Alternativ.nu
Djur => Biodling => Ämnet startat av: Inga-Karin E skrivet 15 aug-10 kl 20:30
-
Har ni erfarenhet av att invintra på honung? Jag vet att en del verkligen inte gillar detta och andra är mycket för det. Skulle vilja testa med ett av mina samhällen, men hur gör man? Hur får man en bra lösning att mata med? Kan man få en sockerlösning med honung som går att ge bina i en begagnad biforhink?
Vänliga hälsningar från
Inga-Karin
-
Har ni erfarenhet av att invintra på honung? Jag vet att en del verkligen inte gillar detta och andra är mycket för det. Skulle vilja testa med ett av mina samhällen, men hur gör man? Hur får man en bra lösning att mata med? Kan man få en sockerlösning med honung som går att ge bina i en begagnad biforhink?
Vänliga hälsningar från
Inga-Karin
Invintrar man på honung så låter man kakorna vara kvar eller ger tillbaka oslungade kakor från tidig skörd. Hösthonung är en riskabel invintring på grund av hög halt av ämnen som inte förbränns av bina, dvs blir kvar i tarmen tills rensning kan ske.
-
Skulle vilja testa med ett av mina samhällen, men hur gör man? Hur får man en bra lösning att mata med? Kan man få en sockerlösning med honung som går att ge bina i en begagnad biforhink?
Varför ?
50%vatten 50%honung = samma som att stöd fodra under våren eller tillfällig uppehåll i draget.
Ja. mvh edward :P
-
Har ni egna erfarenheter av detta. Låter så konstigt att bina inte skulle riktigt tåla den mat de själv samlar ihop... Jag ska iallafall testa med ett samhälle. Har en del honung som jag sparat från skumning och sådär som jag ska ge dem, men då måste jag väl lösa upp det i vatten, och ge i biforhink eller i ballong kan jag tro. Tänkte lämna halvfulla ramar och så mata dem upptill det. Det är svårt att tänka ut hur mycket som kan behövas och hur det ska gå till. Tacksam för fler erfarenheter.
-
Bästa sättet att lära sig sköta sina bin och få ut något av det är att kontakta närmaste biodlarförening samt att anmäla sig till lämplig utbildning, typ en biodlarkurs. Efter det klarar man av att sköta sina bin.
Jag vill påstå att man måste gå en utbildning.
-
Har ni egna erfarenheter av detta. Låter så konstigt att bina inte skulle riktigt tåla den mat de själv samlar ihop... Jag ska iallafall testa med ett samhälle. Har en del honung som jag sparat från skumning och sådär som jag ska ge dem, men då måste jag väl lösa upp det i vatten, och ge i biforhink eller i ballong kan jag tro. Tänkte lämna halvfulla ramar och så mata dem upptill det. Det är svårt att tänka ut hur mycket som kan behövas och hur det ska gå till. Tacksam för fler erfarenheter.
Ja, man ska nog inte överdriva risken med t ex ljunghonung. men om de BARA har ljunghonung kvar kan det vara problem, men sånt ljungdrag lär du nog inte ha haft i år iaf.
Det är värre med bladhonung/cementhonung, det ska du förska få bort så mycket som möjligt av!
Min rekommendation är att du ser till att de har över 20kg honung kvar. Uppskatta vikten i ramarna du lämnar, sen väger du upp din överblivna honung till rätt mängd, späder med lite varmt vatten så att det blir lättflytande men inte allt för rinnig, sen fodrar du i hink.
Och sen berättar du i denna tråd nästa år hur det har gått! :D
-
Bästa sättet att lära sig sköta sina bin och få ut något av det är att kontakta närmaste biodlarförening samt att anmäla sig till lämplig utbildning, typ en biodlarkurs. Efter det klarar man av att sköta sina bin.
Jag vill påstå att man måste gå en utbildning.
Tror inte att någon SBR krets har med invintra på honung i kursplan... Så ditt inlägg inte särskilt uppbyggligt... Då är det bra att Alternativ finns! Så andra med erfarenheter kan dela med sig...
Håller med tidigare inlägg, bästa att ge en låda med fulla ramar, näst bästa att göra en honung/vatten lösning. Ha det gott!
-
Tror inte att någon SBR krets har med invintra på honung i kursplan... Så ditt inlägg inte särskilt uppbyggligt... Då är det bra att Alternativ finns! Så andra med erfarenheter kan dela med sig...
Håller med tidigare inlägg, bästa att ge en låda med fulla ramar, näst bästa att göra en honung/vatten lösning. Ha det gott!
Du kan ju prova med att gissa en gång varför man invintrar på socker.
Det är bara att läsa gamla inlägg och se sambandet mellan de som köper nya bin varje år. Det är mest synd om bina.
-
Du kan ju prova med att gissa en gång varför man invintrar på socker.
Det är bara att läsa gamla inlägg och se sambandet mellan de som köper nya bin varje år. Det är mest synd om bina.
Utan att gissa beror det endast på snöd vinning. Mer honungsskörd. Ingen omsorg om bina.
En bidragande orsak till vinterförluster är enligt Biodynamiska just, invintring på socker...
Det kanske är mest synd om bina hos dom som sitter fast i tradition och hävd....
Tror lösningen finns inom alternativ...
-
Men invintrat på socker har man ju gjort i hur många år som helst utan att det orsakat vinterförluster. Det låter väldigt underligt att det skulle göra det nu.
-
Så du hänvisar säkert till artikeln i Aftonbladet? Några nissar som i princip tigger ekonomiskt stöd för det de håller på med inte fungerar längre. För mig är det ett skämtinlägg i debatten som bara kan publiceras i Aftonbladet.
Många som inte får rätt utbildning klarar inte av att sköta sina bin. De förstår inte att parasiter och sjukdomar tar deras bin. De "biodynamiska" odlarna använder syror som tär hårt på bina.
En del här kallar det inte ens kemikalier, men det är precis lika farligt för biodlaren.
Att invintra på honung och att inte sköta sina bin by the book och kalla det alternativt är faktiskt bara att bedra sig själv.
Alla som gnäller efter ekonomiskt stöd har misslyckats! Varför ge pengar till de som misslyckas och inte till de som lyckas? Varför ge slantar till de som gör fel och inget till dom som gör rätt?
