Alternativ.nu
Odling => Spannmål och foder => Ämnet startat av: Katharina K skrivet 26 jun-10 kl 23:07
-
Sambon har slagit lite hö med lien och vi hade tänkt hässja det, men vet inte riktigt hur man gör. Vi har stolpar till hässjorna. Men hur "bygger" man hässjan? vi har för oss att man spände upp ståltråd mellan stolparna men exakt hur gör man.
-
http://gullringe.se/Nordisk%20Familjebok/hassja-nf.shtml (http://gullringe.se/Nordisk%20Familjebok/hassja-nf.shtml)
-
Jag har kollat på nordisk familjeboks info och den visar inte alla typer av hæssjor. Den typen som min familj anvænde då jag var liten var till ex inte med. Dom ser ut som ett stort A men ett A har bara har en pinne och dom hade fyra. Det du tænker på ær væl det allra enklaste.
Gør några størar, drygt två meter høga. Spetsa dom och banka ned dom så att dom står riktigt stadigt med fem meters mellanrum. Gør spår i stolparna så att ståltråden inte hasar nedåt, och spænn upp ståltråden hårt. Då du hæssjar ska du tænka på att liksom rulla høet lite med gaffeln så att du kan hænga upp en ganska stadig stræng med hø øver tråden. Tjockast med hø nederst, tunnare øverst.
Lycka till.
-
Tack så jättemycket! :)
-
A-typen kallas "kärringar" och har vanligen fyra tvärslåer samt plats för översta stången högst upp, vilket gör att man hässjar på fem stänger.
-
Hej!
Min mamma skrev för 10-15 år sedan ett häfte om höhässjning för Länsstyrelsen i Dalarna. Kanske dom har kvar den.
Den tar i och för sig mest upp den metod som använts i Dalarna, med krak, rödor mm men ger en del tips.
Jag kan tänka mig att ståltråd lätt hänger, så att höet ligger för packat. Det bör bli luftigare med sk rödor (dvs långa störar).
Lycka till med hässjningen!
-
A-typen kallas "kärringar" och har vanligen fyra tvärslåer samt plats för översta stången högst upp, vilket gör att man hässjar på fem stänger.
Så hässjade vi när jag växte upp (väster om Umeå), tror vi var de sista i byn som hässjade. Kvalitén på höet är öveerlägset! Vårt hässjvirke såg ut så; Kärringar, två led på varje hässja.
Har aldrig hört talas om att man använder ståltråd, men det är olika i olika delar av landet. Tror som PetrusT att det kan bli för tätt. Måste vara rankt att få till så att höet ligger bra på tråden också.
Hoppas TS finner en bra lösning
-
Frank Bonderöven i Danmark (http://www.dr.dk/DR2/Bonderoeven/ (http://www.dr.dk/DR2/Bonderoeven/)) använder en tresidig pyramidform. Tyvärr hittar jag inte rätt avsnitt nu (alla är dock mycket sevärda). Tror det var någon av dom tidigaste avsnitten.
Gjorde själv en sådan förra året. 3 störar ställs på höjden och binds samman i toppen. 3 avbärare sätts 0,5m upp på störarna så att alla 3 sidor blir ett A. Sedan börjar man bygga i de hörn som bildas.
Vad tycker ni om Frank? Han är så himla bra!
-
För den som inte vill bygga skulpturer: Störar med en meters avstånd, galvad ståltråd, hö på den, nästa tråd, mera hö etc. Tråden sackar inte, så tungt är det inte.
-
En klassisk bok om jordbruk finns på nätet genom projekt Runeberg. Läs om hässjning i Jordbrukslärans hufvudgrunder (1908) Av: Johan Peter Arrhenius, J. F. Hallenberg :
http://runeberg.org/jordbruk/0252.html (http://runeberg.org/jordbruk/0252.html)
Finns faktiskt förvånande korrekta uppgifter i denna gamla bok!
-
är det någon som har ett hum om bidrag osv som kan sökas vid slåtter med Lie + hässjande av höet?
vi har plättar som är mycket svår att sköta med traktor, så vi funderar på att slå med lie och hässja det. Men vad söker man, och vet någon vad eventuella bidrag ligger på i värde per hektar? all info är välkommet!
-
Är det åkermark kan du få 2000kr/ha för att du hässjar, inte nå för att slå med lie.
Men har du om de se de som äng kan du få tro de e typ 7000kr för att slå med lie.
Se alla stöd på jordbruksverket.se
-
Är det åkermark kan du få 2000kr/ha för att du hässjar, inte nå för att slå med lie.
