Alternativ.nu
Djur => Får => Övrigt om får => Ämnet startat av: Stadsbarn skrivet 22 jun-10 kl 07:17
-
Det vore intressant att höra hur era ledartackor fungerar. Förra sommaren skedde ett byte vad gäller ledartacka, eftersom "den ordinarie" var borta från flocken i samband med lamning. Vår nuvarande, Venus, hon är fantastisk som ledartacka! Det råder ett lugn på ett annat sätt än förut. Hon är precis som en kapten. Händer något tex hörs ljud inifrån skogen är hon den som går fram. Hon går sist in i stallet på vintern. När vi tar hem flocken från grannbetet så är hon den sista kvar i hagen för att se att alla andra kommer iväg, men sedan springer hon ikapp och tar täten hem. Kommer, för henne, okända personer in i hagen eller stallet så drar hon öronen bakåt och stampar med klöven. Ingen kan undgå att se att det är hon som "bestämmer". Venus har en otrolig integritet. I bästa fall kan jag få klappa henne lite på kinden. Hon kommer fram men är inte kelig för 5 öre. Är era ledartackor lika tydliga?
-
Intressanta reflektioner.
Ledartackor kan vara guld värda, om de är bra, annars fullkomligt hopplösa. Ledartackor som visar fåren hur man går ut ur hagen t.ex. Andra kan vara extremt flyktbenägna. Vår första roslagstacka var det. Man fick ha kikare för att se fåren 8) Nu är hon nedputtad av en trevlig tacka ;) med sansat beteende. Detta skedde genom att jag delade på flocken under vintern och när de släpptes ihop på vårbetet, så gjorde de upp till den andras fördel.
Vad jag funderar lite på är om din verkligen är ledartacka? Du beskriver att hon alltid är sist kvar och kollar så alla är med, undersöker fara osv.
Det finns ju andra betydelsefulla tackor i en flock också, nämligen "vaktmästartackor". De brukar bete sig som du beskriver. De varnar vid fara och är de som "offrar" sig vid rovdjursattacker t.ex.
Men oavsett vad hon är (skulle vilja se hennes beteende) så är det en tacka med stor betydelse för flocken.
Den här typen av egenskaper finns inte i alla flockar och speciellt inte i hårt avlade flockar, för där har man oftast konsekvent slagit ut dessa uråldriga egenskaper, då de kan störa hantering osv.
Islänningarna har ju sina ledersau! De kan födas i en helt vanlig flock och det är de som tar ansvar för flockens säkerhet. Bestämmer när de ska söka skydd mot dåligt väder, när det är dags att gå hem på hösten, säkraste vägen hem osv. Även islänningarna höll på att utrota dem, då de också avlar på mest vita numer. En ledersau är aldrig vit (egenskapen är genetiskt bunden). De är även annorlunda i kroppsbyggnaden än övriga.
Ja, det är en intressant företeelse och något som kanske borde uppmärksammas bättre. För det påverkar flockens beteende och välmående.
-
Då har hon två roller, både vaktmästare och ledare! :) Du har rätt i Birgit, att hon har ett eget utseende som särskiljer henne från de andra tackorna. När vi hade den förra ledartackan, Jenny, då var det ofta en "kamp" mellan de övriga tackorna. Lite stångningar hit och dit. Men något sådant förekommer inte alls nu. Venus kom hit som ungtacka och var enormt skygg. Gjorde inget väsen av sig alls. Därför blev jag förvånad när hon helt plötsligt "seglade upp" som en självklar ledare. Hon är den enda i vår flock som inte har egen familj; mamma eller avkomma eftersom hon bara fått bagglamm som har slaktats. Det gör förmodligen att hon kan fokusera på ett annat sätt. Flocken blir hennes familj! Jag tycker det är superintressant att överhuvudtaget betrakta deras beteenden. Jämför man sedan med getter så blir det väldigt tydligt att det är två helt olika typer av djur.
-
Fårens naturliga beteenden är ett av mina favorit intressen ;)
Glöm inte att dokumentera henne på något sätt. Skriv ner hur hon gör, plåta osv.
Vore intressant att samla sådana fakta om våra gamla raser. Vilka beteenden de har kvar och hur de yttrar sig. Även om de kan skilja sig i utseende från de övriga i flocken och då hur.
Att försöka förstå dessa och andra egenskaper hos sina djur tycker jag är viktigt för att veta hur de bör hållas (trivsel m.m.).
Kanske fler som har liknande upplevelser?
Inte helt kul om man har en ledartacka som är expert på att forcera stängsel 8) Då kan man hålla sig för skratt!