-
Alla som gnäller efter ekonomiskt stöd har misslyckats! Varför ge pengar till de som misslyckas och inte till de som lyckas? Varför ge slantar till de som gör fel och inget till dom som gör rätt?
Helt rätt, Sten-Åke
Många vill ha ekonomiskt stöd. Vi är mitt uppe i valkampanjen, och valet kommer väl som vanligt att stå mellan vissa partier som tycker att alla skall leva på bidrag, och vissa andra partier som tycker att pengar bör komma från eget arbete.
Varför ge slantar till de som gör fel, och inget till de som gör rätt? Men det är ju så, det är de som gör rätt som kan beskattas. Och de som gör fel vill dra fördel av att andra lyckas och betalar skatt. Det är väl lite likadant inom biodlingen, likaväl som all annan näring inom jordbruket.
-
Fast det borde ju vara bra om resurser satsades (jag bidrag gärna med skattepengar till det) på seriös forskning kring bidöd och exempelvis Varroa.
Även den som är duktig och gör "rätt" riskerar stå där en dag med skägget i brevlådan. :)
-
I praktiken så har vi under en lång tid avlat fram bin som mår bra av att invintras på socker.
Det är väl beprövat med socker som vinterfoder men förutsättningarna kan ändras. Lantbruket ändrar sin användning av bekämpningsmedel. Vad händer t.ex. om bonden väljer att behandla sockerbetorna med neonikotinider? Görs det redan idag? :o Skrämmande men värt att fundera över. Den som väljer honung som vinterfoder tar stora risker och sannolikt även större förluster än de som väljer att invintra på bifor eller socker men gör kanske ändå honungsbiet en tjänst i det långa loppet.
Vi tycker ju att honung är nyttigare än socker för oss människor så det verkar lite önsketänkande att förhållandet skulle vara det omvända för bina. Om jag var bi skulle jag föredra honungen trots allt. Jag invintrar själv på socker men det är mest för att jag själv vill ha honungen :-[
-
Så du hänvisar säkert till artikeln i Aftonbladet? Några nissar som i princip tigger ekonomiskt stöd för det de håller på med inte fungerar längre. För mig är det ett skämtinlägg i debatten som bara kan publiceras i Aftonbladet.
Många som inte får rätt utbildning klarar inte av att sköta sina bin. De förstår inte att parasiter och sjukdomar tar deras bin. De "biodynamiska" odlarna använder syror som tär hårt på bina.
En del här kallar det inte ens kemikalier, men det är precis lika farligt för biodlaren.
Att invintra på honung och att inte sköta sina bin by the book och kalla det alternativt är faktiskt bara att bedra sig själv.
Alla som gnäller efter ekonomiskt stöd har misslyckats! Varför ge pengar till de som misslyckas och inte till de som lyckas? Varför ge slantar till de som gör fel och inget till dom som gör rätt?
Nu gissar du vilt och kommer med helt ogrundade och oförskämda påståenden. Du brukar vara duktig med att läsa på. Gör det. Biodynamiska.se
Kärnan är väl snarare att människan igen har våldfört sig i driftsformer som slår ut våra djur.
Rätt och fel? Vi driver allt mer ett jordbruk/biodling på människans premiser. Det tycker jag är fel.
Vi borde kanske fråga oss hur vi kan bedriva biodling på ett sätt mer på binas premiser. Det tycker jag är rätt.
Jag har genom åren med bin allt mer gått ifrån det som lärs ut som "rätt" Det är kanske en känsla för djuret som det tar tid att utveckla. Det tar många år att få erfarenhet. Det är sällan samma år misstag visar sig, det tar ibland fler säsonger. Mitt råd till alla som börjar med biodling är att ta dom som mest ihärdigt säger vad som är rätt eller fel med en nypa salt. Tomma tunnor skramlar mest, kan man också säga...
Det som Biodynamiska lutar sig mot är mångåriga erfarenheter från större tyska biodlare. Vi i Sverige är även i denna fråga ett lilleputtland som ligger i bakvattnet. Klokt är att dra nytta av deras erfarenheter. Av dom större svenska biodlare som haft stora vinterförluster har alla gjort "rätt". Nu tittar ett flertal av dom mot de biodynamiska driftsmetoderna...
Så, Sten-Åke, att lyssna på erfarenhet kan ha fördelar, och bespara dig tid i din biodlings uppbyggnad. För mig är ett forum att dela med sig av egna erfarenheter, precis som denna tråd började.... Har du inga erfarenheter i ämnet ifråga, så tycker jag man kan skippa uppmaningar som -"gå en kurs!?
Lycka till i bi världen!
-
Man ska nog passa sig för att okritiskt lära från andra länder.
Dessa tyska odlare kanske har betydligt kortare
vinter än vad vi har. I många varmare länder så vinterfodrar
man inte alls. Bina kan ta en flygtur när behovet uppstår vilket
är en stor skillnad mot våra långa vintrar.
Om honung var lämpligt vinterfoder här så borde vi ha en hel del
"vilda" bisamhällen. Det svärmas en hel del och de som biodlarna får
samtal om är bara den del som slår sig ner nära männinskor.
Det sägs att det var varroan som var dödsstöten för våra vilda samhällsbyggande bin och det gäller kanske även för förrymda
tambin. Men det borde ta något år i snitt innan ett samhälle dör
av varroans följder ute i skogen.
Jag vandrar runt en hel del i skogarna och kan inte minnas att jag
någonsin stött på ett vilt bisamhälle. Det ser jag som ett starkt argument mot alltför naturliga metoder.
Det går kanske att avla bina mot en mer naturlig riktning men med
mina få samhällen är det ingen mening. Bina skulle lida och jag skulle bli bilös.
-
Är det inte så att det är människan som fört in bin i Sverige (Skandinavien) eftersom de inte överlever naturligt?
-
Vill bara inflika att tråden skenat iväg.
TS vill inte ha en hetsig debatt för/mot olika invintringsmetoder,
tråden gäller erfarenhet av invintring på honung.
Min pappa var biodlare under många år, men jag har ingen erfarenhet
av invintring på honung. Jag finner det mycket intressant det där om
ljunghonung, den är ju sövande så de borde sova sött, haha.
Intressant tråd, hoppas den inte ballar ur
-
Förmodligen skiljer det rätt mycket inom Sverige också eftersom vi har väldigt olika förutsättningar i olika delar av landet.