Var hittar du det? På dig låter det som att man kan ta vilken åkermark som helst och hässja och få stöd/bidrag för det. Som jag förstår måste marken vara klassad som betesmark och dessutom vara klassad som av "särskilda värden". Men kan man hässja vilken åker som helst och få 2000kr/ha tänker jag också göra det.
https://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/jordbrukarstod/ersattningforutvaldmiljo/hohanteringpaslatterang.4.6a459c18120617aa58a80001173.html (https://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/jordbrukarstod/ersattningforutvaldmiljo/hohanteringpaslatterang.4.6a459c18120617aa58a80001173.html)
-
Ska du hässja på betesmark? Stödet är på åkermark (kultur och miljö) inte på bete eller ängsmark. Du har en kass lön på tiden du lägger på att. Men det är kul det blir fint och ett mycke bra hö.
-
vi hässjade 2 mindre lägdor och torkade 3 lägdor på marken so vändes med traktor (som vi hittills gjort alla år med allt) och jag kommer vilja fortsätta hässja, shit! vilket fint hö det blev på hässjorna!
-
Jag hässjade 1,5 ha och vände med trakton 1,5 ha. Så om man räknar på det så se man att om man hässja tar det inte så mycke mer tid än att vända med trakton.
-
vi hässjade 2 mindre lägdor och torkade 3 lägdor på marken so vändes med traktor (som vi hittills gjort alla år med allt) och jag kommer vilja fortsätta hässja, shit! vilket fint hö det blev på hässjorna!
ja, hässjad hö är bäst! Klöverhö blir ju alldeles sönder smulad om man vänder det, men inte om man hässja det. Dessutom är det är överlägset när väderläget är osäkert.
Ur en jordbrukslära från 1941:
"En välsatt hässja står länge emot även häftigt regn smat torkar hastigt upp igen, så snart regnet upphört. Under ostadigt bärgningsväder eller i trakter med svag blåst sker därför höberdeningen på hässja snabbare och säkrare än enligt de förut omnämnda metoderna." (volmning, krakning, torkning på marken)
-
Jag hässjade 1,5 ha och vände med trakton 1,5 ha. Så om man räknar på det så se man att om man hässja tar det inte så mycke mer tid än att vända med trakton.
Det beror ju på hur mycket hö det är på åkern. Att vända hö tar ju samma tid oavsett om biten avkastar 1 eller 5 ton. Men tiden att hässja blir ju betydligt längre ju mer hö det är, desto mer stakar ska upp, fler hässjor osv.
Om det inte hade varit en stor skillnad så tror jag ju inte att bönderna så ivrigt byggt skulltorkar när systemet kom i början på 70-talet. Hässjestörarna lades in och har i många fall aldrig tagits fram igen.
Jag minns att det var ett regnår nån gång -74 som farsan tog fram hässjestörarna igen. Men det blev bara nån kort hässja, sen insåg han att det inte var så kul som han mindes.
-
Så klart har du rätt med att de ta längre tid med att hässja. Men för mig bli det inte så mycket mer jobb. Har man som jag sa 3 ha i lappland och du ska ha upp 60 hässjor tar det inte så mycke mer tid. Och har man de förutsättningarna eller än mindre så är det bra att hässja. Tror inte än skåning med 50 ha funderar på att börja hässja.
Så jag klarar mig på en traktor för 4000kr och skåningen behöver en för 1 miljon.
Så vi har olika förutsättningar.
-
Så klart har du rätt med att de ta längre tid med att hässja. Men för mig bli det inte så mycket mer jobb. Har man som jag sa 3 ha i lappland och du ska ha upp 60 hässjor tar det inte så mycke mer tid. Och har man de förutsättningarna eller än mindre så är det bra att hässja. Tror inte än skåning med 50 ha funderar på att börja hässja.
Så jag klarar mig på en traktor för 4000kr och skåningen behöver en för 1 miljon.
Så vi har olika förutsättningar.
Just så är det. Att hässja är en teknik, som bara kräver lite teknik ???
Den passar mycket bra för småbruk.
-
Hässjegarn är bättre än ståltråd för att det kan komma vasst i höet om ståltråden går sönder, men det är kanske liten risk att det går sönder :) 9 störshässja brukar jag göra och vinkla stakarna så man kan spänna dom och sicksack ca 1meter mellan stakar. det går sticka ner en stake upp och ner vänd som stötta men jag brukar ha 2 stötter på varje slut
-
du kan även torka höet på backen någon dag och sedan kraka det. En kraka tål mycket mera regn än en hässja
-
vad är en kraka?
-
vad är en kraka?
http://www.nwt.se/multimedia/dynamic/00338/93108_jpg_338598img699.jpg (http://www.nwt.se/multimedia/dynamic/00338/93108_jpg_338598img699.jpg)
-
3 ha hö kräver ju inte så mycket maskinkapital heller om man nu vill torka på slag.
