Alternativ.nu
Odling => Spannmål och foder => Ämnet startat av: Mata skrivet 17 jun-10 kl 12:49
-
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=3788658 (http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=3788658)
Anledningen till att det finns allt färre fjärilar beror enligt Hans Karlsson framförallt på jordbruket. Han menar att förut fick gräs och örter blomma innan de slogs, men att vallarna nu slås tidigare och tidigare.
Hur tänker ni kring detta? En kommentar menar att det beror på mindre "köttdjur" i
Sverige (=betesdjur antar jag, för kossa som kossa... Men i alla fall).
-
njae, jag vet inte om jag vill hålla med..
nog för att produktionen har styrts så att djurlivet far illa, till viss del..
men jag vill nog hävda att örter och örtogräs delvis har ökat i o m att "svartträdan" försvann -95 (den är ju visserligen godkänd igen)..
sen är det väl så att många betesmarker har restaurerats på senare år..
nackdelen med dessa är att man "tvingat" fram ett högt betestryck som gör att många kulturväxter som inte är tramptåliga får stryka på foten..
nu var det väl jordbruket generellt i EU som fick på pälsen i intervjun..
risken som jag ser det är att man kommer till det läget att biologerna får för mycket att säga till om så att det blir orimliga krav/regler för hur beten och ängar ska skötas genom att dom enbart ser hur det ska göras i en "sagovärld", dom tar inte hänsyn till årsmån, praktiskt genomförande, arbetskostnad m m..
-
På ren jordbruksmark ser jag tyvärr ingen riktig lösning på problemet. Bra grovfoder kräver tidig slagning. Det är omöjligt att begära av jordbruksekonomin att de skulle halvera kvaliteten på grovfodret genom att slå det senare för att gynna insektslivet. Inga bidrag i världen räcker till för det. Återstår reservaten och ängsmarker som sköts mot magra miljöersättningar, men de räcker inte till
Däremot skulle vi kunna sköta alla allmänna vägrenar och impediment på ett helt annat sätt. Det vore lätt att slå dessa marker sent och ge bidrag för att låta det slagna torka för att sen föra bort höet. Då skulle t. ex Vägverket på ganska kort sikt utveckla enorma arealer mark till mark med hög örtrikedom och miljövärde.
-
Instämmer, tidig vallskörd är av vital betydelse för det lilla jordbruk vi har kvar i landet - utan tidig vallskörd så blir kvalitet och kvantitet på vallfodret usel.
Att man tog en skörd sent på sommaren när gräset var som halm när man hade 2 kor och 5 getter som dessutom gick i sin sådär halva året var en sak, att försöka att driva någon form av modernt jordbruk på det viset är en omöjlighet om man inte är beredd att betala ut bidrag på sådär 50 000 per ha varje år.
Och utan jordbruk så blir det ingen åkermark överhuvudtaget, något för biologerna att tänka på när man är på stackars jordbrukare med allehanda elände om att dom inte får göra som dom vill med sina diken och annat trams.
Däremot att se till att vägdiken och impediment får utvecklas till "fjärilsängar" är en möjlighet som kan rädda fjärilarna.
-
Det är ju inte bara tidigareläggningen av slåttern som gör skillnad.. Även det faktum att man nu har vallarna betydligt kortare tid innan man bryter dem spelar ju roll.. I en ren och nyanlaggd gräsvall finns ju inte en enda blomma.. Men på mina gamla vallar finns det hur mkt blommor som helst.. :)
-
Häromkring är det allra flesta "vallar" mycket gamla och slås oftast inte alls...dvs trädor. Jag tror också att det snarare är det att man inte längre slår dikesrenar, åkerholmar, raviner, ängar etc som gör den stora skillnaden. På mark som aldrig plöjs finns en helt annan typ av flora (som många fjärilar gillar) och bristen på slagen ängsmark är stor här i landet.
-
Häromkring är det allra flesta "vallar" mycket gamla och slås oftast inte alls...dvs trädor. Jag tror också att det snarare är det att man inte längre slår dikesrenar, åkerholmar, raviner, ängar etc som gör den stora skillnaden. På mark som aldrig plöjs finns en helt annan typ av flora (som många fjärilar gillar) och bristen på slagen ängsmark är stor här i landet.
Om marken inte slås eller betas så samlas efterhand mycket förna som inte hinner brytas ned. Detta verkar i stort sett bara gynna vissa gräs. Det blir efterhand mindre och mindre blommor. Så småningom växer det igen med skog om inget görs.
-
Tyvärr så är det ju så att arter som är beroende av en viss typ av jordbruk får problem vid stora jordbruksomvälvningar. Vi får komma ihåg att den typ av jordbruk ("äng är åkers moder"-jordbruk) som har gynnat en rik insektsfauna "bara" har existerat sedan runt Kristi födelse. Alltså ungefär 1/3 av tiden som jordbruk har bedrivits i detta land. Före det så får man nog räkna med att fjärilar var lika, om inte mer, sällsynta som idag.
Jag röstar nog också för att det enklaste och billigaste vore om vägverket skötte sina väggrenar med lite mer insikt. Jordbruk drivet enligt gamla metoder kan nog på sin höjd bli ett marginellt tillskott.
-
Den enorma areal ängsmark som fanns under järnålder, medeltid och fram till mitten av 1800-talet och den insektsrikedom som var knuten till den är omöjlig att återskapa. Bara att skogen återerövrat hälften av den marken betyder att typ fjärilslivet måste ha minskat med 75-80 % mot vad som fanns då. På helt naturlig väg genom att skogen tagit tillbaka tidigare brukad mark. De miljöersättningar som utgår till de som sköter jordbruksmark på ett sådant sätt att insekter och blommor gynnas måste ge incitament inom en företagsekonomiskt vettig ram. Annars blir det bara sammanblandning av skilda, olika mål. Jag upptäckte det själv när jag sökte och fick stöd för att restaurera skogsmark till betesmark. Stödet gav lantarbetarlön till 2 veckors arbete som i verkligheten var 4 veckors arbete + stängselmaterial på i princip lika mycket som stödet. Jag skötte mitt åtagande, men kommer att tänka efter noggrant nästa gång jag söker stöd för "idiotiskt grovarbete" utan lön.