Vad gäller övervintringen kan man aldrig jämföra något mellan oss och USA/Canada eftersom USA/Canada har nord-sydliga begskedjor och det gör att de varje vinter vår varmluftsutbrott från Mexikanska golfen långt norrut som tillåter rensning. I Europa blockerar Alperna detta och det är bara Norden och Ryssland som har jämförbart klimat med Sverige ur binas synvinkel.
Dessutom, skillnaden mellan år är stor. Jag bor i Skåne och sedan jag började med bin har det slumpat sig att två år saknat rensningdagar från mitten av november till mitten-slutet av mars. Motsatsen var vintern (06-07?) då det bara var flyguppehåll 3 veckor i februari. Den vintern använde bina fodret som flygbränsle istället för att värma sig med det och då hade det nog fungerat med vilken vinterfoder som helst. Det är svårt att dra några slutsatser om det fungerar eller inte när vädret är så varierande.
Tänk på att för 50 år sedan så var en normalbiodlares skörd mycket mindre än idag och att helt tömma samhället på honung och ge dem socker hade en avsevärd betydelse för biodllingens ekonomi. Idag är avkastningen så stor att vi har råd att lämna honung, å andra sidan är det lätt att veta att de får rätt mängd foder med socker och man vet av erfarenhet att det fungerar - därmed inte sagt att de inte skulle må ännu bättre av honung!
-
Vi invintrar delvis på honung, de får behålla allt i yngellådan (övervintrar på en låda + tomsarg under) ger sedan ca 15kg socker. Som olof skrev tror jag med att det skiljer en hel del mellan norr och söder sedan påverkar det säkert vilken ras man har i kuporna!
Nordiska i kuporna som övervintrar fint här uppe :)
Har förövrigt slutskattat ena bigården idag och gett första givan socker...
-
Att Sverige skulle ha en unik klimat är bara trams!
Det är ett avlångt land med stor variation på natur och geografi som kan mycket väl likna Canada /USA ( talar med 8 års erfarenhet !)
Tyskland + Spanien + Balkan och även andra delar av europa har även långa stränga vintrar.
Att man ska passa sig för att okritiskt lära från andra länder , gäller det även Sverige ?
Även Biodynamiska?
Det går säkert jätte bra att invintra på honung , under förutsättningen att den inte är cement=raps som inte de kan tillgodo se sej själv under de kalla månader.Även honung med mycket slag produkter som ljung + bladlus som resulterar att de skiter på sig.
Men frågan är fort farande varför?
Att tror att invintra ett samhälle skulle bevisa något är befängt.
Även att påstå att CCD inte finns i Sverige och att invintring på socker är anledningen till den.
Inte ens experterna är överens om vad som orsakar detta men det troliga är att det är lite av alla saker tillsammans , men jag är ingen expert. ;)
Bin fanns naturligt i Sverige de kom via troligt vis via Danmark .
Att längta tillback till en tid när det inte fanns varoa / miljögifter hälper ingen här och nu med dagens bi odling.!
Som det ser ut idag med diversa hinder så är det nästan ett krav att man går en kurs /skaffar sig en mentor / eller läser på för att bli en 2000 TALETS BI ODLARE ! kundskap är aldrig fel !
mvh edward :P
-
Flera intressanta synpunkter! Fortsätt gärna skriva! Jag kommer att testa med att invintra ett samhälle med honung, för att jag har mycket skräphonung som jag inte kan använda och för att jag tycker det är roligt att pröva. På något sätt tror jag ju ändå att det bästa för bina borde vara honung, ungefär som när barnmatsindustrin försöker hävda att burkmat är bäst för barn så har jag alltid varit skeptisk... Gärna fler praktiska erfarenheter! Kanske en del av er som inte tycker invintrin med honung är en bra idé har egna erfarenheter?
(Sen tycker jag det var fånigt att komma med att jag borde gå kurs. Jag kan lugna den som skrev det med att jag har gått diverse kurser, är med i förening så klart, har läst en hel del och har världens bästa mentor. Jag har bara hållit på med bin i ett par år, håller helt med om att man ska gå kurser om man inte är "uppväxt" med biodling. Kurserna är ju jätteroliga! Varför skulle man välja bort det???)
-
Vad menar du med skräphonung? Du kan ju alltid ge det till bina så blir det finhonung istället som du skördar.
Finns ju en ekonomisk aspekt här också! 8)
-
Att flera ger rådet att man ska gå på kurs är för att du vill göra tvärt emot vad de flesta lär ut.
Skulle själv spara "skräp honungen och ger det som mat på våren för att få i gång samhället snabbare = fler bin , större skörd .
mvh edward :P
-
Det verkar som att en del av dem som är säkra på att det inte går att invintra på honung aldrig själva har försökt och inte heller känner någon personligen som har provat. Jag vill inte alls provocera men påminns lite om att en del för några decennier sedan visste att man inte kunde låta kalven stanna med sin ko ett tag efter födseln, att suggor skulle ligga ihjäl sina kultingar om man inte hade dem i spiltor, att hönor måste sitta i inne i burar osv, och var övertygade om den ekonomiska nödvändigheten av detta.
Det finns trots allt de som experimenterar med invintring på honung nu, det kan vara spännande att följa, se vilka erfarenheter som samlas ihop och även själv testa lite. Med tanke på vad som verkar hända med bina i världen är det nog viktigt att vara öppen för ny forskning och nygamla erfarenheter. Jag kommer i alla fall att prova med ett samhälle i år, och sedan får man vara medveten om att det tyvärr kan bli en del vinterförluster oavsett vad bina fått med sig för vintermat.
-
Klart Du ska testa, fungerar säkert utmärkt! :)
Det gäller väl att få det jämt på alla kakor och fylla igen där ynglet går ut, m a o man måste förmodligen lösa upp och ge dom honungslösningen via fodraren...
Vi ger dom socker men dom får behålla allt i yngelrummet (kan vara flera kilo kvar) men principen borde fungera lika bra men ge honungslösning istället! så fördelar dom det jämt förhoppningsvis...
Frågan är väl hur mycket honungen ska spädas...
-
Frågan är väl hur mycket honungen ska spädas...
Tja, lite löser nog det hela. Om vi utgår från att honungen innehåller 20% vatten och 80% socker så blir det enkel matematik.