Traktorn fanns, nån räfsa till att dra ihop med finns och kan bytas mot en combivändare. Nåt att köra hem med finns ju troligen även när man hässjar.
Så maskinkostnaden är likvärdig, medan tidsbesparingen är ofantlig på att hoppa över hässjandet.
-
3 ha hö kräver ju inte så mycket maskinkapital heller om man nu vill torka på slag.
Traktorn fanns, nån räfsa till att dra ihop med finns och kan bytas mot en combivändare. Nåt att köra hem med finns ju troligen även när man hässjar.
Så maskinkostnaden är likvärdig, medan tidsbesparingen är ofantlig på att hoppa över hässjandet.
Problemet med att torka på slag är enligt min mening inte maskinerna utan att det sällan är uppehåll tillräckligt många dagar i sträck för att lyckas om man inte ha en skulltork.
När jag hässjade så fanns tre arbetsmoment, slåtter, räfsning/hässjning och hemkörning. Men om man måste vända flera gånger för det regnat så blir det mer körning plus att kvaliten försämras avsevärt. Så innan skulltorkens tid var hässjning bättre. Under alla år som jag hässjade (över 20år) hade jag aldrig dåligt hö. Det är det som är fördelen enligt min uppfattning.
-
Ja det är svårt att få det bra när det ligger på marken.
Och NEJ det tar inte en ofantlig tid att hässja om det inte är mer än 60 hässjor.
Plus att tiden gå fort när man har roligt.
-
Pratar vi om samma sak? Här var en liten hässja 11 stakar lång, och de större kanske 30 stakar lång.
Att spetta 660-1800 hål kan jag ju tänka mig roligare saker än att göra... :)
-
Pratar vi om samma sak? Här var en liten hässja 11 stakar lång, och de större kanske 30 stakar lång.
Att spetta 660-1800 hål kan jag ju tänka mig roligare saker än att göra... :)
jag använde en lokal variant av stånghässjor, gubbar med två stötor som spikades fast i ett 'spår' på baksidan, 4 stänger och 3 gubbar per hässja, gubbar lutade mot öst, dvs de stod som små 'pyramider', ingen spettningen
vanligast här i trakten var annars gubbar som stod rakt och spettades ner. visst det var en del jobb, i synnerhet om marken var hård. trådhässjor behöver mer spettning med alla stakar varje meter, men man behövde inte släppa stänger. oftast stod virket nära på åkerkanten på ställningarna som liknade luftvärnskanoner ;)
nåja, man måste inte gilla hässjning, jag gillade dock det. fanns nåt ästetiskt med det, en välsatt hässja var snygg, tyckte alltid det sista var roligast, lägga topraden och sedan kamma dem :)
-
här slår man ner två i marken sedan lägger man dit fem granroer. så det bli 120 hål.
-
Visst är det vackert med hässjor. Absolut! Men våra här i söder är uppenbarligen mer arbetskrävande vad gäller spettning. Här är ju som sagt stakar på varje meter. Bifogar en bild från vår gård som är från 1961. Längst upp i kanten ser man hässjorna, och den åkern är nästan 100 meter bred, så hässjorna är ca 70 meter styck.
-
Visst är det vackert med hässjor. Absolut! Men våra här i söder är uppenbarligen mer arbetskrävande vad gäller spettning. Här är ju som sagt stakar på varje meter. Bifogar en bild från vår gård som är från 1961. Längst upp i kanten ser man hässjorna, och den åkern är nästan 100 meter bred, så hässjorna är ca 70 meter styck.
så vackert!
jag tror att man ofta glömmer en sak, när man räknar körningstimmar mm. förut var det stora arbetslag som jobbade dvs om man hässjade så stora ytor var man ju inte själv eller bara den lilla familjen utan det var många människor inblandade. bara de som hade riktigt små gårdar hade lite arbetskraft.
här i trakten finns en liten by som nu kanske består av 3-4 familjer. för 15 år sedan pratade jag med ett gammalt par som visade mig bilder från samma by under 30-talet. man hässjade även säden i stora långa rader. det fanns massor med folk. den lilla byn hade OBS två fotbollslag som hade roligt på fritiden......
så nu när jordbrukarna är nästan själva på sina gårdar och ska driva dem med stora ytor så finns det inte en chans att hässja. men kanske om bara har 3ha så.... jag hässjade som mest ca 10ton hö med häst. det var mycket jobb, upp kl4 för att slå i morgonsvalkan. sen sätta upp hässjorna och sedan räfsa och hässja det som man hade slagit nån dag innan, sedan ett dopp för att spola av all damm mm...
-
https://www.youtube.com/watch?v=BcK0VQ9vCjY (https://www.youtube.com/watch?v=BcK0VQ9vCjY)
Intressant film från Nordiska museet som visar myrslåtter och hur de hässjade