-
Emelie Cajsdotter skriver om det här med olika roller i flocken. Mest om hästar, men beteendet är likartat(bägge är ju bytes-betesdjur). Hon anser att individen tar olika roller beroende på flocken. Därför är det jobbigt för djur i liten flock -för många uppgifter åt individen.
Jag har sett stress/uppgivenhet på hästar som går själv. Höns utan tocke blir ofta oroligare -eller, så tar en höna över tockens roll...
Jag har en "gårdvar" som är katt! Den håller koll och varnar när det kommer nån. Andra katter (våra) kollas vid in och utgång.
På biodlingstrådarna beskrivs hur bina tar över ambinas roll om inga sådana finns "a man's gotta do what a man's gotta do" tycks i mycket gälla flockdjur med icke bortavlat flockbettende.
-
Intressant :)
-
Mycket intressant! Jag gilla också att studera våran flock med Åsenfår. Jag är nyfiken hur era ledartackor skilljer sig i utsendet? När vi köpte fåren so fick vi med en ledertacka som är dotter till säljaren ledartacka. Hon är mycket bestämmt och säjer till när dem ska äter eller vila och att man ska gå in när det regnar ;) . Honhar bara fått tvilling bagglamm varje år hittils. Hon är på nogot sätt smalare "benigare" högre i rygghöjd än dem andra. Brukar "vaktmästarna" ofta vara lite räddare, midre keliga? Jag tro jag kanse har en ranglåg vaktmästare, jag fick jobba på mycket och länge tills hon fick förteoende och blev kelig.
Våran bagge går med i flocken just nu men han lyssna också på henne, det är tackorna som bestämmer verka det som, jag har inte klart för mig vilken roll han har. Det verka som om han gör lite nytta med att fostra upp bagglamm och gå emmellan om dem stångas medans ledartackan enbart går emmellan när tackor börja stångas. Men jag vet inte riktigt än jag måste nog titta mera. :)
-
Enligt Isländsk forskning är deras ledersau just högre benigare och här ofta en mer för flocken i övrigt ovanlig färg. (Detta kan säkert skilja sig beroende på hur flocken är avlad i färg)
Ja, vaktmästaren håller koll på faror, larmar flocken och är den som försvarar flocken. Baggar som går med hela året kan under "icke" brunstperiod ha samma roll.
En ledartacka är den som tar initiativ. Nu äter vi, nu idisslar vi, nu går vi hem osv. En duktig ledare visar flocken de bästa betena, den säkraste platsen osv. Känner av väderförändringar som kan äventyra flockens säkerhet m.m.
Ja, får har ett betydligt mer komplicerat liv än många tror (dumma får).
Att ändra ordning och slå ut djur som man inte förstår position på kan ta tid för fåren att reda ut och skapa mycket oro i en flock. Även att byta ägare, dela på generationer osv kan ge efterdyningar. Oro t.ex kan minska tillväxt och välbefinnande om man ska hårddra det.
-
Intressant att läsa om fårens beteende. Är det någon som vet om det finns flera böcker om detta än Emelie Cajsdotter? Jag har just insett att det kanske var vaktmästare, som en av mina gotlandstackor var. Hon är tyvärr död nu, jag saknar henne mycket. Jag har en kastrerad bagge, som hon "läxade upp" ganska ordentligt vid ett tillfälle. När han växt upp så började han utmana henne, bl a försökte han ta hennes ätplats. Han höll sig alltid i närheten av henne och försökte ofta stånga henne och bråkade med henne. Hon var stor och kraftig och till att börja med föste hon bara undan honom när han kom och buffade. Till sist tröttnade hon och började stånga honom ordentligt, hårt, gång på gång. Han blev så "liten" och undergiven när hon "behandlade" honom och efter det så såg jag aldrig mer att han stångade, vare sig henne eller någon annan tacka.
-
Japp.. "Om Fårens beteendemönster" av prof. Sven Hoflund
-
Min ledartacka är den äldsta tackan i flocken. Hon har mest fått bagglamm. Till skillnad från alla andra är hon närmast kolsvart. Ingen ifrågasätter hennes auktoritet. Baggen har inget att säga till om. Hon är inte kelig, men älskar havre och "litar" på mig så att jag får lov att hantera henne. Det är hon som drar runt alla på betesrundor. Utan henne tror jag knappt det vore en sammanhållen flock. Hon är helt klart den värdefullaste tackan och jag ser inte riktigt några andra tänkbara efterträdare i flocken, vilket kan vara ett problem eftersom hon nu är över 7 år.
-
Men sju år är ingen ålder. 12-14 år är nog mer normalt då efterträdaren tar över.
Låt allt ha sin gång ulfg. Som regel kommer ett naturligt arvsskifte.