6,25 kilo honung och 3,75 kilo vatten kommer att bli en 50%-ig honungslösning som väger 10 kilo.
7,5 kilo honung och 2,5 liter vatten kommer att bli en 60%-ig honungslösning som väger 10 kilo.
Normalt vinterfodrar man ju med 60%ig sockerlösning, så en motsvarande procentsats av honungen torde fungera alldeles utomordentligt.
Men varför ta ut honung, avtäcka och slunga för att sedan ge tillbaka? Bättre att låta dem behålla det de redan har. Jag skattar aldrig yngelrummet, och jag vet att där ryms det åtskilliga kilon. Och detta finns i ytterkanterna, och kommer att bidra till god vårutveckling. Likaså pollen, de behöver pollen långt innan naturen har något att erbjuda. Pollenbrist leder till stress, och stressade bin blir lättare sjuka. Det enda bina skall behöva på våren är vatten, till dess att sälgen blommar.
-
Tack! Jättebra räkneexempel! (Jag tänker också lämna några ramar med en del honung i.)
(Ang pollen sägs det ju att det blir förstört om det är kvar under vintern. Kanske också värt att testa lite själv hur det verkar vara med den saken. Förra året hade jag plats i frysen så jag frös jag in några hela ramar fulla med pollen på hösten, tidigt i våras tinade jag dem och gav till tre samhällen. Det verkade som de använde sig av det som var i. Men man kan ju aldrig helt säkert veta att de inte bara städade ut för att kunna ha ramen till annat... De hade kanske kommit igång lika bra på våren utan detta... Men det här hör väl hemma i en annan diskussionstråd...)
-
Pollen håller bra i kupan över vintern. Fulla pollenramar kan vara helt urätna vid första vårundersökningen om yngelsättningen kommit igång ordentligt. Pollen som bina förvarar är mjölksyrat - alltså samma konserveringsmetod som t.ex. den tyska delikatessen Sauerkraut - mjölksyrad vitkål.
Sedan täcker bina en full pollencell med ett honungslock som ytterligare bidrar till hållbarheten.
Jag har ibland vid invintringen sopat över bina på nya mellanväggar och sen fodrat direkt. Det blir inte mycket pollen på hösten, och jag har lagt märke till sämre övervintring men framför allt mycket långsammare vårutveckling.
-
Samtidigt så upplever jag att får man fukt och mögel i kupan så är det ju pollen som drabbas. Så riktigt så bra förslutet som honung verkar det inte vara.
-
Jag har aldrig övervintrat något samhälle enbart på honung men jag är generös med att lämna kvar halvtäckta ramar, framför allt ramar där det finns gott om pollen. Vad jag såg i våras var att de ramar med honung+pollen som var kvar sedan hösten innan, de var samtliga förbrukade och kvar fanns de med sockerlösning. Om det bara var en slump vet jag inte, men det fanns gott om foder kvar även i de samhällen som dog under den kyliga April som vi hade i år, foder som nästan enbart bestod av den sockerlösning jag gav dem i höstas. Min tanke är att drottningarna i dessa samhällen inte hade tillräckligt med pollen för att dra upp nya vårbin. I mina trakter var vädret så otjänligt att lönnen stod helt tom på bin, hasseln likaså, det var för kallt och för regning/blåsigt när de tidiga pollengivarna blommade.
Så i år kommer jag att vara ännu mer selektiv och lägga lite extra tid på att välja ut de ramar som innehåller mest pollen och lämna kvar i lådorna över vintern och jag väntar tills månadsskiftet innan jag invintrar så att bina hinner hämta hem av de sena pollengivarna jag har i trädgården, krassen tex.
-
Jo, var i Australien i ärende för några år sedan. Blev på en lokal marknad bekant med en biodlingsfamilj över disk. Hängde med dom två dagar för slutskattning, invintring. 1 500 samhällen samlades ihop på en plats. Vi blåste av 3-6 skattlådor och var mycket nogranna med att lämna en full låda kvar som vinterfoder. Då var samhället 3-4 3/4 lang stort. Inga spärrgaller förekom. När jag började prata om hinkar och foderlådor, fick jag frågande blickar, -Varför?....
Så gjorde familjen Harding utanför Canberra....
ha det gott!
-
Jag väntar tills månadsskiftet innan jag invintrar så att bina hinner hämta hem av de sena pollengivarna jag har i trädgården, krassen tex.
Bina slutar ju inte flyga ut och hämta vad som finns i naturen för att man invintrar tidigt. Hälften av mina samhällen är redan invintrade och de fortsätter att komma hem med både nektar och pollen.
// Jano
-
Bina slutar ju inte flyga ut och hämta vad som finns i naturen för att man invintrar tidigt. Hälften av mina samhällen är redan invintrade och de fortsätter att komma hem med både nektar och pollen.
// Jano
Ja självklart fortsätter de att hämta både pollen och nektar, drottningen är ju fortfarande högaktiv, men jag vill helst ha pollen i botten även på de ramar som skall fyllas med invintringsfodret så att det finns där när samhället "vaknar till liv" igen inför nästa vår.
-
Jag invintrar med socker 18kg per samhälle. Däremot lämnar jag alltid kvar "halvfärdiga" ramar så är det en stark kupa så har bina 20 ramar med LN med mix av honung och pollen, som inte är täckta när jag vinterfordrar.
Jag är intresserad av att veta varför man ska övervintra på ren honung, som tidigare nämnts så finns det honungssorter från vissa dragväxter som är direkt olämpliga p.ga. problem med utsot, ljung och svårighet för bina att äta utan vatten s.k. cementhonung.
Därtill kommer den ekonomiska aspekten,
Socker dyrt köpt kostar 10 kr/kg
Honung billigt sålt kostar 30 kr/kg
Varför ska jag använda en produkt som är minst 3 ggr så dyr men inte gör jobbet bättre?
Störande vinterförluster beror inte på socker utan okontrollerad varroa och annan vanskötsel.
/Håkan B.
-
Har ni erfarenhet av att invintra på honung? Jag vet att en del verkligen inte gillar detta och andra är mycket för det. Skulle vilja testa med ett av mina samhällen, men hur gör man? Hur får man en bra lösning att mata med? Kan man få en sockerlösning med honung som går att ge bina i en begagnad biforhink?
