursprunglig som möjligt?
Dessa gammal raser har i århundraden, kanske årtusenden klarat sig utan vare sig spannmål eller kraftfoder. de har överlevt, visat sig otroligt friska och härdiga, så varför skulle de inte kunna fortsätta med det, utan en massa analyser och kompletteringar enligt tabeller, fortsättningsvis också !
-
Om man absolut anser sig nödd och tvungen att ge någon form av spannmål, så går det alldeles utmärkt att ge hel havre.
Antar att du inte är ute efter någon "förbättring" av dina djur, då du ju har en ras som endast ska bevaras så ursprunglig som möjligt?
Dessa gammal raser har i århundraden, kanske årtusenden klarat sig utan vare sig spannmål eller kraftfoder. de har överlevt, visat sig otroligt friska och härdiga, så varför skulle de inte kunna fortsätta med det, utan en massa analyser och kompletteringar enligt tabeller, fortsättningsvis också !
Oavsett ras så är det ju innehållet i grovfodret som avgör i fall det är utmärkt med hel havre eller ej, annars handlar det ju om att ge havre "bara för att" och inte om vad som fattas i fårens foderstat...
Mvh
Charlotte
-
Oavsett ras så är det ju innehållet i grovfodret som avgör i fall det är utmärkt med hel havre eller ej, annars handlar det ju om att ge havre "bara för att" och inte om vad som fattas i fårens foderstat...
Mvh
Charlotte
mm, jag håller till viss del med dig Charlotte..
jag har sett många som överskattar sitt grovfoder oxå..
bara för att höet är grönt så innebär ju inte det att det är ett fullvärdigt foder, vilket många verkar tro..
det man kan göra är att titta i tabellerna i "husdjursböckerna", där får man en liten vink om hur fodret är..
annars är det analys som gäller om man vill komma rätt..
-
Jag tolkar era svar som att det är helt omöjligt att hålla på med en lågintensiv hobbyuppfödning av får utan att antingen analysera sitt hö eller köpa dyra pellets på Lantmännen ( eller helst båda två!).
Tack för era svar.
-
Jag tolkar era svar som att det är helt omöjligt att hålla på med en lågintensiv hobbyuppfödning av får utan att antingen analysera sitt hö eller köpa dyra pellets på Lantmännen ( eller helst båda två!).
Tack för era svar.
Ja, 5 sidor senare så har man inte kommit nånvart. Jag anar en viss ironi i ditt senaste inlägg Jenny, och vill bara påminna om att det minsann är möjligt att ha lågintensiv (hobby)uppfödning utan att varken analysera sitt hö eller köpa dyra pellets.. Men det vet du ju redan ;)
-
Jag har aldrig analyserat något hö. Analyserade inte heller Skogaholmslimpan vi människor åt till kvällsmat. Men det innebär också att utfodringen går på en höft och inte är optimerad för lägsta pris och högsta tillväxt, varken på husfolk eller djur.
-
Jag har aldrig analyserat något hö. Analyserade inte heller Skogaholmslimpan vi människor åt till kvällsmat. Men det innebär också att utfodringen går på en höft och inte är optimerad för lägsta pris och högsta tillväxt, varken på husfolk eller djur.
Jag behöver just inte optimera varken tillväxt eller pris men jag vill ha ett vettigt sätt att hålla mina djur under bra förhållanden utan att gå till överdrift åt något håll...
-
Jag skanar rotfrukterna i dem här disskussionerna om kraftfoder eller ej och funderingar hur det var förr. Mjölkkor fick ju kålrot förr, nu är ju kål lite omdisskuterad till får men foderbetor / rödbetor och morötter är perfekt till får tro jag. Betor inehåller mycket mieraler, bl annat selen och morötter inte bara a-viamin utan även e-vitamin och annat. Speciellt när lammen diar känns det som om morötterna verkligen gör nytta. Inte så mycket protein i rotsakerna men det kompensera i alla fall på kolhydratsidan lite förr ett sämmre hö kan jag tänka mig. Mina får äter nu även hela morötter det underlätter jobbet med utfodringen. Sen vet jag att det inte är lätt att komma över så stora mängder, men eftersom jag jobbar med ekologisk gönsaksodling har mina i stor sett tillgång till maskätna morötter hela hösten och vintern. I sjödins bok Får räknas morötter som grovfoder, det känns bra att ge till fåren om man har möjligheten.
-
Jag skanar rotfrukterna i dem här disskussionerna om kraftfoder eller ej och funderingar hur det var förr. Mjölkkor fick ju kålrot förr, nu är ju kål lite omdisskuterad till får men foderbetor / rödbetor och morötter är perfekt till får tro jag. Betor inehåller mycket mieraler, bl annat selen och morötter inte bara a-viamin utan även e-vitamin och annat. Speciellt när lammen diar känns det som om morötterna verkligen gör nytta. Inte så mycket protein i rotsakerna men det kompensera i alla fall på kolhydratsidan lite förr ett sämmre hö kan jag tänka mig. Mina får äter nu även hela morötter det underlätter jobbet med utfodringen. Sen vet jag att det inte är lätt att komma över så stora mängder, men eftersom jag jobbar med ekologisk gönsaksodling har mina i stor sett tillgång till maskätna morötter hela hösten och vintern. I sjödins bok Får räknas morötter som grovfoder, det känns bra att ge till fåren om man har möjligheten.
Just det, du har så rätt! Hör med er närmaste affär om de vill bli av med lite rotsaker som vi människor inte längre vill ha - billigt och bra och dessutom ett utmärkt sätt att bidra till miljön! Vill man veta näringsinnehållet är det väldigt lätt att gå in på livsmedelsverkets hemsida och få ett standardvärde på valfri frukt, eller varför inte.... skogaholmslimpan ;D. Frukten innehåller ju inte så mycket protein, som sagt, så det duger inte helt utifrån den synvinkeln, men det är verkligen ett toppen komplement. Sen kan man ju jaga förhållandevis proteinhöga grönsaker ex svamp.