-
Andrea, vår Venus är annorlunda byggd och har ett annat utseende än de övriga tackorna. Hon är mer kompakt och ser "maskulin" ut. Pondus helt enkelt.
-
När vi startade vår flock hämtade vi en tacka med ett tacklamm och ett bagglam som vi kastrerade. De fungerade jättebra, var lugna och trygga och keliga. Gammeltackan var den som ledde sina lamm. Andra hösten tog vi bort bort baggen i sviterna av urinsten och de två som blev kvar blev väldigt skygga. Jag kunde inte längre komma nära dem. Nu i vår köpte vi till en fin tacka med ett tacklamm men de verkar inte var en flock utan två. De gamla fåren ligger och vilar medans de nya fåren äter osv. Jag kan fortfarande inte komma nära någon av fåren. Jag tycker att efter så här lång tid borde de vant sig vid varandra, de håller sams och så men är samspelta.
Vad kan man göra åt detta och har det någon betydelse för fåren själva tror ni?
-
Är fåren av samma ras? Vad jag märkt är att raserna skiljer sig en hel del, mina gutar och roslagsfår vill inte umgås t.ex. Men så skiljer sig också deras beteenden ganska rejält.
-
Det är finullskorsningar medans de nya är korsning med en del värmland i sig. De gamla väger ca 60-65 kg medans den nya tackan är lite mindre men inte så mycket. Men jag tycker nog den nya tackan har ett lite annat temperament. Är lite skyggare och var lite sprattligare vid klippningen. Det skulle ju kunna vara en förklaring som du säger, Birgit!
-
Hos de texel och shrop som jag har hand om så kan jag inte se något sådant beteende. Visst finns det trevliga tackor av olika orsaker, men ingen som vaktar eller något sådant . Var tacka sköter sig själv , verkar de tycka.
Men det är en tacka som alltid går med mig först när vi byter hage, en 8 årig shrop tacka, kanske hon har någon liten ledar roll i varje fall, men det är ingen som respekterar henne eller något ,hon är bara snabbast. :) ( före detta flasklamm )
Distriktsveterinären har sagt att tackorna inte får bli äldre än 10 år, likaså sa djurskydds inspektörerna när de var här i vintrast. Det är tråkigt... nu är gamle Elin 10 år i år och jag skulle vilja ha henne kvar ett år till utan att betäcka henne men... :'( De har ögonen på mig så det är väl bara att lyda... De skrev till och med i protokollet : Gamle Elin är 10 år och har magrat av, och ska inte vara kvar nästa år. Elin hade 4 ! lamm så det var inte så konstigt att magen hängde..
-
Men vad är det för dumheter ??? Inte är det veterinären som bestämmer hur gamla våra djur får bli??? Så länge som de är friska och mår bra måste de väl ändå kunna få fortsätta leva???
Min ledartacka ställer till problem för mig nu, efter att jag skiljde ifrån baggarna( hon hade två bagglamm) så har hon nästan helt slutat gå ut på betet. Hon stannar kvar i lilla vinterhagen och går där och gnager, naturligtvis så stannar de andra där med henne. När hon väl har sig ut på betet så är hon otroligt spänd och sticker hem vid minsta ljud. Jag brukar följa med dem ut på betet och sitta där med dem och då går det bra, men så fort jag går hem så följer de med.... Min ledartacka är den enda i flocken som inte är supergosig, hon kommer fram och nosar på mig, men jag får inte ta i henne.
Jag hoppas att det går över snart detta med att hon inte vill vara på betet annars blir det nog så att jag måste stänga bort dem från stallet.
-
Min erfarenhet är att ju mer avlade fåren är för specifika ändamål, desto mindre av de ursprungliga egenskaperna har de kvar.
Gosetackor kan visa vissa egenskaper av ledar typ, men som nämnts så respekterar inte de andra fåren detta. (De är människor-fixerade).
En ledartacka har oftast stor integritet. Ingen man kan muta med kraftfoder eller gos!
sarbe453: Det är nog som så att den med Värmland i sig har helt andra mer ursprungliga egenskaper och då stämmer inte personkemin!
Att slå ut djur vid en viss ålder är bara baserat på vad som är mest lönsamt i produktionssammanhang. Det har inget i övrigt att göra med fårens välbefinnande. En naturlig fårflock har djur av alla åldrar!
Om "gamla Elin" efter 4 lamm var avmagrad, då är det väl snarast ett sundhetstecken? Att en tacka ger av sina resurser till lammen är naturligt. Om de inte kan återhämta sig till nästa lammning är något annat. En tacka som Elin är värd att spara om allt gått bra med lammen?