Vänliga hälsningar från
Inga-Karin
Jodå visst finns det erfarenhet av att invintra på ENBART honung.
Det har fungerat förträffligt bra.
Invintring enligt följande.
Antal samhällen: ~10st
Ras: Nordiska
Ram: Helsvea
Kupa: Tråg
Vid skattning/invintring ser jag till att samla ihop ca 8 ramar med ordentligt med honung.
Dessa sätter jag i en 10 ramars låda tillsammans med 2 yngelramar.
Lådan placerar jag uppe på det tomma tråget i kupan (bör väl fungera lika bra på en tom 10 ramars låda).
Detta innebär att bina kryper från det tomma tråget upp på de fulla ramarna.
Detta har fungerat bra i ett antal år.
Nu frågar säker en del, VARFÖR?
Jo jag har lessnat på allt sockerblandande och BIFOR kladdande.
Och jag är inte så sniken att jag MÅSTE ta allt från bina, jag får så jag klarar mig i alla fall.
Tittar man bara på sockerpriset så är det billigare med sockerinvintring men då räknar man inte med arbetsinsatsen (vilken alla värderar olika).
Men som nån sa, alla har en egen åsikt. Men provar man inte så får man inte veta.
Men vad som är den bästa invintringsmetoden beror nog mest på biodlaren själv.
Lycka till
-
PG: Ja det var ju en ny metod som inte jag har hört om tidigare iaf :D
Men varför ställer du dem i en låda över tråget, och inte i det?
-
PG: Ja det var ju en ny metod som inte jag har hört om tidigare iaf :D
Men varför ställer du dem i en låda över tråget, och inte i det?
Jo för att på våren kunna rengöra botten samt ge dom fler ramar under lådan utan att störa dom mer än nödvändigt.
Man låter nya ramar glida framåt i tråget under lådan.
Samt få ett större avstånd från flustret till ramarna vilket innebär mer ventilationsutrymme för eventuell fuktbortförsel.
-
Tack PG. Det var en intressant variant, att sätta en låda ovanpå... Låter som det skulle bli kallt men det är är säkert inte något problem, och att få till ventilation så verkar ju jättebra... Och då har man ju redan de gamla ramarna uppe i en skattlåda om man skulle vilja byta ut dem året efter... En helt ny tanke för mig, då den tar lite tid att smälta... Brukar de själva se till att det blir yngelklot undertill i yngelrummet året efter, eller brukar du flytta ner yngelramar på försommaren? Ett problem kanske är att jag har rättså stora samhällen, jag tror inte jag kan knö ihop dem på 10 ramar, hur tänker du PG om det?
-
Tack PG. Det var en intressant variant, att sätta en låda ovanpå... Låter som det skulle bli kallt men det är är säkert inte något problem, och att få till ventilation så verkar ju jättebra... Och då har man ju redan de gamla ramarna uppe i en skattlåda om man skulle vilja byta ut dem året efter... En helt ny tanke för mig, då den tar lite tid att smälta... Brukar de själva se till att det blir yngelklot undertill i yngelrummet året efter, eller brukar du flytta ner yngelramar på försommaren? Ett problem kanske är att jag har rättså stora samhällen, jag tror inte jag kan knö ihop dem på 10 ramar, hur tänker du PG om det?
Nä kallt blir det inte då jag har huskupor med ordentliga täcken över låda och tråg.
Tanken med att sätta lådan ovanpå är också att lätt kunna göra en tidig avläggare genom att bara ta bort lådan och ställa den bredvid (perfekt i mina tvillingkupor). Sen gå igenom lådan och släppa tillbaka drottningen i tråget på fina nybyggda ramar (om man nu gett dom mellanväggar vid bottenrengöringen). Detta för att förhindra svärmning.
Ett bisamälle bör man väl få plats med på 10 ramar under vintern. Ett sätt är att fylla en låda med honungsramar och de yngelramar som det finns ordentligt med yngel på. Resten av ramarna skakar man av bina ner i det tomma tråget eller underlådan så kryper bina upp och sätter sig tätt och varmt i 'invintringslådan'.
-
Jag är intresserad och brukar gå på en hel del seminarier.
http://www.biodlarna.se/website1/10.0.1.0/202/Program%20ekokurs.pdf (http://www.biodlarna.se/website1/10.0.1.0/202/Program%20ekokurs.pdf)
Men den här gången blandar man in föreläsare "kvacksalvare" som utan vetenskaplig grund går ut och sprider desinformation. Man anser dessutom att de skall få stödpengar.
http://mobil.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/miljo/article7613703.ab (http://mobil.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/miljo/article7613703.ab)
-
En relativt ny artikel om binas näringsbehov som är väl värd att läsa noga.
http://producejournal.com/honey-bee-nutrition (http://producejournal.com/honey-bee-nutrition)
-
Har inte prövat själv med att invintra med honung men vet om att det finns personer som gör det av olika orsaker. Ingen av dessa som jag känner har någonsin påstått att det skulle vara sämre att göra det än att ha dem på socker (ekologisk socker eller inte).
Dessutom, om alla tänker efter, är det inte så länge sedan i biets utveckling som socker var dyrare än honung (slutet av 1800 talet) så fram tills dess var det naturligt att bina bara hade honung att leva på under vintern. Även under krigen var det vanligt att bina inte fick det sockret biägaren fick i extra tilldelning utan istället fick överleva på den mat de själva hade dragit in. Så varför skulle inte dagens bi klara av att leva på honung under vintern???
///Roger
-
Men nu är det varken krig eller ransoneringstider och socker är billigare än honung. Så det hela handlar mest om tillgång och efterfrågan. Vi får inte lägre vinterdödlighet om vi invintrar på honung i stället för socker, variationerna beror på många olika orsaker som ibland sammanfaller.
Jordbruket var heller inte lika utvecklast som idag med all kemi som används.
Vi får varken mer eller mindre Varroa och all problematik runt Varroa om vi använder honung eller socker.
Bina blir inte mindre stressade av att vi flyttar dem till olika dragväxter under sässongen pga honung eller socker.
Det fanns då inte heller olika biraser lika utbrett som idag, oftast bara det nordiska biet. Idag finns alla möjliga blandningar.
