Alternativ.nu
Bygga & Bo => Uppvärmning => Ämnet startat av: louise skrivet 06 jun-10 kl 11:38
-
Varför använder man inte glykol odyl oftare i värmesystemen? Det är ju lysande försäkring mot frostskador. Visst ska rören isoleras mot värmeförluster, men med glykol kan man vara helt säker.
-
Varför använder man inte glykol odyl oftare i värmesystemen? Det är ju lysande försäkring mot frostskador. Visst ska rören isoleras mot värmeförluster, men med glykol kan man vara helt säker.
2 anledningar tror jag.
1: Ett system som är tät om det är fylld med vatten kan börja läcka när man blandar in glykol på grund av lägre ytspänning.
2: Glykol är dyrt och det behövs en del för att göra någon nytta. Mitt system innehåller 4,5m3 vatten, ska det vara någon mening med glykol så behöver jag hälla i en 400 liter.
Bonusanledning: Vanligt (bil)glykol är giftigt, men man kan använda samma som används i solfångare.
-
Giftfri glykol (propylenglykol) förekommer också som bilkylarvätska. Bl a är den glykol som säljs på OKQ8 och Coop sådan. Men i bilbranschen är den giftiga etylenglykolen definitivt vanligare. Säkrast är att läsa det finstilta på dunkarna innan man köper.
En ytterligare anledning till att undvika glykol i ett värmesystem är att glykolblandningen blir mer trögflytande än rent vatten, det skulle åtminstone teoretiskt sett kunna ställa till problem t ex om en cirkulationspump är tilltagen i snålaste laget.
En fördel med glykol är att den (och de tillsatser som finns i den) verkar smörjande och i bästa fall kan hindra pannsten från att avlagra sig, så det minskar risken att t ex cirkulationspumpar och termostatventiler börjar kärva.
-
vatten som rör sig fryser inte, och det är oftast dricksvattnet som fryser, då det står still i en ledning, men jag känner en som har panna utomhos i en verkstad, och eldar bara i bland, då han är på mest på resejobb,han har glykol i sitt system, och visst funkar det
-
Hej!
Enligt min rörmokare är det risken för läckage som i första hand gör att man inte häller glykol i värmesystemet.
mvh
-
Halaj!
Det kan också vara så att glykol har en lägre värmekapacitivitet. Men jag vet inte.
Om Jag inte missminner mig är den 4,2 kJ/kg/K för vatten.
På svenska betyder det i praktiken att du måste ha en större radiatoryta eller en högre cirkulation för samma värmeutbyte som för rent vatten.
//T
-
rostskyddet finns i det .
Höj ph istället , Ger bra rostskydd.
Avgasa nytt pannvatten dvs höj tempen maximalt samt avlufta
(Fosfat höjer ph samt binder skit tänk på miljön dosera ej i onödan)
-
Glykol behöver inte vara dyrt. ''Min'' bilskrotare säljer det. Ibland är det solanläggningssjälvbyggare som köper nåt/några fat.
Han Säljer beg kylvätska för en kr litern om man kommer med en tusenliters Sipax och vill ha den fylld. Brukar gå fint att köpa på de flesta bilskrotar.
Jag tar ett 200-liters fat i taget. Brukar hålla ca minus 16-20 grader när jag har mätt.
-
Det borde väl att gå att använda alkohol ?
Det användes ju till bilar förr , men försvann .
Jag hade det i grävarn då den ville läcka lite in i motorn .
-
Ett vettigt sätt att använda alkohol, att hälla det i kylaren istället för i kroppen ;D
;D Det funkar som frysskydd. Förr nångång när jag inte hade annat så hällde jag i en dunk koncentrerad spolarvätska.
-
I faderns gröna ungdom på 40-talet fanns inte glykol ( eller så var det för dyrt eller svårt att få tag i :-\ ) Då använde man sprit istället, men efter en tid så fick man fylla på nytt dåp den lättflyktiga spriten förångades...
-
Det lär ha förekommit bränder som följd av spritångor i motorrummet också. En annan nackdel med att ha sprit i kylsystemet är att de smörjande egenskaperna är sämre än för glykol, så risken att vattenpumpens axeltätning nöts ner eller börjar föra oljud sägs vara större.
Hur som helst så är det mycket värt i ett motorkylsystem att ha en kylvätska med de tillsatser för att hindra korrosion och pannstensbildning som finns i den glykol som säljs idag.
På militära verkstäder, motorskolor mm (bl a på ATS i Östersund) fanns det förr anläggningar för att återvinna gammal kylarvätska. Jag tror det rörde sig om först destillation för att få bort vatten och annat lättflyktigt ur glykolen och därefter någon kemisk behandling för att fälla ut föroreningar och rester av gamla tillsatser, sedan blandade man i nya tillsatser och hälften vatten.