Dessutom finns ofta jobb i flocken för tackor efter fertil ålder. De sköter dagisverksamheten, vaktmästare osv. Lär upp ungtackor i födosök och lammhantering.
I en naturlig fårflock har alla sina roller. Ingen är överflödig.
-
Att någon veterinär eller annan skulle kunna bestämma hur gamla någons djur får bli är absurt!
Det har de inte rätt att göra. Här talar de inte om ett enskilt djur utan allmänt att tackorna inte få bli äldre en tio år!! Hade de uttryckt att en särskild tacka var i så dåligt skick att du skulle överväga att ta bort den direkt är väl sin sak. Men det är fortfarande du som tar beslutet. Självklart magrar hon av många lamm och åldern hjälper inte till men har du dessutom tänkt låta henne pensioneras så är det väl inget att tänka på så länge du tycker hon ser ok ut.
Behåll du Elin!
Mvh
-
Det som är viktigt med äldre djur är väl att de har såpass mycket tänder kvar att de idisslar utan problem? Är de friska och krya i övrigt kanske detta kan vara kriteriet för när de skall säga tack och adjö: att de får problem med att idissla och börjar behöva allt mer lättsmält föda.
-
Behåll du Elin!
Mvh
:) ;D Då gör jag det !
-
Vi tog bort vår ledartacka förra året eftersom hon fick framfall som var ett elände i samband med lamning. Efterträdaren är på många sätt ett mycket trevligt djur, klok och lugn lätt att få tag på MEN! I vinterhagen är det fårstängsel (nät) men efter lamning innan det riktiga betessläppet så brukar de beta av i hästhagarna och där har vi eltråd. Det har gått hur fint som helst tills en dag för någon vecka sedan när hon fick för sig att gå till andra sidan och det gjorde hon. Att hennes lamm gick kvar bekymrade henne inte hon bara gick. Sedan dess är elstaketer mest en rekomendation för henne hon går ut och in som hon vill. Numera så har hon fått med sig sina lamm och några andra tackor och deras lamm också - inte kul! Men kör dom till betet tänker ni så klart och det ska vi också men betet ligger en bit bort utan tillgång till el och vi vill ju klippa dom först vilket faktiskt är gjort nu sedan någon vecka tillbaka (det är gutefår) så nu ska bara jag och maken vara hemma samtidigt också så är det betet nästa :)
Så som det ser ut nu så kommer denna tackan inte att bli kvar till hösten. Trist för hon är så trevilig annars och ger så fina lamm. Men så tänker jag att eftersom hon ju fungerar på nätstaketet så kanske man ändå skulle testa ett år till. Tänker jag rätt eller fel?
/Viktoria
-
Får som börjat rymma brukar inte sluta med det tyvär. Och risken är att fler o fler i flocken lär sig att göra det.. Vi behåller inga får som lärt sig att el-staket är något man kan gå igenom.
-
Alldeles här gjorde jag ett misstag och satte skällan på en av mina lättast tillgängliga tackor och inte ledertackan. Ledartackan blev helt rabiat och stångade och stångade på den andra tackan. Till och med när jag kom med godsaker och skulle rätta till mitt misstag som jag i min enfald, för att det skulle gå smidigt tillväga, gjort slet sig ledartackan högst motvilligt från sitt stångobjekt. De andra var oxå mycket skeptiska och somliga var till och med rädd för tackan som fått skällan och det var ett fasligt ståhej (förmodligen för att hon utstrålade osäkerhet i sin roll). När jag sedan bytte så att gammeldamen fick skällan istället var det lugnt i flocken som i ett trollslag. Jag slutar inte att häpna över hur kloka får egentligen är!
Vi delar flocken under sommaren och då bildas det alltid en liten mellanchef i de flockar de ledartackan ej håller till.
-
Kan fåren "byta" ledartacka? Förra året uppfattade vi att vår bruna tacka var ledaren. Det var hon som bestämde vad de skulle göra. Hon var mycket framåt och påhittig och rymde gärna. Detta året är det vår vita tacka jag uppfattar som ledare. Hon verkar ha stenkoll på allt. Står liksom och kollar på alla i flocken. Mycket vaken. Är mycket social och framåt, dessvärre också ganska högljudd. "Pratar" gärna med oss. Den bruna tackan är nu som vem som helst i flocken. Ganska tillbakadragen. Rymmer ALDRIG numera. Inte heller så kelig som hon var när hon var ung. Ganska anonym. Kan de ha bytt ledartacka tror ni??? :) Kan tillägga att förhållandena ändrades i och med att de fick lamm. Både den bruna och vita tackan fick 2 lamm var. Den vitas lamm är väldigt framåt och sällskapliga, den brunas är liksom bara "några lamm i flocken".