Man kan ju fundera på varför det heter biodling? Är man mjölkbonde så heter det ju inte Kossodling men man är mjölkproducent. Och inte ger man mjölken till korna! (men kalvar och annat får en skvätt så klart).
Man producerar mjölk och säljer mjölk. Ekonomin är baserad på detta.
Är man biodlare får man inte glömma bort att man är honungsproducent och producerar och säljer honung. Även här är basen i ekonomin honungsproduktionen även om det förekommer intäkter från pollinering, andra biprodukter, avläggare och annat smått. (Larver samt småbin matas med honung eller foderblandning med honung i kupan).
De som använder typ 20 kg honung av snittskördarna 28-35 kg anser jag att man har honung till husbehovet räddat. Ungefär som man gjorde förr för att slippa lägga ut slantar på socker.
Men dessa odlare är alltså inte honungsproducenter och skall kanske inte blandas med andra odlare. Det finns många med olika tankar om "naturlig" biodling. De jag vet och känner till behandlar inte mot Varroa (det är ju onaturligt). Turligt nog inga inom mina bigårdar. Man har liten förståelse för vad som händer i omgivningen. Men man utövar sin odling som en religion i tron att det är den enda rätta och köper nya bin varje år. Allt för att bina skall må bra.
-
Grundskälet till artikeln i Aftonbladet är att äska bistånd/stöd pga biodynamiska metoder är olönsamma, det finns alltså ingen lönsamhet i verksamheten.
Olönsam verksamhet skall inte ha stöd, den skall läggas ner till förmån för näringar som är lönsamma.
Man skall alltså inte stödja olönsam verksamhet så att lönsam verksamhet (som inte får stöd) får det svårare.
Vill man driva ett företag är alltid syftet att käna slantar viktigast och därmed lönsamheten.
-
Här håller jag helt med Sten-Åke. Att äska pengar för att ägna sig åt privatreligion är totalt fel.
Och för att förtydliga ytterligare, med hänvisning till inlägget på Aftonbladets debatt;
Biodynamik är en RELIGION, grundat på Rudolf Steiners ande-uppenbarelser på 1800-talet. Skulle vi odla enligt Rudolfs Religion skulle världssvälten redan vara ett faktum.
Blanda inte ihop religionen Biodynamik med Ekologi - det är två diametralt motsatta ämnen. Det ena är religion - det andra är vetenskap.
-
Varför ska just olönsam biodling inte kunna få pengar när grekerna odlar bomull och tobak med stora stöd för ingen vill köpa... ;)
-
En annan aspekt på det hela är att det är brist på svenska honung !
Skulle det inte vara bättre och mer hänsynful mot sin näste man/kvinna att ge bin socker och dela med sig av honung till människorna , som i sin tur ser till att bierna mår bra och har det gott .?
mvh edward :P
-
Här håller jag helt med Sten-Åke. Att äska pengar för att ägna sig åt privatreligion är totalt fel.
Det är väl inte att äska som är fel - möjligen att bevilja stödpengar. Man får väl äska vad man vill, sedan är det upp till, i förlängningen, den demokratiska processen att bevilja.
En stor del av det svenska samhället bygger ju på att fördela om pengar från lönsam till olönsam verksamhet just för att det är så en majoritet vill ha det. Ju äldre jag blir desto mer anser jag att de ekonomiska aspekterna inte enbart kan få styra. Jag anser t.ex att det finns ett värde i att subventionera jordbruket för att det finns andra intressen att bevara än de rent ekonomiska.
Apropå "Invintra med honung" alltså... ;)
/Michailov
-
Hittade vad jordbruksverket anser "villkor som gäller för ekologisk djurhållning enligt EU:s regler för ekologisk produktion."
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/binochhumlor/ekologiskbiodling (http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/binochhumlor/ekologiskbiodling)
Ang. honung som vinterfoder.Citat:
"Vid slutet av produktionssäsongen är det särskilt viktigt att du lämnar kvar ett tillräckligt förråd av honung och pollen i kuporna så att bina överlever vintern. Du får bara utfodra bisamhällena om samhällets överlevnad är i fara på grund av väderförhållanden. Utfodringen ska då göras med ekologiskt producerad honung, ekologiskt producerad sockerlösning eller ekologiskt producerat socker."
Man kan ju undra om svensk vinter platsar som tillräckligt farligt väderförhållande ?
Och läser man övriga punkter så kan man konstatera att det är mycket svårt att leva upp till
EUs regler för Ekologisk biodling.
Jag tror också att honung är det nyttigaste vinterfodret för bin. Men hur kan jag vara säker på att jag
ger dem rätt sorts honung ? Den vanligaste förklaringen jag hört från de som förlorat samhällen
häromkring är att bina dragit in ”fel” sorts honung på hösten och dukat under av utsot på våren.
Om socker som vinterfoder eller myrsyra mot varroa var starka faktorer i bidöden så skulle det inte finnas några
biodlare kvar i trakten.
Sen får du nog vidga dina vyer lite, Sten-Åke. Det finns annat än storproducenter och miljöextremister.
Att antalet småodlare är fler är nog ganska självklart men frågan är vilken grupp det är som har
mest samhällen totalt ?
Definition för denna frågan: Yrkesbiodlare ( behöver inkomsten) eller hobbybiodlare ( övriga ).
Jag tror inte att mitt hörn av landet är representativt men hur ser det ut hos er ?
I vår klubb tror jag inte att vi har någon som är ekonomiskt beroende av sin biodling.
Min åsikt är att vi ska satsa på den småskaliga biodlingen. Den som fungerar utan gifter och optimeringar.
Framför allt på detta forumet. Att tipsa om nya gifter (och dess koncentration) som används i andra länder
och att uppmana till import av gifter från andra länder borde inte få förekomma på Alternativ.nu.
-
Nästan alla biodlare lämnar kvar honungen i yngelrummet, det kan bli en hel del kg kvar.
Då mina står på 3 lådor är det gott om honung kvar. Invintring nu i veckoskiftet och 1 hink Bifor till att börja med. Många samhällen får ytterligare 1/2 hink.
Men det är inte 20 kg honung som jag invintrar och påståendet att det skulle vara bättre än socker.
Synpunkterna har varit att man har som målsättning att INTE invintra på socker och bara använda honung. Att använda skörden till invintringen.
-
Sedan har jag synpunketer på din kategorisering av odlare.
(1) Det finns några få yrkesbiodlare, de lever på sin biodling.
(2) Det finns näringsbiodlare som har biodlingen som en delförsörjning.
(3) Det finns nöjesbiodlare som har några kupor med egen honung och till nära och kära.
(4) Det finns villrådiga personer som kanske skulle haft stor glädje av att skaffa sig lite kontakter med närmsta biodlarförening och få hjälp där.
SBR näringsbiodlargrupp är synnerligen kreativ och aktiv med bra möten och småkonferenser.
Jag vill hävda att jag arbetar aktivt med kategori (2).
Jag påstår också att de flesta allehanda problem inom näringen finns i kategori (4).
Men det finns kompetenshöjande instanser om man nu vill. Kan man lyfta alla (4) till (3) med utbildning så får vi också bort en massa trams avhandlas här dagligen till precis ingen nytta. Bara rent ut sagt slöseri med tid och energi.
-
Det var ingen kategorisering av odlare. Bara ett försök att ställa en fråga
som det går att svara på. Din uppdelning lägger 1 och 2 i min första grupp
och 3 och 4 i den andra.
De flesta börjar nog i fyran och många stannar där. Det finns en mängd goda
skäl att ta väl hand om dem. Deras frågor är aldrig trams och och det är bara
att släppa vissa trådar och låta bli tangentbordet när man inte kan uppföra sig
på ett hyfsat sätt. Grupp 1 och 2 har egna forum och kanaler så de klarar sig
nog bra ändå. Men såklart att de ska var med här också om de vill.
Kanske har nybörjare och extremister mest problem men jag tycker det är en
annan tendens som är ganska tydlig. Mindre odlare med erfarenhet verkar
lyckas bäst. Många äldre har noll vinterdödlighet år efter år och det är kanske
där vi borde titta noggrannare. (Eller så kanske näringsbiodlare skriker högre
och gnäller mer för att det är viktigare för dem.) Jag lyckas bra eftersom jag
kopierar gubbarna i klubben och till viss del ideer härifrån.
Det vore alltså intressant om SBR samlade lite mer detaljerad data om förluster.
Vi har varierad flora i landskapet så det blir ett mer blandat näringsintag vilket
kan vara en viktig faktor. Inga höjdar skördar men av någon anledning så verkar bina häromkring klara sig bättre än snittet.
Eller kanske vi är mer primitiva så att vi missat den del i utvecklingen där bidöden
dök upp.
-
På ALTERNATIV ska alla ALTERNATIV vara välkomna vi behöver ingen Gastapo Eller Polis som säger vad som hör hemma eller inte .!
"Det vore alltså intressant om SBR samlade lite mer detaljerad data om förluster" http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/25/1/?item=art_art-s1/174 (http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/25/1/?item=art_art-s1/174)
Skal tillägas att SBR består av dennes medlemmar och inte är ett företag , så om det finns något medlemmarna vill ändra på så är alla medlemmar välkommen att delta och verka för en förändring till de bättre för bin och biodlar Sverige . !
Ekologisk produktion , alltså ska vi producera . Lite svårt om man lämnar huvuddelen av skörden kvar i kupan.
Krav certifiering = man ska alltid välja den minst skadligast val av produkter , foder som finns utan att orsaka lidande får djuren eller bin.
Jag undrar hur många gamla gubbar och gummor är beroende av sina bi odlingar för att dryga ut eller sätta guld kant på pensionen ! ?
Har träffat fler av båda sorter.
Det är bra om många alternativ finns att tillgå för att för biodling framåt i Sverige , för den som vill ha två kupor i tråg på gamla format eller 15 kupe nöjes odlaren med frigolite kupor som vill göra något roligt för sin hobby verksamhet + stor odlaren som har det som del inkomst och förser de stor massor i Sverige med svensk honung.!
Alla har sin plats och kan lära sig av varan.
MER HONUNG TILL DE SVENSKA FOLKET !
mvh edward :P
-
Edward,
Uppmaningar till brottlighet är inget OK alternativ.
Likså uppblåsta typer som anser sig ha rätt att förlämpa andra
för att de har annan åsikt eller ställer en naiv fråga är inte ett OK alternativ.
Sådant skrämmer bort de som behöver informationen.
Om du nöjer dig med att göra dig till åtlöje i lokalpressen så
kan vi kanske ha sakliga diskussioner och hjälpa varandra med
biodling på detta forumet.
-
Men det finns kompetenshöjande instanser om man nu vill. Kan man lyfta alla (4) till (3) med utbildning så får vi också bort en massa trams avhandlas här dagligen till precis ingen nytta. Bara rent ut sagt slöseri med tid och energi.
Till ingen nytta för dig personligen kanske menväl för frågeställaren. Vill du inte ta del av de frågor som du tycker är alltför naiva så låt då bli, men att du skulle vara den som sätter ribban för vad som skall diskuteras anser jag vara förmätet. Den sortens översitteri fick vi nog av på BFs forum, tack.
-
Sedan har jag synpunketer på din kategorisering av odlare.
(1) Det finns några få yrkesbiodlare, de lever på sin biodling.
(2) Det finns näringsbiodlare som har biodlingen som en delförsörjning.
(3) Det finns nöjesbiodlare som har några kupor med egen honung och till nära och kära.
(4) Det finns villrådiga personer som kanske skulle haft stor glädje av att skaffa sig lite kontakter med närmsta biodlarförening och få hjälp där.
Tyvärr så sammanfaller i skrämmande många fall dina kategorier 2 och 4...
Allt för många satsar stort och vet bäst med en hel del tankar om hur man måste göra för att kunna leva på biodling. Det allvarligaste är att dessa personer inte har ett par kupor själva som de behandlar fel, utan flera hundra. Vinterdödlighet skylls på diverse orsaker utanför deras kontroll. Har man pengar kan man köpa nya samhällen nästa vår igen, och köra på sina "säkra metoder" igen nästa höst, å så köpa bin igen till våren osv.
Tror precis som Gep att vi har mycket att lära av "gamla gubbar", de som haft bin för att de är fascinerade av dem snarare än för att få ett stor utkomst av det.
Det är skillnaden på biodlare idag i allmänhet, snart sagt alla tänker ekonomi kring biodlingen, och inget fel i det. Men andra perspektiv riskerar att försvinna.
-
Nu misstolkar du kategori (2), att sälja burkar gör alla men ha det som en betydande del av sin inkomst är betydligt svårare och många är faktiskt mycket seriösa.
Till motsats vad du beskriver vet jag inte en enda med 50-75-100 kupor och mera som äventyrar sin biodling med dummheter.
Enligt din beskriving skulle t ex en stor del av BF's medlemmar göra fel, men det får du ta med dem.
-
Uppmaningar till brottlighet är inget OK alternativ.
Likså uppblåsta typer som anser sig ha rätt att förlämpa andra
för att de har annan åsikt eller ställer en naiv fråga är inte ett OK alternativ.
Sådant skrämmer bort de som behöver informationen.
Om du nöjer dig med att göra dig till åtlöje i lokalpressen så
kan vi kanske ha sakliga diskussioner och hjälpa varandra med
biodling på detta forumet.
- Så vitt jag vet har jag inte uppmanat folk att begå brott. ! ??
- Blir väldigt irriterad av (:) "folk" (:) som ska leka poliser och säga vad folk ska tycka och vart.
- Behovet av information undermineras om Alla åsikter inte får se dagsljus och vädras.
- Som tur är får andra frihet att läsa det de vill , inte blir tvingat att ställa sig i något led och de själv kan bilda sin egen uppfattning av vad som står i pressen.
- Bi odling omfattar en sjö av olika prövningar beroende på vart man befinner sig i detta avlånga land.
- Sakliga diskussioner kan endast komma till om alla åsikter tillåts att fram förars utan risk för (:) censur (:)
- Till skillnad från visa tycker jag att alla åsikter är välkomna o:)
mvh edward :P
PS åsikter är som arslar , ALLA HAR EN MEN DET ÄR VÄLDIGT SÄLLAN MAN VILL HÖRA NÅGON ANNANS
-
pH-värdet i honung är ju mycket lågt. Någon som vet om detta har någon betydelse för bina vid invintring på honung? Bina borde ju vara anpassade till denna kost. Blir inlagrad sockerlösning lika sur?
-
Det finns olika mätningar på pH Honung, men det jag mätt är runt 3,2 till 4 men det finns siffror upp till 4.9 på nätet.
Med min egen pH mätare får jag pH 3.6
Blandar man socker och vatten blir pH som vattnet runt 7.
Man kan räkna hem detta med att blanda i ättika för att få lägre pH samt andra konserverande effekter på hemkört vinterfoder.
-
Kan du mäta i så små volymer så det går att kolla om det inlagrade sockret fortfarande håller 7 eller om bina ändrat det? Jag förstår inte var surheten i honung kommer ifrån ifall det inte är bina som skapar den själva och då borde sockret också bli inlagrat surare än 7.
-
Jag kan kolla i gammal foder till våren, då vet vi.
-
Kan du mäta i så små volymer så det går att kolla om det inlagrade sockret fortfarande håller 7 eller om bina ändrat det? Jag förstår inte var surheten i honung kommer ifrån ifall det inte är bina som skapar den själva och då borde sockret också bli inlagrat surare än 7.
Ett enzym som kommer från bina heter glukosoxidas. Det omvandlar en del av glukosen till glukonsyra och väteperoxid. Denna process sker naturligtvis i vinterfodret också. Därför har det ungefär samma pH som honung.
-
Det är antalet vätejoner i det fallet som bestämmer vilket pH det blir..
-
Har ni erfarenhet av att invintra på honung? Jag vet att en del verkligen inte gillar detta och andra är mycket för det. Skulle vilja testa med ett av mina samhällen, men hur gör man? Hur får man en bra lösning att mata med? Kan man få en sockerlösning med honung som går att ge bina i en begagnad biforhink?
Vänliga hälsningar frånInga-Karin
Man kan även ta undan för sommars honungen och sedan sätta tillbaka det till in vinteringen
mvh :P
-
P J Chandler (som driver biobees.org) har nyligen spelat in en podcast om matning av bin under hela året, kanske finns det du letar där.
Biobees podcast 2010-09-23 (http://traffic.libsyn.com/biobees/podcast_final_edit_sep23.mp3)
Om ni hoppar tio minuter in i ljudfilen så hittar ni matningpratet direkt.
-
Lite rapport. Det blev tyvärr inte så att jag invintrade något samhälle med bara honung, men i alla fall så fick ett par samhällen behålla honung så de hade minst hälften av vinterfodret i form av honung. Sen fick de också mycket annat i form av bifor och sockerlösning. Eftersom jag hade väldigt starka samhällen att vintra in fick de upp till 16 ramar för att alla skulle ha sittplats över vintern. Och det gick bra. Jag har fyra samhällen och alla överlevde och verkade väldigt pigga när våren kom.
-
Kan du uppleva nån skillnad på samhällena med honung och de utan?
-
Nej, jag märker nog inte någon skillnad mellan samhällena som fick mer eller mindre honung att övervintra på. Alla verkade helt enkelt må bra. Jag ger mycket mer vintermat överhuvudtaget än vad som vanligen rekommenderas, har ofta haft riktigt stora samhällen på hösten att vintra in, och låtit dem ta så mycket mat de orkar dra in i princip, de har uppåt 20 ramar i yngelrummet att övervintra på. I varje samhälle har det varit kvar någon ram med vintermat när jag gått igenom på våren, men inte så mycket ändå. Inför förra vintern frös jag in hela ramar med pollen som jag satte till tidigt på våren, det tog de villigt emot, men i år lät jag dem behålla rejält med pollen på hösten som fick vara kvar över vintern och det verkar som att det gick lika bra, har en känsla av att vädret var bättre i år när de började ge sig ut så de kunde hitta bra med pollen direkt. Det är ju svårt att jämföra från år till år, eftersom det är så mycket som kan vara olikt och som man inte har kontroll över. Intressant att höra hur andra gör, som inte gör helt enligt det som anses rationellt. Berätta gärna!
-
Har invintrat mina 2 samhällen på mestadels (ljung)honung (6 kg per kupa?) + kring 4kg (vit)socker. Ingen utsot. Invintrar på 2 lådor LN, låter dem organisera allt själva (flyttar inte runt ramar). Sockerlösningen ger jag på sidorna.
Ska fortsätta invintra på dels hösthonung.